Som de flesta av er säkert redan vet och känner till kommer Álvaro Santos att stå över morgongdagens match mot Ljungskile SK. Lårskadan från torsdagens cupmatch mot IFK Värnamo tvingar Santos till en kortare tids rehabträning. I dagsläget tycks därmed Santos vara ungefär som Gamla Ullevis gräsmatta, det vill säga inte i speldugligt skick.
Men vad gör egentligen det! Så här långt har Ken Fagerberg och Álvaro Santos inte klickat. Grus i maskineriet och socker i tanken har snarare varit parets melodi. Dålig kommunikation och en hel del missförstånd. Lite som ett äkta par på gränsen till skilsmässa. OK, det där var kanske en överdrift, men vad jag försöker säga är att det inte har sett bra ut. Och om man ska vara ärlig, vem – förutom de egna supportrarna – blir just nu skräckslagen av ÖIS anfallsspel?
Dessutom är det väl hög tid att någon av The Young Ones får chansen.
Med Santos på läktaren får också Nicolas Sandberg en plats i startelvan. Ett glädjande besked enligt många. Något som kanske inte är så lustigt med tanke på Santos tröga säsongsinledning och Sandbergs pigga försäsong. Och nu får äntligen Ken Fagerberg en kvick djupledslöpande spelare bredvid sig. Glöm inte heller bort att Fagerberg och Sandberg gjorde ett par bra matcher tillsammans under försäsongen. Förhoppningsvis kan frasen ”Fagerberg till Sandberg – MÅL!” bli lika vanligt förekommande som ”Stockton to Malone – and he scores!” var i NBA under 1990-talet. Under dagens tvåmålsspel hittade de dessutom varandra perfekt. Oftast med Fagerberg i rollen som framspelare, och Sandberg som avslutare. Peter Abrahamsson fick kröka rygg vid ett flertal tillfällen under dagens träning. Kanske, kanske är det här precis det break som ÖIS behöver för att anfallsspelet ska lossna på allvar.
Morgondagens startelva rymmer även en rejäl överraskning då Alex Perriera petas till förmån för Markus Anderberg. Varför? Ingen aning. Kanske vill Janne Andersson möta Ljungskiles tyngd och försvarskraft med speed istället för med överstegsfinter. Med Anderberg på vänsterkanten kommer vi inte att få se lika mycket tidiga inlägg, men förhoppningsvis får vi se fler genombrott och löpningar in bakom motståndarlagets backlinje.
Anderberg såg också ut att vara på ett fantastiskt spelhumör under dagens träning. Precis som under förra årets formtopp dansade Anderberg fram. Lite cha-cha. Lite hambo. Och lite jenka. Lite som Björn Anklev under åren som tävlingsdansare. Bara något mer svårstoppad. Och mål gjorde han också. Om nu bara Anderberg kan överföra den energi, spelglädje och intensitet som han visade under dagens träningspass till match kan det bli riktigt roligt i morgon. Och med tanke på att Anderberg varit inblandad i tre av fyra mål denna säsong känns det här som ett klokt byte av Janne Andersson.
I övrigt tycks dock startelvan bli den väntade med Peter Abrahamsson i mål och en backlinje bestående av Björn Anklev, Dennis Jonsson, Robin Jonsson och Tommy von Brömsen. Oavsett hur det har sett ut under tidigare matcher får man ändå säga att det är skönt att Janne Andersson kör på med samma backlinje. I ett lag med sviktande självförtroende och knappt fungerande grundspel kan kontinuitet betyda oerhört mycket. Vi vet sedan tidigare att högerbacken och mittförsvaret håller hög kvalitet, i alla fall nio matcher av tio, nu gäller det bara att även bomma igen vänsterkanten. Kom igen TvB, vi vet att du kan fixa det!
När det gäller mittfält och anfall är det same old, same old som gäller. Inte heller helt oväntat. Markus Gustafsson har förvisso inte rosat marknaden denna säsong, men det ska samtidigt sägas att vi i nuläget inte har något bättre alternativ på den positionen. Någon gång måste det dessutom lossna för The Second Coming. Vi minns alla avslutning på fjolåret då Markus Gustafsson var en av lagets vassaste spelare. Jag vet att det är fler än jag som fortfarande har målet mot Gefle på näthinnan.
Mot ett lag som Ljungskile känns Sebastian Johansson och Pavel Zavadil självskrivna på det centrala mittfältet. Visst, Danny Ervik gjorde det bra mot Degerfors, men i den här matchen får han finna sig i att sitta på bänken. Min gissning är att vi kommer att få stor glädje av Sebastian Johanssons slaktartakter i morgon. Och Zavadil har så här långt varit lagets bästa spelare så honom petar man inte i första taget.
Och på topp får vi förstås se Ken Fagerberg. Den här gången alltså tillsammans med Nico Sandberg istället för Álvaro Santos. En stark och en snabb. Låter lite lovande i alla fall. Måtte nu bara målskyttet lossna för Ken. Rykten gör dock gällande att Ken dök upp ombytt och klar 40 minuter före alla andra spelare bara för att nöta avslut. Mindre kul är att enligt samma källor satte Fagerberg mer än hälften av avsluten över eller utanför. Förhoppningsvis blir det annorlunda i morgon.
Dagens träning ägnades huvudsakligen åt tvåmålsspel – fyra mot fyra – och åt fasta situationer. Startelvan, förstärkta av David Leinar och Danny Ervik, körde ”tvåmål” i relativt högt tempo och under denna del av träningen såg framförallt Nicolas Sandberg, Ken Fagerberg, Markus Anderberg och Pavel Zavadil heta ut. Mot slutet av träningen gick sedan startelvan över till att nöta hörnor och offensiva frisparkar. Samtliga frisparkar och hörnor slogs av Zavadil och vi fick se ett antal nya intressanta varianter. Förhoppningsvis bär någon frukt redan i morgon. Ska vi säga Nicolas Sandberg efter skarv av Dennis Jonsson? Under hörnnötningen kläckte också Björn Anklev dagens roligaste kommentar – vilket också får avsluta dagens träningsrapport. Efter ett antal riktigt lama hörnor fick Pavel Zavadil äntligen träff på bollen och hörnan satt perfekt – som en smäck – på Anklev panna. Smack! Efter lite om och men hamnar bollen också i mål bakom Peter Abrahamsson, vilket får Anklev att vända sig ut mot hörnflaggan och Pavel samtidigt som han skriker: ”Hey, Pavel! Där ser du. Om bollen är bra blir det mål. Så enkelt är det!”.





De tio senaste kommentarerna på Sambadefensiv