Jul 162012
 

Sådär ja! One down, two to go. TipsElit Äldre inledde tidigare idag sitt Gothiaäventyr med att slå FC Bordeaux Aquitaine från Frankrike. Därmed har man gett sig själva ett ypperligt läge att vinna den egna gruppen och få en bra lottning till slutspelet.

Men ÖIS-laget var till en början inte alls vaket och fransmännen gjorde faktiskt omgående det första målet i matchen. Bollen hann knappt sättas i spel innan en genomskärare sökte en av Bordeauxs anfallare. Bollen nådde dock inte hela vägen fram men efter lite tveksamheter och studsar hit och dit kom tillslut ett skott just utanför straffområdeslinjen. Bollen gick i en retsam båge och nuddade överliggaren innan den gick in i mål. Helskotta! Vakna! Det är match!

Kanske var det just ett baklängesmål som behövdes. För vaknade var precis vad man gjorde. I den sjätte minuten kom man i en kontring och Felix Jigliden Larsson drogs ned snett utanför straffområdet. Tyvärr gick Daniel Carlssons frispark i muren – och dessvärre gick även det efterföljande inläggsförsöket ut över kortlinjen utan att någon hade en chans att nå bollen.

Men kort därefter small det till och det rejält. Rasmus Haraldsson, högerbacken som under den första halvleken

Daniel Paulson på språng

var mycket offensiv, kom på överlapp längs med den högra långsidan och fick bollen perfekt framför sig. Med ett distinkt inlägg längs mattan fann han sedan Daniel Paulson som avancerat in i offensivt straffområde. Där mötte han bollen perfekt och krutade in kvitteringen. Åtta minuter, två mål. Vilken start på matchen!

I matchminut 13 var det ytterst nära att Paulson nätade igen. På en hörna visade han upp en spänst som Allen Iverson hade varit nöjd med och han nådde också högst av alla. Nicken var benhård – men över. Nu luktade det Rödblå ledning ända in till city.

En lukt som försvann alldeles för snabbt. Tyvärr såg jag en aning dåligt från min position längs långsidan, men en Bordeauxspelare kom i alla fall halvfri och lyckades placera bollen förbi Sebastian Laneby i målet. Shit pommes frites! Det blev en aning kaotiskt just efteråt och för en stund trodde jag att domaren vinkat för offside. Men så var inte fallet. 2-1 till Bordeaux efter 14 minuters spel.

Kort därpå blev Henrik Carlssons frustration tillräcklig för att tilldelas ett gult kort. Efter att han jagat en av deras försvarare till den grad att han fick rensa bollen i smärre panik så lade sig fransmannen i gräset och låg sedan där och rullade och gnydde en längre stund. Henrik blev då så förbaskad att han gick fram och tog tag i armen och försökte dra upp honom. Inte så uppskattat av domaren. Ostskiva! Taste it!

I minut 20 hade jag näst intill räknat in en kvittering. Daniel Carlsson, killen född 1993 som alltså är året äldre än de flesta andra, tog hand om en frispark ute till vänster. Små nätta steg fram mot bollen och så smack! En riktigt härlig bollträff och en ännu skönare bollbana gjorde att bollen gick i en båge mot det bortre krysset. Målvakten i Bordeaux, som både var alldeles för kort och som också var allmänt dålig, hade inte en chans att nå den. Men i ett sista rop på hjälp nickades bollen bort på mållinjen!

Ännu en gång luktade det ÖIS-mål. Och denna gång var lukten inget lurendrejeri. Henrik Carlsson – killen som fick hoppa in och springa av sig mot Oddevold – stod för en mycket fin prestation till kvitteringen. I en en-mot-en situation med sin försvarare lyckades han tråckla med sig bollen och komma fri med målvakten. Som jag tidigare nämnde var burväktaren på tok för kort och Henrik lobbade således enkelt bollen över honom och in i det öppna målet. Yes! Mycket vackert. Mycket elegant.

2-2 stod sig även halvleken ut. Rättvist? Njae. Målrikt? You bet. Om siffrorna på tavlan hade speglat matchen så hade en ettmålsledning för ÖIS varit berättigad. Trots att inte Bordeaux alls var ofarliga så var det ÖIS som höll i taktpinnen och de stod också för det mesta av bollinnehavet. Tyvärr var försvarsspelet och kommunikationen mellan backlinje och målvakt vid två tillfällen en aning bristfällig och då straffades man direkt. Sådana ingripanden kommer inte att hålla längre fram i turneringen – så därför föreslår jag att de upphör från  och med nu.

Det spelades logiskt nog även en andra halvlek och den var verkligen i ÖIS favör. Inget slapphänt spel här inte! Nu visade man pondus direkt på avspark och man blev därför belönade med ett knippe farliga frisparkar och ett frustrerat franskt gäng som drog på sig flertalet gula kort. ”Allez” hörde färre och färre gånger och byttes istället ut mot ”Plutain!”. Jackpot för ÖIS del!

I den 32 minuten (matcherna spelas 2 x 25) kom en favorit i repris från Daniel Carlssons sida. En dykande frispark mot bortre alltså. Man såg lång väg att det skulle bli farligt. Det blev det också. Donk! Bollen tog klockrent i ribban. Tyvärr var ÖIS:arna lite för ivriga framåt och domaren blåste därför av för offside. Men vilken högerdojja Daniel Carlsson har.

Det hårda slitet gav tillslut utdelning i form av ett 3-2-mål. Och det var Naod Kibrom som gjorde det! Från sin mittbacksplats fick han springa hela vägen upp för att slå en hörna. Den knorrade han med en härlig inåtskruv in framför målet och på något sätt gick den in.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Målvakten i Bordeaux var verkligen ingenting att hurra för. Fel man på fel plats skulle man kunna sammanfatta det. Visserligen var Henrik Carlsson framme och störde honom – men att släppa in den bollen är långt ifrån godkänt.

Från nu och fram till slutsignalen är det egentligen aldrig någon fara på torpet någon gång. Det enda av farlighetsgrad nog att nämna var en hörna som slogs i den sista spelminuten. Men den kom Laneby perfekt ut på och boxade iväg med full kraft. Exakt så vill man att en målvakt skall agera. Inga tveksamheter! Går man för det så går man för det och då gör man det till 100 %.

Matchen vanns alltså tillslut av ÖIS. Gött så! Trots en bedrövlig inledning där ingen av de elva hade kommit ur sängen så repade man mod och lyckades gneta sig till en tillslut ganska så rättvis seger. Försvarsspelet i stort blev klasser bättre i den andra halvleken och Bordeaux var aldrig nära att få till ett mål. De som utmärkte sig mest i respektive lagdel var Rasmus Haraldsson, Daniel Paulson samt Henrik Carlsson. Alla tre kan definitivt vara potentiella a-lagsspelare inom några säsonger. Då säger vi väl så!

Bookmark and Share

 Leave a Reply

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>