Ken Fagerberg, en av våra två stjärnforwards, jagar fortfarande efter första målet. Det var dock nära mot Falkenberg – i en kamp där Örgryte blev helt avklädda efter halvtidsvilan.

Hur vill du sammanfatta matchen, Ken?

- Det är en av våra sämre matcher i år, kanske den sämsta, och vi får vara glada att vi får med oss en pinne.

Första halvlek var godkänd.

- Det funkade rätt bra stundtals, men det kändes ändå att vi inte gick hela vägen in i duellerna och vi var lite efter på vissa håll.

Och sedan?

- Vi kommer helt fel in i matchen efter paus. Vi springer, men vi springer inte tillräckligt tidigt och får jaga hela andra halvlek. Vi jobbar, kämpar och är starka, men får inte alls till det.

Falkenberg var bättre än väntat?

- De var bra och krigade på, sen gjorde vi dom bra genom att inte kliva fram i tid.

Du spelade fram till Alvaros ledningsmål.

- Det var skönt, men synd att jag inte fick sätta dit den själv när det gällde. Jag får inte in bollen nu, så det är bara att tugga på och hoppas att det vänder snart.

Enbart oflyt?

- Man kan vara skarpare i de situationerna, men sen vet jag att kommer man bara in i rätt stim, så sätter man det mesta.

Formen?

- De senaste matcherna har det börjat kännas bra, laget går ju på fint och vi är obesegrade så här långt. Det känns inte som nån fara alls för framtiden.

När kommer ditt första seriemål?

- Det blir nog i nästa match.

Är det ett löfte?

- Ja!

 

Ett steg fram, två steg tillbaka. Hur kunde det tillåtas bli så här? I nuläget känns det som att vi är tillbaka på ruta ett igen. Osäkert, oroligt och oengagerat. Som att allt redan är klart. Och inom kort tvingas vi dessutom stå över en omgång. Säsongen 2010 tar ytterligare en underlig sväng.

1-1 mot Falkenberg. Med nöd och näppe. Det var inte riktigt så man hade tänkt sig måndagskvällen. Verkligen inte.

Efter uppvisningen mot Östers IF och en hel träningsvecka för att slipa formen och detaljer i spelet hade vi nog alla helt andra förväntningar på ÖIS och matchen mot Falkenberg. Men nu blev det som det blev. Så här i efterhand är det är bara att gilla läget och tacka gudarna för att vi kom hem med en poäng. Det blev tyvärr en riktigt svettig kväll.

Alla vi som hade begett oss till Falkenbergs IP denna måndagskväll fick se en första halvlek där ÖIS kontrollerade spelet utan att på något sätt spela bra eller övertygande. Ettan kom också genom Álvaro Santos. Då tänkte man att nu lossnar det. Det här går ju som smort. Nu lyfter vi oss och kör över Falkemberg. Men icke.

Istället lossnade det för Falkenberg. Och som det gjorde det. Den andra halvleken dominerades helt av hemmalaget. Under långa stunder var ÖIS utspelade. Hallänningarna körde över oss. Fullkomligt. Vi hade en sjuhelvetes flyt, det är bara att erkänna. Det dröjde inte mer än 15 sekunder innan Falkenberg skapade sin första riktigt farlig målchans i den andra halvleken. Och så där fortsatte det. Andra halvlek måste vara de absolut jobbigaste 45 minuter som vi har upplevt. Om målet hade varit tio centimeter bredare hade ÖIS förlorat matchen med 10-1. Satan vilken pärs!

Problemet med matcher av den här typen är att det är så förbannat svårt att sätta spelarbetyg. Man är mörk i blick och sinne. Allt och alla är fullständigt hopplösa. Ingen har gjort ett rätt. Samtliga spelare förtjänar att skänkas till Qviding FIF eller IK Virgo. Samtidigt vet vi alla att det inte är riktigt så enkelt. Självklart har en majoritet av spelarna underpresterat och stått för en svag insats. No doubt! Men allt är inte kolsvart och ett par spelare förtjänar även ett godkänt betyg. Jo, så är det faktiskt. Vi struntar i om du inte håller med oss eller om du ogillar det. Skit ska förvisso skit ha, men det är inte åt helvete med allt som gäller i de här spelarbetygen. Vi har faktiskt försökt lyfta blicken för att se något positivt och om vi ska vara ärliga tycker vi ändå att vi har lyckats ganska så bra.

Betygen är den här gången satta av Hox, Johan Gellerman, Magnus Börjesson, Martin Johansson och Tomas. Kommentarerna står i huvudsak Martin för, även om Hoxs vassa penna också skickat i väg en och annan svavelosande salva. Håll i hatten för nu kör vi så att det ryker.

Peter Abrahamsson 2,8 (Hox, Magnus, Martin & Tomas 3, Johan G 2)

Bra som fan. Stabil, ståtlig och landslagsuttagen. Och ja, det är klart, Peter Abrahamsson stod också för två riktiga dundertabbar under gårdagens match. Dels det bortdömda målet där han helt missbedömer bollbanan och kommer för långt ut. Ett mål som nog borde ha godkänts. Offsideavblåsningen – om det nu var en offsideblåsning – var tveksam; inverkar verkligen falkenbergaren på spelet i den situationen? Nja. Den värsta tabben sparade dock Abrahamsson till slutminuterna när han fattade ett horribelt beslut att stanna kvar inne i sitt målområde när Mikael Boman fick en tjongboll att löpa på. Peter, du måste ut och rensa undan den bollen på ett tidigare stadium. Direkt! En enbent dvärg med fotsvamp och motoriska störningar hade hunnit ut för att sparka undan den bollen innan Boman hade hunnit in i situationen. Det måste du bara se. Men det är klart kanske ville du bara fira landslagsuttagningen med en frilägesräddning i den 94:e matchminuten? Nåväl, du är väl förlåten.

Björn Anklev 2,4 (Hox & Martin 3, Johan G, Magnus & Tomas 2)

När det börjar blåsa så står Björn Anklev stadigt på jorden. Under den otroligt kaotiska och svaga andra halvleken var Anklev den enda Öisare som stod upp och levererade en godkänd halvlek. Fin arbetsinsats. Alerta brytningar och ett härligt riv och slit. Anklev hade dessutom ett par riktigt underhållande dueller med Falkenbergs Daniel Alexandersson. Så här i efterhand var det just dessa fighter som var matchens behållning. ÖIS spel i övrigt var ju tyvärr rätt mediokert. I dessa tider får man vara glad för det lilla man får. Alexandersson må vara snabbare och mer teknisk än Anklev, men var hjälper det när Anklev har fighting spirit och krigarhjärta och en fuckallattityd. Han kämpar ner dig oavsett vad. Precis vad som behövs i Superettan. En ledare på och vid sidan av planen. En riktigt tillgång. Vi måste också säga att Anklev är en föredömlig lagkapten. Han styr, ställer och ger order. Under den första halvleken fick sittplatspubliken höra Anklev ryta i mot Ken Fagerberg; ”Ken, håll dig framför målet, det är ingen där nu”, efter att Fagerberg tagit ytterligare en löpning ner mot hörnflaggan istället för att vara på plats inne i straffområdet. Precis så leder man ett lag.

Dennis Jonsson 2 (samtliga 2)

Gammalt superettanordspråk: när tempot dras upp står Dennis Jonsson med blyskor och vinkar mot linjemannen om offside. Sant, så sant. I gårdagens match mot Falkenberg blottades verkligen Dennis Jonssons svaghet. Han hänger helt enkelt inte med när det blir åka av. Varken Dennis eller namnen Robin Jonsson gjorde någon bra andra halvlek och frågan är om de överhuvudtaget vann en enda nickduell under den avslutande halvtimmen. Antingen måste ÖIS se till att dra ner tempot i matcherna och låsa de snabba omställningarna för motståndarna eller så måste Dennis Jonsson steppa upp och hitta en lösning som gör att han inte blir så utsatt när tempot höjs över sköldpadda. Så här får det inte se ut en match till för då kommer förlusterna att börja trilla in och det vill vi verkligen inte. Obesegrade ända fram till oktober är vad vi strävar efter, inte sant.

Robin Jonsson 2,2 (Hox & Martin 3, Johan G & Magnus 2, Tomas 1)

Robin Jonsson gör ändå en hyfsad match. Det måste man säga. Visar återigen att han har något visst i sitt spelsinne där han klarar av att lösa de flesta situationer på rätt sätt. Klipsk och smart. Skilled in the high art om defencemanship, som jänkarna skulle ha sagt. Kan kanske bli lite elakare i närkampsspelet. Fick förvisso en tuff kväll och det är väl knappast för mycket begärt att kräva att Robin ska vinna åtminstone en nickduell på egen planhalva? Slarvade stundtals lite väl mycket med uppspelen. Slog någon gång bollen rakt på en försvarare vilket ledde till att Falkenberg fick en möjlighet att ställa om snabbt. Inte OK. Ska dock ha kredd för att han åtminstone tar ner bollen på marken och försöker lira boll istället för att bara slå i från sig under den andra halvleken. Felet i går låg väl i att ÖIS inte vårdade bollen tillräckligt mycket utan att man bara slog undan i panik. Med lite längre anfall hade laget kanske orkat distansen ut istället för att släppa in ett mål i den 83:e minuten. Det lovar dock gott att Robin såg samma sak och åtminstone försökte hålla bollen inom laget för att få till lite längre perioder av bollinnehav.

Tommy von Brömsen 1,4 (Johan G & Magnus 2, Hox, Martin & Tomas 1)

Åh, fy fan, fy fan, fy fan. Vi vill knappast vara med mer. ÖIS svaghet är verkligen snabbheten och tempot. Det blev plågsamt tydligt i går. Så fort Falkenberg drog upp tempot hade ÖIS svårt att hänga med och det gällde i synnerhet Tommy von Brömsen (tillsammans med Dennis Jonsson). Under den andra halvleken hade Falkenbergs Christoffer Carlsson fullkomlig lekstuga på sin högerkant. Tommy von Brömsen hade inte en chans. Inte. En. Chans. Hajjar ni det! Som en höna som just fått huvudet avhugget irrade han runt och försökte få grepp på Carlsson. Till ingen nytta. Fick i och för sig inte mycket hjälp av Alex Perreira eller Markus Gustafsson vilket gjorde hela situationen ohållbar. Hur många lägen kom Falkenberg till på ÖIS vänsterkant? Räcker det med 20? Jag är tveksam om det är tillräckligt. Det ska dock sägas att Tommy von Brömsen i alla fall är en riktigt stark straffområdesspelare. Vi vet inte om det var någon mer som lade märke till hur många nickdueller som von Brömsen vann i eget straffområde i samband med fasta situationer. Låt oss bara säga att det var många. Fan, vet om han inte hade behövts i mittförsvaret under den andra halvleken när ÖIS mittbackar inte vann en enda nickduell. Kom igen Tommy, vi vet att du kan bättre än så här!

Markus Gustafsson 1,4 (Johan G & Magnus 2, Hox, Martin & Tomas 1)

Nja, nu är vi tillbaka på ruta ett igen, Markus. Det är inte så här det ska se ut. Det är för plottrigt, för svårt och för indirekt. Bättre kan du, det vet vi för vi har sett ljuset. Tänk försäsongsmatchen mot GAIS. Så ska du spela. Kom ihåg det! I gårdagens match mot Falkenberg hade inte Markus Gustafsson många rätt eller passningar till rätt adress. Hopplös. Gör väl en hyfsad första halvlek, även om han nog borde ha satt sitt läge i den 42:a matchminuten, eller åtminstone fått skottet på mål och gett Santos en chans att gå på returen. I den andra halvleken faller han igenom fullständigt och gör i stort sett ingen nytta mer än att han tar upp lite yta framför Tommy von Brömsen när Danny Ervik byts in istället för Alex Perreira (vilket tvingar Mackan 2.0 att flytta över på vänsterkanten). Borde dock kunnat ge von Brömsen mer hjälp i kampen mot Christoffer Carlsson. Nu kräver vi bättring till matchen mot GIF Sundsvall. Minst ett mål och en assist. Capisce?

Pavel Zavadil 2,6 (Hox, Magnus & Martin 3, Johan G & Tomas 2)

Finns det en enda boll som Pavel Zavadil inte vill ha? Vi tror inte det. I går var Zavadil minst lika bra som han varit tidigare under säsongen. Han springer, visar sig, gör sig spelbar, manar på sina spelare och skriker om att han ska ha bollen. HÄR ÄR JAG! SPELA MIG! GE MIG BOLLEN! JAG KAN NÄSTAN VAD SOM HELST! Dessutom vinner Pavel åtminstone en och annan närkamp, även om han givetvis kan bättre än vad han visade i går. Har som vi alla vet tagit ett rejält steg defensivt sett. Precis som övriga spelare gör dock Zavadil en sämre andra halvlek. Fick då inte heller det utrymme och den tid som han gärna vill ha för att kunna styra och ställa med ÖIS anfallsspel. Falkenberg hade helt klart gjort sin läxa och visste att låsa Zavadil. Thomas Askebrand vs. Janne Andersson 1-0. Fan också!

Sebastian Johansson 1,8 (Hox, Johan G, Magnus & Martin 2, Tomas 1)

Sebastian Johansson första halvlek var riktigt, riktigt bra. Hox vill till och med kalla den för Sebastians bästa halvlek för året. Kanske det kanske. I den andra slutade dock Sebastian att spela fotboll. Precis som hela ÖIS gjorde. Är också en stor anledning till att Falkenberg tillåts ta över mittfältet helt och hållet. Sebastian är värvad för att vinna andra- och tredjebollar men under den andra halvleken vann han inte en enda närkamp. Inte. En. Enda. De få gånger som han hade bollen slarvade han dessutom rejält i passningsspelet. Nej, nu är det skärpning som gäller. I matchen mot GIF Sundsvall om tolv dagar vill vi se en helt annan Sebastian Johansson annars finns det en risk att årets första förlust kommer. Uppåt! Framåt!

Alex Perreira 1,4 (Johan G & Magnus 2, Hox, Martin & Tomas 1)

Nej, det här var ingen bra match från Alex Perreiras sida. Verkligen inte. Under den andra halvleken när Falkenberg ägde matchen och låg på för ett kvitteringsmål gjorde Alex inte mycket nytta. Fullständigt förvirrad i defensiven. Och de få gånger han fick bollen eller kom till inläggslägen slarvade han bort den, antigen genom att drälla ut den över sidlinjen eller genom riktigt svaga inlägg. Blev också mycket riktigt utbytt till förmån för Danny Ervik.

Vad har egentligen hänt med Alexs härliga svepande inlägg från fjolåret? Nu går de antingen över hela straffområdet – så kallade anklevare – eller så fastnar de på första bästa motspelare. Hopplöst! Och när man dessutom lägger till en svag defensiv så blir resultatet inte bra. Alex har dessutom en underlig förmåga att ständigt fatta fel beslut. Ta bara som exempel det läge han fick mot slutet av första halvlek där han fick en perfekt djupledsboll att löpa på från Sebastian Johansson. Väl förbi sin spelare och i perfekt läge för att spela in bollen i ytan mellan den fallande backlinjen och Stojan Lukic där Álvaro Santos och Ken Fagerberg kom farande som skenande godståg valde dock Alex att vända upp, vänta in den spelare han precis sprungit ifrån för att börja dribbla. Suck. Inte rätt melodi. Var snäll och spela enkelt och effektivt. Det är allt vi begär. Ska det vara så svårt?

Álvaro Santos 2,2 (Martin 3, Hox, Johan, Magnus & Tomas 2)

The world’s most expensive brazilian meatball strikes again. Fem mål på sex matcher. Med i skytteligatoppen! Och det utan att ens vara i toppform. Herredjävlar! Det råder inga som helst tvivel om att Álvaro Santos är en för djävla bra fotbollsspelare. Hade dessutom ett riktigt fint läge i den första halvleken efter en smörig smekning från Pavel Zavadil, men då ville det sig inte riktigt. Precisionen fanns helt enkelt inte där och nicken gick någon meter utanför. Egentligen är det lite lustigt, när Alvaro får tio chanser att göra mål gör han inga mål, men när han bara får en riktigt bra målchans, ja, då är han nästan hundraprocentig. Det är en riktig styrka för ett lag att ha en sådan spelare. Under den andra halvleken fick Santos det tyngre och lyckades aldrig suga fast bollen på offensiv planhalva, något som ett desperat ÖIS hade behövt. Hade i och för sig en riktigt fin aktion där han sprang ifrån två falkenbergare och satte Ken i ett fint läge men så mycket mer än så orkade inte Santos med under den andra halvleken.

Ken Fagerberg 2 (Hox & Martin 3, Magnus & Tomas 1)

Jo. Mmmm. Det börjar kanske se lite bättre ut nu. Mot Falkenberg var det där sköna rycket nästan tillbaka. Förarbetet vid 0-1 var dessutom för djävla vackert och effektivt. En enkel-vända-upp-visa-boll-för-att-sedan-vända-ut-och-in-på-sin-back-fint och ett kvickt ryck förbi. Hur enkelt som helst. Rör sig definitivt åt rätt håll, men måste få göra ett mål för att få det där viktiga självförtroendet som bevisligen saknas. I går hade Ken två riktigt bra lägen att döda matchen, men både gångerna lämnade avsluten en del att önska. Vid det första av dessa tillfällen går bollen en halvmeter utanför och vid det andra står förvisso Stojan Lukic för en fin räddning. Den dag han väl gör mål finns det en risk för att han exploderar och blir 2007-bra igen. Satan i gatan vad vi ser fram mot den dagen. Vi drömmer ju alla om ett lag av Fagerberg.

Nicolas Sandberg 1,5 (Hox & Martin 2, Johan G & Tomas 1 [Magnus valde att inte betygsätta Nico på grund av för kort speltid])

Nicolas Sandberg kom in i den 80:e matchminuten och stod för ett av sina bästa byten för säsongen. Sprang som en blindgalen hund. Vann dessutom en och annan boll och stressade och pressade Falkenbergs backarna till att slå ut bollen till inkast eller passningar med dålig precision. Sa vi att Nico sprang som att han var besatt? Helrätt! Vi är nöjda, frågan är om timberhochmandie är det? Tyvärr får han inte ut så mycket och det ser fortfarande ut som att han väger lite lätt i närkamperna, men det här inhoppet lämnar helt klart mersmak.

Danny Ervik 1,5 (Hox & Martin 2, Johan G, Magnus & Tomas 1)

Högerytter! Danny Ervik? Du kan inte mena allvar. Jo, det gör du visst. Ehh… O… K… E… Y… Mycket ska man tydligen se innan ögonen trillar av men Ervik som kantspelare hade vi inte väntat oss. Har inte Janne Andersson sagt att ÖIS styrka är bredden i truppen? Och ändå slänger han in en central spelare på en kant när man är rejält tillbakapressade under andra halvlek. Det är varken schyst mot laget, Ervik eller oss på läktaren. Hade det inte varit bättre att sätta in Ervik centralt i planen, det var ju ändå där vi behövde förstärka? Nåväl, trots den något ovana positionen gör Ervik ändå ett hyfsat dagsverket. Det är fan-i-mig inte lätt att komma in i en match där övriga medspelare är fullständigt överkörda och hunsade av motståndarlaget men Danny visar djävlar anamma och en helvetes massa energi. Precis som han ska göra. Lovande. Smällde dessutom på bra och jobbade hårt i presspelet. Kan dock vårda bollen lite bättre när han väl får den under kontroll på offensiv planhalva.

Janne Andersson 1,5

Nej, det här var verkligen inte ÖIS bästa match för året. Janne Andersson fick aldrig sina spelare att tända till och inse allvaret. En bekvämlighet och nöjdhet smög sig in i paus och i andra halvlek var det ren klasskillnad. Hemskt att se och uppleva på plats. I övrigt har vi lite svårt att förstå varför Janne Andersson inte valde att byta ut Ken Fagerberg och sätta in Danny Ervik för att gå över och spela 4-5-1 istället för 4-4-2. Det borde ha skett tidigt i andra halvlek istället för i den 80:e minuten. Falkenberg ägde mittfältet så totalt att de enbart behövde göra en spelvändning för att komma till farliga två-mot-en-lägen eller till bra inläggslägen när deras yttrar fyllde på i straffområdet. Helt hopplöst. Hade det inte varit smart att bredda mittfältet då? Då hade vi väl kunnat komma i press tidigare på kanterna och då hade de inte fått alla de lägen som de fick. Det kändes i alla fall som att det var det rätta draget i teorin. Men vem är vi att betvivla Professorn?

 

Janne Carlsson var oerhört besviken hur Lirarnas Lag genomförde andra halvlek. Man blev utspelade efter noter, då är det trots allt ett styrketecken att kunna resa hem med en pinne från den svåra bortamatchen mot Falkenbergs FF.

ÖIS inledde hyfsat mot Falkenberg, Janne.

- Ja, men även om vi var bra med och skapade chanser i första, så tyckte jag inte vi var helt hundra. Det var inte helt omöjligt för Falkenberg att komma igenom, det var nära några gånger och de hade ett jätteläge precis före vilan. Sen blev matchbilden totalt förändrad efter paus och vi är oerhört besvikna med andra halvlek.

Vad hände där?

- Vi gör ingenting, vi agerar inte. Vi har tur som kommer härifrån med en poäng. De hade jättebra chanser. De vann alla andrabollar – ja, till och med tredjebollarna och kunde spela därifrån. Vi var där, men inte i närheten ändå. De var bättre än oss i andra helt enkelt.

Det var snudd på utspelning.

- Ja, det kändes som vi fick panik. Vi tog inte ner bollen och började spela – som vi gjorde i första. Vi spelade bort bollen på ett tillslag, det blev kamp och de vann alla dueller. Jag tror inte vi hade ett riktigt anfall efter pausen.

Hur kunde det bli så?

- Man står och tittar, när det sen händer något då agerar man. Falkenberg springer hela tiden i andra. I många av de tidigare matcherna har vi sprungit mest, det är ett enkelt sätt att vara bra i en match. Där var vi inte idag. Möjligt att känslan i halvtid var att det här vinner vi eftersom vi skapade en del chanser.

Underskattning?

-Nej, det tror jag inte – men det är lätt att det smyger sig in en känsla att det är ganska bra nu – och det är farligt. Vi ska känna att vi är bra på grund av att vi springer mycket. Vi var överens i halvtid att vi behövde höja oss för att klara av det här, men det gjorde vi inte. Det var som om alla väntade att nån annan skulle ta tag i det och det är svårt att förändra ett tillstånd, när man väl hamnat i det och vi lyckas inte komma ur det.

Och ändå höll ÖIS ledningen till 83:e minuten.

- Förhoppningen om vinst fanns ju och Ken hade två chanser, som kunde ha avgjort matchen. Men Falkenberg skapade chans på chans, vi försökte göra några rockader, men fick aldrig grepp på dem.

Falkenberg hade också ett bortdömt mål.

- Jag ser ingen fel på den långa frisparken. Jag uppfattade det som om Peter bara kom för långt ut, så där hade vi tur.

Kan det här var tecken på något?

- Det positiva är att vi är svårslagna. Vi är fortfarande obesegrade (även om vi har tur idag) och det ska vi ta med oss. Förhoppningsvis blir det här en väckarklocka. Det spelar ingen roll vem man möter man kan inte gå på halvfart utan man måste jobba som ett lag för att vinna de här matcherna.

Och Superettan är jämn.

- Det skiljer väldigt lite mellan topp och botten, det är nästan minimalt. Falkenberg låg visserligen sist, men hade förlorat de fyra sista matcherna med uddamålet. De var riktigt bra mot Landskrona och serien är väldigt jämn.

Nu är det 12 dagar till nästa seriematch.

- Vi mår bra av ett uppehåll och ska träna ordentligt, det är inga problem. Vi har lite småskavanker, som vi får försöka läka.

Cupmatchen nästa vecka?

- Vi vill vinna mot Gefle och kommer att satsa fullt på den matchen, men vi kommer inte att spela med halvskadade spelare. De måste kunna fullfölja en hel match och göra bra ifrån sig.

 

Fortfarande obesegrade. Alltid något. För om vi ska vara helt ärliga är det väl det enda vi kan vara nöjda med efter matchen mot Falkenbergs FF. 1-1 trots att ÖIS under långa perioder var fullständigt utspelade. Fullständigt utspelade. Dussinliraren Christoffer Carlsson hade lekstuga på sin högerkant, och Tobias Nilsson och David Svensson tilläts styra och ställa lite som de ville på mittfältet. Under den andra halvleken fanns det nästan bara ett lag på planen. Och det var inte ÖIS. Borta var det fina spelet från matchen mot Östers IF. Kvar fanns bara ett fullständig kaos. Falkenberg tilläts dominera totalt. Låt mig säga att det var en verkligen hemsk upplevelse.

Efter matchen var Janne Andersson också mäkta besviken. Enligt Andersson var det här årets sämsta prestation. Särskilt den andra halvleken då Andersson menade att ÖIS tappade allt spel. Att man gav bort initiativet och matchen. Framförallt tappade man greppet om mittfältet. Om man nu någonsin hade det. Från min position på läktaren såg det ut som att Öisarna inte riktigt var på tårna. Att man inte riktigt hängde med i tempot utan att man stod och sov när Falkenberg satte fart på bollen.

Under hela matchen blev dessutom Ken Fagerberg och Álvaro Santos allt för ensamma i omställningarna. ÖIS mäktade inte med att skapa något etablerat spel på offensiv planhalva. Allt som oftast hamnade Santos och Ken i två-mot-tre eller två-mot-fyra-lägen. Inte en lätt uppgift, inte ens om anfallsparet heter Fagerberg och Santos. Det var inte många gånger som mittfältet hann upp för att ge stöd åt de två anfallarna.

Dessutom hade Ken Fagerberg återigen en tung match. Det var inte många dueller mot Falkenbergs mittbackar som Ken vann denna afton. Han såg klen ut. Lätt som fjäder. Seg i steget. Inte alls som jag minns honom från säsongen 2007. Hade det här varit säsongen 2007 hade Fagerberg gjort åtminstone två mål under den första halvleken. Det är jag fullständigt övertygad om. Att det rätta självförtroende saknas råder det inga som helst tvivel om. Trist!

Tur då att vi har en notorisk målskytt i form av Álvaro Santos. Den här gången var det i och för sig ett riktigt flytmål. En strumprullare från straffområdesgränsen som tar på en hemmaförsvarare och ställer Stojan Lukic.

Tur. Tur. Tur. Så in i bomben.

Nåja, förspelet till målet var istället riktigt snyggt. Bollen gick som på en linbana från Dennis Jonsson till Ken Fagerberg – via stationerna Alex Perreira och Pavel Zavadil. Riktigt läckert faktiskt. Tyvärr var det också den enda gången som ÖIS blixtrade till. Visst Álvaro Santos hade ett fint läge efter en frispark från Pavel Zavadil och Markus Gustafsson brände ett bra läge under den första halvleken. Och i den andra hade Ken Fagerberg två hyfsade chanser att avgöra matchen. Men så mycket mer än så blev det inte.

Nej, nu är det bara att bryta ihop och komma igen. Vi kan bättre än så här. Det vet vi alla. Det är bara att gå hem och göra om allting från början. Det är åtminstone en vecka kvar till nästa match. Just nu känns det ganska skönt.

Så här nära inpå matchen är det dessutom svårt att säga vad som gick fel, men kanske underskattade ÖIS sin motståndare en aning. Bara en gnutta. Men tillräckligt mycket för att Falkenberg skulle tillåtas dominera matchen. Det var trots allt toppen mot botten. Även om det såg väldigt annorlunda ut. Stundtals kunde man till och med tro att det var tvärtom.

Avslutningsvis får vi som sagt vara nöjd med en poäng. Särskilt med tanke på att Falkenbergs första kvitteringsmål nog borde ha godkänts. Efter matchen sa Janne Andersson att han under matchen var helt säker på att det var Peter Abrahamsson som gjorde en rejäl tavla. Thomas Askebrand var av samma åsikt. Där undkom man med blotta förskräckelsen.

Shit happens, som man säger. ÖIS är fortfarande obesegrade och på andra plats i Superettan. Det är allt som räknas nu. Det tar vi med oss till nästa match mot GIF Sundsvall. Då måste spelarna höja sig rejält och tre poäng bärgas.

 

Vi fortsätter på den inslagna vägen genom att ta oss en närmare titt på Falkenbergs IP och hur det senast gick då vi var där.

Falkenbergs IP
En tämligen sunkig arena som saknar allt vad charm och kvalitet heter. Har en relativt duglig huvudläktare men resten är inte mycket att hänga i granen. Löparbanor, en låg stenläktare som har gjort att man varje gång har fått knô ihop sig utav bara fan. Dock är sikten helt okej, om man inte råkar få något fyrtorn framför sig, man står ju trots allt på långsidan vilket inte är alltför vanligt.

Senaste möten
2008 spelades den här matchen i början av september, och då ÖIS låg med i toppen samtidigt som det inte är mer än 10 mil till Falkenberg så var det dryga tusentalet ÖIS-are på plats, vilket bör vara något slags rekord i någon form. Matchen slutade 2-1 till ÖIS men faktum är jag inte kommer ihåg speciellt mycket av vad som hände.

2007 var ju bortamatchen mot Falkenberg en i raden av de sex (eller om det var fem) raka förlusterna som vi avslutade serien med. Falkenberg avgjorde på övertid men jag har lyckats förtränga allt annat från den matchen.

 

Inte helt oväntat kommer ÖIS i morgon att starta matchen mot Falkenberg med samma elva spelare som startade matchen mot Östers IF för en vecka sedan. Åtminstone om man ska tro söndagens träning uppe på ÖIS-gården.

Cos we dig
Cos we dig
We dig
We dig repetition
We dig repetition
We dig repetition in the music
And we’re never going to lose it.
All you daughters and sons
who are sick of fancy music
We dig repetition
Repetition in the drums
and we’re never going to lose it.
This is the three R’s
The three R’s:
Repetition, Repetition, Repetition

- Mark Edward Smith, The Fall, Repetition

Det här är tyvärr ingen text som känns särskilt kul att skriva. Jag inser nämligen redan nu att det finns en uppenbar risk att jag kommer att tråka ut er. Och det är inte så vi vill arbeta här på Sambadefensiv. Nej, vi vill mer jobba efter devisen ”Satisfaction guaranteed!”. Men tyvärr är jag rädd för att jag inte kommer att leva upp till detta motto i denna införtext.

Och varför inte då?

Jo, för att Janne Anderssons startelvor är ungefär lika förutsägbara som Lady Gagas scenutstyrslar är oförutsägbara. Det vill säga de är väldigt, väldigt, väldigt förutsägbara. Eller låt mig säga så här, tänk dig att du, en Gaisare och en Ifkare var tvungen att sätta era liv på spel i ett vad som gick ut på att gissa ÖIS startelva i matchen mot Falkenberg. Och bara för att göra det lite lättare för den grönsvarte och den blåvite saten fick ni följande tre alternativ att välja mellan:

1) Peter Abrahamsson (mv) – Björn Anklev (hb), Robin Jonsson (mb), Dennis Jonsson (mb), Tommy von Brömsen (vb) – Pavel Zavadil (dm) -  Markus Gustafsson (hm), Sebastian Johansson (om), Alex Perreira (vm) – Álvaro Santos (f) och Ken Fagerberg (f)

2) Peter Abrahamsson (mv) – Björn Anklev (hb), Robin Jonsson (mb), Dennis Jonsson (mb), Christofer Bengtsson (vb) – Pavel Zavadil (dm) -  Markus Gustafsson (hm), Sebastian Johansson (om), Alex Perreira (vm) – Álvaro Santos (f) och Luka Mijaljevic (f)

3) Peter Abrahamsson (mv) – Christofer Bengtsson (hb), David Leinar (mb), Dennis Jonsson (mb), Alex Perreira (vb) – Sebastian Johansson (dm) -  Björn Anklev (hm),  Markus Gustafsson (om), Pavel Zavadil (vm) – Álvaro Santos (f) och Luka Mijaljevic (f)

Jag känner mig tämligen säker på att den genomsnittlige Öisaren och Sambadefensivläsaren skulle klara sig oskadd ur ett sådant vad. Utan några som helst problem. Min gissning är nämligen att 110 av 100 Öisare skulle känna sig tämligen säkra om de bestämde sig för att lägga sina liv i händerna på alternativ 1. Ingen dödsångest där inte. Absolut inte. Nej, jag tror snarare att de flesta Öisare skulle göra sitt val med ett lätt hjärta och ett listigt leende på läpparna. De vet ju att de kan lita på Janne Anderssons förutsägbarhet. Våra stackars alliansbröder hade nog fått det tuffare, det vill säga såtillvida inte de också (smyg)läser Sambadefensiv.

Som de flesta av er säkert har förstått vid det här laget bjöd inte eftermiddagens besök på ÖIS-gården på några överraskningar av det större slaget. Och som jag också tror redan har framgått av texten känner Tommy von Brömsen inte av den ljumskskada som tvingade honom att kliva av planen en halvtimme in i Östermatchen. Inte heller är det någon fara med Ken Fagerberg eller Álvaro Santos. Samtliga tre spelar från start i morgon.

ÖIS förmodade startelva i matchen mot Falkenbergs FF

Och nej, von Brömsen ersätter inte någon av The Jonssons i mittförsvaret utan spelar återigen till vänster i försvaret. Jag är ledsen, men så är fallet och det är bara att gilla läget. Dessutom Tommy vet vad han sysslar med. I övrigt är det som sagt inget nytt under solen.

Same old, same old, same old, same old.

Och det kanske känns lite tråkigt. Det kan jag förstå. Men om vi stannar upp ett tag och tänker efter en aning – varför skulle det egentligen se annorlunda ut? Finns det någon som helst anledning för Janne Andersson att ändra något i startelvan? Vi snackar ändå om ett lag som ännu inte har förlorat en enda tävlingsmatch denna säsong och som dessutom börjar hitta formen och liret. Det klart som tusan att en tränare inte ändrar på ett vinnande lag. Än mindre när det rör sig om ett lag som precis har gjort sin bästa match för året. Då kan man inte som tränare sätta i gång och köra hela havet stormar bara för att tillfredsställa och underhålla någon gnällig snubbe i blogosfären.

If it works, don’t fix it!

Dagens träning genomfördes annars i ett relativt lugnt tempo. Lite passningsspel i kvadraten följdes av att startelvan spelade match fyra mot fyra. I dessa matcher imponerade framförallt Pavel Zavadil, Álvaro Santos och Ken Fagerberg. Särskilt Zavadil var på ett strålande humör denna söndags eftermiddag. I matchspelet stod han också för dagens prestation när han snurrade upp Ken Fagerberg och Alex Perreira, gick på genombrott och placerade enkelt in bollen bakom Viktor Skoglund. Hur galant som helst! Än bättre såg det ut när startelvan matade fasta situationer mot slutet av träningen. Pavel satte boll på boll på boll till rätt adress. Hårt och precist. Underbart att se. Jag tror att han bara slog bort en enda hörna denna eftermiddag. Av allt att döma kan Pavel höja sig ytterligare en nivå denna säsong. Och det lovar gott. Det skulle därför inte förvåna mig det minsta om Pavel gjorde en eller två assist och stänkte in en rökare i krysset i morgon.

Mot tre poäng!

 

I går rapporterade Johan Orebäck att Álvaro Santos, Tommy von Brömsen och Markus Anderberg saknades under a-lagets träning uppe på ÖIS-gården. När laget körde ett nytt träningspass kl. 10:00 i morse fanns dock samtliga tre spelare med och körde för fullt. Åtminstone ett tag. Med cirka tjugo minuter kvar av dagens träning klev nämligen Markus Anderberg av, fick en rejäl påse med is av massör Mikael Henriksson och försvann in i omklädningsrummet. Vi ska nog med andra ord inte vänta oss att Anderberg spelar från start på måndag mot Falkenberg.

Ett tag såg det även ut som att vi skulle få klara oss utan Tommy von Brömsen på måndag.  En bit in i träningen tillkallade nämligen von Brömsen sjukgymnast Fredrik Larssons uppmärksamhet. Efter en kort översyn och diskussion valde dock von Brömsen att fortsätta träningen. Och så vitt jag kunde se hade han inga problem under resterande del av passet. Hur det blir på måndag får vi se men sannolikt spelar von Brömsen då Adam Eriksson också är skadad och det inte är helt optimalt att spela med en högerfotad vänsterback (ja, jag tänker på Christofer Bengtsson, kom inte och prata om Alex Perreira eller Seif Kadhim!).

Ken Fagerberg satsar för fullt i en duell med Tipselits Mathias Johannesson

I övrigt deltog samtliga spelare ur den tilltänkta/förmodade/förväntade startelvan i dagens träningspass. De spelare som körde rehab vid sidan om planen var Alexander Mellqvist, Felix Sehlström, Adam Eriksson och Valter Tomaz Jr. På skadelistan finns som de flesta av er redan känner till också långtidsskadade Niclas Elving. Mest oroande i med den här gruppen av spelare är väl att Mellqvist tycks ha fått ett bakslag i sin rehabilitering efter sin knäoperation. För någon vecka sedan spelade Mellis från start i U21:s derbymatch mot IFK Göteborg, men nu är han alltså tillbaka i rehabträning igen, och det istället för att köra för fullt med övriga spelare i startelvan. Synd, mycket synd, det hade varit kul att se Mellqvist ta sig tillbaka till 2008-års storform. Särskilt nu när Janne Andersson skapat en modell och en roll på det offensiva mittfältet som är som klippt och skuren för Mellqvist. Please, please with sugar on top, skynda dig tillbaka, vi saknar dig!

På dagens träning medverkade också tre spelare från Tipselit Äldre; mittbacken Robin Raunegger, mittfältaren Mathias Johannesson och mittfältaren/anfallaren Mikael Odin. Och så vitt jag kunde se skötte sig samtliga alldeles utmärkt. Mikael Odin må se tung ut i steget men han har ändå en fin tyngd som gör att han klarar av att hänga med även på en träning med a-laget. Och Johannesson och Raunegger är helt klart intressanta spelare som det ska bli mycket roligt att se mer av. Särskilt Johannesson känns lovande. Det gäller bara att han ska bygga på med lite muskler och tuffhet så kan han mycket väl ta steget upp och bli en man för bänken inom kort. Spelet och inställningen finns helt klart där redan nu.

Jonathan Lindström och Danny Ervik satsar hårt i en närkamp

Dagens träningen inleddes annars i sedvanlig ordning med olika passningsövningar. Därefter gick laget tämligen omgående  över till att spela två-mål under resterande  tid. Matchspelet inleddes med matcher fem mot fem på en mycket liten yta och med fullstora mål och målvakter. Trots att matcherna spelade i ett högt tempo och med relativt bra kvalitet blev det målsnålt. Om jag ska vara helt ärlig tror jag knappast att vi fick se mer än ett enda mål i samband med dessa matcher.

David Leinar rensar undan framför fötterna på Luka Mijaljevic

Efter det inledande fem-mot-fem-spelet gick spelarna över till att spela match över en plan som sträckte sig från straffområde till till straffområde men med normal planbredd. Här körde man dock helt utan målvakter och med halverade mål. Matcherna spelades i högt tempo med tio spelare i vardera lag. Varje lag hade också en avbytare eller ”målvakt” som alternerade mellan att stå i mål och att spela i backlinjen. Mål gjordes genom att man spelade bollen i famnen på målvakten.

Om jag räknade rätt vann det blå laget med 4-1 efter mål av Álvaro Santos, Alex Perreira och Sebastian Johansson. I det blå laget spelade förutom de redan nämnda spelarna Björn Anklev (högerback), Robin Jonsson och Mikael Odin (mittbackar) och Christofer Bengtsson (vänsterback) samt Jonathan Lindström (högerytter), Mathias Johannesson (centralt mittfält) och Luka Miljaljevic (anfall). Under en period av matchen medverkade även Markus Anderberg i det blåa laget innan han blev tvungen att kliva av.

I det andra laget (det gula laget) spelade Jakob Olsson högerback, Robin Raunegger och David Leinar mittbackar och på vänsterbacken alternerade Dennis Jonsson och Tommy von Brömsen. Det gula lagets mittfält bestod av Markus Gustafsson, högerytter, Danny Ervik och Pavel Zavadil (centralt) och Seif Kahdim (vänsterytter). Och i anfallet spelade Ken Fagerberg, och Nicolas Sandberg.

Björn Anklev sticker i väg på kontring efter att ha snott bollen från Seif Kadhim. Danny Ervik hinner inte riktigt in i situationen och det blå laget kan avgöra matchen.

Frågan är då vad man kan få ut av dagens träning med tanke på matchen mot Falkenbergs FF på måndag. Av allt att döma kommer Janne Andersson att mata på med samma startelva som i matchen mot Östers IF. Och varför skulle han agera annorlunda? I matchen mot Öster spelade ÖIS enormt övertygande och på måndag gäller det att man visar upp exakt samma fina inställning och spel som man gjorde i Växjö för en knapp vecka sedan. Det gäller helt enkelt för ÖIS att gå in och köra över Falkenberg direkt. Ta kommandot och trycka tillbaka dem rejält. Falkenberg kommer sannolikt att spela på kontring och det gäller då för ÖIS att få bra tryck i anfallen och alltid komma till avslut. Glädjande nog såg Álvaro Santos riktigt vasst ut under dagens träning. Jag tror inte att killen förlorade en enda närkamp, och då spelade det ingen roll om han låg på marken och spelade eller om han hade tre motspelare emot sig. Urstark helt enkelt! Och om bara Ken Fagerberg kan sätta sina chanser är jag tämligen hoppfull inför måndagens match.

© 2012 Sambadefensiv Kontakt: kontakt@sambadefensiv.se Suffusion theme by Sayontan Sinha