It Was The Best of Times It Was The Worst of Times

It was the age of wisdom, it was the age of foolishness.

Hej.

Remember me? Sambadefensivs random rambler.

Jag har varit borta från det sambadefensivska rampljuset ett bra tag. Detta av lite olika orsaker av vilka den främsta är nåt så simpelt som tidsbrist.

Men en annan viktig orsak är att jag förra våren tröttnade lite på allt vad fotboll heter, något som uppstod efter orgien El Clasicos där Real Madrid och Barcelona tävlade i vem som kunde framstå som minst sympatisk. Båda vann. Eller förlorade om man så vill. Och snälla låt oss undvika eventuella diskussioner kring vem som är värst, vem som förstör för vem. I mina ögon var det två stora högar skit som gjorde allt i sin förmåga för att låta sin stank besudla fotbollen som fenomen så mycket som man bara kunde. Spelare som di Maria och Busquets som dyker oftare än Anna Lindberg för att sedan ligga och kvida som om de blivit skjutna i en kvart efteråt. Spelare som efter varje domslut bildar bisvärm runt domaren. Spelare och tränare som beter sig som treåringar med missbruksproblem i media samtidigt som de lyckas vara oerhört tråkiga som karaktärer betraktat vilket nästan är begåvat gjort. Som över hela linjen i det närmaste framstår som större skitstövlar än Dominique Strauss-Kahn.

En allmän avsaknad av respekt för varandra, för supportrarna, för sporten.

Jag vet att jag låter som en gammal trött gubbe och så kanske det är, 31 kanske är det nya 81. Men låt så vara och om ni har nåt problem med det får jag säga som Larry Merchant.

I vilket fall så blev min kärlek till sporten lite naggad i kanten. För många miljonärer som jagar boll på gräset. För många miljardärer som bossar runt i styrelserummen. För ointressant rent sportsligt på planen. Inte bara det att gapet mellan topplagen och botten blivit alltför stort, det är ju trots allt något som tack vare den ekonomiska krisen börjat luckras upp lite, åtminstone utanför La Liga. De alltför stora skillnaderna finns dock kvar överallt. De senaste årens bedömningsnivå har dessutom gjort det svårare för ett sämre lag att utmana ett bättre i enstaka matcher, det är åtminstone så det känns. När varje beröring leder till frispark, varje feltajmad glidtackling leder till ett gult kort, blir det svårt att spela tufft utan att åka på straffar och frisparkar och då är det svårt att försvara sig mot lag med överlägset spelarmaterial.

Tanken är ju fin, de skickliga spelarna ska få utrymme, det ska bli roligare fotboll och inom UEFA och FIFA jublar man åt de hårdare bedömningarna. Jag gillar själv teknisk, offensiv fotboll, jag gillar lag som försöker spela fotboll, spelare som utmanar och slår sin gubbe en mot en. Men jag vill inte se Harlem Globetrotters On Grass (vilket de förmodligen var en stor del av tiden btw…). Om bedömningsnivån är för anal såsom den varit i CL, VM och EM de senaste åren försvinner en hel del av dynamiken(i de enskilda ligorna skiljer det sig för mycket för att kunna generalisera). Jag vill att det ska vara det onda mot det goda på planen, det får inte bli så att de enda viktiga egenskaperna för en fotbollsspelare är teknik och passningsspel, det måste få vara mer mångfacetterat än så.

Ska det här handla någonting om ÖIS?

Kanske ni frågar er. Vi befinner ju oss inte riktigt på samma nivå som de stora elefanterna. Inte på samma nivå som de små elefanterna heller. De i Indien. Tveksamt om vi ens hör till flodhästarna längre. Bältdjur kanske. Jag hoppar vilt mellan kontinenterna här som ni märker.

Inledningen var bara en liten utläggning om varför min passion för fotbollen fick sig en törn förra året. Men om kärleken till fotbollen grånade lite så har kärleken till ÖIS aldrig varit försvagad. Den är intakt trots klubben inte alltid vårdar förhållandet speciellt väl. Däremot påverkade min besvikelse på fotbollen i stort lusten att skriva på Sambadefensiv negativt.

