Så skrev vi den 21 juni, 2010. Tolv omgångar in i Superettan 2010 och ÖIS har fortfarande inte vunnit hemma på Gamla Ullevi. 15 säkra hemmapoäng har blivit fem. Ett facit som är allt för dåligt för ett lag som vill vara med och utmana om toppositionerna i tabellen. I dagens match mot Assyriska FF hade ÖIS 14 avslut varav elva togs innanför Assyriska straffområde. Ändå gjorde man bara ett mål. Och det var också där man tappade matchen.
På ett sätt är det skönt att spelarna inte tycks bry sig ett dugg om vad som sker på läktaren. För hade de gjort det hade de inte spelat som de gjorde under den första halvleken. Innan match rådde det nämligen allmän undergångsstämning på Gamla Ullevis läktare. Scener som hämtade ur Mad Max eller någon annan ballardisk tolkning av framtiden. Folktomt och ödsligt. Sett ur ett folkfestperspektiv var det en fullständig katastrof.
Som tur var brydde sig varken Assyriska eller ÖIS om detta utan de två lagen bjöd med en gång upp till dans. Efter 15 spelade minuter hade lagen kommit till nio avslut. ÖIS fem och Assyriska fyra. Trots det stod det fortfarande 0-0. Dock med en liten fördel för ÖIS.
Under matchinledningen tog sig ÖIS framförallt fram till avslut via vänsterkanten och fasta situationer. I den första minuten slog en för dagen nästintill felfri Tommy von Brömsen en lyra in mot Assyriskas straffområde där Luka Mijaljevic störde Mikael Thorstensson så pass mycket att von Brömsens chansinlägg nådde fram till Alexander Mellqvist. Med en assyriskaspelare i ryggen klippte Mellqvist till på volley, men skottet gick ett par meter över ribban.
Någon minut därefter läste Alex Perreira ett uppspel från Assyriska, bröt bollen tio meter in på offensiv planhalva och satte högsta fart längs med vänsterkanten. Perreiras tidiga inlägg träffade ytan mellan backlinje och målvakt perfekt, vilket var tillräckligt för att Mijaljevic skulle få en fot på bollen. Magnus Bahne i Assyriskas mål hann dock med få hela kroppen bakom bollen och en riktigt bra chans gick därmed om intet.
Efter den chansrika inledningen mattades matchen något. I alla fall sett till målchanser. I den 39:e minuten lyckades dock ÖIS överlista både Assyriskas försvar och Björn Anklevs gamla lagkamrat, målvakt Magnus Bahne, efter att Alex Perreira tagit sig fram på sin vänsterkant, dragit på sig bortaförsvarets uppmärksamhet och spelat tillbaka bollen till Tommy von Brömsen. Von Brömsen såg med en gång en öppning i Assyriskas försvar och satte in ett inlägg mot den bortre delen av straffområdet där Björn Anklev dök upp som gubben i lådan och nickade in bollen bakom Bahne.
1-0 och vild glädje bland spelare och publik. Nu skulle väl ändå första hemmasegerna komma?
För andra matchen i rad slappnade dock ÖIS av efter att ha tagit ledningen. Den här gången dröjde det inte mer än en minut och åtta sekunder innan Ceyhun Eris tilläts promenera fram till ÖIS straffområde och prickskjuta in 1-1 i Peter Abrahamssons vänstra hörn.
Helt klart ett läge där ÖIS defensiv stod och sov och där hela laget saknade den rätta aggressiviteten. Det var som att man var allt för nöjda med att ha tagit ledningen i matchen så att man tyckte att man inte behövde anstränga sig i försvarsspelet. En axelryckning och gäspning senare stod det 1-1. Fy satan vad svagt.
Christofer Bengtsson, David Leinar, Alexander Mellqvist och Pavel Zavadil uppträdde som eucalyptusstinna koalabjörnar eller som ett gäng snälla och übergulliga japanska gosedjur som gått i skola hos Totoro eller möjligtvis Nalle Puhs polare Kanin och Ior. Så passiva som ÖIS försvaret var i det läget får man inte vara. Under all kritik.
Den snabba kvitteringen sög också energi ur ÖIS och under de avslutande fem minuterna av den första halvleken tilläts Assyriska föra matchen och man hade också en riktigt vass chans i slutsekunderna genom Göran Marklund och Marco Kotilainen. Alex Perreira och Peter Abrahamsson lyckades dock reda ut situationen.
Det värsta är att innan kvitteringsmålet hade inte Assyriska haft mycket att komma med. ÖIS kontrollerade matchen och fram till målet och chansen i slutminuterna var bortalagets bästa målchans ett skott från Marco Kotilainen som Peter Abrahamsson gjorde en kontrollerad tv-räddning på.
- Jag tycker att vår första halvlek återigen är bra. Vi jobbar ganska hårt för att till sist få in den där bollen. Vi får in den, men sedan har de en klasspelare som gör mål direkt efter. Tyvärr. Då hade det nästan varit bättre för vår del om det stod 0-0 istället för 1-1. I alla fall mentalt sett, summerar Janne Andersson den första halvleken.
