Vi ligger etta, var ligger ni?

 

Innan matchen skrev vi om möjligheten att segla upp i serieledning. Nu är det ett faktum. Genom en 1-0-seger för Sällskapet och ett kryss för Lund gick vi om och parkerar alltså på den översta platsen i Söderettan. En plats som är ämnad för oss. En plats där vi från och med nu skall parkera till dess att den här serien är fulländad med 26 spelade matcher.

Seger och serieledning

Solen sken och jeansen klibbade när man kom in på Gamla Ullevis betong. På Östra Stå kunde man skymta flaggor som var utsatta mellan stolarna och i N3-baren satt Jonathan Lindström och småtjôtade med supportrar. Det var mycket nerver och det var svårt att få någon känsla över hur matchen skulle arta sig.

Men det fick vi snabbt bli varse efter det att Sång till friheten sjungits, tifot arrangerats, och bollen satts i spel. Örgryte tog direkt tag i taktpinnen och ville visa både motståndaren och den publik som fanns på plats vilket lag det är som bestämmer. När matchuret nått tio minuter så fick Örgryte sin första hörna. En hörna som gick över den samlade massan framför målet och till den bortre delen av straffområdet där Leinar befann sig. David satte pannan till och där, mitt i smeten, dök Oskar Wallén upp och kunde snyggt skarva in bollen med högerfoten. En eufori utan dess like utspelade sig på läktaren – och ännu en gång fick vi se ÖIS göra det första målet tidigt. Det där med ett tidigt ledningsmål börjar numer blir en mycket trevlig vana som gärna får fortsätta genom hela säsongen.

Efter målet fortsatte så ÖIS att trumma på. Genom ett friskt och anfallsinriktat spel satte man stor press på Oddevold och i den 20:e minuten var det ytterst nära att Kodefödde Wallén åter igen fick näta. Efter en målvaktsretur på ett Karlssonskott fick Wallén ett ypperligt läge från ungefär straffpunkten – men skottet, som var menat att sitta i burgaveln, smet tyvärr just utanför.

Oddevolds egentligen enda farliga målchans i den första halvleken blev tillslut aldrig ens farlig. Genom ett inlägg från vänsterkanten, som hör och häpna alla ÖIS:are missade att nicka bort, fick Henrik Palmersjö ett jätteläge mitt i straffområdet. Turligt nog så krävdes det ett akrobatiskt nummer för att skjuta i den höjd som bollen var vilket resulterade i att bollen gick minst tio meter över målburen. Ändå en mycket farlig målchans som vi kom undan väldigt lindrigt…

Annars var det som sagt bara ÖIS, ÖIS och åter  ÖIS. Tommy Lycén gjorde en mycket fin halvlek från sin högerytterposition där han gång på gång försökte trä in inlägg som skulle nå endera Karlssons eller Walléns panna. Det närmaste att fungera hela vägen var ett inlägg som styrdes på en Oddevoldare och in framför målet. Tyvärr stod Oskar alldeles för nära och hann inte reagera tillräckligt snabbt för att kunna styra den bollen mot målet.

En stor oförmåga att göra mål var nära att straffa sig

Under den andra halvleken väntade en hel kavalkad av missade målchanser. Tommy Lycén missade ett halvfriläge grovt och Oskar Wallén lyckades slarva bort heta kontringsmöjligheter både en och tre gånger. Antingen fick han en rejäl felträff i skottögonblicket eller så var den tilltänka passningen för brant eller för snålt slagen.

I takt med att klockan tickade på och resultatet 1-0 stod sig började en känsla av en typisk kryssmatch kännas inom mig. Ni har väl sett det förr!? Ett lag pressar på utan att få in bollen. I slutskedet av matchen kontrar så motståndaren och sätter ett retfullt kvitteringsmål.

Så nära det var att just det inträffade… David Leinar, som i övrigt stod för en gedigen insats, slarvade grovt med ett uppspel. En tilltänkt långboll ut till Johan Hedman på vänsterkanten tog istället i ryggen på en Oddevoldsspelare. Bollen hamnade i famnen hos Angelo Vega som stod helt ostörd. När han tittade upp såg han att Peter Abrahamsson stod alldeles för långt ut och behövde bara lägga en ganska så enkel boll över Abrahamsson och in i mål. Det kändes som att bollen färdades i luften i en evighet – men när den väl skulle passera Peter som rusade mot den egna kassen – så visade han spänst och nådde precis bollen med fingerspetsarna. Hjärtat satt sannerligen i halsgropen för en sekund eller två men något mål blev de turligt nog inte.

Henrik Carlsson fick debutera!

I slutet av matchen, när Wallén knappt längre kunde bära sig själv på sina ben, byttes en debutant in. Jag pratar om Henrik Carlsson. Eftersom att Björkeryd ströks från matchtruppen så ersatte denne Carlsson. Det var första gången jag såg speedkulan Henrik spela – och jag gillade vad jag såg. Efter bara några sekunders spel så hade han redan hunnit med att stressa Oddevolds

målvakt som fick rensa bollen i panik.

Vi kommer att få se mycket mer av Henrik Carlsson i framtiden. Han är född blott år 1995 vilket gör honom till 17 år gammal. Om utvecklingskurvan kommer att fortsätta lika uppåtgående så är det ingen högoddsare att han kommer leverera för A-truppen om inte en alltför avlägsen framtid. Jag uppskattar att man fortsätter att lyfta upp yngre förmågor.

Det känns som helt rätt väg att gå i denna serie. Killar som Henrik kan skaffa sig ovärderlig rutin men också en extra push att träna ännu hårdare för att nå framgång. Att få hoppa in i en sådan här toppmatch kommer sitta kvar i huvudet en lång tid – och det kan vara en sporre att ta i ännu hårdare när det tränas avslut eller när han springer varv efter varv i löpspåren ute i Skatås.

Vi ligger etta, var ligger ni?

Då låg vi där vi skall ligga då. Etta. Först. Överst I Serien. Det tog 12 matcher men nu är vi där vi bör befinna oss. Obesegrade och med en mycket god form. Samtidigt som ÖIS slog Oddevold blev det mållöst i Skånederbyt. Swosh, så gick vi förbi. Dessutom sågade vi delvis av Uddevallalaget från att utmana oss. Utan att bli alltför stursken och självgod så ser jag det inte alls otänkbart att vi tar full pott i dubbelmötet med Qviding. Samtidigt skall alltså Lund och Oddevold mötas dubbla omgångar; och med de rätta resultaten för vår del ännu en gång så kan förstaplatsen stärkas ytterligare.

Nu väntar en veckas vila och träning innan vi skall återvända till Valhalla IP. Men innan det är dags för match igen så skall vi suga på denna karamell. Och det är nog en av de godaste jag någonsin ätit…