Efter förlusten mot Örebro SK mötte vi upp en besviken Christofer Bengtsson i spelartunneln. Men han såg trots allt en del ljusglimtar. Som att ÖSK, seriens bästa lag, knappt skapade någonting, till exempel.

Hur summerar du matchen så här just efteråt?

- Jag måste säga att jag tycker att vi har bra koll på dem fram tills deras första mål. Det är en match med väldigt lågt tempo och de lyckas inte spela sig igenom när vi ligger kompakt. Jag vet inte om det är deras första eller andra skott på mål när de gör 1-0, och där tycker jag att det är slarvigt av oss. De kommer runt på vår vänsterkant och slår ett bra inlägg men vi är tre mot en där inne.

- När de gör 1-0 så får vi ändra vår matchplan lite, för vi hade  så klart tänkt spela av matchen så gott det går. Då måste vi flytta upp lite och vi får några lägen. Emil har ett friläge och vi har några nästan-lägen, men man måste vara extremt effektiv och klinisk om man skall göra mål på de chanser vi skapade idag.

- I slutet flyttade vi upp och de gör 2-0 i sista sekunden.

Totalt sett får man ändå vara rätt så nöjd med prestationen?

- Jag håller med dig. Vi vet om att det här antagligen är årets svåraste bortamatch och jag tycker att vi gör det riktigt, riktigt bra. Vi spelar aggressivt, kompakt och seriens bästa lag skapar i stort sett ingenting på oss över 90 minuter. Sedan måste vi öppna oss i slutet när vi ligger under, men fram tills 1-0 kunde det ha gått hur som helst. Det känns djävligt surt.

Nytt spelsystem idag.

- Det fungerade väldigt, väldigt bra. Vi lade Azulay framför våra mittbackar och han städade väldigt bra mot ett lag som detta som är väldigt spelskickligt. Som sagt, vi gör någonting väldigt bra för de skapade inte särskilt många målchanser på oss idag. Det är synd att vi inte kan få med oss en pinne åtminstone. Jag tycker att vi är värda det. De gör två mål, men jag skulle vilja se skottstatistiken. Jag tror inte att det är fler.

Kan man peka på något specifikt som fattades för att få med en poäng?

- Det är kanske lite marginaler, och kyla. Vi har Emil i ett friläge och vi har några chanser till. Dem bör man sätta i en sådan här match. De gör ju det. Av deras få avslut de har på mål så gör de två mål. Jag tycker gott och väl att de kunde ha blivit 0-0 i den här matchen.

Två matcher kvar innan uppehållet.

- Oerhört viktiga matcher, och också väldigt skönt att vi har två matcher kvar innan vi går på ledighet. Först är det Värnamo på hemmaplan och sedan är det Ljungskile borta. Dem ser vi fram emot. Här hade det varit bonus att ta poäng – nu kommer de riktiga matcherna där vi skall ta poäng.

Nästa match på Valhalla IP. En speciell känsla?

- Verkligen. Både för mig och för laget. Statistiken vi har på Valhalla är extremt bra och den skall vi förbättra!

 

Emil Karlsson fixade en straff och gjorde ett mål, när Örgryte spelade 2-2 mot Degerfors.

Vad säger du om matchen?

- Obalanserad match, där vi ligger fel stor del av tiden. Det känns som vi pressar med halva laget och ligger kvar med andra halvan. Det är väldigt öppet och många lägen, vi lyckas göra mål på två omställningar. Vi får vara nöjda med en poäng med tanke på den här insatsen.

Berätta om målen.

- Första målet: Jag tror att det är Hedman som slår en djupledsboll på kanten, jag viker in i straffområdet med en gubbe på min vänstra sidan. Jag går förbi honom, målvakten kommer ut och fäller mig när jag ska gå med bollen mot öppet mål, sedan sätter Jakob straffen säkert.
Andra målet är ett liknande läge. Bengtsson slår en långboll, som jag hinner ikapp. Det blir en 50-50-situation med målvakten och en back. Bollen studsar ut och jag kan sätta den i tom kasse.

Du håller ett bra målsnitt.

- Ja, trots alla dåliga touchar och vänsterfötter, så lyckas jag få in några.

Spelet?

- Jag tycker vi är urusla idag och går ner oss spelmässigt jämfört med förra matchen.

Alla poäng är betydelsefulla.

- Det är viktigt att vi i framtiden kan ta tre poäng mot de lag som vi har chans mot. Degerfors är absolut inget dåligt lag, men antagligen ett av de som vi kämpar med i mittskiktet.

Du har ett förflutet i Degerfors.

- Jag spelade där 2005 och Niclas Solberg är den ende som är kvar sedan dess.

Riktigt kul att göra mål mot dem?

- Absolut, det var målet att sänka dem och man blir extra taggad.

 

Det blev för ÖIS inga mål framåt mot GIF Sundsvall i dag, men väl ytterligare en poäng att addera till den totala poängskörden som nu uppnår åtta inspelade efter sju omgångar och en tiondeplats i en för tillfället haltande tabell.

Kanske att man hade hoppats på en lite bättre utdelning och placering tabellmässigt, men det är å andra sidan ingen hemlighet att ÖIS kommer få kriga för sina poäng varenda gång det vankas match. Det må finnas ”experter” som bara såg AIK-matchen och som därefter haussade laget något enormt som verkligen trodde att ÖIS var ett lag för toppstriden, men för oss som följer laget vecka efter vecka kommer inte nedre halvan-placeringen som någon överraskning. Det kommer krävas ett fullständigt arbete varje omgång för att ÖIS skall spela Superettan 2014. Det vet vi, det vet tränarstaben och det vet spelarna.

