19980511
”Med ryggen fri”
Strålande sol och härligt vårskönt i luften. Bra uppladdning på the Dancin’ Dingo.
Som vanligt dyker vi upp lagom till avspark utan att ens ha funderat kring eventuella köer. Under tiden vi står utanför leveransporten in till Östra stå, vid norra läktaren, så bryter det ut ett sjuhelvetes jubel och vi är övertygade om att det är inmarschen samt att matchen blir försenad pga de långa köerna som ringlar utanför arenan.
Väl inne på Gamla slussas vi förbi den del av läktaren som huserar fienden, de ofrälse, randiga – även hatat barn har många namn. Jag och min vapendragare Douglas får utstå en hagelstorm av snus, mynt, saliv och annat som intelligentian anser sig kunna avvara för stunden. Väl framme vid klacken inser vi att matchen faktiskt är igång, det noterade vi nämligen inte under vår 70 meters promenad till rätt sida läktaren… Vi klättrar upp på räcket och blir kvar där. Gemensamt gör vi vårt bästa för att elda på våra bröder och systrar och få spelarna att känna av Götets bästa stöd.
Helt plötsligt är det vilt jubel igen, speakerrösten förkunnar att det står 2-0 till fienden. Seriöst? 2-0?! När gjorde de första målet? Jag tappade luften en stund och fick anstränga mig för att fortsätta på räcket. Antar att det var samma känsla för Douglas. Stakar haglade och ekade mellan läktarna. Det blev en härlig matchduell med deras ledande figur – Andreas Toll (med perspektiv på det hela, en väldigt värdig motståndare under åren jag stod på räcket).
Vi skulle få utdelning till slut och det var vår hjälte Rambo-Svante som hängde in reduceringen. Snyggt dessutom, det har jag sett på tv-repriserna efteråt. Under matchen var det inte många stunder som upplevdes på fast mark. Toalettbesök och enstaka rusningar till ölkiosken var det enda vi unnade oss i semesterväg från våra positioner på räcket. Och, vilket gensvar vi hade från den rödblå delen av östra stå. Ju längre matchen led och våra mål trillade in så ökade andelen gåshud på kroppen, det byggdes lager på lager!
Jag hade gärna gett en mer korrekt bild av själva matchen, men den såg jag inget av – live. Storbildskärm fanns över norra betong men den brydde man sig knappt om. Att det blev ytterligare två av Rambo är en hjältesaga utan dess like. Att jag sett videoupptagning i efterhand och återupplevt nervdallret och frustrationen på samma sätt som när jag hade ryggen mot plan är en parentes. Jag kan enkelt sammanfatta det på följande sätt; denna matchen vill jag inte uppleva på annat sätt än det jag i själva verket gjorde!
Till er som var där vill jag låta hälsa; det är en av de starkaste läktarupplevelser jag upplevt, trycket och intimiteten vi hade den matchen är av episka mått!
Sköna hälsningar// Jeppe
'Manuskript i exil 3:1' have 39 comments
11 december, 2011 @ 19:54 DJ-CJ
Det kan mycket väl ha varit den här dagen på Gamla Ullevi som jag blev ÖIS:are. Jag var fortfarande i den åldern (9 år) då jag inte riktigt hade utvecklat en tillhörighet. En pappa som var ÖIS:are och en storebror som spelade i IFK. De flesta skolkamrater var dessutom supportrar till det där randiga laget. Efter den här matchen var det inget snack.
Jag kommer ihåg att vi gick någon minut före slutsignalen för att vi skulle slippa all kö ut från arenan. Med bil kunde det bli jobbigt. Precis när vi gått ut hör vi publikens jubel och inser att det blivit 5-2.
Rödblått hjärta och rödblå själ sedan dess.
11 december, 2011 @ 20:48 Jesper
Varför har de flesta skolkamrater alltid varit randiga?
11 december, 2011 @ 20:56 Hocus Focus
Blåvitt är som Cola , alla dricker det , ingen vet varför…
11 december, 2011 @ 21:02 Jesper
Blåvitt smakar inte lika gott som cola….och, är inte lika beroendeframkallande;=).
11 december, 2011 @ 23:19 Volksgesundheit
Jaha det är därför jag blev ÖISare, har aldrig varit någon cola fantast, nä mjölk och heroin ska det va!
11 december, 2011 @ 20:07 Fredrik
Intressant Jeppe. Den här typen av texter är trevliga att läsa!
12 december, 2011 @ 08:10 Danne
Magiskt Jeppe, mer texter av denna vara!
12 december, 2011 @ 08:22 nytko
Text rakt från hjärtat! Härligt när man får sådana här berättelser serverade framför sig!
Framförallt när man själv inte var med på allvar den tiden det begav sig.
12 december, 2011 @ 08:55 Sektion LM
I was there.
12 december, 2011 @ 12:27 Anonym
Det var en härlig match! Där stod vi alla enade
12 december, 2011 @ 12:50 bukowski
jag fick svantes tröja av kurt!
12 december, 2011 @ 12:56 bukowski
det var bekvämt att bli lättmjölkare,typ dom är ju bäst,har vunnit mest,bla,bla,men,kan du några spelare då? nej…jag ”bryr” mig ju ändå! dom flesta hade den förskräckliga kombon gråvitt/united när det fanns ÖIS och Gunners!
12 december, 2011 @ 13:45 Volksgesundheit
I min generation höll dom flesta på Kräkvitt/Pool, vi ÖISare håller på United!
12 december, 2011 @ 14:05 Anonym
Ja, Leeds United!
12 december, 2011 @ 14:24 Volksgesundheit
Nej jag menade självklart Sheffield United!
United=Manchester United detta trodde jag vi alla var på det klara med…
12 december, 2011 @ 14:44 x-et på räcket
Alla är överens om att United är en åtalsbar styggelse. I likhet med det lag som manglades i texten.
12 december, 2011 @ 15:00 Volksgesundheit
Säger City-pojken!
12 december, 2011 @ 14:59 nytko
Klart alla ÖISare håller på Manchester United! ; )
12 december, 2011 @ 22:22 Gänga Lö!
Självklart! Man är ingen riktig ÖISare om man inte håller på United!
12 december, 2011 @ 19:45 DJ-CJ
Örgryte IS och Fulham FC. Det är väl den självklara kombinationen?
12 december, 2011 @ 19:53 Jesper
Fulham är lite ”udda”….
12 december, 2011 @ 22:05 Oskar Ängermark
ÖIS och Tottenham, eller alternativt Everton, är det man ska hålla på i England såklart!
12 december, 2011 @ 22:10 PriMax_ÖIS
Korrekt! I PL är det Tottenham som gäller men ÖIS ligger såklart ljusår före
13 december, 2011 @ 08:40 JP
ÖIS och Coventry, en svårslagen kombination när det gäller förtvivlan, magsår och ständig kamp för överlevnad.
13 december, 2011 @ 09:52 Sektion LM
+1
Spurs är väldigt Öisiga. Klassiskt lag, med otäckt rika (och själlösa) rivaler i stan, teknisk och offensliv fortboll, men viker lägg ned sig när det verkligen gäller…
13 december, 2011 @ 12:46 Gerpa
+1
12 december, 2011 @ 19:51 Hocus Focus
Stoke City – The Mighty Potters !
12 december, 2011 @ 19:56 Jesper
Känner två rödblåa potters….är du en av dessa, snackar riktiga läktarklassiker nu;-).
12 december, 2011 @ 21:26 Hocus Focus
Förmodligen inte…
12 december, 2011 @ 22:36 John Lindblad
Tung seger igår, går bra för Potters nu igen
12 december, 2011 @ 20:53 Volksgesundheit
När vi ändå pratar on England och fotboll, vilket lag håller pedofilerna på?
12 december, 2011 @ 22:03 Gänga Lö!
Det måste vara Barnet då,( Londonlag i L2) stor humor!
13 december, 2011 @ 08:41 JP
I Schweiz är det väll Young Boys
13 december, 2011 @ 12:49 bukowski
brommapojkarna!
13 december, 2011 @ 00:37 A
Först och främst måste jag skriva följande: Makalöst bra uppryckning beträffande det grammatiska. Nu går texten att läsa utan att man blir förbannad och tvingas avbryta efter hälften. Snyggt jobbat ”Räcket”. Skönt att se att du rättat till det som brast i tidigare inlägg. Visst, det finns fortfarande lite att göra, men den här texten är ofantligt mkt mer lättläst än tidigare texter du skrivit. Fortsätter du i samma stil kommer det här att bli riktigt bra
Innehållet, är som alltid i dina texter, oerhört bra så det behöver jag inte ens kommentera förrutom att det är ljuvlig läsning. Okej då, ett par meningar ska jag ändå mäkta med…
Det är alltid roligt att läsa lite äldre storysar som gör att man minns tillbaks. Vi är ungefär lika gamla och har troligtvis upplevt en hel del genom åren. Att få tillbakaglimtar av dig är ngt jag uppskattar till fullo.
Till sist och återigen. Stor uppryckning, det uppskattas!.
A
13 december, 2011 @ 12:35 Jesper
Tappra själar från början av 70-talet. Rannsakar minnet på ett sätt som är allt annat än barmhärtigt och hänsynslöst. Liknelsen med citatet av Bob Dylan i första manuskriptet gör sig ständigt påmint;=).
13 december, 2011 @ 00:42 Felix Jonsson
Grymt jobbat Jeppe, det blir bättre och bättre för varje gång! Jag är riktigt nöjd med jobbet jag gjort med värvningarna
14 december, 2011 @ 18:13 Rude Boy
En match att minnas för evigt. Vilken resning…i dubbel bemärkelse. Har kvar tidningsklipp.
16 december, 2011 @ 15:00 Anonym
Minns även jag att man blev rejält bespottad av bananerna när man gick förbi dem och klämde sig på pungen som knatte. Episk match som tillsammas med Tryggvis strut mot assyriska och Afonsos derbyuppläxningar är mina bästa minnnen som öisare.