Du är vad du har varit, du blir vad du gör nu

Det är hösten 2017 och med ett ÖIS som är påväg att ännu en gång vara tvungna att säga adjö till Superettan. Lagets spel mot sina motståndare i ligan har varit blandat, formen har varit vacklat och efter trettio spelade omgångar så står det klart… ÖIS måste kvala för att hålla sig kvar. Motståndare? Tidigare kvalopponenten och svårspelade Mjällby. 

Första matchen visar sig vara jämn men med en fördel till laget från Sölvesborg, där ÖIS förlorar med 2-1. Andra matchen är lik den första och rödblått behöver en räddare i nöden. Vem skall rädda oss från ännu ett år av spel i en lägre  (rent ut sagt) skitdivision? Med endast ett inhopp, som varade i fem minuter, under de trettio grundomgångarna i Superettan så får den kreativa Said chansen. Tog han vara på chansen? Oh ja, efter matchen är färdigspelad så har (den dåvarande)17-åringen skrivit in sig i Örgrytes historieböcker med sina två livsviktiga mål.

Mohamed Said, endast 19 år gammal, har valt att återvända efter en berikande sejour med det italienska laget Empoli och spel i landets Primavera-division(Ungdom-/utvecklingsliga). Unge Said lyckades tyvärr inte att ta plats i klubbens A-lag under sin tid där, men att se hans flytt som en flopp vore ren idioti. Låt oss föreställa sig att vara 18 år gammal och bli erbjuden ett proffskontrakt med ett Serie A-lag. Att inte kunna tacka ja är nog inte vad de flesta av oss hade gjort om man säger så.

Trots sina fåtal matcher för ÖIS  så är Mohamed Said en rödblå hjälte och kommer alltid att vara det. Detta är bara ett faktum och att vi som klubb har kunnat lyckats bygga vidare i denna division är mycket av Saids show mot Mjällby att tacka för. Hade hans två mål inte kommit till räddning under kvalet så är jag säker på att vår klubb tyvärr befunnit sig i ett avsevärt sämre tillstånd än idag. Under dagarna så har jag även sett att många supportrar har uttryckt en ängslighet gällande de transfers som genomförts, där en viss Ludwigson(till Hammarby år 2020) har stått i fokus. Jämförelser har dragits mellan 25-åringen och Mohamed Said, där många menar på att det är stor skillnad i spelarnas respektive kaliber, samt att värvningen av Said endast är av ett symboliskt värde. Förmodligen har de flesta rätt kring att ÖIS har fått in en ny anfallare som inte befinner sig på samma kvalitetsnivå som Ludwigson, vilket är otroligt svårt att uppnå, men att avfärda Saids återkommande som något obetydande förbryllar mig. Vi har fått in en 19-åring som visat upp sina kvalitéer sen tidigare, som är hungrigare än någonsin och legat i hård träning de senaste månaderna. Mohamed Said är en otrolig talang, som besitter en stor utvecklingspotential och ÖIS har nu chansen att ta vara på denna oslipade diamant. Om värvningen av Said visar sig vara en topp eller flopp kan bara tiden avgöra, men vi supportrar bör visa respekt och stöd för en spelare som bidragit med att rädda klubben från spel i Division 1.

Mohamed Saids namn kommer alltid finna med i Örgrytes historia och jag personligen kommer aldrig glömma när den där 17-åriga grabben räddade det vackraste av fotbollslag från nedflyttning. Detta minne kommer alltid finnas med mig, likt många andra Öisare, när jag tänker på Said och den där ångestfyllda dagen. Frågan är nu bara vad framtiden kommer att bestå av för anfallaren? Succé på direkten eller spontana inhopp för att komma tillbaka i form? Många saker är osäkra och mycket hårt arbete kommer att behövas för att unge Said skall kunna bli en nyckelspelare för ÖIS denna säsong. Konkurrensen från Ludwigson, Ailton och Frithzell bland annat kommer inte lätt sluta i en lätt kamp men en sak är säker; det är bara Mohamed Said som kan forma sin framtid i ÖIS. 

Vi tror på dig Mohamed. Du är vad du har varit, du blir vad du gör nu. Lycka till i ÖIS!

 

//@MOrgryte