Man måste dessutom säga att man får vara nöjd med att kryssa mot GIF Sundsvall. Det är bara att jämföra laguppställningarna för att förstå att GIF Sundsvall i grunden har ett betydligt bättre, jämnare och mer kvalitativt lagbygge. Baksmällan var tung i de två första omgångarna där GIF Sundsvall förlorade med 0-3 gånger två, men sedan tog de tag i sig själva, ryckte upp sig och återgick till den nivå som GIF Sundsvall har ett lag för att spela på.

Inför dagens match hade Giffarna inte släppt in ett enda mål på fyra matcher. Och då ÖIS, som bekant, å sin sida inte ens hade gjort något mål sedan vinsten mot Landskrona BoIS i den fjärde omgången så går det inte att hänga alltför stor läpp över att målen uteblev även i eftermiddags. I en perfekt värld hade ÖIS satt åtminstone ett mål – det tjänade vi möjligtvis ihop till – men när man möter ett lag som GIF Sundsvall så syns det ganska så tydligt att ÖIS får det tufft. Lagen ligger inte riktigt på samma nivå spelmässigt. Det blir mycket försvarsspel följt av chansbollar, och desto mindre organiserat anfallsspel. I dag var det knappt någonting sådant alls från ÖIS sida.

Framför allt grundlade GIF Sundsvall sitt offensiva spel på sin högerkant i den första halvleken. Tillsammans med ytterbacken Eric Larsson tråcklade sig den före detta Hammarbyaren Simon Helg fram till både skott- och inläggslägen flera gånger om.  Med finurliga instick bakom Hannes Sahlin kunde de skapa oreda inne i ÖIS straffområde efter att bollet slagits dit. Farligt blev det, flera gånger om, men med lite tur blandat med Sundsvallsk oskärpa hamnade bollen aldrig bakom Peter Abrahamsson.

Inte heller hamnade bollen bakom Peter Abrahamsson i den 13:e matchminuten, men väl i en av hans stolpar. Via en vacker djupledsboll löpte sig Daniel Sliper fri mot Abrahamsson varpå han sköt mot det bortre hörnet. Bollen passerade Abrahamsson i målet, men oturen grinade GIF Sundsvall i ansiktet när skottet tog i stolpen och ut. Vad som sedan följde var en returtagning av ”skyttekungen” Johan Eklund men symboliskt för hela matchen var avslutet bedrövligt och landade någonstans på den 22:a bänkraden.

ÖIS klart bästa chans, och kanske enda också egentligen, kom när matchuret just passerat halvtimmen. Efter en djupledsboll slagen av Hannes Sahlin någonstans runt mittplan snodde Emil Karlsson åt sig bollen långt ned i planen. Istället för att slå bollen mot Oskar Wallén som störtade in centralt så vek Karlsson snett bakåt och tog sig därför någon meter förbi sin försvarare. I det läget fanns det väl egentligen inga större ytor att skjuta bollen på, men han sökte det bortre hörnet vilket var det enda rätta. Bollen var dock mer hård än välplacerad och således kunde Oscar Berglund i GIF-målet styra bollen över ribban.

Några minuter senare nådde Sebastian Ohlsson högst på ett inlägg slaget av Johan Lundgren men både inlägget och nicken hade för låg fart vilket förhindrade det hela från att bli någon rejäl farlighet även om nicken trots allt hade kunnat leta sig in om inte en av försvararna agerat räddande ängel någon meter utanför mållinjen och rensat undan bollen.

Men mer än några anfallsräder då och då hade inte ÖIS i dag. GIF Sundsvall var hetare på det centrala mittfältet vilket gjorde att Ari Skúlason kunde lägga upp offensiven på ett ganska så behagligt sätt. Och vore det inte för att avsluten höll Superettanklass – det vill säga var genomgående tämligen usla – så hade bortalaget förmodligen satt åtminstone ett mål i första halvlek.

Även om Hans Prytz troligtvis sade ett och annat väl valt ord i halvtidsvilan blev det ingen större förändring vad gäller spelet på plan i den andra halvleken. Ett självförtroendefyllt GIF Sundsvall var väl helt enkelt en på tok för hård nöt att knäcka för detta ÖIS. De har visat många lag vad de går för genom att ha öst in mål det senaste och med det i färskt minne var det kanske inte alltför konstigt att ÖIS hade det genomgående jobbigt. Upprätthåller man det spel man nu har fått igång (och om Franzén och Cedergren kan få dem att slipa på avsluten) anser jag chansen tämligen stor att GIF Sundsvall är med och tampas om topp tre-placeringarna vid slutet av säsongen.

Vid flera tillfällen under den andra halvleken tappade ÖIS bollen i offensivt känsliga lägen vilket öppnade upp banor för GIF Sundsvall att slå om på. Inbytte Pa Dibba hade några löpdueller med Azulay samt Leinar utan att riktigt komma loss och vid ett tillfälle var Sahlin tvungen att ta till en ojustehet för att gottgöra sitt eget misstag högt upp på offensiv planhalva. Det gula kortet kom rättfärdigt upp ur Daradics bröstficka – men den efterföljande frisparken hamnade rakt i Abrahamssons famn. Som så många gånger förr.

Istället kom Sundsvalls absolut bästa chans att sätta dit 0-1 mitt upp i ÖIS bästa period av matchen. Några minuter efter att Filip Holländer avlöst Jakob Lindström på mittfältet fick ÖIS äntligen pusta ut med lite bolltrillande uppe i banan. Christofer Bengtsson hade några långa inkast mot Giffarnas straffområde där ÖIS förgäves försökte få till någon farlighet – men mitt i detta vände GIF Sundsvall och fixade en hörna efter att Hannes Sahlin blockerat ett inlägg. Då ÖIS misslyckades med att skalla undan hörnan damp bollen ned hos gästernas Daniel Sliper som försökte sig på en cykelspark. Träffen blev relativt lyckad men i vägen för bollen stod Jacob Ericsson vid den bortre stolpen.