Men nu skriver jag igen. Fotbollen har lyckats locka tillbaka mig i sin varma famn fylld av perfekta glidtacklingar, eleganta framspelningar och magnifika mål. Det börjar med ett sms på fyllan och så ligger man där och myser tillsammans igen. Jag irriterar mig fortfarande på dess baksidor och tror att makten inom sporten behöver ändra inställning om man vill fortsätta hålla passionen hos supportrarna uppe, men jag har insett att jag själv aldrig kommer kunna hålla mig borta. Jag är för svag. Fotbollen för förförisk.

Så. ÖIS.

Det är ju därför vi är här.

Ny säsong. Ny säsong i division ett. Trots att vi under andra halvan av förra året var seriens bästa lag så år vi fortsätta slicka såren i svensk elitfotbolls ruffiga gränd. Eller ruffiga? Charmiga. Karaktärsdanande.

Fylld av möjligheter att bygga nåt från början. En ny kärna. Som kan ta klubben framåt, uppåt. Allsvenskan.

Dream bitches. Dream!

Det finns någonting vackert att ligga där vi ligger, där det enda man har är drömmar. Även om det är för jävla frustrerande också.

Tyvärr känns det som om det sedan förra året nya styret inte riktigt har samma vision framför ögonen. Fjolåret blev allt lite hoprafsat i all hast så det kan man inte säga så mycket om. På slutet fick man ju faktiskt ordning på grejerna rätt bra och med lite flyt hade vi kunnat lira i Superettan i år, men det kanske bara är nyttigt med ett år till, frågan är om vi varit redo ännu. Nu får vi en säsong till att odla en vinnarkultur, att låta spelare växa, att bygga grunden.

Det som känns lite synd är att man inte riktigt bygger vidare på förra årets avslutning. Att Jakobo skulle försvinna var väntat, att han gick till GAIS är trist, men jag tror ärligt talat inte att han hade så mycket alternativ på den nivån och då är det svårt karriärmässigt att tacka nej, det kan jag köpa även om det svider som fan och accentuerar mycket av det som är fult i fotbollen, men så länge vi ligger två serier under så kommer risken att tappa spelare till det grönsvarta hål av bedrövelse som är GAIS vara överhängande. Ser det dock inte som helt omöjligt att vi spelar i samma serie nästa år. Man kan ju alltid hoppas.

Förlusterna av Danny och Nico känns dock lite onödiga. Det borde inte varit omöjligt att presentera ett upplägg för Danny som är mer intressant än det Falkenberg har att erbjuda, vi bör ha bättre förutsättningar att nå allsvenskan på lite sikt, men visst, vi kanske spelar i en helt annan liga ekonomiskt och det är väl ok, vill absolut inte hamna i skuldträsket igen. Nico har sina brister, men är relativt ung och gjorde en hel del nytta förra året, läget är väl samma där som med Danny att om vi spelar i olika ekonomiska världar så är det inte mycket att göra åt. Men känslan var att man släppte iväg killarna lite lättvindigt, två spelare som hade kunnat vara del av den framtida kärnan, som kanske inte nödvändigtvis är startspelare i allsvenskan 2015 men som är en central del av truppen. Jag kan dock ha fel, det kanske inte ens fanns på kartan att hålla kvar dem.

Det är också lite synd att vi ännu än gång byter tränare, speciellt när Roberto fick så bra ordning på laget mot slutet. Men om det inte gick ihop med det civila så är det inte mycket att göra åt. Hans Prytz är ett lite oskrivet kort, det har väl sipprat fram ganska varierande recensioner men svårt att säga vem man ska lyssna på, förhoppningsvis kan han bli kvar ett tag så vi slipper dessa ständiga tränarbyten.

Min insyn i klubben är sämre än någonsin så jag vet inte om det finns en tydlig idé var klubben är på väg, hur man vill nå högsta serien och hur man vill göra för att bygga något som är så pass substantiellt att vi kan hålla oss kvar där. Om det finns någon sådan långsiktig tanke så har den kommunicerats dåligt och heller inte riktigt synts i hur man bygger truppen. Missförstå mig rätt nu, jag gillar nyförvärven. Hannes Sahlin är en stabil värvning som vi vet håller på den här nivån och nästa. Robin har jag alltid gillat och vi vet vad vi får. Emil ”Jocke the Sequel” Karlsson kan nog bli en publikfavorit, har visat att han kan göra mål i söderettan och kan troligen göra en del nytta om vi går upp också. Johan Hedman är en chansning som kan bli vad som helst, men jag tycker han är spännande och med tanke på hur bra han skriver så är han värd att satsa på bara för det. Tror för övrigt att jag kan ha mött honom på plan, vet att jag har spelat mot Rotebro vid ett par tillfällen och namnet är bekant, har dock inget minne av honom som fotbollsspelare och känner inte igen honom till utseendet. Men bara att jag minns namnet brukar betyda att han gjort någon slags avtryck. Det kan dock betyda allt från ett hattrick till att han har slagits eller varit ett arsle på planen så det är såklart svårt att dra några slutsatser om hur han kommer lyckas i sin nya rödblå mundering utifrån det.

