Kort om matchen i Norrköping

Då sambadefensiv tyvärr inte hade någon representant på plats under dagens match mot Sylvia och matchen istället fick tittas på igenom LG-sports så går det helt enkelt inte att skriva en rättvisande text om spelarnas insats. Jag är ledsen. Detta ska inte hända igen.

Ska det vara så här?

En självklara frågan som dyker upp i huvudet efter en match som denna är självklart om det finns några samband mellan det sena poängtappet i Norrköping och den tappade poängen i premiären. Är det så att detta är någon form av trend när två av fyra matcher har har gått från ledning till oavgjort. Kan det vara så att det inte alls är något nytt ÖIS detta utan precis samma gamla nervsvaga grupp fotbollsspelare som det under tidigare säsonger gnällts så mycket på.

Givetvis är inte fotbollen så enkel att den går att förklara med ett ja eller ett nej men något som däremot nog trots allt går att konstatera är att årets upplaga av ÖIS inte riktigt är så stark som vi alla många gånger vill få det att verka som. Den där ostoppbara maskinen som vi vill att laget ska vara är nog inte riktigt så felfri som vi många gånger hoppats på. Kanske är jag roten till allt ont som trissat upp förväntningarna lite väl högt? Kanske har spelarna överpresterat? Jag har inga svar, det enda jag vet är att det är svårare att förstå sig på saker och ting än man ibland tror.

Försvarsspelet fullt godkänt

Under 89 minuter av matchen fungerar försvarsspelet bra och förutom det sista målet skapar Sylvia i stort sett inga farliga chanser i spelet. De enda gångerna de hotar är egentligen på fasta situationer. Men vad spelar det för roll?

Allt det goda arbetet i försvarsspelet under matchen betyder praktiskt taget noll och ingenting när slutresultatet blir som det blir. Visst betyder det en poäng och samtidigt som Kristianstad förlorade så betyder det att en poäng också vinns gentemot skånelaget, men det är en klen tröst. En vinst hade betytt, om än tillfälligt, serieledning.

Pontus Otterstedt bör nämnas när försvaret beröms för delar av matchen. Pontus fick förtroendet trots allt och Johan Pettersson fick stå åt sidan. Ett beslut som med facit i hand inte var helt fel. Pontus klarade till synes sin kant på ett bra sätt. Förmodligen är dock Christofer Bengtsson tillbaka i startelvan nästa vecka igen.

Vem ska spela bredvid Emil

Emil Karlsson är fortfarande lika självklar som tidigare, dagens mål innebar att han drygade ut sin ledning i skytteligan och att han tillhör en av de viktigaste kuggarna i lagbygget råder det väl inget större tvivel om. Däremot känns det fortfarande ganska oklart vem som ska spela bredvid honom. Oskar Walléns första halvlek lämnade en del att önska även och Johan Hedmans andra halvlek motsvarade inte heller den riktigt förväntningarna.

Tomma läktare

Egentligen borde jag inte uttala mig över huvud taget när det gäller publiksiffran i Norrköping då jag inte fanns på plats. Men det bör väl ändå ifrågasättas varför ett lag som ligger i toppen av en serie och möter ett lag med bortasupportrar och ändå lockar 292 (!) supportrar spelar på en arena som släpper in 17234 personer.

Det var allt för mig. Nästa gång är jag på plats!