När matchklockan tickat upp över 94 minuters spel vann ÖIS ett inkast till vänster. Det tog Sahlin hand om och i GIF Sundsvalls straffområde kryllade det av både blåa och röda spelare. En bit därifrån smög Johan Lundgren runt och det var just framför honom som bollen hamnade. Ungefär från samma position varifrån han sköt sitt volleyskott mot GAIS drog han till. Träffen blev dock allt annat än lyckad och sekunden senare blåste Robert Daradic av. Matchen slutade alltså 0-0 och således delade ÖIS och GIF Sundsvall på kvällens poäng. Någonting som ÖIS bör vara mest tillfredsställda med.

 

0-0 på Stadsparksvallen får vi vara nöjda med. Så känns det i dag, några timmar efter matchen. J-Södra var trots allt närmst en vinst, trots Azulays ribbträff. Men vi vill ha mer. GIF Sundsvall, på lördag är ni laget att få sota för detta. Gör er förberedda!

Peter Abrahamsson 3

Det står mer och mer klart: Peter Abrahamsson är ruskigt viktig för ÖIS. Det är väl visserligen ingen överraskning – det har han varit länge – men det tåls att uppmärksammas med tanke på hans fina insatser. Igår, mot Jönköpings Södra, var bara en i raden av alla fina framträdanden. Visst, han gav bort bollen vid en utrusning som hade, och borde, kunnat mynna ut i ett baklängesmål när han sköt bollen rakt i gapet på en av deras mittfältare, men i övrigt var han en jätte när det hettade till runt ÖIS straffområde.

Framför allt minns man frilägesräddningen i första halvlek när Johan Lundgren och hans namne Hedman tappade bollen högt upp i banan. Bollen hamnade hos Vukojevic som från sin position ute till vänster försökte skjuta bollen i bortre, men där stod Abrahamsson pall. I efterspelet av den räddningen fick Södra ytterligare två skållheta skottlägen, men då stod både Peter och offrande försvarare i vägen för bollen.

Det skall till någonting extra för att få bollen förbi Peter Abrahamsson en vanlig kväll. Det skall gudarna veta.

Christofer Bengtsson 2

Kanske är det så att den gode Bengtsson är nere i en ”down-period”. Det är inte katastrof, men så väl som mot GAIS så var gårdagens insats inte riktigt på den nivå som vi blivit vana att se under 2013. Det finns mer att kräma ur den där 32-åriga kroppen. Högerkanten hade inte mycket att komma med – ett påstående som visserligen stämmer in rätt bra på hela laget sett över 90 minuter – vilket man hade önskat.

David Leinar 3

Giganten från Motala!

Det är nästan skrattretande att se hur enkelt David Leinar vinner allt, allt och precis allt i luftrummet. Mot J-Södra förnedrade han samtliga i huvudspelet och skallade undan varenda hörna och inlägg. En viktig ingrediens mot slutet när hemmalaget pressade ÖIS bakåt i banan för att få in ett ledningsmål.

I övrigt stod han rätt allt som oftast. Han kryddade dessutom det med lite äkta Sambadefensiv – det vill säga skottfinter och allt därtill – i de perfekta lägena. Nej, det finns inte mycket att klaga på. Insatsen var stabil, helt enkelt. Well done!

Jonathan Azulay 2

I Adam Roséns frånvaro var det åter igen Jonathan Azulay som fick ta steget in bredvid David Leinar. Och det gick onekligen bättre än senast det begav sig (mot Falkenbergs FF i premiären). Fortfarande fanns tendensen till att dra på sig onödiga frisparkar på grund av sitt aggressiva försvarsspel, men det var i en reducerad mängd sett till FFF-matchen. Var dessutom uppe och flög på en offensiv hörna i den sjunde matchminuten och endast överliggaren stod i vägen för ett mål. Skit!

Hannes Sahlin 2

Om det fanns någon som var glad över Adam Roséns skadefrånvaro igår så var det nog Hannes Sahlin. I och med det fick han chansen att slå sig in i startelvan igen efter en lång tid av bänknötande. Han skötte sig OK, det får man säga, men det blev inte mycket offensivt att tala om. Och det känns rätt grundläggande för att Hannes skall få ut maximalt av sitt spel. Han skall upp i banan, samspela med sin mittfältare och komma till inläggsläge. Så blev det inte igår. Istället blev det mestadels försvarsspel. En uppgift han kan kvittera ut ett godkänt resultat ifrån. Den ”gamla” Hannes lyser dock med sin frånvaro. Just nu, åtminstone.

Sebastian Ohlsson 1

Nej, nej, nej. Varken Sebbe eller Jacob Ericsson hade några bra kvällar på sina kanter. Skapade de någonting av högt värde? Ja, Ohlsson hade ett volleyskott i första halvlek som Helgesson stötte ut till en hörna, men i övrigt: Noll. Ingenting. De fick inte ordning på bollen och de kom inte igång alls.

Johan Hedman 2

Svårbedömd. Det blir så när man tidigt tvingas utgå pga. skada. Prognosen säger en lindrig bristning i ljumsken som förmodligen kommer hålla honom borta från spel åtminstone mot GIF Sundsvall på lördag. Av ännu större vikt att Jakob Lindström kan spela, alltså. Visade dock prov på fina intentioner under den korta period han var på plan med ett flertal fina offensiva initiativ.

Johan Lundgren 2

Attans korvspad!

