8-0. Lika klassiskt i ÖIS-sammanhang som den mer nutida klassikern 5-2. Matchen på ÖIS-gården igår kväll mot Assyriska BK är inte någon match som kommer att bli en klassiker, såklart, men ändock, 8-0 stod det på den imaginära tavlan när matchen var över, och det finns ju något väldigt härligt i det. Suget på 2017-säsongen var, som tidigare nämnt, oerhört stort innan gårdagens match. Det skulle vara svårt att inte ha fått upp det ännu lite mer efter detta. Ett frejdigt ÖIS kör över ett håglöst Division 1-motstånd. Resultatet, spelet och insatserna går att tolka på oändligt många olika sätt, men suget och pulsen går enbart uppåt. Och härligt är väl det. Som ÖIS:are har man lärt sig att leva utan det omedelbara suget och den direkta hoppfullheten, men det är ju oerhört härligt att konstatera att det ändå går att plocka fram fortfarande.
Det var mycket och många på konstgräset att syna och få en första titt på under gårdagskvällen. Nya ansikten utifrån, som Emil Skogh, Daniel Sliper, Stojan Lukic (lagkapten för kvällen) och Sebastian Carlsén, provspelare i Joel Enarsson och Tommie Veljovic, nygamla ansikten i Johan Elmander, Danny Ervik och Jacob Ericsson, en mängd juniorer samt alla spelare som fanns där även 2016. INGA slutsatser skall dras efter en träningsmatch på konstgräs i februari mot en nykomling i Division 1 Södra. Men första titten gav ju flertalet bra indikationer. Lukic i målet såg precis så trygg och erfaren ut som man förväntat sig, Emil Skogh och Johan Elmander var vassa i och runt omkring straffområdet när det vankades läge och Sebastian Carlsén såg mycket lugn och fin ut på innermittfältet.
Tårna fryste till ikapp med att målen trillade in, och flertalet av dessa mål värmde ens kropp tillräckligt för att uthärda den inte supervarma Göteborgs-kvällen. Johan Elmanders nick vid första stolpen, samma persons förarbete till Emil Skoghs 5-0-mål, William Atashkadehs osjälviska framspelning till Daniel Slipers första mål i ÖIS-tröjan, Daniel Paulsons distinkta avslut i klykan. Det fanns att ta av, och det roligaste är att, som ni märkte, flera av målen var frukten av ett bra samarbete mellan ett par eller flera spelare. Det, om något, är ett tecken man gillar att se på en försäsong.
Men det bästa med en försäsongspremiär är aldrig resultatet, spelet eller de nya spelarna. Det bästa är att efter ett vinteruppehåll komma tillbaka till ÖIS-sammanhang och se samma ansikten vid sidan av planen som året innan och året innan det. Ens andra, knöliga, spretiga och märkliga familj vaknar till liv igen efter den måttligt karga vintern. Återigen är det samling kring det gemensamma intresset och den gemensamma kärleken. Isande kyla och resultatmässigt oviktig match till trots så är samlingsplatsen given. Det är väldigt vackert, och jag blir lika rörd varje år av att se och känna det.
2015-träningsmatchandet inleddes med en 2-0-vinst över Lärje/Angered, medan 2016-ditot startade med 3-3 mot Gunnilse efter en tappad 3-0-ledning. 8-0 mot Assyriska BK sticker ut än lite mer när man tar en snabb blick i backspegeln. Det är nu 16 dagar kvar till första cupmatchen och det är prick två månader kvar till seriepremiären. Spelet, laget och vi vid sidan av skall bara stegra från och med nu.
Kyla, kokt korv och bandyapplåder.
ÖIS, försäsong och förhoppningar.
2017 har börjat!
'2017 har börjat!' have 12 comments
3 februari, 2017 @ 15:20 Anders Dahlby
Bra skrivet!
3 februari, 2017 @ 15:58 Jonathan Larsson
Tackar och bockar.
3 februari, 2017 @ 20:18 Agne
HEJ Larsson god fortsättning Jag mins va du skrev 2013 om Marcus Lantz jag tyckte då att du var en idiot men nu har du chansen att ångra dej om Lantz om inte så är du en stor skada för öis
3 februari, 2017 @ 21:29 Jonathan Larsson
Nämen tjenare, Agne. Man utvärderar ständigt vad man tycker och tänker. Om du tänker på negativa omdömen av Marcus Lantz så behöver du inte blicka tillbaka ända till 2013. Sommaren 2016 räcker gott och väl. Ångra sig behöver man inte göra, då har man inte tänkt igenom det man sagt.
Du får inte spä på min potentiella hybris sådär genom att antyda att jag har en stor påverkan på vår älskade klubb. Människor med hybris är jobbiga att ha att göra med, vet du.
