Med bindel om armen #1-2010 (del 4)

Efter en viss fördröjning på grund av arbete och familjeliv kommer äntligen del fyra i intervjuserien ”Med bindel om armen”. I denna del snackar vi taktik, spelsystem och tränare. De föregående delarna i intervjun hittar ni här, här och här.

Avslutningsvis tänkte jag att vi kunde prata lite om ÖIS spel och hur det är tänkt att ni ska spela den här säsongen. Om du skulle förklara för en person som inte sett någon match med ÖIS den senaste säsongen hur ni spelar och hur ni vill spela, vad skulle du säga då?

I grund och botten spelar vi 4-4-2. Tanken är sedan att vi ska ha ett blandspel. Om man kan säga så. Vi blandar längre bollar med kortpassningsspel och då är det ganska naturligt att vi ska börja med lite längre bollar för att få motståndarnas lag lite mer utspritt. Det vet man när man spelar i backlinjen; att får man många bollar bakom sig så faller man omedvetet som backlinje, vilket gör att det blir större ytor att spela i. Vi vill spela ett ganska rakt spel, vilket betyder att vi ska ha ganska snabba omställningar och ta oss framåt i planen hela tiden. Vi ska inte spela så mycket i sidled utan försöka spela en lagdel framåt för varje passning. Enkelt sammanfattat: vi vill spela ett rakt blandspel där vi hela tiden tar oss framåt.

En fråga som har kommit upp efter matchen mot Sundsvall, anpassar årets ÖIS sitt spel efter motstånd eller spelar ni likadant oavsett motstånd? I matchen mot Sundsvall gick ni t.ex. från 4-4-2 till 4-4-1-1 för att sedan gå tillbaka till 4-4-2.

Nej, jag tror nog att vi först och främst anpassar vårt spel efter vilket material vi har och vilka spelare vi har på planen, men också efter hur vi känner att det är bäst att spela mot ett visst lag. Sedan finns det självklart en tanke om att möta hur motståndarna spelar.

Jag tänker mig i alla fall att det måste finnas en tanke om att man vill utnyttja motståndarlagets svagheter etc.

Absolut. Det gör det. Dels åker ju våra Jannar och ser väldigt mycket matcher och dels har vi spioner som kollar på de matcher som Janne och Janne inte kan se. Först utgår man från vad man själv vill göra och sedan kan man vrida det åt något håll beroende på hur motståndarna spelar och på så vis försöka utnyttja motståndarnas svagheter. Men det är klart, möter man ett lag som spelar 4-3-3 då får man ju tänka om. Helt klart.

Hur ser lagets taktikgenomgångar innan match ut? Får ni speciella instruktioner beroende på vilka spelare som ni kommer att möta? Du sa t.ex. tidigare att det är lätt att möta vissa spelare eftersom man vet att de bara kan gå åt ett håll. Är det här sådan ni får information om motståndarna innan match?

Ja, det får vi. Det är återigen det här med scoutingen som tränarna gör. Det börjar väl egentligen två dagar innan match. Då kan man börja se hur laget ska se ut. Fram till dess är det blandat med startelvor och så vidare. Två dagar innan match kan man dock börja ana hur Janne har tänkt sig. Dagen innan match är det mer ren taktik om hur vi ska spela: uppspel, fasta situationer och liknande. Då får vi även en genomgång på hur motståndarna spelar. Vilken uppställning och vilket spelsystem de har. På matchdagen har vi sedan en samling där vi återigen går igenom hur vi själva ska spela och hur motståndarna spelar, men då får vi också information om hur specifika motståndare spelar och vilka kvaliteter de har –  t.ex. hur deras bästa vänsterytter spelar. Så visst vet man innan match om en spelare man möter kan gå åt båda håll eller inte.

Det är ju en skillnad mot Allsvenskan också för där har man ju ganska bra koll ändå. Det är svårare i Superettan, så där är det viktigt att tränarna gör den här scoutningen. Jag tycker att vi i år har rätt bra koll på hur motståndarna spelar.