Johan Lundgren hade ingen bra afton på Stadsparksvallen. Inte bra alls. Snarare snudd på bedrövlig. Det är åtminstone slutsatsen vi drog från våra positioner på pressläktaren. Vi har sett tendenserna tidigare och vi fick syna dem än en gång. Nämligen det faktum att han tar för lång tid på sig med bollen vid fötterna. Mot J-Södra skedde det flera gånger om vilket istället gjorde att han tappade bollen på mittplan. Med en lite kvickare tanke hade bollen kunnat sitta på endera Yarsuvat eller Wallén som hela tiden var redo att gå på djupet. Som grädde på moset kan han med att klandra sina medspelare för sina mediokra passningar. Det är inte acceptabelt. Snarare tråkigt att se. Ta ditt eget ansvar, Johan!

Jacob Ericsson 1

En vis skribent i kommentarsfältet skrev häromdagen att yttermittfältet är sämre än det var i Söderettan 2012. Det har han helt rätt i. Under gårdagen blev det smärtsamt tydligt. Varken Sebastian Ohlsson eller Jacob Ericsson gjorde någonting på hela matchen vilket är allt annat än godkänt. Ericsson hade förvisso drag under fötterna i vanlig ordning, men tydligt är att inläggsfoten måste putsas före avspark nästa gång. Fyra, fem bra inläggslägen mynnade ut i exakt ingenting. Titta upp, koncentrera dig och slå sedan inlägget på ytan Öisarna rör sig mot. Då blir det nog bättre.

Oskar Wallén 2

Inte heller Oskar Wallén var bra mot Jönköpings Södra. Att säga det vore att ljuga. Han hade det tungt i stort sett hela matchen och att han saknade sin evige vapendragare Emil Karlsson var tydligt. På 90 minuter kom han till hela noll avslutningslägen. Sambadefensiv kräver mer av en anfallare.

Richard Yarsuvat 1

Emil Karlsson 1, Richard Yarsuvat 0.

Oj, vad smärtsamt tydligt det framkom hur mycket vassare Emil Karlsson är. Det bör väl även ha handlat om samspel med det övriga laget, där har Karlsson självfallet en fördel, men likväl som för Wallén kom inte Yarsuvat igenom en enda gång. Och det på ett J-Södra-försvar som har läckt som ett såll det senaste. Fem insläppta på Jämtkraft Arena. Där bara måste ÖIS kunna bättre. M-å-s-t-e.

Filip Holländer 2

Folk har skrikit på Filip Holländers närvaro de senaste veckorna. ”Vi vill se Holländer centralt”, har varit ett stående inslag bland ÖIS supportrar. Inhoppet mot GAIS bådade gott, men igår när han fick nästan en hel match på sig blev insatsen mer slätdragen. Varken si, varken så. Lite bu och lite bä. Svårt att sätta något glasklart betyg, men särskilt förtroendeingivande var det trots allt inte. Han spelade sig åtminstone inte till en given plats framöver.

Henrik Carlsson och Daniel Paulson spelade för kort tid för att betygsättas

 

Stadsparksvallen i Jönköping bör klinga rätt bra i Peter Abrahamssons och David Leinars öron. De spelade nämligen från start senast det begav sig på ”vallen” – kanske Sveriges vackrast belägna idrottsplats. Året var 2010 och ÖIS tog en mycket viktig trepoängare som där och då förde dem upp till en fjärde plats i tabellen. Dessutom med en hängmatch mot Ängelholms FF i bagaget. Säsongen i stort lämnade allt i övrigt att önska, men där och då andades man en viss optimism. Allsvenskan 2011 var inte så djävla långt borta, trots allt. Man skulle ”bara” sätta bonnegänget Ängelholm på plats och avancera upp till andra plats. En poäng bakom serieledande IFK Norrköping. Lätt som en plätt!

Till sist hamnade ÖIS ganska långt ifrån Allsvenskan 2011. Ett kryssrekord satte stopp för det. Men mot Jönköpings Södra visade ÖIS prov på ett spel man inte ofta fick se dem prestera under säsongen. Och som grädde på moset smekte hackkycklingen Álvaro Santos in sitt sjätte mål för säsongen på ett sätt som bara kan kan. Bortre krysset stod som en strut i vädret, och Alexander Nadj i hemmamålet har nog aldrig agerat mer statist någonsin.

På tilläggstid dödade ÖIS tillställningen efter att ha ställt om blixtsnabbt då Jönköpings Södra tappat bollen i ett offensivt läge. Svisch, så hade Markus Gustafsson frispelat Jakob Olsson som sedermera tryckte bollen i nät. På läktaren satt Jeffrey Aubynn och njöt tillsammans med representanter för ÖIS, vilket mynnade ut i ett av alla oändliga ”Jeff till ÖIS”-rykten som numer dyker upp varje off-season. Ingen silly season utan ett Aubynn-rykte!

Två och ett halvt år efter den där 2-0-segern där Álvaro Santos och Markus Gustafsson fixade biffen och tre poäng reser ÖIS till Stadsparksvallen igen. Och denna gång med helt andra förutsättningar. Abrahamsson, Leinar och Bengtsson. Där har vi de ynka tre som tillhörde ÖIS då, och som tillhör klubben än i dag. I övrigt är laget ett helt annat. Pavel Zavadil är utbytt mot Johan Lundgren, Nicolas Sandberg är utbytt mot Oskar Wallén och Markus Gustafsson är utbytt mot Sebastian Ohlsson.

Janne Andersson som hade det yttersta ansvaret då och Hans Prytz som tar de avgörande besluten när denna text författas må ha olika strategier och idéer kring hur fotboll bäst bör utföras: men de har alla samma grundmål – att vinna matchen och plocka med sig tre poäng hem.

