Mer än en match utanför startelvan blir det inte för Ken Fagerberg. Skadan som Ken ådrog i matchen mot Syrianska FC var av allt att döma inte av allvarligare slaget. Puh! Till matchen mot Östers IF är han nämligen tillbaka i anfallet bredvid Álvaro Santos.
Medan Fagerberg har varit skadad – vi snackar alltså om perioden mellan andra halvlek mot Syrianska FC och hela matchen mot Landskrona BoIS – har Santos prickat formen. Rejält. Pang! Boom! Tjoff! Tvåa i skytteligan.
Ekvationen tycks vara något i stil med: mer ansvar, mer utrymme, mer mål.
Tre mål på tre halvlekar är inte dåligt av en utskälld och något otränad spelare. Det märks dock att Santos börjar närma sig formen. Han blir bara vassare och vassare. Personligen har jag fortfarande gåshud efter aktionen där Santos vände ut och in på BoIS högerförsvar. Avslutning lämnade förvisso en del att önska, men vad fan, det är synd att klaga då det går åt rätt håll. Och fan vet om jag nästan inte vågar utlova att det väntar ett hattrick runt hörnet.
Just wait and see!
Innan säsongen snackades det om att Santos skulle vara hyperfarlig mot Superettans lite stabbigare och trögrörliga backar. Än så länge har vi inte sett så mycket av den varan även om det ser allt mer lovande ut. Om jag inte minns helt fel snackades det om att Santos borde kunna snitta minst ett mål per spelade 90 minuter. Så här långt är han inte riktigt där men det börjar arta sig. Så här långt ligger han nämligen på 0,78 mål per spelade 90 minuter. Inte illa pinkat!
Nu återstår det bara att det ska lossna för Ken Fagerberg för att vi ska få det där supergiftiga anfallsparet som vi har drömt om ända sedan Afonso Alves och Paulinho Guaras dagar på Gamla Ullevi. Ah! Det var tider det. Tänk om …
… Oj, jag drömmer mig visst bort till svunna tider. Tappar tråd och koncept. Det var inte min mening, utan det var ju vikten av det lossnar för Fagerberg som jag skulle tala om.
OK, tillbaka på banan igen. När målskyttet nu äntligen lossnat för Santos kan kanske det enorma oket på Kens axlar bli något lite lättare. Man ser hur gärna han vill göra mål. Hur mycket ett mål skulle betyda för honom. Till med något så enkelt som en tåpaj i öppet mål från en meter skulle vara OK. Bara något som visar att han har det. Att han kan. Att han är på gång.
Ken Fagerberg är trots allt en man med en mission: Han ska (på egen hand) ta ÖIS tillbaka till Allsvenskan. Därutöver ska han också visa att han är den spelare han var under säsongen 2007. Pånyttfödelse. Klart som fan att det kan låsa sig då. Men nbär nu Santos börjar göra mål och ger laget de där lite enklare poängen kan kanske pressen på Ken lätta en aning. Och med mindre press skulle det inte förvåna mig det minsta om Ken stänkte in en eller två bollar mot Östers IF. Ken och ÖIS behöver ett enkelt mål. Bara det lossnar så förutspår jag en rejäl islossning. Varför inte skytteligatiteln och avancemang till Allsvenskan?
Sett till dagens tidiga träning i regn, rusk och kyla på ÖIS-gården blir annars startelvan densamma som den mot BoIS i onsdags. Vi har sagt det förr, och vi kommer säkert bli tvungna att säga det igen, Janne Andersson gillar kontinuitet.
Jag är ledsen alla Tommy von Brömsen och Alex Perreira-bashers, men vänsterkanten kommer att se likadan ut som sist. Von Brömsen och Perreira från start. Det är bara att gilla läget. Och om vi ska vara ärliga mot oss själv, och mot von Brömsen, så blir Tommy bara bättre och bättre. Insatsen mot Landskrona BoIS är det bästa vi har sett av von Brömsen som vänsterback. Kom inte och säg något annat. Visst, det är inte hundraprocentigt än, men det börjar arta sig.
