Fyra dagar efter – en dag innan

Derbyt, derbykänslorna och derbysnacket har lagt sig för den här gången. En 0-0-match som inte var en 0-0-match har lagts till handlingarna, men den ger med sig energi och framtidstro. Att ÖIS här och nu är ett klart mycket bättre fotbollslag än GAIS är inte bara härligt i sig, det ger också en fingervisning i vad som kan komma. Att fullständigt spela ut ett dåligt lag behöver inte säga något, men det kan göra det. Med tanke på att ÖIS gjort det två matcher i rad ger en tro och hopp. Kanske kan vi slippa ett harvande i botten i år? Vi kanske slipper Division 1 Södra nästa år åtminstone.

Är GAIS ett lag som är bättre än vad de visat? Är Degerfors det? Är Assyriska det? Det är trots allt tre lag som gått oerhört trögt i inledningen som ÖIS mött i de tre senaste matcherna. Men ÖIS är ju också en av anledningarna till att det sett trögt ut för de nämnda lagen. Fem matcher in går det åtminstone att konstatera att ÖIS just idag är bättre än flera förmodade topp-/mittenlag i den här serien. Det är 25 matcher kvar, och det skall mycket till för att det skall se lika bra ut i de kommande 25, men det är ingen omöjlighet.

Varberg hemma

Tredje matchen för ÖIS på Gamla Ullevi inom loppet av elva dagar går imorgon av stapeln klockan 17.30. De fina matcherna mot Degerfors och GAIS betyder ingenting och de betyder någonting. Det gäller att rida på det som ridas på kan. En bra start ger en inte mer än en chans att göra en bra fortsättning, vilket är det enda som betyder något från och med nu. Att vara nöjd med det som gjorts kan stjälpa snarare än hjälpa.

Varberg har startat säsongen, poängmässigt, precis lika bra som ÖIS. Åtta poäng, två segrar, två oavgjorda och en förlust. Hallänningarna inledde hemma mot Åtvidaberg där man vann med 2-1 efter två mål i den första halvleken. Bortapremiären för Varbergs del var en 1-1-match mot Dalkurd, där nykomlingarna mot Dalarna kvitterade Varbergs ledning med bara några minuter kvar av ordinarie tid. Den enda förlusten hittills för morgondagens motståndare kom i omgång tre, där Värnamo visade sig för bra på Påskbergsvallen. Revanschlustan hos Varberg fick Bosko Orovic och Syrianska smaka på när de grönsvarta vann med 2-0 i Södertälje i den fjärde omgången. Samtidigt som ÖIS och GAIS ställdes mot varandra spelade Varberg och IK Frej också sin femte match för säsongen. Matchen slutade 2-2, där Varberg också fick känna på hur det vara att kvittera i slutminuterna.

ÖIS och Varbergs BoIS alltså. Två snarlika säsongsinledningar där det ena laget, ÖIS, lär vara mycket nöjda med sin poängskörd och där det andra laget, Varberg, förmodligen inte är missnöjda men inte heller lika positiva som ÖIS. Det är ändå så att man inför säsongen kunde förvänta sig lite olika saker av dessa klubbar. ÖIS, en klubb som är nykomlingar, och som under det senaste etableringsförsöket i Superettan misslyckades fatalt. Varberg, en klubb som stabiliserat sig helt och hållet i Superettan efter säsongen 2011, då man oväntat gick raka vägen från Division 2 året innan till Superettan via Division 1 Södra.

Varbergs lag är inte lika namnkunnigt i år som det har tyckts vara tidigare säsonger, men det finns ändå spelare man känner igen och aktar. Peter Nyström, Elias Andersson, Joakim Lindner, Thomas Boakye, Ajsel Kujovic och så vidare är kanske inte namn man skräms av i första taget, men det finns gott om spelare i detta Varberg som vet hur man skall ta sig igenom en Superettan-säsong på ett bra sätt.

2011 och 2013 är åren vi tidigare mött laget med de gräsliga färgerna. 2011 minns vi en 0-0-match på ett soligt Påskbergsvallen och en fin 4-1-seger i det årets gratismatch på Valhalla IP. 2013 så minns vi också tyvärr 5-1-förlusten i omgång åtta, där Gabriel Altemark-Vanneryr smällde in ett hattrick under den sista kvarten av matchen. Returen var liksom under 2011 utvald som den årliga gratismatchen för ÖIS del, och den slutade med 0-0 inför strax under 6000 åskådare.

Slutord

Jämnt i historiken, jämnt i säsongsinledningen. En oviss match, ett test för bägge lagen. Men en röd dag är en röd dag, inte en grönsvart dag. 17.30 gäller alltså, på Gamla Ullevi. Alla skall dit, alla skall sjunga fram vår klubb, vårt lag, till en fortsatt fin säsongsinledning.

Framåt Örgryte!

 

Foto: Martin Brittberg