Förvisso skrivs det åt helvete för mycket om Zlatan som det är, nyhetsrapporteringen från hans öden och äventyr runtom världen är inget annat än parodi så ni som är spyless på att läsa ett enda ord till om herr Ibrahimovic är fria att avvika, om ni stannar så kommer ni emellertid inse att det inte främst kommer att handla om Sveriges bäste fotbollsspelare utan snarare om den ankdamm som är svensk fotboll.
Hursomhelst, bakgrunden är att den gode Zlatan gjort ett uttalande, eller rättare sagt gjorde han uttalandet i höstas, 14 oktober närmare bestämt, där han klagar på den svenska talangutvecklingen och svenska klubbars ovilja att släppa fram talanger. Nu har det varit en utbildning hos SvFF med massa klubbledare och sportchefer från SE och AS där man dryga tre månader senare kommenterat Zlatans uttalande. Aftonbladet såg en chans till en artikel som nämner Zlatan och såna möjligheter missar tabloiderna aldrig.
I denna artikel visar det sig alltså att de svenska klubbarna känner att de behöver ett språkrör som kan stå upp för fotbollssverige. Bland annat säger vår egen Dick Last att man behöver ”Någon som vågar ställa sig upp och säga emot” när nån utomstående, tex Zlatan, uttalar sig. Nu vet jag inte kontexten, tabloiderna har en förmåga att rycka saker ur sitt sammanhang som gör att deras trovärdighet går mot absoluta nollpunkten. Men. WTF!!! som man brukar uttrycka sig i kommentatorsfält på youtube. Vad är det för jäkla stolpskott till sportchefer vi har i det här landet?
För det första hur lite ryggrad har man om man inte vågar bemöta en Zlatan-kommentar om talangutveckling i media? Behöver man pappa fotbollsförbundet som håller en i handen?
För det andra, ingen kan väl påstå att Zlatan inte har en poäng när han säger att svensk talangutveckling är svag. Självklart har man all rätt att tycka att Zlatan har fel och man måste alltid ha rätt att bemöta kritik (även om jag personligen har svårt att se vad svenska klubbar gör så bra när de utvecklar talanger). Det jag stör mig på är hela den här jävla strutsmentaliteten som finns inom svensk fotboll i allmänhet och tyvärr ÖIS i synnerhet. Det är taggarna utåt och en övertygelse om att man är så förbannat mycket duktigare än alla som kommer utifrån med kritik. Sen kan jag tycka att Zlatan är lite fel på det när han fokuserar på oviljan att släppa fram de unga, visst finns den där till viss del, men det stora problemet är att unga svenska spelare inte är tillräckligt bra, de flesta är helt enkelt inte klara seniorspelare förrän de är 22-23 år, vissa ännu senare, detta är ett problem eftersom man förlorar en förbannad massa spetsutveckling på de åren. Zlatan antyder ju även detta i sin kvartalsgamla kommentar.
Nej, jag är allvarligt oroad över kompetensen hos många fotbollsledare och tränare i det här landet, vi skulle verkligen behöva en ordentlig restaurering, drömmen skulle självklart vara att ÖIS tog tag och ville leda utvecklingen, just nu ser det dock inte jätteljust ut på den fronten. Tyvärr är det ju våra antagonister IFK som har ledartröjan i dagsläget, den enda klubben med rätt att vara någorlunda stolt över sin talangutveckling för tillfället, möjligen tillsammans med BP som på sistone varit ganska hyggliga på att få fram fotbollsarbetare. Övriga klubbar måste fan rannsaka sig själva, MFF får väl fram en och annan lirare med hygglig kontinuitet, men i övrigt är det rent uselt. Framförallt borde de klassiska storstadsklubbarna skämmas, Djurgården, Hammarby, AIK, Gais och ÖIS, för det är fan inte bra, man får på sin höjd fram lite medelmåttor men inte mycket mer. Det som är mest skrämmande är att samtliga klubbar helt verkar sakna en vettig plan. Visst snackas det konsultsvenska och målas upp vackra visioner med jämna mellanrum, men det är ofta illa genomtänkt och slutar mest i blaha blaha.
Jag kommer garanterat återkomma i frågan talangutveckling mer djupgående och med ÖIS-fokus senare, nu var jag mest irriterad på ryggradslösa svenska fotbollsledare och behövde skriva av mig.
'Inte ens på Sambadefensiv kommer man undan den store från Rosengård' have 9 comments
29 januari, 2010 @ 06:51 Martin Johansson
Ahh, första gången som Den Store Zlatan nämns på Sambadefensiv! Förhoppningsvis inte sista. ÖIS: allsvenskt guld 2018, skytteligavinnare Zlatan Ibrahimovic (Örgryte IS). Kan bli sant… Nja.