Frågan är bara vilka spelare Hans Prytz har till förfogande när detta skall försöka utföras. Sedan tidigare vet vi att Emil Karlsson saknas på grund av det röda kort han fick syna mot GAIS, men fortsatt är det frågetecken kring framför allt Jakob Lindström. Han har inte spelat sedan vinstmatchen mot IK Brage den 22:a april vilket snart är tre veckor sedan. Johan Hedman har vikarierat sedan dess, och gjort det helt godkänt, men i längden behöver ÖIS ha sin lagkapten till förfogande. Hans uppgifter på mitten är svåra att ”ta efter” och hans blotta närvaro samt inställning tänder till laget på ett sätt som de flesta av de andra spelarna har svårt att efterlikna.

Lyckligtvis känns chansen ganska så stor att Lindström kommer att spela mot Jönköpings Södra. Vi skall inte dra några förhastade slutsatser, och han klev av träningen efter smärtor så sent som igår, men i eftermiddags rörde han sig till synes tämligen obehindrat och deltog i alla de övningar som tränarteamet satt upp. Det måste betyda något!

Vi kan åtminstone fastslå att det är på bättringsvägen. Konstigt vore väl i och för sig annars, men  förra veckan sysselsatte han sig som bekant med egna övningar i gymmet. Då missade han matcherna mot Landskrona BoIS och Djurgårdens IF. Förhoppningarna var att han skulle ha återhämtat sig nog för att kunna spela derbyt i måndags, men den planen gick som bekant i kras vilket lade ett stort ansvar på Hedmans axlar.

Nu är det bara att hålla alla tummar som finns för att det avslutande träningspasset som genomförs på söndag eftermiddag ger de besked vi vill ha. Inga smärtor, eller åtminstone smärtor som inte är behandlingsbara, och att han ger tummen upp för spel mot Jönköpings Södra. Enbart det borde i så fall göra att varenda Öisare på måndag efter avslutad jobbdag hoppar i bilen och bränner plattan i botten mot Jönköping. För vem vill missa återkomsten?

Utöver Adam Rosén som tog det lite lugnare var hela truppen samlad för dagens pass. Och lyckligtvis gick samtliga av planen med kroppen i behåll. Angående Rosén behöver vi nog inte vara alltför oroliga. Det handlar förmodligen bara om någon liten småskavank som behandlas på bästa sätt. Under tiden som laget övade på ditten och datten löpte Adam Rosén ett tiotal varv runt gräsplanen, stretchade, samspråkade med Erik Nexborn för att ta några avslutande varv och sedan slinka in i omklädningsrummet. Räkna med honom på måndag. Lite vila imorgon så är han på benen igen!

I och med Emil Karlssons avstängning krävs det lite omstuvning i startelvan. Det är lite tidigt att säga exakt hur det kommer se ut mot Södra – frågan är om Hans Prytz ens vet det själv ännu – men det finns ett par olika konstellationer som känns troliga. I nuläget känns det mest troligt att det är Richard Yarsuvat som assisterar Oskar Wallén i anfallet, men platsen är ”up for grabs” då Johan Hedman skall ha spelat där på träningen igår och då även Henrik Carlsson fick dra på sig västen och kriga ihop med Wallén tidigare i dag.

Konkurrens at its finest!

Det är väl för härligt! Exakt som det skall vara. Eller hur? Man skall behöva kämpa för sin närvaro. Det skall inte vara någon dans på rosor. Och kriga kan man säga att dessa tre herrar lär få göra fram tills måndag kväll. Åtminstone på det återstående passet innan laget tas ut. Där gäller det att övertyga Prytz om att man är ready to go. Redo att gå in och göra slarvsylta av ett darrigt Södraförsvar som helst av allt hade velat möta ÖIS U17-grabbar. Det är ungefär på den nivån deras självförtroende ligger för tillfället efter en rad oerhört svajiga försvarsinsatser.

Målvakt och backlinje kommer förhoppningsvis vara intakt så länge Adam Rosén inte kastar in handduken, men på Richard Yarsuvats yttermittfältsplats skapas ett hål om han kliver upp i anfallet (vilket som sagt känns som det mest troliga alternativet). Och får man gå efter vad dagens träningspass gav så är det Jacob Ericsson som tar steget tillbaka in i startelvan.

Bra, om du frågar mig. Jag gillar Jacob. Han har speed och han vill alltid göra någonting konstruktivt med bollen. Kanske lite för omständig här och där, men tar han med sig farten och fläkten från dagens träning kommer ytterbackarna i J-Södra drömma mardrömar hela måndagsnatten lång. Promise! Kvaliteten finns där och kan han bara slipa på sina något stressade avslut blir det som en stor skål kalaspuffar.

Kalaspuffar får bli slutordet för i kväll. I natt drömmer vi Álvaros Santos bananskruv från 2010. Wallén är mannen att återupprepa denna bedrift på måndag. Då säger vi så!

 

Det första derbyt sedan 2009 slutade, ännu en gång, med förlust. 0-1 blev slutresultatet och enda målskytt blev ”deras nummer 30″, för att citera den gode Jonas Karlén. Skit och pannkaka! Det var väl inte riktigt så man hade tänkt sig spendera sin måndags kväll. Men nu blev det som det blev, och även om det tillhör reglerna att inte lägga skulden på männen i gult så är det svårundviktligt en sådan här afton. För att Antti Kanerva hade ett, två, tre och tjugosju fingrar med i utgången av matchen skriver vi alla under på. Två gula kort på Emil Karlsson så var matchen körd. Bye bye, ses i höst. Inte blev det bättre av att linjemannen gånger två vinkade av ÖIS för offside vid tvivelaktiga lägen (dock oklart huruvida han hade rätt eller inte).

Men vad fan, vi är Öisare. Vi slickar såren, sopar av oss och gasar vidare. Vi är gjorda av stål. Ingenting biter på oss. Det ligger i vår natur. Och det vore väl tusan om inte Jönköpings Södra skulle få sota för det här. Om sex dagar är det match igen och då skall vi vara redo. Redo för kamp i 90 minuter. Allt annat är snicksnack!

