Dyrt, kallt och förlust i Jönköping.

Eftersom att jag kom hem klockan 02.00 i natt så blev det ingen text igår kväll men bättre sent än aldrig.

Först innan jag avhandlar matchen så måste jag bara nämna det hutlösa inträdespriset. Inte mindre än 60 kronor krävde den otrevliga och otroligt nitiska gubben i kassan för att gå innanför staketet till konstgräsplanen utan läktare. Så kan det gå till i Småland. Måste ge de öisare som valde att stå på utsidan staketet en klapp på axeln, det hedrar er!

Efter att efter viss tvekan betalat inträdet och så kunde jag och mina kompanjoner se en ganska pigg inledning för ÖIS. Inledningsvis såg det riktigt bra ut och i det första anfallet för matchen kommer för dagen urstarke Oskar Wallén runt på kanten och spelar in bollen till Emil Karlsson som inte får träff på den utan istället rullar den bak till Johan Hedman som skjuter hårt efter marken men tyvärr någon meter utanför.

Efter detta fortsätter ÖIS sin furiösa inledning men efter ett tag orkar man inte riktigt fortsätta och Jönköping börjar komma in i matchen. Joakim Hall har stundtals stora problem Med Brandemir Hrgota som är den som allt kretsar kring i första halvlek. Varenda boll ska till ”Branne” som Jönköpings tränare Mats Gren kallar honom. Det börjar med att Hrgota slår en frispark som får en bra skruv men går strax över ribban.

Men precis när det känns som att Jönköping är påväg att ta tag i matchen så presenterar han sig. Den långhårige från slätten, mannen som aldrig slutar att imponera, den outtröttlige, han som är bäst när det gäller, DO I HAVE TO SAY HIS NAME? Emil Karlsson gjorde 1-0. Jag har inte jättemycket erfarenhet av Emil Karlsson men jag vill tro att det var ett typiskt Emil Karlssonmål. En djupledsboll, Emil springer för allt han är värd, får tag i bollen i lite halvaskig vinkel, skär in, sätter den stolpe in, mål, skönt!

Detta betydde däremot inte att Jönköpingspressen som började innan matchen var slut utan den fortsatte och blev ännu mer ihärdig, och vem om inte Brandemir Hrgota får nästa friläge men precis när han ska rulla in den mellan benen på Peter Abrahamsson så stänger Peter på Hockeymanér igen luckan. Bra Peter.

J-Södras press blir däremot bara mer och mer intensiv och tillslut kan vem om inte Brandemir Hrgota löpa igenom i mitten och rulla in 1-1 och på något sätt var det nog ändå rättvist.

Efter det visar han dock upp sig igen, och ni vet vem jag pratar om. Den långhårige från vidderna kommer i ett läge som är väldigt likt det som Johan Hedman brände i inledningen av matchen. Oskar Wallén tar emot ett inkast från Christofer Bengtsson och vänder lätt runt och den lille späde försvararen som gör ett tappert försök att stoppa hono har inte mycket att sätta emot. Det är Oskar det! När Oskar sagt tack och hej och bra försökt till den lille bakom honom så spelar han in bollen till Emil Karlsson som utan någon som helst tvekan dunkar in den nere vid stolproten. Smack!

Strax efter målet blåser domaren av för halvtid vilket också betydde att det var slut på det roliga. Andra halvlek var nästa helt och hållet J-Södras och vad detta beror på vet jag faktiskt inte då inget av lagen bytte speciellt många spelare direkt i halvtid. Det enda bytet ÖIS gjorde var Johan Hedman som gick ut till förmån för Johan Pettersson. Även om Johan Pettersson inte uträttade några storverk så tyckte jag mig ändå se att det fanns en hel del som är intressant i hans spel. Han byttes in på högerkanten och som jag ser det så passar han bra där. Som jag skrev i träningsrapporten igår så har han lite av det som man tyckte om med Jakob Olsson.

Han har en bra teknik och ser ganska bekväm ut med bollen. Han är även ganska så snabb och jag har en känsla av att han kan ställa till ordentlig oreda mot de ganska många tröga ytterbackar som han kommer att ställas mot under säsongen om han får fortsätta spela som yttermittfältare. Om man ska anmärka på något i hans spel under gårdagen så är det att han kändes lite mycket som en provspelare. Alltså att han lite för ofta försökte visa upp att han kunde göra något själv och kanske försökte visa upp sig lite väl mycket. Av förklarliga skäl fungerade inte riktigt samspelet mellan honom och spelarna runt honom, men å andra sidan hade väl ingen väntat sig det efter en träning. Sammanfattningsvis kan man väl säga att jag är ganska så hoppfull inför Johan Petterssons framtid i ÖIS, det kan nog bli något bra.

Om vi snabbt ska sammanfatta den andra halvleken så var det inte speciellt mycket ÖIS framåt. Bakåt däremot fick spelarna slita för lönen. Jag vet inte hur många skott man fick täcka och rensa, men jag tappade ganska snabbt räkningen. Tyvärr kämpade man förgäves och när man dessutom bytte ut Emil Karlsson och Filip Holländer så hade ÖIS:arna svårt att få fast bollen i anfall utan det blev istället en hel del långbollar upp mot Alexander Jeremejeff som inte riktigt har samma förmåga som Emil att stånga till sig bollarna utanför straffområdet utan är mer en boxspelare. Oskar Wallén kroknade även han efter ett tag och även om han kämpade till sig en och annan boll så klarade han inte riktigt av att motsvara sin starka första halvlek.

Om man bara ser till resultatet och i en följden som målen kom så kan det se ut som att man slarvade i slutet men riktigt så var det inte utan Jönköping Södra var ganska väl värda målen man gjorde och det var nog mer tillfälligheter att man inte gjorde de tidigare. Men vem f*n bryr sig om det, torsken smakar lika illa ändå.