I övrigt håller jag med dig och ser fram mot din återkomst till talangutveckling. Sedan så tänker jag på intervjun med Bayern Münchens talangscout i senaste numret av Offside. Vill minnas (och här kan det bli fel för mitt minne är angripet av något konstigt hjärnvirus som gör att det inte fungerar korrekt alla gånger) att han sa något i stil med att ska jag leta talanger så åker jag inte till Sverige för att leta. Det ger alldeles för dåligt betalt. Min gissning (och här blir det nog rätt för gissa är jag bra på) är att det ligger en hel del i Björn Anderssons kritik och att klubbarna, särskilt ÖIS, skulle nog må bra av att ta till sig en hel del av denna kritik. Jag menar, när genererade ÖIS ungdomssatsning en landslagsspelare senast? Man blir mörkrädd när man tänker på hur länge sedan det var. Här måste vi bli bättre. Vi vill ha hopp om framtiden. Skärpning! Kanske dags för Sambadefensiv att rycka ut för en intervju med Dick Last, Thomas Östlund och Sören Börjesson? Nja, jag är tveksam, vad skulle det ge?
29 januari, 2010 @ 09:28 Jimmy
Inte mycket mer att säga än att jag instämmer fullt ut. Ser fram emot fortsättningen på detta.
29 januari, 2010 @ 09:44 Mikael Carlsson
Zlatan på Sambadefensiv.se!? Ja, varför inte!
Håller med dig Vergilius. Saknar också lite allmän stake i ledningarna för klubbarna och framförallt lite nykter självinsikt. Det borde ju knappast svårt att sätta emot Zlatan om man nu verkligen har kött på benen och argumenten klara varför det ser ut som det gör i Sverige ang. unga talanger. Men jag tror ärligt talat att man står handfallen och väl medveten om skillnaden mellan Sverige och övriga Europa. Zlatan har en poäng någonstans som du skriver. Det vet dem. Men som sagt, varför inte erkänna det då kan man tycka, utan att behöva dra ett ”språkrör” i kjolstyget?
Vad gäller ÖIS så är det riktigt tråkigt att vi som sagt inte har fått fram fler unga talanger än vad vi har fått de senaste åren som faktiskt håller måttet. Vad beror det på? Dålig ungdomsverksamhet? Ungdomar som inte är beredda att satsa vad som krävs? Ja, kanske både och och lite mer därtill.
Ser man på ÖIS talanger under 2000-talet så är det ju få som verkligen har blivit något att räkna med. Alexander Mellqvist? Ja, talang och talang. Han är iallafall kvar i laget fortfarande. Sen är det bara att räkna alla de som har fått gå som har plockats upp från U-laget in i A-laget. För ÖIS del, som har ansetts vara en riktigt bra plantskola för talanger innan, måste verkligen se över sin verksamhet och se hur man kan bli ett av landets ledande utvecklande klubbar igen. Jag tror nämligen det är ÖIS egentliga enda förutsättning i längden om man skall vara något att räkna med även i fortsättningen. Vi måste fostra egna talanger så att de håller A-lagsklass för att sedan säljas vidare. Det går inte att köpa in dyr gammal kompetens i form av Alvaro Santos och liknande spelare bara för att väga upp medelmåttor på övriga positioner i framtiden. Inte varje gång. Det går givetvis inte heller att bygga ett Allsvenskt lag med mer eller mindre endast juniorer (som vi gjorde 2004) men det måste finnas en naturlig balans som inte dränerar ÖIS ekonomi varje gång. Har klubben en ständig ström av nya underifrån, som verkligen är mogna för steget upp i A-lagssammanhang, så har man ju ett lyxproblem att hantera. Man har då också chansen att balansera truppen både ekonomiskt och sportsligt.
Att inte få fostra juniorer som senare går in i Sveriges landslag är ett problem som givetvis är sorgligt att vi inte får vara med om. Men det mer oroande är alla de juniorer som passerar ÖIS för att inte ens kunna etablera sig på Superettan-nivå på riktigt och verkligen inte på Allsvensk nivå. Det känns som om kulturen i ÖIS måste bli lite mer ”piskande” att man f-n får ge sig hän uppgiften och se till att kämpa på och träna hårt om man skall vara med och sedemera bli något för andra klubbar i framtiden.
Som jag har sagt tidigare i andra texter, jag vill se mindre av ”goa gubbar” och mer av proffsigt tänkande med målinriktad verksamhet. Man får inte förlora det roliga i fotbollen givietvis men man måste våga ställa krav på talangerna och få dem att inse att de inte kan casha in en Ferarri och hög lön som Zlatan bara för att de är 18-19 år och anses vara talangfulla. De måste gå vidare och forsätta utvecklas och visa en attityd som säger att de inte är nöjda med den nivån de befinner sig på. Det är spelarens ansvar. Sen kommer givetvis klubbens ansvar att ha verksamheten klar så att man kan klara av att möta de här kraven, vilket jag tycker ÖIS bör ha.