ÖIS inledde även den andra halvleken på ett bra sätt. I den 51:a minuten hittade Pavel Zavadil fram till en djupledslöpande Björn Anklev som med hjälp av ren och skär vilja och kvicka, kvicka fötter tog sig förbi Pierre Bengtsson och petade bollen över Magnus Bahnes vänstra axel. Mot öppet mål! Dess värre fick Anklev se sin petning gå någon meter vid sidan om den högra stolpen.
Bara någon minut efter Björn Anklevs chans hade Alexander Mellqvist ett friläge i samband med ett långt inkast från Christofer Bengtsson. Mellqvist lyckades dock inte tajma sin löpning utan fick ta till knäet för att komma till avslut och bollen gick en bra bit över och utanför.
Assyriska var dock inte helt ofarliga. Direkt efter Mellqvists bommade läge stack Göran Marklund i väg på en soloraid där han lämnade Öisare efter Öisare bakom sig. Löpningen tog dock på krafterna och Marklund fick se sitt skott smälla i Stavdals reklamskylt som är placerad någon meter till höger om målet. I anfallet efter hade sedan Assyriska en hyfsad chans där man spelade sig fram på vänsterkanten. Avslutningen kom emellertid från högerkanten där Marco Kotilainen smugit sig upp bakom Tommy von Brömsen. Det taffliga volleyskottet missade dock mål med åtminstone sju meter.
Precis som man gjorde i matchen mot IFK Norrköping tappade ÖIS lite av sitt spel efter ungefär 55 minuter och Assyriska tilläts ta över mer av bollinnehavet och spelet. Trots det var inte ÖIS helt tandlösa utan man stack upp på en och annan hyfsad kontring. Bland annat hade Björn Anklev en fin aktion där han utnyttjade ett tre mot tre-läge till att rycka förbi Pierre Bengtsson och slänga in en chansboll framför mål. Ett inlägg som ställde Magnus Bahne och Luka Mijaljevic fick så när läge att peta in bollen i öppet mål, men Bahne hann reda ut sitt misstag och revanschera sig genom att plocka upp sin egen retur.
Anklevs aktion och Mijaljevics nästanchans fick emellertid ÖIS att tända till ordentligt, för efter Mijaljevic halvchans höjde ÖIS tempot och under en tiominuters period fick inte assyriskaspelarna en lugn stund. Tyvärr lyckades inte ÖIS omsätta sitt spelövertag till ett övertag även i målprotokollet.
Och än värre var att Ken Fagerberg inte hann spela mer än knappa sex minuter innan Mikael Thorstensson åkte i backen och domare Johan Hamlin visade Ken det röda kortet. Vad som hände var dock svårt att avgöra, men efter matchen snackades det om en armbåge eller ett slag mot ansiktet i samband med en djupledslöpning.
I och med det röda kortet kan vi konstatera att Ken Fagerberg sannolikt har spelat sin sista match i ÖIS för den här gången. För inte kan det bli något annat än två matchers avstängning för en så pass grov förseelse? Ken Fagerbergs återkomst i Sällskapet blev verkligen inte som man hade tänkt sig och nu slutar hela historien i vemod och moll. Trist, oerhört trist.
- Tredje matchen av fem på hemmaplan som vi åker på en utvisning. Vi får spela med en man mindre på slutet och det är tungt, det är jättetungt. Jag ville dock visa att vi inte är nöjda med kryss. Att vi inte spelar oavgjort för att vi tycker att det är roligt, utan att vi vill vinna fotbollsmatcher. Därför valde jag att gå upp och spela 4-3-2 när jag såg att Rikard gick ner på trebackslinje. Jag tänkte att vi skulle kunna såra dem och vinna matchen, säger Janne Andersson efter Ken Fagerbergs utvisning.
Trots utvisningen vägrade ÖIS att ge upp och med en man mindre tryckte man tillbaka Assyriska i planen. I den 84:e minuten hade också inhopparen Nicolas Sandberg ett skott som tvingade Magnus Bahne till en riktigt avancerad räddning.
Under matchens slutskede såg det till och med ut som att Assyriska var rätt nöjda med en poäng. Åtminstone fram till det att Ceyhun Eris bestämde sig för att börja lira fotboll igen och inte bara stå och titta på när hans lagkamrater slet i defensiven. Med fem minuter kvar av matchen hade Eris två på varandra följande straffsituationer efter två helt fantastiska soloraider på vänsterkanten. I den första situationen såg det verkligen ut som att Eris borde ha fått med sig en straff, men två gånger om valde Johan Hamlin att vinka upp Eris. Ryggradslös som han är valde Hamlin dessutom att låta det gula kortet stanna i fickan. I den sista situationen borde Eris nog ha fått ett gult kort för filmning. Kronan på verket på en riktigt pinsamt dålig domarinsats och en riktigt trist kväll.



De tio senaste kommentarerna på Sambadefensiv