Tradition och historia – Rödblått och motståndaren

Om det snart smäller? Åh, jo. Det börjar tisslas och tasslas om sålda biljetter, om formationer, om förra årets möten, om självförtroende, om derbyrutin. Marken börjar röra på sig. Man märker hur balansen börjat bli sämre, hur hjärnan börjar snurra iväg. På torsdag skall marken mer än bara röra på sig, den skall skaka, den skall vibrera av förväntan, av sång och av jubel. Häcken och Blåvitt kan få hålla på med sina låtsasderbyn uppe i Allsvenskan, men det är här nere det verkliga händer. Det är ÖIS-Gais och det är 120 år av tradition som skall upprätthållas.

Tradition, ja. Det börjar bli många årtionden man kan gå tillbaka och titta på när det gäller dessa två klubbar. Medan vissa andra inte ens var påtänkta, på sent 1800-tal, *host* Blåvitt, så togs det SM-guld i rask takt hos den äldsta och vackraste klubben i stan. De fyra första gulden som delades ut blev rödblå och det första decenniet på det nya århundradet var inte mycket sämre. Medan Gais genomförde en sammanslagning så gick det sex stycken SM-titlar till ÖIS under de tio första 1900-tals-åren. 10-talet innebar sedan varsitt guld för ÖIS och Gais.

20-talet, där två stycken titlar “försvunnit” ur både Gais och ÖIS prisskåp, på grund av obefintlig mästerskapsstatus på serien, gav ändock ett guld till de grönsvarta. 30-talet där ÖIS deltog i samtliga Allsvenska säsonger, gav också i faktiska titlar noll till ÖIS och en till Gais. Säsongen 1939/40 åkte vårt sällskap ur Allsvenskan och skulle inte återvända på 19 år. Samtidigt spelade Gais 17 av de säsongerna i den högsta serien, och tog inom den tidsperioden även sitt senaste guld, säsongen 1953/54 och även sin enda cuptitel (1942).

1959 var ÖIS alltså tillbaka och sedan var man med där uppe under nästintill hela 60-talet medan Gais var med i hälften av säsongerna under nämnda decennie. 1970-talet var lika svajigt och intetsägande resultatmässigt för bägge klubbarna. Sedan kom, logiskt nog, 80-talet, och där var det Allsvenskt spel för ÖIS del från 1981 och framåt. 1985 var som ni alla känner till även året då de blåvita besegrades över två finalmatcher och då Sören Börjesson lyfte vår senaste SM-buckla. Gais tittade på långt underifrån medan detta skedde, och efter uttåget ur Allsvenskan 1975 så var man tillbaka igen först 1988.

90-talet var sedan en rörig, och inte särskilt munter tid i svensk fotboll. Det är väl så det blir när de blåvitrandiga ligger däruppe och drar? Allt blir lite dystert och tråkigt. ÖIS genomförde åtminstone sju av de tio 90-tals-säsongerna som ett Allsvenskt lag medan Gais endast var med mellan 1990 och 1992. 2000-talets första halva var väldigt fin för ÖIS-del, med idel relativt höga placeringar och klubbens första cuptitel genom tiderna. Gais var med år 2000, och sedan återvände man 2006 för att sedan, in även på 2010-talet, göra sju raka säsonger i Allsvenskan.

Den korta summeringen lyder därmed; En cuptitel vardera, 56 Allsvenska säsonger och tolv SM-titlar för vår del, 54 säsonger och fyra SM-tecken för de grönsvarta. Derbyn har spelats sedan sent 1800-tal, och det finns en enorm tradition att värna om och att vårda här och nu.

Marken skall skaka på torsdag. Av historia och av framtidshopp. Alla till Gamla Ullevi!