Inför mötet med ÖIS-sonens Södertäljeklubb

2004 och 2014 dyker direkt upp i huvudet när man hör ”Assyriska mot ÖIS”. Två kvalmöten. Eller, ja, fyra kvalmatcher som varit speciella på så många sätt. Två kval i två olika världar med två helt olika slut. 2004 var en tidig början på ÖIS nedgång, men med ett magiskt kvalslut. 2014 var säsongen vi skulle ha vunnit Division 1 Södra, men istället lyckades förlora ett relativt trist kval mot Assyriska som var snäppet bättre.

Nu är det inget kval som skall spelas, nu åker vi upp till Södertälje tidigt på säsongen, precis som 2013, och hoppas på ett bättre resultat än i just bortamatchen för tre år sedan. Hur mycket de senaste årens resultat spelar in är omöjligt att slå fast, men att lagens resultat i de två första matcherna 2016 spelar in lär vara ytterst sannolikt. Assyriska klämmer sig just nu in före ÖIS i den tidiga tabellen i och med en seger i premiären hemma mot Dalkurd. Man åkte dock, precis som ÖIS, på en förlust i match nummer två där IK Frej avgick med segern.

Assyriska har en trupp med många välkända namn, många spelare med mycket rutin från Superettan. Robin Malmkvist har varit deras förstemålvakt i de senaste fyra säsongerna, och har även spelat i Allsvenskan innan dess. David Durmaz och Linus Malmborg i backlinjen samt Fredrik Holster, Daniel Sliper och Gustav Jarl på mittfältet är alla namn man känner igen och respekterar sedan tidigare. Även gamle AIK- och Ljungskile-spelaren Kenny Pavey finns att tillgå för AFF. På den mest offensiva delen av planen finns det än fler spelare att se upp för. Där finns Mattias Genc som tryckte in tio mål på 28 starter ifjol. Där finns Superettan-veteranen Aziz Corr Nyang som alltid är jobbig att möta med sina rappa fötter. Där finns Tim Söderström, som startat som ensam spets i ett 4-2-3-1-Assyriska i de två inledande matcherna, som tillhört både Djurgården och Jönköpings Södra (på lån) sedan innan. Där finns Soo Yong Yoon, inlånad från Djurgården.

Och där finns, ju, Ken Fagerberg. En ständigt speciell spelare, men framförallt inför morgondagens match. Alla vet historian om Ken Fagerberg, den behöver inte dras här. Men visst känns det som att Ken har spelat mer i ÖIS A-lag än en och en tredjedels säsong? Fagerberg känns så otroligt mycket ÖIS för mig. Det blir väl kanske lätt så när en ur-ÖIS:are tar sig upp från ungdomslagen, slår igenom med dunder och brak och sedan säljs för en stor hög pengar. Lånesejouren 2010 blev misslyckad av flera olika anledningar, men det kändes trots det så skönt i hjärtat att han hade det rödblåa matchstället på sig. Precis som han ville ha 2016. Uttryckligen ville ju Ken hem, till ÖIS. Det finns vissa spelare som aldrig lämnar sitt förflutna helt bakom sig, Ken Fagerberg ville tillbaka dit han hör hemma. ÖIS ville inte. Så enkelt viftades det bort. Det är inte säkert att det hade blivit bra att ta hem Ken till ÖIS-gården, men oj vad mycket vackrare det hade varit än att, som nu, möta honom.

Över till ÖIS. En okej premiär med en inspelad poäng mot ett trögt och i slutet decimerat Ljungskile och en sådär hemmapremiär som slutade i förlust mot ett halvbra Ängelholm. Två matcher som gör det svårt för en att analysera vart ÖIS står och befinner sig. Man kunde vunnit bägge matcherna, men man kunde också förlorat de båda. Med en så gott som skadefri trupp och en inte allt för usel inledning så bör ÖIS ha en ganska bra chans att störa Assyriska på bortaplan. Några ändringar i startelvan är väl knappast att vänta sig. Det enda som skulle kunna rucka på elvan är om Johan Hammar blir otillgänglig, då han i dagarna väntas bli far till ett barn. Visst man kan spekulera i att spelare som gjorde en halvdan insats mot Ängelholm skulle kunna hänga löst, men känner vi Marcus Lantz rätt så kommer dem att få fler chanser på sig att rätta till sina insatser.

Förutsättningar klara? Ett namnstarkt Assyriska med Ken Fagerberg i laget som startat okej, mot ett relativt skadefritt ÖIS som jagar sin första seger. Södertälje Fotbollsarena. 16.00. Imorgon, söndag. Sista bortamatchen innan bortaderbyt. Framåt!