Sällan har en premiär varit så efterlängtad som i år. Med en katastrofhöst 2014 med tillhörande kvalnederlag har de senaste 26 veckorna bestått av gnagande revanschlusta, som kryddats med såväl tunga som intressanta värvningar. Kombinerat med fantastiska supporterinitiativ och en närmst fläckfri försäsong så hade många förväntningar pumpats in i den här matchen.
För motståndet stod nedflyttade Husqvarna, som efter en svag superettansäsong kom med ett förmodat kantstött självförtroende men med en på papperet stark försäsong i benen.
Hemmalaget ställde upp med följande, ganska väntade elva. Andersson – Anklev, Björck, Sahlin, Bohman – Nilsson, Lindström, Klingberg, Paulsson – Ohlsson, Mourad.
Första halvlek
Det var ÖIS som började bäst och överrumplade ett HFF som mer eller mindre såg stillastående och räddhågset ut från minut ett. Det fanns tydliga instruktioner från bänken att utnyttja det kantspelare vi har på numer båda kanterna. Firmorna Paulsson/Bohman till vänster och Nilsson/Anklev till höger, tillsammans med en Seb Ohlsson som spelade triangelforward och gärna kom ner och mötte på kanterna, turades om att överlappa och vägspela sig fram längs sidlinjerna. Husqvarna hade antingen inte gjort sin läxa eller hade bara svårt att hantera de rödblå.
Taktiken gav resultat redan i trettonde minuten, då Hampus Bohman kom runt på sin vänsterkant och slog ett lätt utåtskruvat inlägg som rensades taffligt av gästernas Didric Andersson. Där stod Jakob Lindström vid och lyckades med en tung och precis vristträff få in bollen bakom Zoran Akovic. Rättvist så långt.
Efterföljande period bestod av fortsatt Örgryte-tryck. I nittonde minut snappade Ohlsson upp en passning och skar in från vänster och siktade mot bortre krysset med sin högerfot. Ett par meter över dock. Minuten senare var det Paulsson tur att testa sin vänsterfot från ett fritt läge utifrån, men skotten smiter till vänster om Akovic mål. Husqvarna är tydligt tillbakapressade och har svårt att skapa något. Efter dryga halvtimmen och en halvmärkligt dömd frispark kommer smålänningarnas farligaste chans för halvleken. Michell Haidari får bra tryck i skottet Andersson misslyckas med att boxa ut häxpipan och lämnar en farlig retur. Domaren blåser dock av för offside på den framrusande Husqvarna-spelaren.
ÖIS-dominansen fortsätter över hela planen. På innermittfältet visar Lindström och Klingberg att de kompletterar varandra på ett ypperligt sätt, men Lindström som vaggar fördelande bollar i sidled och en Klingberg som löper lodrätt och vinner boll på ett sätt vi saknar sedan Källander-eran. Ett steg längre bak är ett uppenbart att Björck och Sahlin funnit ett mittbacksspel tillsammans som gör att defensiven känns tryggare än på många (hur många?) år.
Hemmatrycket resulterar i ett stort antal hörnor, och på den sjunde och sista för halvleken, i minut 43, ger också det resultat. Hampus Bohman slår den från höger, och efter en nicktouch dimper bollen ner framför fötterna på Daniel Paulsson som trycker till den på halvvolley, förbi stolpförsvaren och målvakt. Kontrollerat och vackert, 2-0. Pausvilan tas med mersmak och konstaterandet att försäsongsformen har hållt i sig
Andra halvlek
Rond två av premiärmatchen blir ungefär som befarat, trots att första delen lovat väldigt mycket. Med en trygg ledning i ryggen går de rödblå ner i tempo redan från start, och är uppenbart mer måna om att försvara denne snarare än att utöka. Till skillnad från tidigare säsonger lyckas man dock att göra det utan att sjunka ner för långt, utan lyckas sätta upp pressen och hålla i bollen på ett bra sätt. Som en naturlig följd av temposänkningen minskar också antalet chanser. André Nilsson tar sig runt sin försvarare flera gånger men det saknas folk i straffområdet för att skapa de farligheter som gjordes i första. Även andravågen uteblir och Husqvarna har lättare att samla ihop returerna.