Dagens spelarbetyg är satta av Felix Jonsson, Christian Börjesson samt Jonathan Larsson. Det är dock bara de två förstnämnda som bidragit med kommentarer. I vanlig ordning ber vi er att inte stirra er blinda på siffran utan istället läsa och begrunda den efterföljande kommentaren. Den är i all väsentlighet betydligt viktigare.

Peter Abrahamsson 4 (samtliga 4)

Vi skulle vilja säga att Peter Abrahamssons insats mot GAIS var snudd på felfri. Kanske felfri, till och med. Målet kan han inte göra mycket åt, speciellt inte då han har en GAIS:are uppe i näsan som skymmer sikten och gör det allmänt jobbigt för honom, men i övrigt stod han rätt i position i stort sett hela tiden. När Joel Johansson kom fri i mitten av den första halvleken var det knappt så att man höjde på ögonbrynen när Peter rusade ut och räddade. Det kändes så självklart att han skulle ta den bollen. Han var fenomenal.

Christofer Bengtsson 2,33 (Jonathan 3, Felix och Christian 2)

Det var inte katastrof, men heller inte vad vi har haft som vana att se Bildsköne Bengtsson under denna säsong. Tidigare har han varit placeringssäker, det kan ha varit hans största styrka, men den självklarheten fanns inte riktigt där igår. Han hamnade då och då rejält fel i position där GAIS väggspelade sig fram, och vid ett antal av dessa tillfällen är det upprinnelsen till en felpassning signerad Christofer själv. Faktum är att passningsspelet även det var lite för slarvigt.

David Leinar 2,66 (Felix 4, Christian 3, Jonathan 2)

Det skall sägas att David Leinar var ganska så svårbedömd. Han stod allt som oftast rätt i position och vann i vanlig ordning det mesta i luftrummet, vilket avvärjde en hel del halvchanser från grönsvart håll. I övrigt finns det inte så mycket att anmärka på. Visst, hade samspelet i backlinjen kunnat vara bättre vid några få tillfällen i första halvlek, bland annat då Johansson bröt sig fri, men att det öppnades upp sista 25 minuterna var ganska så naturligt.

Adam Rosén 3 (samtliga 3)

Om David Leinar hade en bra dag på GAIS långbollar, så hade Adam Rosén en fantastisk dag i nickduellerna. Det råder i alla fall inget tvivel kring fysiken och längden i ÖIS mittförsvar. Fortsatt är det dock så att det krävs mer för att kunna kalla sig en spelande mittback. Alltför ofta kommer den långa bollen (det kan, och är kanske, en bit av taktiken visserligen) och dessutom känns det aldrig riktigt stabilt när Rosén sätter foten till för att rensa bort bollar eller passa till en medspelare.

Jonathan Azulay 2,33 (Felix 3, Jonathan och Christian 2)

Azulays insats var varken bu eller bä, kan man säga. Han stack varken ut åt det ena eller det andra hållet. Försökte, framför allt i andra halvlek, fylla på i offensiven – men det mynnade aldrig riktigt ut i någon farlighet. Dock beundransvärt att han fortsatte att löpa all over the place. Är det någonting som ÖIS är så är det vältränade. Rakt igenom har vi spelare som orkar löpa kopiöst från minut ett till 90. En nyckel som kommer bli oerhört viktig under säsongen.

Richard Yarsuvat 2,33 (Felix 3, Jonathan och Christian 2)

Felix menar på att Richard Yarsuvat stod för en riktigt bra insats som så när nådde upp till en fyra i betyg, där motiveringen lyder att kantspelet såg riktigt bra ut och att Ricky själv var en starkt bidragande orsak till detta. Christian håller väl till viss del med, han hade några inlägg där han undvek att slå dem på närmaste försvarare vilket annars ofta brukar vara fallet, men olyckligtvis mynnade det inte ut i någon direkt farlighet. Överlag bättre än det vi har sett av honom tidigare, åtminstone. Och fortsätter det så kanske Yarsuvat kan bli en man för yttermittfältet på riktigt även framöver. Framtiden får utvisa.

Johan Lundgren 3 (Felix 4, Christian 3, Jonathan 2)

Johan Lundgren var en av de som verkligen slet som djur mot GAIS på Gamla Ullevi igår. Bredvid Johan Hedman, som fick hoppa in istället för Jakob Lindström ännu en gång, fick han axla ett stort ansvar. Uppvisade i vanlig ordning kvalitet på inlägg, frisparkar och hörnor och överlag låg passningsspelet även det på en hög nivå. Slarvade dock rejält stundtals när han försökte nå Oskar Wallén i andra halvlek vilket gav GAIS öppen gata att kontra mot ÖIS sargade försvarslinje. De passningarna kan, och får, man inte slå. Inte, inte, inte! Ett rent under att det inte resulterade i ytterligare baklängesmål. Vi får tacka Joel Johansson, Linus Tornblad och Mohammed Abdulraham för det. Maken till ineffektivt kontringsspel har jag aldrig sett.

Johan Hedman 2,33 (Felix 3, Jonathan och Christian 2)

Johan hade sin bästa period av matchen i den första halvleken. Där var han relativt påhittig och en ganska så bra bollfördelare på det centrala mittfältet. Inte sällan vann han boll på mitten, vände upp och serverade bollen ut på en av ytterbackarna eller yttermittfältarna. Det får man kredda honom för. Utvecklingen som innermittfältare går framåt, även om det syns att det är ovant från och till. Ibland hamnar han lite för långt upp i banan vilket orsakar ett stort gap på motståndarens offensiva halva.

Slår dock bort på tok för många passningar i kritiska lägen och bolltouchen blev sämre och sämre desto längre matchen led. Ett trötthetstecken, kanske. Eller så har han inte kvaliteterna för att spela på så små ytor som det blev runt om GAIS fullsmockade straffområde. Som sagt, det var ett rent under att GAIS inte punkterade matchen vid någon av alla sina gratiskontringar där de anföll i numerära överlägen.

Sebastian Ohlsson 3,66 (Felix och Christian 4, Jonathan 3)

Riktigt, riktigt bra insats av Sebastian Ohlsson. Och plötsligt är han allas gud och gullegris igen. Annat var det efter premiären där majoriteten spydde sin ilska över honom. Men mot GAIS var han framstående. Han sprang, hittade ytor och kryddade sitt spel med ett ganska så säkert passningsspel. Det tåls att upprepas: det är inget fel på ÖIS löparförmåga, och det visade Ohlsson klart och tydligt igår. Borde dessutom, om man får vara lite enögd, fått sitt mål godkänt. Reprisbilderna gör det omöjligt att avgöra, men klart är att linjedomaren måste ha hökögon för att kunna vara säker på sin sak i det läget. Marginalerna var helt klart på de grönsvartas sida igår kväll.

Vi må svära i kyrkan, men det är nästan så att man hoppas att IFK Göteborg vinner guld så att man inte finner något behov i att plocka hem honom. Åtminstone om han kan upprätthålla den här nivån även framöver.

Emil Karlsson 1,66 (Jonathan och Christian 2, Felix 1)

Kommentarer är rätt överflödiga i detta läge. Antti Kanerva må vara en idiot etc, men det är så klantigt att ens försätta sig i ett läge där domaren får möjlighet att briljera med kortleken två gånger om. David Leinar pratade om is i magen i tidningen före matchen, och det var väl allt annat än vad Emil Karlsson hade igår.

Oskar Wallén 2 (samtliga 2)

Att Oskar Wallén får en taskig uppgift efter utvisningen kan vi nog alla enas om. Det är inte lätt att sköta ett tvåmansjobb på egen hand. Speciellt inte mot den lite halvfult spelade Björn Andersson som inte tvekade kring att sätta armbågarna till när det vankades luftduell. Wallén hade inte heller någon att nickskarva till när Öisarna tjongade upp bollen i anfallet. Nej, han fick slita ont. Och det i sin ensamhet. Som resultat kom han knappt upp till offensivt straffområde en enda gång, och den enda riktiga chansen misslyckades han med att förvalta i slutskedet av matchen.

Daniel Paulson 2 (samtliga 2, inbytt i matchminut 59)

Ett OK inhopp av Daniel Paulson, men inte mer än så. Kommer inte åt bollen vid så värst många tillfällen och det blev inte bättre vad gäller skapade målchanser vid bytet mot Richard Yarsuvat. Var kanske inte heller den lättaste matchbilden att komma in i, det skall sägas, men han lät i alla fall benen gå på ett sådant där entusiastiskt vis. Ynglingarna är bra på det.

Filip Holländer och Hannes Sahlin spelade för kort tid för att betygsättas

 

David Leinar är den spelare i dagens trupp som har representerat ÖIS vid flest tillfällen. Tätt bakom sig har han två andra rutinerade herrar, Christofer Bengtsson och Peter Abrahamsson, men med sina 107 framträdanden i a-lagsdressen sedan ankomsten 2009 leder David Leinar racet som relativt ohotad etta även ett tag framöver. Det finns näppeligen någon i dagens spelartrupp som har bättre koll på det som hänt runt omkring ÖIS, egentligen sedan han själv anslöt för fem säsonger sedan, och därför tog vi oss ett snack med ÖIS ålderman under fredagens pressträff i Gamla Ullevis presscenter av vilken ni ser resultatet nedan.

Det blir bland annat surr om Svenska Cupen och dess framgångar, mardrömsöppningen på seriesäsongen, om hans och Christofer Bengtssons revanschlusta från det senaste ”riktiga” GAIS-derbyt som slutade i en förnedring utan dess like och att det enbart är av positiv betydelse att truppen till största del är utbytt sedan dess. Vi pratar även om det faktum att han efter två säsonger med lagkaptensbindeln runt högerarmen har fått lämna över densamma till Jakob Lindström, men att han fortfarande ser sig själv som en ledare och ett viktigt kugghjul i ÖIS upplaga 2013.

Ta oss igenom Svenska Cupen och resan ni stod för där.

- Det har varit en framgångssaga för oss med vårt unga, nya, lag. Gruppspelet innehöll härliga segrar mot Syrianska och AIK, en bra halvlek nere i Halmstad och en förryckt utvisningsmatch nere i Växjö mot Falkenberg där vi gör det OK i andra halvlek och vinner.

- Jag tycker vi gör det riktigt, riktigt bra uppe i Stockholm i onsdags. Vi har framför allt lite otur med stolpskotten i början av andra halvlek. Vi startade matchen bra, speciellt den första kvarten, men det blev jämnare när vi släppte in Djurgården i den andra delen utav halvleken. Vi startade sedan andra halvlek som vi startade den första, men så släpper vi till ett mål på en fast situation i fel läge och det var onödigt på flera sätt.

Nya, unga, ÖIS säger du. Med tanke på alla yngre, har det varit lite naivt med tanke på all framgång det senaste?

- Nej, det skulle jag inte vilja säga. Det känns som att de unga har huvudet med sig och vet vad som krävs. Det är självklart att man skall ta med sig sina framgångar och växa av det, men jag tycker att de håller det på en ganska bra nivå och de har inte svävat i väg.

Det rutinerade gardet inkluderat dig, Christofer Bengtsson samt Peter Abrahamsson har en viktigt uppgift att hålla det på en bra nivå?

