Om vi bara håller oss till planen…

… är jag inte ett dugg orolig och det borde inte du heller vara.

Lugn, bara lugn. Ett oavgjort resultat mot Väsby United i första omgången av Superettan betyder ingenting. Nada. Siltch. Ungefär lika mycket som en spottloska i Göta älv. För om vi bara anstränger oss lite och tittar bakåt i tiden så är det väldigt tydligt att allting går enligt kalkylen.

Nu undrar förstås du hur det kan komma sig att en poäng i första omgången är fullt godkänt. Jo, det är faktiskt så enkelt som att om man jämför årets säsong med säsongen 2008 då ÖIS vann Superettan så ser man att allt går enligt plan. Så här långt i alla fall.

Då, precis som nu, inledde ÖIS säsongen med ett oavgjort resultat mot en förväntad bottenkandidat. LB07 stod för motståndet i en match som också spelades på hemmaplan. En match där ÖIS-spelarna gjorde sitt yttersta för att framstå som uddlösa och dysfunktionella, medan LB07 backade hem, fettade till det på mitten och stod upp vid egen straffområdesgräns. Om jag inte minns helt fel blev det 0-0.

Som du kan se finns det en hel del likheter mellan den matchen och måndagens pinsamhet. Återigen oavgjort mot ett förväntat bottenlag. Återigen var alla former av konstruktivt, genomtänkt och effektivt spel bannlyst. Och ja, det ska erkännas, Väsby var faktiskt rätt hyfsade. De hade bättre rörelse, piggare löpningar och ett kvickare passningsspel än ÖIS. Så sant, så sant. Dessutom hade de två bollar i virket. Men överlag är detta inget att oroa sig för. En premiärmatch är en premiärmatch är en premiärmatch, som den gode Andres Lokko alltid brukade säga (typ). Då kan spelet låsa sig även för den bäste. Även för Ken Fagerberg, Sebastian Johansson och Pavel Zavadil. Det viktiga är att vi just nu håller oss till planen. Om vi bara kan fortsätta med det och plocka poäng i samma takt som vi gjorde 2008 kommer sannolikt allt att gå vägen. Då väntar den där krukan med guld i slutet av vägen.

OK, jag erkänner. Jag famlar efter halmstrån. Det är inget snack om den saken. Med paniken arbetande på högvarv greppar man efter första bästa flytetyg. Vad som helst fungerar. Bara det ger dig hopp om framtiden.

Samtidigt är det kanske klokt att sätta in årets plattfall till öppningsmatch i ett större sammanhang. Vad skulle en bokklok människa ta sig för? Allt som ser djävligt ut på pappret behöver faktiskt inte vara det. Inte om man inte vill. Och tänk nu på att det här kommer från en person som hanterar motgångar ungefär lika bra som Steven Segall hanterar sina sexslavar. Det vill säga djävligt illa.

Verkligheten blir dock vad man gör den till. Allt är öppet för tolkningar. Framförallt premiärmatcher i Superettan. Samtidigt ska ni veta att det finns många som är tämligen nöjda med att allting skiter sig. Att det i leden finns relativt många som inte har något som helst emot att redan efter en match börja gapa om alltings djävlighet, Santos värdelöshet och Janne Anderssons avgång. Jag tänkte därför pröva en annan väg för att se om den möjligtvis är framkomlig.

Säsongen 2008 låg ÖIS på en nionde plats efter den första omgången. Och se på fan, det är ju precis som i år. Gôtt! Och som jag har skrivit tidigare inledde ÖIS säsongen 2008 svagt. På de första fem omgångarna samlade ÖIS ihop åtta poäng. I första omgången spelade man som sagt oavgjort mot LB07. Därefter vann man med 3-0 borta mot Ängelholms FF, förlorade med uddamålet mot Åtvidabergs FF på Kopparvallen, vann med 2-0 hemma mot Degerfors IF samt spelade oavgjort mot Mjällby AIF. Sett i backspegeln ser det faktiskt rätt uselt ut. Vem kunde då tro att ÖIS skulle spela i Allsvenskan 2009?

Om ni tar en titt på det ovanstående diagrammet ser ni att ÖIS egentligen inte vaknade förrän till de två 5-0-matcherna mot Enköpings SK och IF Brommapojkarna i den elfte och tolfte omgången. Det var också först då som laget tog sig upp ovanför de så viktiga strecken. Efter det låg man aldrig sämre än trea och från och med den 17:e omgången toppade man tabellen hela vägen in i mål.

Varför kan vi inte göra likadant i år?

Är det verkligen så omöjligt?

Nej, jag tror inte det.

Framförallt inte om man tar i beaktande att årets Superettan kommer att vara jämnare än på mycket länge. Med tanke på hur många bra lag som finns i årets serie kommer sannolikt många lag plocka poäng av varandra (det är väl bara att titta på premiäromgången för att hitta bevis för det). Därmed kommer det finnas goda chanser att ta en av de två direktuppflyttningsplatserna även om man inte spelar in 57 poäng över 30 omgångar.

Vi bör med andra ord ta det lite lugnt så här i början. Det finns ingen anledning att måla fan på väggen. Inte än i alla fall. Ge laget de fem första matcherna att komma i form. Och använd hela tiden säsongen 2008 som måttstock. Titta på tabellplacering, poäng och snittpoäng för säsongen 2010 och jämför den med säsongen 2008. Ligger vi i linje med säsongen 2008? Ja, då är allt OK. Och lova mig nu att du väntar med att börja skrika om alltings djävlighet, Santos värdelöshet och Janne Anderssons avgång tills dess att ÖIS avviker från den utstakade vägen.