Seriefinalsdags!

Midsommarhelgen firas av på Vångavallen för ÖIS del. Bordet har dukats för seriefinal mellan ettan och tvåan i serien och aldrig tidigare den här säsongen har rädslan för en förlust känts mer påtaglig. Tyvärr missade jag dagens träning och har därmed inget bevis på att truppen är medveten om det skarpa läget men det vore tjänstefel om inte samtliga spelare kände av en sund dos press.

Avståndet från ÖIS upp till serieledaren Trelleborg är i nuläget sju poäng. Det är läge att börja äta sig ikapp om hösten ska bli en jakt på seriesegern och inte en kamp för att hålla avstånd till andra lag som jagar kvalplats. En förlust och därmed tio poängs marginal till förstaplatsen skulle innebära en ganska dyster utsikt i kikaren och förmodligen ett ganska aggressivt tonläge kring laget. En vinst och bara fyra poäng upp till serieledaren skulle ge en välbehövlig knuff i rätt riktning för ett ständigt ifrågasatt sällskap. Ett kryss? Ja, det hade inneburit status quo, vilket inte direkt är klackarna i taket.

Vinstrikt hemmalag

 

Hemmalaget har en imponerande resultatrad att titta tillbaka på. Laget har inte förlorat sedan slutet av april då lagets enda förlust i serien kom mot Qviding på hemmaplan. Förutom den plumpen i protokollet har skåningarna idel segrar att se tillbaka på. Det är oerhört imponerande och att en av seriens främsta målskyttar finns i laget gör inte saken bättre. Salif Camara Jönsson har gjort åtta mål hittills. Med ett sådant facit ligger han på en andraplats i skytteligan efter Kristianstads Andreas Grahm som gjort nio mål.

Trelleborg är dessutom seriens mest målglada lag med sina 25 mål, tre fler än ÖIS som ligger tvåa i målligan. Trelleborg har dock släppt in elva mål jämfört med ÖIS starka nio insläppta.

Min enda egna erfarenhet av laget kom när skåningarna var på besök i Borås och plockade med sig tre poäng till palmernas stad via en seger med 2-0 efter mål av mittbacken Magnus Andersson och just Salif Camara-Jönsson. Då var det inte ett lag som blåste mig av stolen men likt så många framgångsrika lag fanns framförallt ett självförtroende som gjorde att det mesta gick Trelleborgs väg. Magnus Anderssons frisparksmål satte tonen och när Salif Camara-Jönsson fick ett fint inlägg serverat sig tidigt i den andra halvleken satt nicken där den skulle.

 

Svårt att sia om elvan

 

Som jag nämnde tidigare i texten missade jag dagens träning. Någon trupp har inte heller kommit upp på hemsidan och det gör det hela till något av en gissningslek. Klart är dock att Jakob Lindström inte finns med i truppen, innermittfältaren fick säsongens tredje varning mot Oskarshamn och är därmed avstängd. Tillbaka i truppen är dock Andreas Östling som borde ta en plats på innermittfältet. Frågan som kvarstår är dock vem av Andreas Östling, Niklas Klingberg och Johan Hedman som får stå åt sidan. Med tanke på Niklas Klingbergs svaga form och Johan Hedmans mål senast borde Hedman vara den som får platsen bredvid Östling. Klingberg har dock tidigare visat sig ha ett ganska stort förtroende hos ledarstaben och traditionens makt är alltid stark.

Nästa frågetecken i startelvan är anfallet och därmed vem som får plats som yttermittfältare. Ni vet ju förmodligen vid det här laget att William Atashkadeh kommer spela på topp och om George Mourad spelar bredvid honom kommer Sebastian Ohlsson spela yttermittfältare på Anton Henrikssons bekostnad. Blir det inte George Mourad längst fram kommer Sebastian Ohlsson troligtvis ta hans plats längst fram.

Eller blir det en återkomst till högerbacksplatsen för Björn Anklev?

Här har ni min gissning:

 

Det är en grov gissning men känslan är att Robin Ingvarsson får en chans till trots vissa missar mot Oskarshamn samt att anfallsparet behålls intakt. Vilka som får chansen på innermittfältet känns dock fortfarande aningen oklart, klart är dock att Johan Hedman nog inte varit närmre en start den här säsongen.

Mot sydligare breddgrader!