- Absolut. Det gäller att hitta balansen i laget och när det vankas tuffare matcher, likt det kommande derbyt, gäller det att visa ett lugn och få med gruppen i att tro på uppgiften. Att gå ut med ett stort självförtroende och fortsätta den här resan.

Du är en av lagets ledare, men du har tappat bindeln. Vad ligger till grund för det?

- Det får du egentligen fråga [Hans] Prytz om. Han bestämmer den biten och jag rättar mig efter det. Jag har varit lagkapten i två år och är stolt över att ha varit det i en förening som ÖIS. Bindel eller inte, jag ser mig fortfarande som en ledare i laget och jag tycker att Jakob [Lindström] är en fantastik symbol för det unga, kaxiga, ÖIS. Trots sin ringa ålder är han redan en fullgod kapten. Jag kan inte tänka mig en bättre ersättare.

I år är det egentligen första säsongen som du har fått konkurrens om speltid i backlinjen på ett par säsonger. Kände du att du höll på att tappa din plats när Hans Prytz ändrade fram och tillbaka under försäsongen?

- Mja, jag tänkte inte så mycket på det. Jag visste att han [Hans Prytz] skulle gå runt en del i början för att testa och för att forma laget så bra som möjligt. Då var det bara att visa sin bästa sida och ge järnet på träning och match, så fick man se vilket lag som stod på benen i premiären. Nu har jag fått spela ihop med Adam [Rosén] och det blir bättre för varje match.

Kan konkurrensen ha gagnat och sporrat dig?

- Det är alltid bra med konkurrens på alla positioner, så det gagnar nog både mig och laget i stort.

I säsongsupptakten blev det två stora bakslag mot både Falkenbergs FF och Assyriska FF.

- I Falkenbergsmatchen kom vi inte upp i den nivå som vi haft under försäsongen och jag tror att det berodde på premiärnerver. Helt plötsligt hade vi press på oss att gå ut och vinna. Den delen tog hårt på det mentala planet och därför låste det sig. Vi såg allmänt trötta och sega ut och fick inte igång något spel. Det kan bara förklaras med en mental blockering av anledningen att det låg press på oss och att vi inte var vana med det, i kombination med att vi hade fina resultat mot allsvenska lag i Svenska Cupen.

Mot Assyriska var det en brokig start som stjälpte er.

- Då visste vi att vi hade haft en dålig premiär och skulle upp till Södertälje för att spela bättre. Och så får vi den starten. Vid första målet var det lite studsar och vid det andra är det en handssituation på mig själv där jag, Peter och deras forward brottas varpå den studsade via mig och in i mål. Det var mycket små situationer som gjorde det, men jag tycker att vi i andra havlek får igång spelet och trycker tillbaka dem. Det som saknades var de heta målchanserna.

Så kom trepoängaren mot Brage, tillslut. En lättnadskänsla?

- Ja, två förluster på de två inledande är ingen rolig start. Samtidigt är det en lång serie med 30 matcher i Superettan så vi visste att det var en lång väg kvar. Det var bara att tugga på och vi tog en välbehövlig, rättvis och väldigt skön seger.

Ni åkte sedan till Landskrona och vann med 4-2. Kan den ganska så risiga planen har gynnat er som bortalag då det var svårt att rulla boll?

- Det vet jag inte. Vi vill också spela snabbt och rulla längs backen. Planen tänkte jag inte på, vi var bara väldigt hungriga från start. Sedan hade vi denna gång tur med oss när de [Landskrona BoIS] nickade i ribban i början. Efter det får vi 1-0 och därefter vågar vi spela ut och gör det riktigt bra första halvleken ut och leder med 3-0 innan hörnan som bjuder in dem. Men vi redde ut det på ett väldigt starkt sätt.

Du är en av få som var med 2009 när de senaste derbyna spelades. Ingrediens för att undvika en ny fem-etta?

- Det är bara positivt att enbart jag och [Christofer] Bengtsson var med i matchtruppen mot GAIS 2009. Då är det inga som har med sig några tunga ryggsäckar i bagaget. En ny match, ett nytt derby och helt nya förutsättningar. Ni kan räkna med att både jag och Bengtsson är rejält revanschsugna!

 

Efter nederlaget på Stockholm Stadion mötte vi upp tränare Hans Prytz i arenans innandömen.

För en kort stund sedan inne på presskonferensen uttryckte du att du är nöjd över prestationen förlusten till trots. Men vad är det då som skiljer mellan allsvenska Djurgården och ÖIS?

I deras fall är det målet som är helt förlösande för dem. Det är ett oroligt lag som har en stökig period i föreningen. De har sin bästa period direkt efter målet, dessutom. Det är klart att ju längre vi hade nollan, desto mer hade talat för oss. Det är otur minuterna innan då vi har två i virket. Men men, så är det…

Johan Hedman har fått spela innermitt två matcher i rad.

Han har kommit tillbaka från lite skavanker och gör det jättebra. Trots att han inte är fulltränad gör han det riktigt bra i 180 minuter.

Efter 65-70 minuter sätter du in Tobias Bratt och Jacob Ericsson. Vad fick du för effekt?

Svårt att säga. Vi hoppades på lite energi och pigga ben. Vilket jag också tycker att vi fick undan för undan. Men det gäller att matcha rätt också, vi har match om fem dagar igen.

Är det någon du vill lyfta lite extra idag?

Jag tycker flera var bra. Emil, Johan, Adam, Jonathan, Christofer. Många var bra i dag. Alla skötte sig.

Som du påpekar väntar ett derby om fem dagar. Att ladda om inför det?

Det är inga problem. Nu åker vi hem och hinner träna tre pass innan dess. Det blir bara kul. Vi ser fram emot det och är jättesugna.

© 2012 Sambadefensiv Kontakt: kontakt@sambadefensiv.se Suffusion theme by Sayontan Sinha