Cupmatch (?)

Att det var cupmatch vad det inte mycket som tydde på. Glest på läktarna och två lag som inte hade något annat än hedern att spela för. Men eftersom man vet att solen alltid visar sig med sin fulla glans när ÖIS spelar fotboll på Valhalla så går det ju inte att missa.

Division 2-laget Sandviken (som slog ut AIK för att komma hit, men vem fan slår INTE ut AIK ur Svenska Cupen?) , som alltså precis som ÖIS skrapat ihop noll poäng på två matcher i årets gruppspel, stod för motståndet denna dag. Det märktes också att det var ett lag från en lägre serie, för ÖIS ägde bollinehavet från minut ett tills det att domaren blåste av matchen, det var känslan åtminstone. När väl Sandviken fick ett litet grepp om bollen så slog de antingen iväg bollen till tomma intet, eller så tog ÖIS tillbaka den snabbt och kvickt.

Av detta enorma bollinehav kunde ÖIS dock ha skapat lite mer kvalificerade målchanser kan man tycka. Visst, de gjorde två mål och skapade ett antal vassa målchanser utöver det, men skärpan och distinktheten hade ÖIS lämnat kvar på ÖIS-gården.

Ja, två mål gjorde ÖIS. Och det var årets tilltänkta anfallsduo som delade upp målskyttet mellan sig. Stellan och George alltså. Carlsson och Mourad alltså. Det första målet kom till genom att Daniel Paulson tog saken i egna händer och avancerade in från sin vänsterkant mot mitten och med en fantastisk passning friställde Stellan som gjorde precis det han skulle. Placerade in bollen enkelt och vackert bredvid Sandvikens till synes unga målvakt.

Mourads mål var inte så pjåkigt det heller. Hannes Sahlin som för dagen spelade mittback tog en utflykt på sin gamla vänsterbacksposition och slog ett inlägg som gick någon meter över marken och som gick förbi Stellan och Sandviken-försvaret och George kunde inget annat än att halvliggandes styra in bollen i tomt mål.

2-0 på tavlan? Nej. För emellan dessa mål som båda inträffade i den första halvleken så hade Sandviken på sitt första skott i matchen smällt in en kvittering. På hörna kunde en Sandviken-spelare utan någon som helst markering stöta in deras enda mål i matchen. En av ett par-tre markeringsmissar av ÖIS-försvaret denna förmiddag.

2-1 slutade matchen, efter en mållös andra halvlek som präglades av att ÖIS gång på gång gick upp i anfall utan att det egentligen resulterade i särskilt mycket. Inhoppande André Nilsson hade ett par avslut, Daniel Paulson hade något avslut och ett par genombrott, George sumpade en del chanser genom att antingen stå offside eller passa i avslutsläge, o.s.v.

Två spelare som framförallt utmärkte sig i ÖIS denna dag var i mina ögon Andreas Östling och Johan Hedman som bildade innermittfältspar. Andreas som låg i en lite mer defensiv roll, den vi annars är vana att se en viss Lindström inneha. Han började halvknackigt i matchen men kom in i den för varje minut som gick och stod för många fina krosspassningar som öppnade upp spelet. Han är även lite lik Lillström i sättet han går in i dueller. Hårt och resolut.

Hans kollega för dagen Johan Hedman stod som sagt också för en fin match. Hans spelhumör var på topp, i den lite mer offensiva innermittfältsrollen så styrde han i mångt och mycket de flesta anfall ÖIS hade i matchen. Många fina vändningar, små vrickningar och bra situationsvärderande matchen igenom. Hoppas bara på att Johan kan ha en bra form genom säsongen också, för visst minns vi att han förra året också stod för väldigt bra insatser på försäsongen.

3:a i gruppen. Inget magiskt cupäventyr detta året. Inget Europaspel detta året heller. Så nu finns det bara kvar att hoppas på att de där randiga lagen åker ut illa kvickt.