Och jag önskar så att jag kunde säga samma sak om Alex Perreira. Men tyvärr blir han inte bättre och bättre för varje match som går. Alex blandar och ger. Hej vilt! Himmel. Pannkaka. Intet nytt under solen. Ingen ordning och reda där inte. Varannan fint går hem och var tredje inlägg träffar Fattighuskanalen bakom ståplats. Personligen skulle jag känna mig bra mycket tryggare om Markus Anderberg startade mot Öster. Dess värre är inte det möjligt då Anderberg återigen tvingas till vila på grund av en skada. Anderberg medverkade förvisso under dagens träningspass men klev av så snart det blev tal om spel i högre tempo och med kontakt. Det är tydligen tufft att ta klivet från division 5 till Allsvenskan/Superettan.
Med risk för att tråka ut er så kan det sägas att Peter Abrahamsson får förnyat förtroende i mål. Trots det grova misstaget vid BoIS 0-1-mål. Någon som är förvånad? Nej, jag kunde just tänka mig det. Vad är alternativen liksom. Viktor Skoglund eller Bengt Andersson. Nja, en pojkspoling och en spelare som är aktuell för ÖIS oldboyslag. Tveksamt. Abrahamsson är förstås given mellan stolparna.
I backlinjen blir det sedan Björn Anklev, Dennis Jonsson, Robin Jonsson och redan nämnde von Brömsen. Om man nu klarar av att slipa bort de grövsta misstagen och visar upp ett liknande försvarsspel som det vi fick se under den andra halvleken mot Syrianska FC kan det nog bli en relativt trevlig söndag kväll i Växjö.
By the way, är det någon mer än jag som har tänkt på att tre av ÖIS fyra insläppta mål den här säsongen har kommit efter grova försvarstabbar? Nu snackar vi GROVA missar. Inte en missad offsidefälla eller något liknande utan om riktiga juniormisstag. Det är egentligen bara Peter Ijehs nickmål under den andra halvleken i matchen Syrianska som kommit efter att en motståndare stått för en imponerande prestation. Resten har varit bjudningar från Robin Jonsson, Sebastian Johansson och Peter Abrahamsson.
Nej, nu får det helt enkelt vara slut på de enkla misstagen och att ge motståndarlaget ett handikapp. Hädanefter vill vi jobba i nedförsbacke!
Är det OK med er?
Som jag har skrivit tidigare i denna text gillar Janne Andersson att spela med samma spelare så ofta som möjligt. Om det ska göras några förändringar får de banne mig vara minimala. Som en låt av Jeff Mills eller Robert Hood. Inget experimenterande här inte! Där Janne Carlsson gillade att köra hela havet stormar och Åge Hareide gillade att anpassa uppställning och formation efter motståndet gillar Andersson att nöta in spelare i vissa positioner. Mittfältet blir därmed det väntade med Markus Gustafsson i en fri roll till höger, Pavel Zavadil som defensivt ankare och Sebastian Johansson som offensiv köttare och bollvinnare samt Alex Perreira som inläggsmaskin till vänster. Så här lär det nog se ut fram till det att Alexander Mellqvist är tillbaka i träning. Och det är helt OK med mig då det såg rätt OK ut mot Landskrona i onsdags. Särskilt under en period av andra halvlek då ÖIS dominerade och skapade bra tryck på BoIS genom att vinna precis alla andrabollar på mittfältet. Repris mot Öster please!
ÖIS trupp till matchen mot Östers IF:
1. Peter Abrahamsson
2. Christofer Bengtsson
5. Markus Gustafsson
7. Björn Anklev
9. Pavel Zavadil
10. Ken Fagerberg
14. Tommy von Brömsen
16. Alex Perreira
17. Robin Jonsson
18. Álvaro Santos
20. Luka Mijaljevic
21. Seif Kadhim
24. Sebastian Johansson
25. Nicolas Sandberg
26. Dennis Jonsson
29. Danny Ervik
30. Victor Skoglund
44. David Leinar





De tio senaste kommentarerna på Sambadefensiv