Sep 212014
 

 Nyårsbild

På måndag är det dags. På måndag är det läge att samla trupperna. Till såväl Gamla Ullevi som till klacken. Det kostar nämligen inte ett ynka öre att gå in på måndag. Därför föreslår vi att DU gör ditt bästa för att ta med så många du bara kan till arenan klockan 19.00. Det är nämligen då det drar igång. Det är då ÖIS svänger in på upploppet. Det långa utdragna upploppet av Division 1 Södra 2014.

Såväl publikmässigt som spelmässigt är det dags att ta sig i kragen nu. På träningsplanen filas det på detaljer inför måndagens drabbning och i supporterleden samlas nu kraft för en ordentlig urladdning. Från Inferno väntas ett grandiost tifo. Ett tifo som kräver att klacksektionen fylls.

Du som följt laget från ståplats i några säsonger vet vilken potential Östra Stå har. Vilken sprakande fest det blir när vi alla drar vårt strå till den där stacken och sjunger för full hals för att bära fram laget. Ni minns säkert den där kvällen 2012 när laget mötte Lunds BK, Gamla Ullevi gungade och Henrik Carlsson växte från pojke till man med vårt stöd och gjorde sitt första mål i den rödblå tröjan. Ni minns säkert också Jakob Lindströms knutna näve upp mot klacken efter hans ledningsmål mot Gais förra året. Ni minns säkert också miraklet mot AIK i Svenska Cupen, Marcus Allbäcks 1-0 mot Väsby och derbykvällarna på Nya Ullevi och många många fler härliga stunder.

På måndag kan vi, om vi bara vill, skapa nya minnen. Om du rört dig mot sittplats är det nu dags att ge klacken en ny chans. Det är dags att ta tag i din gamla polare från tiden på ståplats och släpa er tillbaka. Tillbaka in i gemenskapen och tillbaka till hettan som bara en riktigt gungande kväll på ståplats kan frambringa.

Klacken kommer att hålla till på övre etage. Samma sektion som användes i hemmaderbyt mot Gais förra året samt i matchen mot Hammarby samma säsong. Anledningen till att valet fallit på den sektionen är att en ganska stor klack väntas samt att möjligheterna för ett tifo är bättre där än på den avsevärt mindre sektionen nedanför, där klacken vanligtvis håller till på Gamla Ullevi.

För dig som är intresserad av att göra det hela till en längre upplevelse än enbart matchen öppnar Flying Scotsman klockan 16.00. Där kan du få någon kyld dryck och något att äta samtidigt som du träffar andra ÖIS:are och laddar upp inför matchen. Från skotten går sedan en march till Gamla Ullevi. 18.10 är avgångstiden i nuläget och då det inte finns några bortasupportrar att tala om borde inte polisen sätta några käppar i hjulet för att det tidsschemat ska hålla.

Väl vid arenan kommer Inferno stå med hinkar för frivilligt inträde. Detta frivilliga inträde går till framtida tifon. Se till att ta ut pengar!

Det finns alltså tre tider att hålla reda på: 16.00 öppnar puben, 18.10 går tåget och 19.00 börjar matchen. Det kommer bli en bättre måndag än vanligt vänner!

Tills dess kan ni alla donera pengar genom vår knapp längst upp till höger på sidan. Det är lätt som en plätt!

Aug 132014
 

Nickduell, ÖIS - IS Halmia

Vi ber så hemskt mycket om ursäkt för de försenade betygen på anfallare och mittfältare. Som ni kanske anar så räknar vi självklart inte in matcherna mot Lindome och Halmia när vi gör bedömningarna. Detta handlar om vårsäsongen. Håll till godo!

Det är dags att sätta betyg. Göra bokslut för vårsäsongen. Eftersom att betygsättning alltid leder till livliga diskussioner tänkte vi en gång för alla förklara hur vi tänker. Betygen är satta av Felix Jonsson och Jonathan Larsson som båda har sina favoriter och störningsmoment. De två har dock försökt så gott det går att hålla sig neutrala.

Betygen betyder följande:

1= Underkänd. Har inte hållit den nivå som krävs för att tillhöra ÖIS trupp 2014.

2 = Godkänd. Har gjort det som fodras för att tillhöra laget. Inte mer än så. Gör inte bort sig.

3 = Väl godkänd. Spelaren har gjort ett gott dagsverke. Ingen tvekan om att spelaren når upp till de krav som ställs.

4 = Hög klass. En avgörande spelare som stuckit ut. En stöttepelare som gör stor skillnad.

5 = För bra för Division 1. I en klass för sig. En spelare som borde spela minst en division högre. En stjärna.

Uppfattat?

Då kör vi igång, som vanligt är det texten som störst vikt bör läggas vid. Inte sifferbetyget. Fast det vet vi ju att ni ändå gör. Så skitsamma.

Mittfältare:

Sebastian Ohlsson 3 (Jonathan 3, Felix 3)

Sebastian var en av få som ifjol höll en respektabel nivå. Han har fortsatt på det spåret. Är stundtals mycket bra, men det där riktiga genombrottet lurar fortfarande runt hörnet. Får förmodligen hårdare konkurrens i höst om startplatsen när förhoppningsvis André Nilsson är fullt tillgänglig. Har antagligen Marcus Lantz förtroende till en början, och bör också ha det. Utväxlingen finns där, visa oss den Sebastian!

André Nilsson 2 (Jonathan 2, Felix 2)

Den så ettrige Alingsåsaren har i och med sin utvisning mot IFK Uddevalla och påföljande avstängning fått stora skov av vårsäsongen förstörd. Det känns på något sätt som att han inte riktigt trampat igång säsongen än. När han väl är inne så märks det att vi har att göra med en spelare som har en klar talang. Fötterna går som trumpinnar och letar ständigt efter avgörande passningar eller avslut. Kan bli höstens utropstecken.

Felix längtar efter att få se André i en central position.

Jakob Lindström 3 (Jonathan 3, Felix 3)

I år har vi i stunder fått se en nygammal Lillström. Dessa stunder har uteslutande tillkommit när han delat mittplanen med Andreas Östling. För när detta sker så är det Jakob av de två som tar hand om den offensivare rollen. Precis som fallet var när den SÅ saknade Sebastian Johansson var det defensiva ankaret.

Vi har då fått se en mer framåtgående och offensiv Jakob. Kommentarerna kring hans ovilja att spela bollen någon annanstans än i sidled och bakåt har snabbt försvunnit. Problemet är dock att han ganska sällan fått kampera ihop med just Andreas Östling. Inte för att han blir dålig när han får ta en defensivare roll, men hans spel kommer så oerhört tydligt mer till sin rätt när han får en mer lössläppt roll på innermittfältet. Låt oss hoppas att vi får se mer av den offensiva Lillström i höst, vare sig det är med Andreas Östling eller Måns Ekvall vid sin sida.

Andreas Östling 3 (Jonathan 3, Felix 3)

En av de mest spännande nyförvärven inför säsongen. En av de bättre spelarna i laget när han varit frisk. Men skador har gjort att det blivit färre matcher än man hoppats på för Andreas. Detta gör att det är svårt att skruva upp ett betyg till några högre nivåer, men de högre betygen finns i kroppen på Östling. Det märks tydligt. Tidigare skrev vi att Lillström mår bra av att ha Andreas bredvid sig, likadant borde kunna sägas om det motsatta. För även Andreas har hittat sin roll mycket fint i den konstellationen. En defensiv speluppbyggarroll passar den rivige och bollsäkre Östling som handen i handsken.

Johan Hedman 3 (Jonathan 3, Felix 3)

Anfallaren Johan Hedman: Snudd på 5:a. Mittfältaren Johan Hedman: En svag 2:a. Så stor skillnad har det faktiskt varit i Johans spel i år beroende på i vilken position han fått verka i. Som en slags släpande anfallare kommer han sannerligen till sin rätt, där han med sina fina fötter kan servera bollar till kanterna eller sin anfallskollega. Dessutom har han prickat in ett antal mål från sin anfallsposition. Även om han varit väldigt bra som anfallare har han fått spendera en hel del tid även på innermittfältet, främst på grund av Andreas Östlings skadedrabbade kropp. Det märks att det är en position han inte är så bekväm i. Bolltappen blir genast fler och mer avgörande och bristen på snabbhet blir betydligt mer tydlig.

Carl Hawunger 2 (Jonathan 2, Felix 2)

Inte trodde man att Carl Hawunger skulle bli inhopparen nummer ett i vårens ÖIS. Det är åtminstone känslan att han blivit. När Marcus Lantz vill säkra upp byts en allt som oftast offensivare spelare ut och in tas Carl som en sittande mittfältare precis framför backlinjen. Bytena kommer ofta sent i matcherna och därmed är det svårt att betygsätta Carls säsong hittills. Vi får se om det i höst fortsätter som det hittills i år gjort eller om han får mer speltid på sin egentliga mittbacksposition.

Daniel Paulson 2,5 (Jonathan 3, Felix 2)

Inför säsongen var förväntningarna och förhoppningarna stora på Daniel. En fin höst ifjol i superettan och en mycket fin försäsong i år lovade gott. Inte har han gjort oss besvikna, men inte heller har han levt upp till de höga förväntningarna till 100 %. Han är given i Marcus Lantz startelva och han gör ett gott dagsverke match efter match. Det som saknats hittills är spelet runtomkring straffområdet. Avsluten, inläggen och beslutsamheten har inte hållit den höga nivån vi hade förhoppningar på att det skulle hålla. Men som sagt har han långt ifrån gjort bort sig,  han har ett bra samarbete med Jacob Ericsson på vänsterkanten och han kämpar och sliter varenda match. Sitter det sista lilla också i höst blir det roligt att titta på.

Felix har svårt att ge mer än ett godkänt då han anser att Paulson visserligen avslutade våren bättre än han startade den men hade alldeles för många dåliga matcher i början av säsongen för att nå upp till mer än godkänt. Han ser dock fram emot hösten med tillförsikt.

Robin Kacaniklic 1 (Jonathan 1, Felix 1)

Robin har inte fått någon särskilt stor mängd minuter på planen i vår. Tyvärr finns det en anledning till detta, och den är rätt så uppenbar, att han inte är tillräckligt bra för den här nivån. Det syntes tidigt och det har bekräftats när chansen väl givits.

Anfallare

Stellan Carlsson 1 (Jonathan 1, Felix 1)

Halvt upphaussat nyförvärv inför säsongen (Det tar vi på oss). Helt utdömd efter halva. Hur kunde det gå så fel? Jonathan lovade efter premiärmatchen att Stellan skulle göra 12-15 mål i år. Det löftet blir svårt att hålla. Till en början såg det ju ganska bra ut. Försäsongen såg lovande ut, ett samspel med George Mourad började byggas upp. Mål i premiären efter en framspelning av just Mourad. Sedan kom skadan på George, och sakta men säkert började det gå utför för Stellan.

Skall vi vara helt ärliga så har han knappt synts till sedan omgång 5 eller så. Det är inte det vanliga syndromet bland supportrar att man säger att en anfallare är dålig bara på grund av att han inte gör några mål. Stellan har inte ens varit delaktig i spelet, inte ens synts till i straffområdet, inte ens gett sig själv chansen att göra mål. Det är för dåligt. Bättring krävs sannerligen, med större konkurrens.

Frantz Pangop 3 (Jonathan 3, Felix 3)

Jonathans åsikt: Han gör mål, ja. Men är han verkligen så bra i det övriga spelet? Jag ser stora brister i tekniken och i bollbehandlingen, även i speluppfattningen med bollen finns stora brister. Han löper ju dock bra och gör mål, bra egenskaper för en anfallare…

Felix åsikt. Han gör precis det han är värvad för. Han löper smart, han löper fort och han gör mål. Fyran är nära om man ser till det han fått uträttat på den förhållandevis lilla speltid han fått. Det har funnits lägen att släppa bollen många gånger som har kunnat resultera i mål. Där måste han bli bättre. Tyvärr för Frantz del har två anfallare med liknande egenskaper värvats in och frågan är hur mycket speltid det blir under hösten.

Henrik Carlsson 2 (Jonathan 2, Felix 2)

Henke, Henke, Henke. Det såg ju ut att lossna. Två mål, mot ett visserligen tokuselt IFK Uddevalla, men det var ju uppenbart att det var det som behövdes för att han skulle kunna komma igång på allvar. Skadan kom i samma match och sedan har han inte skymtats till på planen, och kommer heller inte göra så under 2014. Vi fäller en tår.

George Mourad, Filip Holländer, Meriton Qoraj och Oskar Wallén har spelat för lite för att betygsättas. 

Jul 112014
 

Trots en hel del chanser slutade förra veckans seriefinal på Valhalla IP mållöst. 0-0 trots en man mer under större delar av matchen var ganska långt ifrån vad varken spelare eller supportrar hoppats på. Jakob Lindström pratade efter matchen att det kändes som en förlust och Markus Lantz menade att ÖIS kunde vunnit med 3-0.

Även om ingen av de två sa det rakt ut så blev det mot Oddevold extra uppenbart vilken anfallsbrist laget lider av. Med Mourad, Carlsson och Wallén skadade och Stellan Carlsson ur form ställs hoppet till Frantz Pangop. Frasse har visserligen kvicka fötter, fina avslut och en fin bollbehandling men någon centertank är han verkligen inte. Därmed blir rollen som ensam anfallare ganska bekymmersam för den kortväxte kamerunaren.

Bättre blir det inte heller mot Lund då Stellan Carlsson är avstängd och Andreas Östling är skadad vilket gör att Johan Hedman lär få gå ned på mittfältet. Dessutom har Jacob Ericsson haft sjukdomsbesvär och testas i morgon för att se om han är redo för start.

Andreas Östlings efterhängsna skadebekymmer börjar bli ett problem. Innermittfältet blir lidande när han inte kan spela och även om Johan Hedman fungerar i rollen som innermittfältare behövs han också längre fram i planen. På frågan om det kan bli så att man tar in en innermittfältare i sommar svarade Kent Carlzon att man inte vet riktigt just nu då man inte har några pengar att handla för.

Skadedrabbat med andra ord. Även om lagets formkurva verkar peka uppåt så kommer uppehållet sannerligen lägligt sett till skadeläget.

Offensivt motstånd

Lund ligger för närvarande på en tredjeplats i tabellen. En poäng bakom tvåan IK Oddevold. Skåningarna har dock en avsevärt bättre målskillnad än Bohusläns stolthet. Lunds BK är nämligen det laget i serien som har gjort överlägset flest mål, hela 32 sådana. Trollhättan som gjort näst flest mål i serien har gjort 25. Om man tar sig en titt på Lunds BKs matcher hittills så är det två stycken som främst sticker ut målmässigt: Segern med 6-1 mot Kristianstad i omgång 2 samt 5-1 segern mot IK Oddevold i omgång 10.  Flest av dessa mål har centertanken Salif Camara Jönsson stått för. Den förre Rosengårdsanfallaren har gjort hela 12 mål och ligger på det på en andraplats i Division 1 Södras skytteliga.

Försvarsmässigt har man dock haft lite bekymmer. 18 insläppta mål är dubbelt så många som ÖIS men bara ett mer än IK Oddevold som har en förvånansvärt dålig målskillnad sett till lagets tabellposition.

Omstruktureringar

Det är alltså en minst lika tuff uppgift som väntar ÖIS nere i Lund som det gjorde senast på Valhalla IP. Dock är det ganska stor skillnad på hur motståndarlaget kommer agera. IK Oddevold är förmodligen det allra mest fysiskt starka laget i hela serien. Lunds BK däremot är ett betydligt mer rörligt lag som oftast kommer till sina chanser med hjälp av sina kvicka yttrar. Mellan de två yttrarna finns dessutom centertanken Salif Camara Jönsson som har mött ÖIS med både FC Rosengård och Lunds BK. Han har alltid skapat bekymmer med sin tyngd men har nu dessutom börjat göra mål. Dock saknar laget yttern Tobias Lewicki som är avstängd då han ådrog sig ett rött kort i lagets senaste match.

Inte nog med att man möter ett skickligt motståndarlag. ÖIS gäckas som bekant av flera spelares frånvaro. Stellan Carlsson är avstängd medan Andreas Östling är skadad och Jacob Ericsson störs av sjukdom.

Johan Hedman lär flyttas ned på mittfältet och efter André Nilssons framgångsrika inhopp i anfallet senast torde han få chansen längst fram. På Jacob Ericssons plats till vänster i backlinjen lär Faramarz Gosheh gå in.

Att Farah får förtroendet som vänsterback är helt rätt. Trots hans miserabla afton i Motala tillsammans med David Leinar bör han få en ny chans. Som vänsterback är han avsevärt mycket bättre och mot en snabb ytter behövs hans löpstyrka. Gosheh har fortfarande brister i inläggsspelet men defensivt visade han flertalet gånger i U21-serien förra året att han kan mäta sig med kvalitativa yttrar.

På mittfältet lär som sagt Johan Hedman gå in. Längst fram ser André Nilsson ut att få chansen. Hade undertecknat fått välja hade de två bytt plats. André är bättre som innermittfältare, är snabbare än Hedman och för lik Frantz Pangop. Medan Hedman o andra sidan visat sig vara som klippt och skuren för rollen som släpande anfallare bakom den frenetiskt löpande Frantz Pangop.

Detta är i vilket fall som helst den förmodade elvan:

Startelvan mot Lunds BK

 

Är du fortfarande inte med på bussen? Gå då in på oissupporter.se och följ med till Lund. Samling 11.15.

Alla till Lund!

Maj 292014
 

Jakob Lindström är mer än ögat kan se. Det är en spelare fylld med passion, hängivenhet, attityd och ‘smartness’.

Prolog

Vi hade bestämt att mötas upp under tisdagen. Under ett av mina, alltför få, besök i min gamla hemstad. Den ursprungliga planen var att jag skulle åka upp till gården och se a-lagets förmiddagspass men, det fick hastigt och (o)lustigt ändras då det inträffat en olycka på den resväg som först valdes ut. Det blev till att vända om och ta en omväg vilket ledde till att min ankomst till go’a götet blev senarelagd med cirka en och en halv timme. Förhoppningen stod nu till att Jakob skulle ringa när träningen var över och under tiden lät jag nostalgikänslor fylla mig i det härliga solskenet. En liten promenad i området runt centralen, ett besök i en bokhandel med funderingar kring om jag verkligen behövde ytterligare en bok om Bob Dylans liv – beslutet var enkelt, det behövde jag. Uppenbarligen. När jag gick mot kassan ringde Jakob och han berättade att det skulle bli lunch på Danilo och självklart var jag välkommen att göra dem sällskap.

Entré

När jag äntrade restaurangen möttes jag av ett brett leende och ett genuint ”hur mår du?”,  sedan introducerades jag för Sebastian Olsson. Vi tog för oss maten och hamnade vid ett bord på uteserveringen, jag tog plats mitt emot huvudpersonen. På min vänstra sida hamnade Daniel Paulsson. Denne 18-åring som tog oss alla med storm då han, något överraskande, slog sig in på yttermittfältet under fjolåret. Hastigt och lustigt befann jag mig alltså på lunch med tre av de mest talangfulla spelarna i årets upplaga av ÖIS. I strålande sol kunde denne ‘gamling’ inte göra annat än le inombords och, med barnslig förtjusning konstatera att jag satt med denna trio. Det visade sig snabbt att det skulle bli intressanta samtal om motståndet i söderettan, internationell fotboll, min bakgrund som supporter och min roll som ”Jeppe på räcket”.

Personerna

Låt mig klargöra, innan de förbestämda ämnena förs på tal att det är en pratglad trio. Väldigt vänliga och klart ödmjuka killar. Det finns verkligen inget i deras sätt att vara som tyder på att de börjat spela a-lagsfotboll vid tidig ålder. Den aura de utstrålar visar snarare på ett oerhört fokus och hårt arbete, att det finns passion och ambition i överflöd. Det står klart att det är Jakob som ä r ledare i de andras ögon och, det är kanske inte mer än rätt. Men, och detta är viktigt, det visar han inte genom att vara förmer. Det är skönt att se ”grabbar” prata på ”grabbars” vis och, i Jakobs fall tror jag att mycket kommer från de åren Tomas Östlund var ledare och den ledarstil han visade upp har gett intryck. Jakob beskriver honom som en otroligt stark coach med fantastisk personkännedom. En taktiskt kunnig, driven, auktoritär ledare som inte tillät onödigt trams och, som sade ifrån när det behövdes.

-Tomas är en väldigt bra människa, han har verkligen betytt jättemycket för mig. Det gick alltid att prata med honom när det behövdes.

Det här återspeglas i Jakobs stil under samtalet och, nu är jag absolut inte förvånad att han blev utnämnd till kapten förra året, i en av de yngsta trupperna jag kan minnas att ÖIS haft.

Ledarfigurer

Jakob var alltså lagkapten, men inte nog med det. Han var den yngste i svensk elitfotboll och, i årets upplaga är han för närvarande vikarierande kapten. Det är ett ansvarstagande han tar seriöst. Under sin debutsäsong spelade han vid sidan av den enormt viktige och rutinerade kuggen Sebastian Johansson. Av honom lärde sig Jakob enormt mycket.

- Jag försöker vara en ansvarsfull spelare, det är min fjärde säsong som a-spelare och jag har varit här sedan pojklagsåren. Det måste jag visa.

När vi pratar vidare om Sebastian och, skillnaderna mellan att spela med honom, Johan Lundgren och, som i år Andreas Östling.

- Det var lätt att spela med Sebastian. Han erbjöd trygghet åt mig som ung spelare och, då han tog ett lite större defensivt ansvar i spelet fick jag chans att arbeta lite högre upp i banan. Spelmässigt påminner det om hur jag och Andreas arbetar ihop i år. Och, vi har hittat varandra bra hittills. Det är ju väldigt tidigt på säsongen än.

Med Johan blev rollen mer som en bollvinnande mittfältare, lite större defensivt ansvar. Det är också en av anledningarna till varför han synade det gula kortet såpass ofta under 2013.

- Det blir betydligt färre kort i år. Nu har jag mer boll i grundspelet och kommer att röra mig högre upp i banan.

Det låter som ett löfte om att den ‘gamle’ Jakob är på väg tillbaka. Spelaren som levererar och producerar, snarare än en hårt spelande bollvinnare som satsar allt i tackling oavsett kostnad.

Yngre och yngre

Det är tämligen givet att samtalet leds in på unga spelare, om och om igen. ÖIS har i år en, om möjligt, än yngre trupp än ifjol. Att klubben väljer att satsa på att ge unga spelare chansen uppskattas av Jakob. Jocke Olausson, Jakobs barndomsvän är ett tydligt bevis på detta. Men, det handlar inte bara om att utveckla och sälja vidare. Det kan ge betalt i på annat sätt i framtiden då klubben kan attrahera unga spelare genom att ,inte bara erbjuda kontrakt i klubben ,utan även plats i a-truppen.

Ekonomiskt har vi inte mycket att sätta emot när de större klubbarna får upp ögonen för samma spelare som ÖIS. Och, stommen skall byggas utifrån det konceptet. Och, i Jakobs ögon är det rätt väg att gå nu när klubben fortfarande skakas om och har dålig ekonomi. Det känns helt klart bättre att satsa ungdomligt än att riskera en alltför tidig grav. Ämnet berörs i och med att vi pratar lite om just Jocke, ekonomin och att en ruskigt talangfull 15-åring (i en mindre klubb, dessutom jagad av lite större klubbar och ÖIS) nämns och att enda chansen vi har att få honom är just plats i a-truppen, med goda chanser till spel i a-laget.

En drömresa

Jakob har gått den långa vägen, även om genombrottet kom tidigt. Han har spelat sig upp från pojklagen till att nu vara en av de mest givna i startelvan. Debuten i seriefotboll kom i premiären hemma mot Skövde i söderettan, 2011.

– Vi förlorade, annars minns jag inte mer av själva matchen. Inte mer än att jag blev utbytt mitt i andra halvlek.

Det han minns absolut bäst är känslan när han stod i spelartunneln innan match,

- Det var helt fantastiskt. Där stod jag med en massa stora namn, spelare som upplevt väldigt mycket under sina karriärer. Och, självklart, för mig som varit i klubben så länge, att få chansen i min ålder….helt otrolig känsla.”

Som 17-åring insåg han snabbt vikten av att förtjäna respekt från sin omgivning och, balansgången i att visa detsamma. Eftersom han fortfarande är ung är han helt inställd på att lära sig mer. Han har plockat upp mycket från de två senaste tränarna

- Båda är fantastiska ledare, på olika sätt. Prytz var en inspiratör. Han pratade mycket om attityd och att visa hjärta. Lantz är mer en taktiker och mer fokuserad på hur vi skall spela genom matchen. Men, båda ser till gruppens bästa, till laginsatsen och båda visar vem som bestämmer.

Den gamle och bollen

En annan ledare som verkligen har fått Jakobs och, de övriga spelarnas uppmärksamhet och respekt är; ikonen vi känner till som Sören Börjesson.

-Han poängterar och fokuserar på de små detaljerna, tekniska detaljer. Han behöver aldrig höja rösten för att få uppmärksamhet eller respekt från oss spelare. Alla vet vad han har gjort för klubben, vad han har betytt för klubben som spelare.

Vi pratar vidare om Sören en stund och konstaterar att det är riktigt synd att det inte går att hitta några klipp med legendaren på you tube, som kan visa vilken fantastisk spelare han verkligen var. Men, oavsett så har han mycket att erbjuda till spelarna i årets unga ÖIS.

Utlandet

Allteftersom lunchen började lida mot sitt slut, Sebastian och Daniel satt och pratade och Henrik Carlsson kom inhoppande på kryckor och gjorde oss sällskap, hamnade samtalen mer och mer utanför våra gränser. Vi hamnade på ämnet Premier League och Jakob avslöjade att hans favoritspelare är Tony Hibbert. När de övriga ynglingarna vid bordet skrattat färdigt kände jag att jag förstod vartifrån det kommer. Tony är, precis som Jakob, en laglojal kämpe som alltid ger allt för sin klubb, Även om Jakob, i övrigt, mest uppskattar lag som spelar en attraktiv fotboll så kändes det som ett tämligen naturligt – om än udda – val. Everton, däremot, är inte favoritlaget.

Det har han inget, men om det skall väljas ett så har hans pappa alltid följt och haft Chelsea som favorit och, så får det bli. Han försöker åka över till London så ofta det går för att se fotboll. Senaste resan gav honom chansen att se Tottenham-Liverpool och Chelsea-Crystal Palace. Han pratade varmt om London och om hur väl mottagen man blir av befolkningen där, att det alltid är glada miner och folk är hjälpsamma. En portugisisk vän till mig ville ha svar på om Benfica kunde vara ett tänkbart alternativ att spela i i framtiden och, -”absolut. Det är en framgångsrik och stor klubb.”

Att det finns starka kopplingar mellan Benfica och Sverige har inte heller gått obemärkt förbi. Därmed började vi prata om mittfältare och hamnade direkt på Thern och Schwartz. Bilder från VM -94 har haft en stark påverkan på Jakob och, återigen har vi spelare med stora hjärtan på tapeten. Några direkta minnen av en av de största svenskarna i Benfica, Strömberg har han inte, -”han kom ju dessutom från IFK.” slänger han glatt ur sig.

Epilog

 På det hela var det en riktigt lyckad, trevlig och glad lunch med tre ynglingar och, självklart den försenade fjärde musketören. De pratar sig varma om resten av säsongen, ser fram emot tuffa matcher och att ligga med och slåss i toppen. Det kändes en smula märkligt emellanåt. Hade jag varit yngre hade detta kunnat vara mina idoler i dagens upplaga av ÖIS. Unga spelare som siktar uppåt och framåt är alltid spännande.

Och, det slog mig vid en snabb huvudräkning att slår jag ihop deras ålder och delar på två så är jag fortfarande äldst vid bordet……hmmm, får skippa idoltankarna! Men, helt klart är att de kan bli riktigt bra förebilder för yngre spelare och supportrar och, de spelar för klubben i mitt hjärta. Inte bara i den klubben.
// Jesper

Apr 212014
 

Valhalla läktare

Det var sol, det var sång och även om det inte gick som en dans så var det ändå en premiär som kunde slutat så väldigt mycket sämre.

Med en välfylld ståplatsläktare vid sin sida, ett i det närmaste ultimat fotbollsväder ovanför sig och med en harmonisk försäsong bakom sig fanns det inte mycket att skylla på när domare Adnan Jukic satte pipan till läpparna och blåste igång matchen. De goda förutsättningarna betydde också att det var som upplagt för ett antiklimax modell större.

Med de senaste säsongernas premiärer färskt i minnet var årets premiär en lovande sådan. Som den gamla klyschan lyder byggs ett lag bakifrån och ÖIS modell 2014 bygger på en ramstark defensiv. Förutom var sitt misstag från Hannes Sahlin och Jacob Ericsson var backlinjen precis så solid som en serievinnande backlinje bör vara.

Robin Ingvarsson går sannerligen från klarhet till klarhet såväl defensivt som offensivt och kommer med största säkerhet bli en framstående spelare under säsongen. Mittbacksparet Sahlin/Rosén visade på allvar varför Marcus Lantz gett dem förtroendet. Medan Adam Rosén i dominerar luftrummet på ett sätt som får en att vilja ta till krigiska liknelser är Hannes Sahlin allt som oftast följsam och precis i sitt närkampsspel nere på marken där under den flygande jätten från Mariestad.

På vänsterflanken gör Jacob Ericsson som han vill. Med sin kondition också precis hur länge han vill.

Den täta defensiven begränsar sig dock inte till backlinjen. Som många påpekat på twitter och som även matchsponsorn Metallservice AB noterade, då utsåg Andreas Östling till matchens lirare, så fungerade innermittfältet väldigt bra. Slutligen har tycks Marcus Lantz ha fått ordning på rollfördelningen mellan lagets två innermittfältare. Med Jakob Lindström i en offensiv roll och Andreas Östling i regissörsstolen bakom fick man ut precis det man ville.

Andreas Östling kunde både vinna boll och transportera den framåt i banan. Dock kunde man önskat mer offensivt från Jakob Lindström som löste sina defensiva uppgifter på ett bra sätt men som i offensiva omställningar kunde varit snabbare i sitt sätt att fördela boll.

Ojämn offensiv

Tyvärr hade laget framför den fenomenala backlinjen och det så defensivt framgångsrika innermittfältet inte en lika lyckad eftermiddag. Stellan Carlsson gjorde visserligen det han är värvad för, nämligen mål. Jag är av åsikten att det då och då kan räcka för en anfallare. Det gör att Stellan för dagen kvitterar ut ett godkänt betyg. Det gör förmodligen resten av de offensiva spelarna också.

Det är nämligen väldigt svårt att peka på en eller två spelare som gör att resten av laget inte fungerar. Under Marcus Lantz försöker laget spela ett spel som är svårare än det spel man hade under Hans Prytz. 2012 års rakare spel gjorde att man försökte i djupled tills det gick. En taktik som gjorde att man sällan dominerade matcher utan oftast vann på att man ställde sig på gasen och tog ledningen innan motståndarna ens hunnit komma tillrätta i matchen. Något sedermera tvingade upp motståndarna i banan och öppnade för kontringar. Något laget med Emil Karlsson på topp var oerhört bra på.

Under Marcus Lantz vill man gärna bygga spelet på ett större bollinnehav. Ett spel som, när det fungerar kommer ge en trygghet mot sämre lag men som fortfarande fungerar riktigt som det ska. Det gör att det blir svårt att peka på enskilda spelare som inte lever upp till förväntningarna då det snarare är samspelet som ännu inte är så väloljat som man hade kunnat önska.

En påminnelse

Jag är medveten om att det finns stora problem med att kalla det en pånyttfödelse för en spelare som inte ens fyllt tjugo när denne hoppar in och inte ens lyckas göra ett godkänt mål. Jag har dock någonting att erkänna. Jag har tvivlat på Henrik Carlssons förmåga att faktiskt leva upp till de förväntningar jag haft på honom.

Henrik Carlsson

”Så du trodde att du kunde räkna bort mig? Tillåt mig skratta”

I dagens A-trupp är nämligen Henrik Carlsson den spelare jag troligtvis följt i längst tid. Sedan han anlände till klubben från Gais har jag följt hans framfart i såväl Gothia Cup som i A-laget. Jag har sett honom skruva in frisparkar på Kviberg, jag har sett honom göra sitt första A-lagsmål mot Lund och jag har hört honom svära över utebliven speltid som A-lagsspelare.

Jag har skrivit en hel del om honom. Så mycket att jag av någon märklig anledning beskyllts för att ha del i att hans form dalat då jag skulle ha lyft hans rykte till en bild som han inte kunnat leva upp till.

Förra året började jag dock tveka på den spelare jag så länge sett sådan potential i. Ytterst lite speltid under hösten och resultat på träning som inte pekade åt rätt håll gjorde att jag började tveka. En tvekan som förmodligen inte bara jag kände.

George Mourad kommer troligtvis att vara borta i en månad vilket ger Henrik Carlsson chansen. En chans som han under måndagen visade att han är villig att ta. Han är ett kvickare och lite smidigare alternativ till Stellan och George. Kan han bara få till den där självklarheten framför mål som han i juniorlagen alltid haft kan nog tiden utan George Mourad bli intressant ändå. Den enes bröd..

Henrik Carlssons inhopp var en påminnelse om kvalitéer jag faktiskt nästan hade glömt bort. På samma sätt som jag nästan hade glömt bort hur en ljum försommarkväll på Valhalla IP kan kännas.

Visst är det härligt. Det bästa är att det bara har börjat.

Apr 212014
 

Det blev vinst för Örgryte med 1-0 i premiären mot Skövde AIK. Målskytt blev (förstås) Stellan Carlsson och Sambadefensiv pratade med honom efter matchen.

Din syn på matchen?

- Det är premiär och vi gör en ok insats. Vi har boll och skapar lite, men efter 1-0-målet, så låter vi Skövde ha för mycket boll. En bra start på säsongen med tre poäng och vi vet att vi kan mer.

Kan man begära  mer av ÖIS i en sån här match?

- Absolut att vi vill ha mer boll, det vill vi i varje match och bör klara av det med de spelarna vi har, så det saknade vi idag.

Inramningen?

- Härligt med publiken och vädret, sedan får vi också vinna med 1-0. Det kan inte bli en bättre start på det här året. Det är roligt att spela när det låter mycket, publiken sitter inte bara på läktaren, de är verkligen här!

Du är här för att göra mål och gjorde segermålet.

- Ja, det kommer en långboll och George nickskarvar fram den. Det blir en tilltrasslad situation, ingen av deras mittbackar faller ur och jag kommer fri från i princip halva plan. Jag ser att målvakten går långt ut och chippar in bollen i bortre.

Säkert avslut?

- Det kändes tryggt, trots att jag fick lång tid på mig. Det brukar bli nån lucka och denna gången blev det bra.

Du hade fler chanser.

- Det kunde ha blivit ett till, men ett är bra när man vinner med 1-0, så det är bara att hoppas att rullar på för mig och laget. