Tankar kring gårdagen

Vad säger man om det här då? All längtan, alla förhoppningar som sedermera övergått till förväntningar fick både känna sig infriade och tillknuffade under den 90 minuter långa fotbollsmatch som under gårdagskvällen spelades på Gamla Ullevi…

Allt började som en dröm – ungefär som jag beskrev i min förra krönika. Det var stämning, vackra tifon, två mål av vår viking på mindre än fem minuter och allt var helt enkelt otroligt uppåt.

Därefter gick det mer och mer utför. Visserligen hade ÖIS kontroll på den första halvleken då man mestadels höll i bollen och försökte komma till fler målchanser; samtidigt som Skövde åt andra hållet var totalt uddlöst; men oftast mynnade något som hade kunnat rendera i en målchans ut till att bli ingenting…

På läktarplats kunde man känna att musten gick ur i stort sett varenda en efter de makalösa inledande minuterna. All den kraft man hade samlat på sig inför försvann – ungefär så som det brukar bli när man får en match dit man vill lite för enkelt genom ett, eller ett par, snabba mål. Kanske var det något liknande som smög i spelarna?

P4 Skaraborg hade efter matchen intervjuat en spelare från bortalaget och han sade något i stil med att ”de trodde ju att de hade vunnit redan i halvtid.” Förmodligen ganska så sant. De tog för lätt på uppgiften i den andra halvleken – och Skövde kom ikapp genom två, från vad jag kunde se från min position, riktiga skitmål. Visserligen var Emil Karlssons även de inga mål som kan tillskrivas samma kolumn som Castro-Tellos (han rullade uppe hela Umeås försvar igårkväll), men det tog emot att se ÖIS så oengagerat och icke på tå efter halvtid.

Vi skall dock minnas hur nära vi var att stänga ner den här matchen helt och hållet. Det är så små marginaler som avgör. Emil Karlsson var ju sånär att dunka in sitt första hattrick i ÖIS-tröjan, i sin seriematchdebut, när han sprang sig fri i inledningen av sista 45 men tyvärr placerade läderkulan i främre stolpen. Hade han haft marginalerna på sin sida även där så hade vi förmodligen lyft händerna i vädret och firat säsongens första seger efter matchens slut.

Men som jag redan har varit inne på; från detta skede och framåt var det på tok för dåligt. För slappt. För oengagerat. Man lät Skövde inneha mer boll och kontrollera händelserna – istället för att fortsätta på den väg som öppnat upp i första halvlek – och enligt Emil själv i intervju efter matchen var det just det som man hade pratat om nere i omklädningsrummet i halvtid. ”Fortsätt på den inslagna vägen…”.

Örgryte fick tillbaka sitt lilla momentum när 20 minuter återstod. Bilos Yonakhir, som startade Skövdes kvitteringsjakt genom att sätta reduceringen, drog på sig sitt andra gula kort och fick därmed lämna planen. Ganska så logiskt lade sig Skövde på försvar samtidigt som ÖIS försökte komma igenom… Tyvärr fanns inte det där lilla extra och trots att man flera gånger kom igenom på kanterna så var det bara halvt – det där sista lilla som så ofta krävs för att göra mål saknades. Inläggen höll för dålig kvalitet, och i takt med det så steg frustrationen både på läktaren och på plan…

Närmast att avgöra den här matchen tillslut blev ändå Emil Karlsson. Nu såg det förmodligen närmre ut än vad det i praktiken var – men via ett försvarsben fick han iväg ett skott som seglade i en båge och hade precis gått in vid överliggaren. Om inte Mirza, målvakten i Skövde, hade varit där med näven och styrt bollen över målburen – alltså.

Frustrationen, besvikelsen och allt det där var självklart stor efter matchen igår. Konstigt vore väl annars. Man leder med 2-0, har till synes helt okej koll på händelserna, för att sedan tappa i stort sett allt och släppa in två mål bakåt… Men redan idag, redan nu, är det dags att släppa den här matchen och se framåt. Vi har spelat enbart en match hittills – och faktum är ju faktiskt att vi har en pinne mer än vi hade för exakt ett år sedan. 25 matcher återstår; och det var inte under premiärmatchen som den här serien avgjordes. Långt, långt ifrån.

Med det sagt uppmanar jag er samtliga att samla ny kraft och bege er till Karlstad för match två. Även om man just nu inte är sugen på det alls så lär man bli det när lördagen närmar sig – och då blir man istället trött på att man inte anmälde sig… Det finns potential att bli riktigt många rödblå supportrar på plats då en buss redan är fylld samtidigt som Balders Hage för tillfället har öppen bokning. Vi skall hjälpa laget till deras första seger för säsongen – och det på plats!

Därför avslutar jag det här med; Alla till Karlstad!