Bortlaget har fortfarande förtvivlat svårt att skapa riktiga chanser, det försöks stundtals med längre genomskärare, men Anklev & co har kontroll hela matchen igenom. I minut 73 kommer gästerna runt med ett bra inlägg som Andersson plockar ner och blir i sekvensen efter intryckt i mål av den småländska anfallsdoun. Avblåst dock, men det närmsta mål Husqvarna kommer.
Sebastian Ohlsson fortsätter imponera oerhört och lyckas i minut 84 suga in bollen med ryggen mot mål, och vända runt i samma ögonblick. Det skapar ett halvfriläge där Seb går på kraft i avslutet och bollen seglar över ribban.
Innan slutsignalen ljuder för premiärvinst lyckas Husqvarna skapa en sista halvchans. Ett skott utifrån styrs och byter riktning på en ÖIS-försvarare och ställer Fredrik Andersson i målet en aning. Han lyckas dock flytta om sig och samla in bollen.
Sammanfattning
Det fanns stora förväntningar inför matchen, som sig bör efter den här försäsongen. Dock med vetskapen att stora förhoppningar ofta innebär tunga insikter och hårda fall. Men dagens match bevisade för mig, och för många med mig, att ÖIS är ett annat lag i år än de varit på länge. Såväl på som utanför plan. Publiksiffran var förvisso en besvikelse, men det finns en läktarstämning som märkbart göder spelarna. På planen syntes också ett balanserat lag, men en Lindström som känns harmonisk bredvid hårdjobbande och snackande Klingberg (som faktiskt har en del teknik i sig också, red anm.), och med en backlinje som om den får kontinuitet är seriens bästa.
Kan 2015 bli året då Lindström får ut hela sin potential? Med stor sannolikhet ja.
Vad gäller offensiven är den enda oron att högre divisioner kommer locka redan i sommar. Trion Nilsson -Paulsson – Ohlsson hade stundtals lekstuga med en håglöst Husqvarna-försvar, och då finns både Atashkadeh och Sandberg-Magnusson att tillgå.
Sist men inte minst är min tro och förhoppning att den inte lika lekfulla, eller för den delen unga trion, Klingberg – Björck -Anklev, med sin samlade rutin kommer tillföra en ledarskapsutjämning som planar ut den som kommer från sidlinjen. Att flytta ut rutin på plan är ovärderligt.
Det känns nästan för bra i nuläget, förhoppningsvis bedrar den känslan en inte. Bara hårt jobb kommer ta oss genom det här året. Amot et fides.
Matchfakta
Örgryte IS-Husqvarna 2-0
13′ Jakob Lindström 1-0
43′ Daniel Paulsson 2-0
Publik: 2667
Gula kort: Didric Andersson och Kirill Laptev, HFF.
'Första steget taget' have 2 comments
17 april, 2015 @ 22:47 A Tattooed Boy From Birkenhead
Fast ärligt talat tycker jag inte man kan vara besviken på publiksiffran. 2 600 på en match i tredjedivisionen är inte vardagsmat i många länder. Det var inte alltför länge sen vi öisare ständigt blev häcklade för usla publiksiffror. Var det förresten nån mer än jag som var på Öis-Mjölby i div 1 södra 1991 inför 323 åskådare på nya Ullevi? Då kunde man vara besviken (fast inte på spelet, Anders Roth gjorde ett grymt snyggt frisparksmål).
18 april, 2015 @ 09:48 Felix Jonsson
2600 är ingen katastrof med jämfört med andra lag i den här serien. Snarare tvärt om. ÖIS får dock aldrig börja jämföra sig med andra lag i Division 1 på den fronten. Även om spelet på planen går upp och ned ska vi alltid hålla hög klass på läktarna och vi var många som jobbade för att få 5000 att gå på premiären med filmer, affischering, texter och allmänt tjat och det kändes verkligen som att det var något på gång. Men som vi alla vet blir en bubbla svagare ju större den blir och den här gången var det kanske regnet som spräckte den.
Men det viktiga nu är att vi som går på ÖIS fortsätter göra det och prata om det så att vi skapar ett ställe dit folk kommer och stannar kvar. Om vi fortsätter skapa så bra förutsättningar som möjligt för våra egna supportrar så kommer folk komma när dom märker att det är kul att gå på ÖIS.