Hur länge till kan detta pågå?

1-3 hemma mot Frej. Spelarinsatser under all kritik och en allmänt oerhört dyster ÖIS-period. Ansvaret vet vi alla vem det är som har. Ett drygt år har gått sedan några fullblodsdårar genomförde och skrev Kontraktet med stort K. Vi har två och ett halvt år kvar på det, och den främsta frågan jag ställer mig är: Hur länge till kan detta pågå?

Jag har redan skrivit den här texten hundra gånger. Som egen text, som rader i andra, som meningar mellan raderna. Men den här parodin måste få ett slut någon gång. Hur länge till kan vi sitta kvar med en tränare som basar över ett lag som inte ser ett dugg bättre ut nu än vad det gjorde när han tog över för fyra (FYRA!) år sedan? Är det verkligen spelarinsatser eller dålig ekonomi som är problemet? Det kan omöjligt vara det, i mina ögon. Vi har så mycket att gå på nu. Vi har så mycket att titta tillbaka på, att analysera. Vi rör oss inte framåt. Överhuvudtaget.

“Bästa säsongen sedan konkursen”. I sig är det ett förlorarkonstaterande av sällan skådat slag. Att jämföra sig med en av klubbens värsta motgångar i historien är att ge sig själv cred för ingenting. Är man sedan då nöjd med att det här(!) är ens bästa säsong i en över fyra år lång tränargärning, då avslöjar man sig själv rejält.

0-6 mot Trelleborg. 1-5 mot Norrby. 0-3 mot Degerfors. 1-3 mot Frej. 18 gjorda mål. 34 insläppta. Vi besitter ett obefintligt anfallsspel, som i korta stunder under ett fåtal hemmamatcher visar upp sig från en okej sida, medan resterande tid är så tråkigt, och så uselt att det går att ta på. Försvarsspelet? Har inte suttit sedan 2012/2013. Det är sannerligen inte förvånande att det inte sitter i år heller. Allt detta argumenterar vår tränare emot med att han lyckats få fyra spelare på fyra år att röra sig framåt i karriären och att vi ligger högre upp i seriesystemet än under våra katastrofala Division 1-år. Vad skall man svara på det?

Inte ens när vi vinner är vi bra. När hade vi senast en period på 3-4 matcher där laget såg fungerande ut? Där laget såg genuint bra ut och där resultaten var därefter? De inledande omgångarna 2016? Isåfall är det cirka 45 omgångar som spelats sedan dess. Är det ett rimligt facit för en klubb med Allsvenska ambitioner och med en, vad än vår tränare säger, jämförelsevis stor spelarbudget?

Hur dyster, intetsägande och meningslös skall han göra den här klubben, det här laget, innan han kliver åt sidan? Hoppet, framtidstron och glädjen är spårlöst försvunnen. Snodde Hans Prytz med sig allt det där i sina väskor när han lämnade ÖIS-gården? Inte ens när vi borde kunna se ljust på framtiden gör vi det. Det är någonting som är fundamentalt fel när en seger knappt inbringar någon glädje, när en förlust snarare ger en ytterligare bevis på hur värdelös situationen är snarare än en tillfällig besvikelse.

Kontraktet är boven i dramat. Utan det hade vår tränare inte suttit kvar till nästa match. Med det så blir det så enormt mycket knepigare och krångligare. Hur stora alternativkostnader blir det av att ha kvar en ansvarig som dränerar klubben inifrån på energi och framtidstro? För det är sannerligen inte billigt att visa honom dörren. Med de komplex och med den envisheten och bristen på självinsikt som vår tränare jämt och ständigt visar upp ställer man ju sig tveksam till att han självmant kommer att tacka för sig. Men han kanske har någon gräns han också, vem vet?

I vilket fall så är den nuvarande situationen ohållbar. 2017 har lyckats bli ett dystrare år än samtliga Division 1-år. Det skall knappt vara möjligt när man ligger mitt i tabellen. Spelmässig stiltje, eller tillbakagång, och en nuvarande resultatrad som är fullständigt katastrofal.

För vad det än är värt, det måste ske någonting nu. Det är för sent att lämna med hedern i behåll. Men en nystart är ett måste för laget och för hela klubben. ÖIS blöder i nuvarande sits.