Om du då ser till det egna spelet, vad är styrkorna respektive svagheterna med ert sätt att spela denna säsong?

Den främsta styrkan är att jag tycker att vi blir ganska tunga att möta. Vi har forwards som är starka när vi slår den långa bollen. De är väldigt starka skulle jag vilja säga. De är duktiga på att hålla i bollen och är också farliga framåt. Sedan om vi tar kortpassningsspelet så har vi ju Sebastian som vinner väldigt mycket boll och Pavel som har en fantastisk speluppfattning och en fantastisk doja. Där ligger väl vår styrka i år. Lite beroende på vad vi har på kanterna så har vi ju också styrkor i det spelet. Har vi Perreira så har vi jättebra inlägg och har vi Mackan Gustafsson så har vi en spelare som är väldigt teknisk och väldigt snabb och sedan försöker vi ytterbackar fylla på på kanterna. Vår styrka är att vi har spelare för att spela det spel som vi vill spela. Det passar oss bra.

Sedan vad ska man säga om svagheterna. Det är ju lite beroende på matchbild och beroende på dagsform. Låt säga att båda forwards har en dålig dag, då får vi inte fast bollen och då fungerar inte det långa spelet eller så får inte mittfältarna tag på bollen och då blir vi väldigt sårbara bakåt eftersom vi spelar med ganska offensiva ytterbackar. Jag kan inte se någon systematisk svaghet. Det finns inget som vi har haft svårt med match efter match. Inte på det sättet. Det är också något som är positivt, men det är klart, det finns alltid saker att rätta till.

Till stor del handlar det om att alla spelare måste upp till den nivå som de ska vara på. Annars blir det inte bra. Alla måste följa den spelplan vi har och göra sin uppgift.

Jag tänkte också att vi skulle prata lite om Pavels nya roll i laget. Till början spelade han längre upp i planen, men nu har ni dragit tillbaka Pavel en bit i planen och jag undrar lite hur tankarna kring detta drag har gått och hur du tycker att det har fungerat i praktiken?

Jag tycker att det har fungerat bra. Han [Pavel] har ju den rollen att han ligger och fiskar bollar strax framför vår backlinje. Alla våra mittbackar – Robin, Dennis och Leinar – är väldigt duktiga på huvudet och väldigt brytningssäkra, vilket gör att det dimper ner mycket bollar där. Då är Pavel det perfekta valet att ha där för att plocka upp bollarna och fördela dessa vidare. Det tycker jag att han har gjort bra. Tanken är att han ska ha bollen  i uppspelsfasen. Det har även fungerat bra att han har kommit ner och hämtat boll från backlinjen. Det gäller att utnyttja hans bollbehandling så mycket som möjligt. Det är det han är bra på. Han är vår bästa bollbehandlare och då tycker jag att det är han som ska ha bollarna och inte vi ”spridare”.

*skratt*

OK, nu kommer kanske en knepig fråga, men jag undrar om inte årets ÖIS är lite för beroende av att Pavel och Álvaro Santos? Som mot Sundsvall nu senast där Álvaro saknades och de hade en spelare som satt som ett klistermärke på Pavel under hela första halvlek.

Nej, jag tycker inte det. Sedan tror jag självklart att det är lätt att man lutar sig tillbaka lite mycket på de här två spelarna. Framförallt på Álvaro som har gjort mycket mål och när han inte är med så gäller det att vi andra är beredda på att ta hans jobb och verkligen göra det. Så att det inte kommer som en chock att han inte är med. Jag tror vi har material nog för att täcka upp för både Pavel och Álvaro och fortfarande göra det väldigt bra, men jag tror också att det finns en risk att vi förlitar oss för mycket på dem. Det är också något som det är viktigt att vi jobbar med. Det är en svår avvägning för när de är med ska de ta ett stort ansvar och de ska få ett stort utrymme. Samtidigt måste vi ha täckning där så att den spelare som får den uppgiften när Pavel eller Álvaro inte är med kan göra ett bra jobb.

