Lördagsmatch mellan lag som försökt undvika varandra

Två dagar har snart fortlöpt sedan den mycket härliga premiären i måndags. Och visst blev det precis en sådan premiär som jag och många med mig drömde om. Fantastiskt fotbollsväder, hyfsad uppslutning, magiskt tifoarrrangemang, bra stämning och sist men definitivt inte minst, en seger. Mycket bättre start kan man inte önskat sig. Vi förflyttar dock fokus till omgång två och bortapremiären. Stockholm är destinationen och ett rödsvart gäng är motståndarna.

Vissa lag följs man åt med, och vissa lyckas man gång på gång undvika. De senaste åren har vi sannerligen gjort det sistnämnda med lördagens motståndare IF Brommapojkarna. När vi var i Superettan 2010 och 2013 då var BP uppe på korta Allsvenska visiter. Ifjol när det åter var Superettan-spel för vår del så var det Division 1 som gällde för Stockholmarna. Det är därmed knappa åtta år sedan vi senast mötte denna rödsvart-randiga, ungdomsfokuserande klubb. Med endast fyra möten utspridda på två säsonger under 2000-talet är det ett lag vi har ytterst sparsamt med erfarenhet av att möta.

BP är som bekant alltså nya i Superettan för säsongen. Division 1 Norra var serien som gällde förra året, där man var en av två seriesuveräner. Tillsammans med Vasalund så sprang man ifrån resten av serien, och tillslut kunde BP även trycka dit Stockholmskonkurrenten och vinna serien genom en seger i en helt avgörande sista omgång där man ställdes mot just Vasalund. 63 poäng slutade man på, och man noterades för en ynka förlust på 26 matcher.

Med Olof Mellberg som tränare, Markus Gustafsson och Gustav Sandberg Magnusson som mittfältsduo och Christopher Brandeborn som offensiv kreatör så är det ett, för att vara en nykomling, namnstarkt lag på pappret som ÖIS ställs emot. Premiären för BP i Superettan 2017 gick av stapeln i lördags på Domnarsvallen mot förhandstopptippade Dalkurd. Med Ricky Yarsuvat från start och Robertino Kljajic på bänken lyckades dock inte Dalkurd få hål på BP, och matchen lämnade ett 0-0-resultat till handlingarna.

Hemmapremiären står för dörren för BP, bortapremiären likaså för ÖIS. Grimsta IP, med ett litet nytt utseende till sig, står som arenavärd, och förhoppningsvis skall ÖIS segertåg ta fart på allvar via denna tillställning. De fyra, tidigare nämnda, mötena lagen emellan under millenniet sammanfattas här nedan, så håll till godo!

 

2008

Örgryte IS-IF Brommapojkarna 5-0

Superettan. Omgång 12. 23 juni. Valhalla IP. 1 668 åskådare.

 

IF Brommapojkarna-Örgryte IS 1-0

Superettan. Omgång 28. 12 oktober. Grimsta IP. 2 034 åskådare.

 

5-0-perioden från 2008 minns man ju fortfarande. 5-0 mot BP var den andra raken matchen med samma resultat, efter att ÖIS en vecka tidigare varit i Enköping och slagit ESK med just dessa siffror. Bland målskyttarna hittar vi bland annat den nuvarande, tidigare nämnda, BP-mittfältaren (och ständiga Gaisaren) Markus Gustafsson. Trots Kristoffer Nordfeldt i målet och John Guidetti på bänken så åkte BP alltså på denna käftsmäll. I bortamatchen hittar vi dock ÖIS enda förlust mot de rödsvarta under 2000-talet. Förlusten spelade mindre roll då nästa match på schemat skulle bli Väsby United, där vi oavsett vad kunde säkra avancemanget till Allsvenskan, vilket också som bekant skedde. För BP var resultatet desto viktigare då man till slut knep åt sig kvalplatsen, vann denna via fler gjorda bortamål mot Ljungskile och följde med ÖIS upp till Allsvenskan.

 

2009

Örgryte IS-IF Brommapojkarna 1-1

Allsvenskan. Omgång 7. 6 maj. Gamla Ullevi. 2 691 åskådare.

 

IF Brommapojkarna-Örgryte IS 1-2

Allsvenskan. Omgång 21. 31 augusti. Grimsta IP. 1 537 åskådare.

 

Så som målprotokollet ser ut i bortamatchen var så man visualiserade sig att hela 2009-säsongen skulle se ut. Marcus Allbäck och Alvaro Santos målskyttar. Det blev färre sådana matcher än vad man ville, hoppades på och förväntade sig, men mot BP så var bägge friska, krya och på målhumör. Den första matchen är väl annars den man minns bäst i och med att ÖIS där och då, i omgång sju, bröt en sex matcher lång måltorka och tog sin första poäng för säsongen. Christian Lindström spräckte måltorkan, och trots att ett självmål knappa tjugo minuter efter ledningsmålet gjorde så att första segern fick vänta (i åtta omgångar till…) så var matchen mot BP en tillställning som tillförde en liten, liten lättnad inom ÖIS-leden.

 

Så har det sett ut. Men en ny säsong är här och nya matcher kommer med den. Det är väl dags för två segrar på två försök istället för en, va?