4 februari, 2017 @ 08:24 Bengt
Jag trodde att denna sida var nedlagd.
Välkomna tillbaka som skrivare.
Skall nu åter börja följa sidan dagligen igen.
Saknat skriverierna.
Kul för oss som inte kan följa ”skvallret” på nära håll att få det serverat i detta forum.
Vi har fått en kalasstart, laget verkar på hugget, en sådan målfabrikation har vi inte sett på länge.
Över 500 på en träningsmatch!!!
Detta borgar för en bra säsong
4 februari, 2017 @ 09:46 Jonathan Larsson
Lika kul är det att höra att det finns folk som uppskattar sidan och läser vad som skrivs!
4 februari, 2017 @ 19:44 Kalle H
Tyckte du var negativ mot Danny Ervik. Hoppas du såg hans inlägg till Elmander vid första målet. Ett mycket bra nyförvärv. Även om motståndet var svagt.
4 februari, 2017 @ 22:27 Jonathan Larsson
Min inställning är definitivt negativ till Ervik, och ett bra inlägg ändrar inte på den saken. Och det är säkert ett bra nyförvärv, sportsligt sett. Det har jag inte sagt någonting om, och jag bryr mig i sammanhanget väldigt lite om det.
4 februari, 2017 @ 23:28 Kalle H
För att han gick till GAIS? Löjligt. Det är inte som på femtiotalet när jag blev supporter.
4 februari, 2017 @ 23:55 Jonathan Larsson
Man kan gå till ett lag som det där på olika sätt. Man kan gå in för det på olika sätt. Och man kan stå för det eller sopa det under mattan. På alla punkter gjorde Ervik det riktigt uselt. Därav har jag, och kommer ha, oerhört svårt för att ta honom till mig igen, som sagt.
6 februari, 2017 @ 11:09 Bengt
Det är precis som Jonathan säger.
Man kan byta lag men sedan finns det olika sätt att göra det på.
Ervik gick all in för gais, det räckte inte med att flytta hem till fel klubb, det skulle proklameras högt och lågt i alla offentliga kanaler.
Han var dessutom uttalat ÖISare sedan barnsben.
Men det är en vattendelare, antingen så tycker man det är helt ok och då kanske FC Gothia känns som en spännande idé. Annars så avskyr man det och inser att antagonismen mot gais är det som bygger vår identitet som ÖISare.
För er som ställer er frågande till hur man kan se på saker på detta sättet så härrör det till den moderna fotbollens själlösa pengapolitik. Klubbkänsla och stolthet för skölden betyder ingenting för spelarna men allt för supportrarna.
Det är också därför spelare som Jacob,Peter,Fredrik och Björn har kunnat gå vidare i sina karriärer då deras klubbval visat att man värderar ÖIS.
Ta tex Paulson, uppvuxen på Östra Stå (liksom Ervik) han kommer aldrig att gå till blåvitt eller gais. Men den dagen han vill ta nästa kliv så kommer det respekteras för hans skull. Övergångar inom alliansen visar på noll respekt inför det sista halmstrået vi supportrar så hårt håller oss kvar vid.
Ervik kommer inte bli accepterad. Han har ju insett att glappa med käften på twitter bara ger njutning för stunden och hyllningar till ÖIS och dess supportar bara kommer att ses som ytterligare populism från en medioker fotbollslegionär.
Fråga Marcus Gustafsson och Jacob Olsson om de tyckte att gå till gais blev bra i slutändan.
6 februari, 2017 @ 13:38 Vad hade Sven-Agne gjort?
Håller med dig Kalle H. Det är löjligt. Om än välskrivet av denne Bengt och klingar säkert sant i hans och Jonathans värld så som de är uppväxta/inskolade som ÖISare. Men att ”antagonismen mot gais är det som bygger vår identitet som ÖISare”, tillåt mig skratta! Om det är några som är våra stora antagonister så är det väl IFK? GAIS har ju aldrig spelat nån rolig fotboll. Det har inte IFK heller men de har onekligen vunnit en del matcher och titlar.
En GAISare kan en snacka med inför/efter ett derby. En GAISare förstår hur det är att vara ensam i klassrummet om att hålla på sitt lag när resten är blåvita. Många IFKare har en helt annan attityd – ”vi är störst, vilka är ni?”. Med GAISare kan en snacka om underdog-positionen, härligt!
Att IFK ligger tvåa i Maratontabellen med 84 säsonger i Allsvenskan att jämföra med åttan ÖIS (56/1782) och med tian GAIS (54/1686) talar väl sitt tydliga språk om de vill vara kaxiga för det. Men alla vi rödblå vet att det är ÖIS som har spelat den roligaste fotbollen i alla tider. Där har ni vår identitet!