29 januari, 2010 @ 15:51 Rafael
Många vettiga synpunkter Mikael. Sållar mig till skaran som ser fram emot fler alster om talangutveckling och Öis ungdomssatsning. Med ledning av offsideartikeln med Björn Andersson håller jag med om mycket om vad som sägs. Kopplat till Öis så är vi en elitförening som måste gå runt ekonomiskt för att överleva, unga spelare skall få tid och chans att utvecklas men det skall vara klart att om man väl har fått chansen och privilegiet att ingå i en elitsatsning så ställs både villkor för engagemang, utveckling och prestation. Uppfylls inte dessa så får man inte spela och på sikt inte längre vara kvar. En plats i en ungdomstrupp kostar trots allt pengar. Att ordet ”elitsatsning för unga” hos en elitförening skall ses som ett skällsord och något klubben skall försöka mörka förfaller absurt.
Samtidigt är det att förenkla det hela och tro att piskan i sig kommer att ge resultat. Föreningen måste hitta en strategi för hur de skall gå i mål med sina högt ställda ambitioner om procentandel egna produkter i A-laget. En ambition som är nödvändig för Öis att överleva på sikt. Blåvitt är det mest dagsfärska exemplet för hur en ungdomssatsning kan se ut. Man har ett manifest för i detalj hur många timmar och hur en spelare skall träna för att bli en allsvensk spelare. Stora resurser läggs ner på kompetens och kontinuitet i ledarleden långt ner i åldrarna. Man satsar även något oerhört på scoutingarbete och suga upp närområdet på talanger. Att sedan A-laget litar på de yngre förmågorna och den plan man har slagit fast gör klubben attraktiv för talanger och ger talangerna incitament för att satsa. Bara för att blåvitts modell är lyckosam behöver det nödvändigtvis inte betyda att man skall kopiera dem rakt av.
För Öis handlar det först och främst att överhuvudtaget hitta en trovärdig modell med en klar målsättning. Denna strategi måste genomsyra hela föreningen. En sådan satsning kräver dessutom att man avvarar ganska stora resurser för att denna överhuvudtaget skall kunna bära frukt. Detta eftersom den senaste tioårsperioden har visat att det inte räcker med fint formulerande ambitioner för hur man hoppas att det skall bli.
Personligen tror jag det viktigaste i utveckling av unga spelare är kompetens på ledarsidan, resurser måste sättas in så att man har bra folk i hela ungdomsorganisationen. Utan att egentligen veta hur kompetenta dem ansvariga för ungdomssektionen är kan jag konstatera ett par betraktelser från den övervägande stora klump besvikelser som flyttats upp under 2000-talet. Spelarna som fått chansen saknar överlag tydliga spetsegenskaper vilket gör att jag ifrågasätter varför dem först fick chansen från första början och hur egentligen utbildningen av dem sett ut? De är sällan särskilt snabba, särskilt passningsskickliga, särskilt tekniska, särskilt starka, särskilt bra på huvudet. De är istället halvbra på det mesta. Man hör dessutom ständigt rykten om spelare som just hade spetskvalitéer men som aldrig fick någon chans. Det andra som är tydligt är då man jämför med de ungdomar som får chansen i blåvitt att det saknas en hel del attityd, får man chansen måste man våga visa att man vill vara med i alla fall. Men intrycket när våra unga får chansen är att de satsar på att inte göra bort sig.
Dörren till A-laget måste även ständigt vara på glänt för våra unga förmågor. I dagsläget får man intrycket att den måste sparkas in för att ungdomar som gjort bra ifrån sig i U-laget ens skall få en chans att ens träna med A-laget.
Jag blir glad när jag läser om de två nyförvärven från Alingsås. Tror överhuvudtaget på mer resurser på att knyta till sig närområdets och varför inte landets bästa talanger, återigen krävs kompetens i scoutingarbetet för att detta skall bli riktigt bra. Treårskontrakt med dessa två unga killar är kanon, de kanske inte blir någonting till slut men om man jobbar på detta vis tror jag att man tillslut hittar den guldklimp som i förlängningen kan generera stora pengar till klubben. Hellre det än att lägga stora pengar på fatcats som Alvaro Santos.
Summa summarum är att då man jämför IFKs tydliga modell och Öis, så undrar jag hur vår modell för ungdomsverksamheten egentligen ser ut? Lite off topic när man sedan drar växeln till A-laget, hur ser strategin ut där. Epitetet lirarnas lag är slitet men jag ställer mig frågande till vilken sorts fotboll folk tror att Öis anno 2010 kommer att spela då det egentligen bara finns 3 spelare i laget som har en acceptabel passningsnivå (margus, pavel, alex), en hel drös backar som inte kan göra två på foten, kryddat med oskolade div 4 och 5 spelare. Återigen vilken strategi låg bakom då man värvade, scoutade och balanserade denna trupp? Har föreningen överhuvudtaget en idé om vilken fotboll man vill spela? Detta hänger även ihop med hur ungdomssatsningen skall utformas.
