I jakt på kvalplats, i jakt på mål

ÖIS jakt på en av de två åtråvärda kvalplatserna går vidare och imorgon tar man sig an spelskickliga Degerfors som i detta nu ligger på en fjärdeplats och har hela sex poäng upp till GIF Sundsvall på tredje- tillika kvalplatsen till allsvenskan. Kanske ett lite för stort avstånd för att kunna äta upp under slutomgångarna men det kan mycket väl vara så att man ser matchen mot ÖIS som sista chansen att äta upp försprånget.

Kniven sitter än närmare de rödblå spelarnas strupar än den gör mot Degerforsspelarnas. Med det negativa ekonomiska beskedet i veckan har pressen ökat ytterligare på spelarna och läget är minst sagt pressat.

Ändå är stämningen på när spelarna springer ut på ÖIS-gårdens gräsmatta för att sätta rulla igång dagens träning munter. Även om vissa ser mer påverkade ut av läget än andra så märks inte någon vidare uppgivenhet på planen. Om det är bra eller dåligt får framtiden utvisa.

Nilsson eller Baines?

Vi kan med glädje konstatera att truppen fortfarande är väldigt förskonad från skador. Filip Holländer är visserligen fortfarande borta från spel men André Nilsson kommer allt närmare spel och deltar i samtliga övningar som inte innefattar närkontakt. Passningar och avslut ser skapliga ut. Det är självklart svårt att bedöma en spelare utifrån hur bra han skjuter på rullande boll men tillslaget ser bra ut. Tempot i kroppen däremot måste föga förvånande upp.

Ska man jämföra André Nilsson med någon spelare i världsfotbollen, som man ska göra, så faller valet på Leighton Baines. Ett litet, kompakt kraftpaket med en bra fot. André är visserligen högerfotad och mittfältare till skillnad från den lille vänsterbacken med modsfrisyr men i rörelserna är de två väldigt lika. Det snabba rappa tillslaget har båda och även den energiska löpstilen känns igen. Det har med andra ord börjat lovande. Vi väntar nu bara på att se honom i spel på riktigt. Där det avgörs huruvida Holmalund har fostrat ett nytt guldkorn eller ej.

Målen måste göras

Sedan Marcus Lantz tog över har laget byggts om stegvis. Från Hans Prytz raka spel skulle ett annat spel byggas, mer inriktat på bollinnehav och förmågan att äga matcherna. Den första konsekvensen av den ombyggnationen var att matcherna blev mer segdragna kamper om bollinnehav än de svängiga historierna vi fick bevittna under Hans Prytz. En följd av det var att laget blev tätare bakåt och backlinjen helt plötsligt såg stabilare ut än tidigare då den i vissa matcher fallerat totalt.

Tyvärr skapade man till en början väldigt lite offensivt men allt eftersom har anfallsspelet förbättrats och med George Mourads inträde i laget har man fått en fast punkt i anfallsspelet att få fast bollen hos. Dessutom har man fått en spelare som kan sätta både sig själv och andra i lägen. Lägena har också kommit och mot Varberg blev det tydligt att det bara är ett steg kvar innan Lantz mission är fulländad. Målskyttet måste bli bättre. Chanserna måste sitta.

Därför har mycket tid i veckan lagts på just anfallsspelet och dagens träning var inget undantag. Direkt efter uppvärmningen delade truppen in i två grupper som på var sitt håll tränade avslut. Samtliga utespelare deltog i övningen som övervakades noga av nestor Marcus Lantz. Hela tiden hejade han med bestämd stämma på sina spelare och gav direktiv. Högljutt peppande övningen igenom samtidigt som han med bestämd blick bevakade varje steg spelarna framför honom tog.

Lantz betonar ofta vikten av att spelarna ska bestämma sig tidigt var dom vill ha in bollen. ”Titta upp, sikta och tryck dit den!” löd uppmaningen på bred skånska. En uppmaning som gav en hel del mål och det såg faktiskt ganska trevligt ut. Känslan är att laget nu är aningen bättre framför mål och utdelningen på avsluten är ganska bra. Tyvärr är det ingen som helst garanti för att det kommer fungera imorgon.

I avsluten såg Henrik Carlsson bra ut och hade fin utdelning, men i morgondagens trupp ingår han dock inte. Något han inte gjort på ganska länge och det börjar viskas om någon form av tvist. Sedan hans senaste besök med landslaget har han inte spelat i A-laget och inte ingått i truppen speciellt ofta. Ser vi en spelare som är på väg bort?

Lantz möblerar om

Efter avslutsövningarna är det dags för spelarna att delas upp i lag och drillas i försvarsspel. Mycket av tiden läggs på hur laget ska agera i sitt presspel. Mot spelskickliga Degerfors på deras hemmaplan har man inte råd med speciellt många misstag. Detta har Lantz tagit fasta på och nu ska Degerfors malas ned.

Länge och väl filade man på hur laget ska agera när motståndarna är i sin uppbyggnadsfas. Man går tillbaka till en 4-1-4-1 uppställning där Jonathan Azulay sätts i en defensiv roll på mittfältet strax bakom Johan Lundgren och Jakob Lindström i dom två mer offensiva rollerna.

Det är kanske just dom två offensiva rollerna som blir viktigast i Lantz presspel. Lundgren och Lindström kommer få springa uppe i Värmland och dom tar sin uppgift på allvar. Jakob Lindström som vi under året hackat en del på då han inte riktigt levt upp till de högt ställda förväntningarna men som nu på slutet lyft sig och ser ut att komma närmre formen. Få spelare spelar med så tydliga känslor som Jakob Lindström som idag slet som ett djur för att få ordning på sitt presspel.

Marcus Lantz har länge legat på Jakob och visat honom hur han vill att han ska arbeta och var hans utgångsposition ska vara. Detta verkar ge resultat och en tjurskallig Lindström hade inte skadat i en slutspurt.

Imorgon får han chansen i denna startelva:

Peter Abrahamsson

Christofer Bengtsson – Adam Rosén – Hannes Sahlin – Jacob Ericsson

Jonathan Azulay

Daniel Paulson – Jakob Lindström – Johan Lundgren – Sebastian Ohlsson

George Mourad

Den uppmärksamme läsaren noterar att Hannes Sahlin får fortsatt förtroende som mittback bredvid Adam Rosén och det kan ses som en belöning efter nollan mot Varberg. Visserligen hotade Varberg en del men mittbacksparet tillsammans med Peter Abrahamsson skötte sig skapligt och höll ju faktiskt nollan. För första gången på länge i tävlingsmatch är David Leinar alltså petad på riktigt. Förra veckan satt han visserligen också på bänken men då efter en längre tids frånvaro. Nu är han alltså ställd åt sidan trots en veckas träning.

Jonathan Azulay har växt under Marcus Lantz och verkar vara något fint på spåren i den defensiva mittfältsrollen. Han skötte sig utmärkt där i derbyt och då han som mittback ibland kan ta lite väl stora risker fungerar han fint på innermittfältet där han har råd att chansa lite mer.

Framför honom återfinns mittfältet från förra matchen och det finns inte så mycket att orda om mer än att Johan Lundgren lär få en mer fri offensiv roll än tidigare då han med Azulay bakom sig inte behöver ta riktigt lika mycket defensivt ansvar. Fast i presspelet lär han och Jakob Lindström få slita. Degerfors speluppbyggnad bara ska förstöras.

ÖIS har inte förlorat mot Degerfors på dom sex senaste försöken och det tar man med sig till bruksorten i Värmland imorgon. Mot tre poäng!