De viktiga matcherna fortsätter

Då var derbymatcherna färdigspelade för i år. Det var de matcherna som gällde mest av alla. De skulle avgöra om 2017 var en bra säsong eller inte. Det blir svårt nu när vi återigen bara får se oavgjorda resultat i dessa matcher. Nu avgör snarare slutspurten känslan av året vi är mitt upp i.

Ilningen genom kroppen som infann sig när jag i måndags såg bollen rulla när frisparken lades var inte nådig. Att vi återigen, för fjärde derbyt av de sex senast möjliga, skulle få ett eller flera enormt tveksamma domslut emot oss i avgörande situationer kändes overkligt. Desto skönare var värmen som steg när armarna från rättskiparen viftades med i avfärdande syfte.

Ett fantastiskt derby, kanske inte spelmässigt, men händelsemässigt och läktarmässigt. Elva år sedan vi vann mot Gais? Ja, men också fyra år sedan vi förlorade, och däremellan spelades det inte direkt många derbyn för att uttrycka det milt. Det är två jämnkassa fotbollslag, och vem som tar steget framåt under kommande år är väldigt svårt att sia om. Men jag lutar mig tillbaka på historien. Vi vet vilka som levt längst och vunnit mest.

En härlig nystart kände jag att derbyt var, och redan på söndag fortsätter vi på nystarten, omstarten. Syrianska hemma är det dags för, och det är en match som är hur viktig som helst. När lagen i botten börjar röra på sig är det helt avgörande att ÖIS nu hoppar på vinnarspåret igen. Det är ett, i detta nu, större glapp upp till Öster på sjätte plats för ÖIS än vad det är ner till Frej på jumboplatsen. Livlinorna börjar minska och marginalerna börjar krympa. ÖIS dåliga form måste få ett stopp, och det är upp till den nya tränarkonstellationen Sören Börjesson och Fredrik Björck att se till så att det händer.

Men det är också upp till oss. Östra Stå var hur fin som helst under derbyt och skall vara lika fin på söndag. Slut upp, för ÖIS, för Sören och för vår fortsatta Superettan-existens. Det är viktiga matcher nu.

För att lugna nerverna tar vi en titt på hur de fem tidigare mötena med Syrianska genom historien sett ut!

 

2010

Syrianska FC-Örgryte IS 2-3

Superettan. Omgång 4. 29 april. Södertälje Fotbollsarena. 1 497 åskådare.

Örgryte IS-Syrianska FC 1-1

Superettan. Omgång 20. 8 augusti. Gamla Ullevi. 1 807 åskådare.

 

Säsongen innan konkurs för ÖIS, säsongen innan historiens första Allsvenska säsong för Syrianska. Ändå lyckades ÖIS knipa poäng i bägge matcherna under 2010-säsongen mot just Syrianska. Pavel Zavadil stod för ett mål i båda matcherna och Alvaro Santos gjorde två i bortamötet. Peter Ijeh gjorde för Syrianska även han mål i bägge mötena. Hemmamötet minns jag tydligt p.g.a. att det var Valter Tomaz Juniors återkomst efter ett skadeuppehåll. En hjälte som fick jubel som just en sådan vid inhoppet strax efter paus.

 

2016

Syrianska FC-Örgryte IS 0-3

Superettan. Omgång 14. 26 juni. Södertälje Fotbollsarena. 413 åskådare.

Örgryte IS-Syrianska FC 2-0

Superettan. Omgång 17. 29 juli. Gamla Ullevi. 1 666 åskådare.

 

Sex år senare har Syrianska efter tre Allsvenska säsonger sedan ett par år tillbaka återvänt till Superettan medan ÖIS varit nere i träsket i två vändor. I Södertälje fick Syrianska en utvisning efter fem spelade minuter, och då var det inte mycket snack om saken. Sebastian Ohlsson och inhopparna Niklas Klingberg och George Mourad fastställde den sköna 3-0-segern. I Göteborg blev det nästintill lika enkelt. Efter en mållös första halvlek såg William Atashkadeh till att sprätta in två bollar i den andra och ge ÖIS en skjuts mot mitten och Syrianska en spark mot det stundande kvalet.

 

2017

Syrianska FC-Örgryte IS 2-0

Superettan. Omgång 9. 21 maj. Södertälje Fotbollsarena. 1 229 åskådare.

 

Knappt fyra månader sedan. ÖIS var i det måttligt underhållande stimmet av att få tveksamma domslut emot sig. Hannes Sahlin drog i någons tröja, sparkade på någons ben, eller gjorde ingenting alls, och blev utvisad efter drygt tio minuter. Det blev svårt att reparera den spelarförlusten och Syrianska kunde efter ett mål i varje halvlek komfortabelt vinna 2017:s första möte och därmed skriva in sin första, och förhoppningsvis enda, seger någonsin mot Sveriges äldsta fotbollsklubb.

Så. Tre segrar, en oavgjord, en förlust. ÖIS med dålig form på längre sikt men gryende hopp under de två senaste matcherna måste visa varför 130 år är äldre än 40 år. Det finns en offensiv att se upp med i Syrianska, då de har gjort 37 mål hittills, och tre spelare (Mattias Genc, Mattias Mete och Charbel George) har stått för 22 av dem (fler än vad hela ÖIS gjort). Men sedan har man också släppt in två mål per match i snitt, vilket gör att detta borde vara ett bra tillfälle för ÖIS att få igång sin offensiv på igen. Hur som helst. Gamla Ullevi på söndag 17.00 gäller. Östra Stå skall fortsätta blomstra och ÖIS skall börja titta uppåt i tabellen igen. Scenarier som borde kunna slå in ganska lätt. Vi ses där!