29 januari, 2010 @ 09:48 För kort som målvakt
OT (för denna tråd): Två nyförvärv klara från Alingsås IF. Se Alingsås Tidning. Vad trött jag blir att få dessa nyheter från annat håll än ÖIS officiella. Eller kan det vara så att jag missat något?
29 januari, 2010 @ 09:52 M
Hur jobbar ni i Bayern München för att förbereda unga spelare för proffslivet?
– Alltid tävlingsmoment på träning. Det är ingen idé att spela smålagsspel om ingen vet vad det står. Om en kille slår en felplass får han höra det. I Sverige säger folk att du inte får göra spelarna nervösa, men vad fan då – när det sitter 70 000 på läktarna och buar åt dig, då måste du ha nerver av stål. Klarar du inte att ta stryk på en träning lär du inte göra det på Wembley heller.
Är svenska spelare för dåliga på att hantera press?
– De är för veka… De tål ingen kritik, man kan fan inte säga någonting. Då går de hem och bölar. Det präglar hela samhället i Sverige – det är så mesigt. Säger man till en unge att han inte får cykla på trottoaren svarar han >>håll truten gubbjävel!<< Du kan inte bara tala om vad som är bra, det blir ingen bättre av. Man måste rätta till det som är fel.
29 januari, 2010 @ 12:30 Tjuvnyp
Tänkte precis ta upp Offsides grymma helsida om Björn Andersson – och hans Bayern Munchen. Där ser man skillnaderna.
Antagningsprov och betyg i skolan går allt lägre ner i åldrarna. Inte många klagar på det.
Men elitsatsande föreningar får stryk av hem-o-skola-morsor när deras värdelösa 13-åriga söner inte får speltid.
De fattar inte att ”organiserad lek som fotboll” faktiskt kan vara en elitutbildning som kan generera en framtid som de flesta bara kan drömma om.
Där borde Svensk Fotboll stå upp. Stå emot trycket. Inte mot Zlatan utan mot oviljan att få folk att begripa att idrott kan utövas på mer än ett lekfullt sätt. Det finns fotbollsföreningar för alla. Bra som dålig.
De som vill träna ofta eller de som vill träna lite.
Vad som är rätt och fel vet fan inte jag. Tror det är rena misären för många barn som tvingas prestera på fotbollsinternat. Få lyckas. Många slås ut.
Men ska vi konkurrera på allvar – rätt/fel? – då måste vi närma oss våra kontinentala grannländer. Åtminstone litegrann. Annars är det kört.
29 januari, 2010 @ 18:32 Vergilius
Många vettiga tankar och jag kommer som sagt skriva mer i ämnet, men tänkte bara plocka upp Tjuvnyps kommentar om elitsatsning kontra breddverksamhet. ÖIS är en elitförening och då måste man agera som en sådan redan från ungdomslagen, dvs man ska som förälder och utomstående veta att spelar man i ÖIS så kommer det krävas att man tränar mer och hårdare än om man spelar i en div 3 klubbs ungdomslag. Samtidigt måste man vara medveten om att för att hitta kvalitet krävs kvantitet, det är väldigt svårt att säga hur bra en spelare kommer att bli förrän han är en färdig spelare, därför räcker det inte med stenhård satsning på ett fåtal utan man måste gå ut ganska brett för att sedan spetsa till det ju närmare man kommer seniorfotboll.
Man bör också vara medveten om att vissa spelare går igenom perioder där man inte orkar eller kan träna lika mycket, där tror jag det är viktigt att ha ett bra samarbete med mindre klubbar för att kunna ge spelarna alternativ att fortsätta sitt fotbollsspelande för att senare återvända i ett senare skede om de har tillräcklig kvalitet och ambition. Vi är för små för att vara Ajax eller Bayern München som har råd att tappa spelare och därför kan driva alla spelare lika hårt hela tiden, vi måste ha alternativa vägar att gå.
Som sagt, I’ll be back.
29 januari, 2010 @ 18:38 Vergilius
Just det. Istället för att vilja ha nån som ska ”stå upp” mot Zlatan kunde man frågat honom vad han egentligen har för idéer. Killen är en världsspelare, han har spelat/spelar i Ajax och Barcelona, två klubbar med erkänt superb ungdomsverksamhet och han har dessutom betydligt mer i skallen än han får krädd för. Låter som en helt lysande konsult om man vill få styrsel på talangutvecklingen.