Det jag saknar är känslan av att man bygger en trupp som på ett par säsonger kan utmana om topp tre i superettan. Fast jag kanske underskattar klassen hos ovanstående fyra. Jag har ju egentligen lite för dålig koll på Emil och Johan för att uttala mig om deras maximala potential. Men är det nåt jag saknar i truppen är det en riktig offensiv talang nu när Jakobo försvann. Nån som redan är bra i division ett men som har explosivitet, skicklighet och offensiv effektivitet för att ha potentialen att om några år vara en toppspelare i allsvenskan. Visst det är svårt för att inte säga hopplöst att hitta såna spelare när man spelar där vi gör och har den ekonomi vi har. Men fan vad jag saknar Joakim Olausson. Han hade fyllt den rollen perfekt i år.

Om man ska titta på truppen från ett strikt inför säsongen perspektiv så saknar jag, förutom en riktig offensiv talang som kan bryta mönster, bredd på centrala fältet och en pålitlig målskytt.

Bakom Seb och Lillström så känns det lite tunt med Jonte som har haft svårt att imponera och Holländer som är helt oerfaren. Och man tycker ju att vi borde lärt från förra året vikten av att ha lite rutin bland forwards, om inte annat för att avlasta ungtupparna. Emil är väl nästan mest meriterad med 9 mål i söderettan förra året och är väl den ende bland forwards som är ett någorlunda säkert kort, Hedman är som sagt en ren chansning, Oskar har visat att han funkar som tredje-fjärde forward i den här serien men har ännu inte visat tillräcklig jämnhet för att vara ett tryggt alternativ att luta sig mot när det blåser, Alexander får nog nöja sig med kvartsinhopp åtminstone under första halvan av serien, Anderberg om skadefri, vilket känns osannolikt, ser jag som ytter. Det kan mycket väl räcka med Emil, Johan och Oskar, samt Alexander som back up och Anderberg som nödlösning, men jag skulle känna mig mycket tryggare med en lite mer rutinerad pjäs för att avlasta. Vill inte hamna i samma läge som förra året där vi måste värva under sommaren för att få alla pusselbitar på plats.

Så finge jag drömma skulle en innermittfältare runt 21-22 med hyggligt med rutin från div 1-2 samt en lite äldre forward som är säker runt 10-15 mål sitta väldigt bra.

Och så Jocke Olausson på lån från Atalanta.

Jag sa ju drömma.

Mittförsvaret känns kanske också lite tunt, men Sahlin kan ju kliva in centralt och nån gång måste vi väl lita på Sehlström, om han nu kan hålla sig frisk.

Mest troligt är väl truppen satt, kanske kanske att det plockas in en mittfältare till. Känns lite märkligt att vi är så tunna där. Speciellt med tanke på frekvensen gula kort Seb brukar visa upp. Men risken är nog att man tänker att Robin eller Valter kan vikariera.

Dessutom är det väl så att man tjatar och tjatar om att ge de unga spelarna chansen, när man sen är i läget att de kommer få chansen blir man orolig för att det blir för tunt. Aldrig är man nöjd.

Ok. Det här får räcka. Hade egentligen tänkt skriva mer om ledningen men det stack iväg åt ett annat håll, får bli nästa text, förhoppningsvis dröjer det inte ett år den här gången. Några högfrekventa uppdateringar ska ni dock inte räkna med från min sida, försvinner till staterna om några veckor så jag kommer ha ännu svårare att följa laget, åtminstone de närmaste månaderna, men det kanske blir lite lösa funderingar från andra sidan pölen vad det lider. Insynen i klubben och matchreferaten får dock andra stå för. Så även vad avser dagens begivenheter i Falkenberg.

Två frostiga försäsongsmatcher avklarade. Bara resten kvar. Se upp Superettan. Se upp Allsvenskan. Nu jävlar kommer ÖIS!