Under de tre år som du har varit i klubben har du varit med om tre huvudtränare – Janne Carlsson, Åge Hareide och Janne Andersson – och jag undrar om du utifrån det skulle kunna säga något om vad ett tränarbyte gör för skillnad för laget?

Det beror ju förstås på om tränaren för in något nytt eller inte. Om vi ska ta förra året när Åge kom in så införde han inte så mycket nytt. Det som hände då var att alla spelare fick en liten boast av att nu är det allvar. Att Åge kom in var ett tecken från klubben att nu är det allvar och nu får ni skärpa till er. Nu lägger vi resurser på en ny tränare och att vi ska klara oss kvar, vilket jag tycker att man egentligen inte ska behöva göra, men omedvetet blir det så. Med det tränarbyte som skedde förra året så kom det också in mycket spelare: nya spelare och gamla spelare som kom tillbaka vilket gjorde att vi fick en helt annan ruljans i det hela.

Om man sedan ser till Janne som kom i år så har egentligen inte spelsättet förändrats. Det är inte jätteannorlunda. Det är istället smågrejer som har förändrats. Saker som är nog så viktiga som t.ex. att man kanske tränar fasta situationer på ett annorlunda sätt. Kanske lite mer noggrant. Nu ska jag väl inte säga att vi inte gjorde det noggrant förra säsongen, men Janne C hade kanske en annan syn på att vi skulle satsa mer på uppspelen än på fasta situationer.

Men som jag sa, det handlar framförallt om vad tränarna för in för nytt. I det stora hela tror jag mer att det handlar om det mentala och att man får en förändring som kan göra att man kommer ur en negativ trend.

För mig som står vid sidan av planen kan jag ändå tycka mig se en skillnad i hur ni tränar dagen innan match nu jämfört med när Åge Hareide var i klubben. Med Åge nötte ni mycket mer uppspel och sådana saker dagen innan match medan träningarna nu har en annan inriktning. Med Janne kör ni mest matchspel och lite fasta situationer. Det är inte alls lika mycket fokus på försvarsspel och egna uppspel.

Ja, det har du helt rätt i, man ser inte riktigt sådana grejer när man är inne i det, men nu när du säger det så stämmer det. Där har vi en stor skillnad mellan Åge och Janne. Åge var mer inne på detaljer taktiskt medan Janne vill ha i gång oss mer fysiskt när det väl gäller. Det där är väl där varje tränare har sin filosofi och de får läsa av lite hur läget i laget är. Just nu tror jag att det passar ganska bra att sätta fart på oss och det tycker jag också har visat sig i början av matcherna där vi är med och är bra, förutom matchen mot Syrianska.

Hur har då träning, matchning och coachning förändrats sedan Janne Andersson kom in i ÖIS?

Janne Andersson är väldigt noggrann när det gäller alla sådana här saker som jag nämnt tidigare, vad det gäller motståndare och att var och en ska veta exakt vad de ska göra. Vet var och en exakt vad de ska göra och de gör det så blir det aldrig några konstigheter. Jag kan väl känna att det är det som han har fört in i ÖIS nu. Det är ganska mycket mer detaljrikt när det gäller vad var och en ska veta och göra.

Träningsmässigt är det alltså ingen skillnad?

Nej, de har väl varit ganska lika där allihopa. Jag kan väl tycka att Åge var ganska idéfattig på övningar. Det var något man lade märke till efter att han varit i ÖIS ett par månader. Det var väldigt mycket samma sak hela tiden. Han hade vissa favoriter som han körde fullt ut.

Hur var det då, tröttnar man som spelare då?

Lite så blir det ju. Man vill gärna ha lite nya grejer och det tycker jag att vi har fått med Janne. Nu har han i och för sig bara varit här sedan i vintras men än så länge har vi bra träningar. Det är väl egentligen bara dagen före match som träningarna är likadana hela tiden.