Manuskript i exil 3:3

Christian Hemberg och 1998

Jag skickade över ett par ledande frågor till Christian angående hans första år hos sällskapet. För att få reda på hur det var att komma till klubben som ung och enormt talangfull. Nedan kommer svaret, med Christians egna ord – helt utan redigering och konstrande. Njut!

”Jag kom till Öis inför säsongen 1998 efter att ha bestämt mig under 1997 att jag skulle gå till Öis. Hade även erbjudanden från Elfsborg, IFK Göteborg, Häcken och Helsingborg. Öis kändes helt rätt. Bra stämning i klubben och en chans att inom en snar framtid kunna få spela A-lagsfotboll.
Jag skrev på i November 1997 efter att som 15-åring varit med och tränat med Öis A-lag, gjorde ett mål i en internmatch för A-laget samma dag som jag skrev på.
Jag började säsongen 1998 med U-laget och blev kvar där fram tills Erik Hamrén kom till klubben. I september gjorde jag 3 mål och 2 assist i en B-lagsmatch hemma mot Falkenberg, det var precis när Hamrén anlänt till klubben efter att Bosse Backman fått sparken. Fyra dagar efter ville Erik att jag skulle träna med A-laget och sitta på bänken i Allsvenskan på måndagen mot Frölunda. Jag var 16 år och det sporrade mig oerhört mycket att få chansen.
Min fadder i truppen kan man väl säga att Marcus Allbäck var. Han hjälpte mig mycket när vi spelade ihop i B-laget 1998 och sedan framöver när vi kamperade ihop i A-laget. Han var oerhört viktig för mig på träningar och även utanför plan.
Viktigaste spelaren 1998 får jag säga var Henrik Bertilsson. Han gjorde de så kallade enkla målen och är en av de bästa avslutare jag sett och tränat ihop med. Han lärde mig mycket på den korta iden jag tränade ihop med honom.
Det jag förbättrade mest var väl att jag vågade spela mitt spel. Så fort jag blev uppflyttad till A-truppen och tränade med dem så växte mitt självförtroende oerhört, allting gick lättare och även skolan gick lekande lätt. Har alltid brunnit för fotboll, men när jag som 16-åring fick vara med i truppen till allsvenska matcher fick jag tillbaks suget och hungern efter fotboll och det kändes som inget kunde stoppa mig. Man kan säga att allting släppte den dagen när Hamrén ville ha med mig på bänken i Allsvenskan hösten 1998. Glömmer aldrig känslan när jag började värma upp i andra halvlek mot Frölunda och publiken på Gamla Ullevi skrek mitt namn. Jag rös och ryser än idag när jag tänker tillbaka på det.
Den tunga perioden efter våsäsongen upplevde jag inte så mycket eftersom jag var i U-truppen under våren. Spelade en del B-lagsmatcher ihop med A-spelarna och såg på en del av dem att dom inte alltid verkade tycka fotboll var roligt. Men i övrigt märktes inte så mycket av det hela eftersom det var en helt annan värld att vara i U-laget jämfört med A-laget.
Hamrén som tränare är den bästa tränaren jag haft. Jag har honom att tacka för min karriär. Han tog fram mig och gjorde mig till allsvensk spelare över en natt. Fick debutera i Allsvenskan som 17-åring och även göra mål samma år. Gjorde även mål i min A-lagsdebut mot Ljungskile hemma i en träningsmatch 1999 i januari eller februari.
Han har det speciella i sitt ledarskap som gör att han får sina lag att jobba för honom. Ger du honom ditt allt ger han oerhört mycket tillbaka. Han är väldigt ärlig och får ibland halvmediokra spelare att bli stjärnor tack vare att han får dem att spela med ett oerhört självförtroende och veta sina roller. Han var även bra med unga spelare såsom mig och Johan Elmander m.m. Han är en vinnartyp och det smittar av sig. Det är bara att titta på hans CV.

Ha det gott !!”
// Christian Hemberg – genom Jesper Aneröd

”Hemberg var en spelare med spetskvaliteter och en grym inställning! Var nästan säker på att han skulle bli nästa stjärna efter Elmander och Allbäck.(Freddie Roth)”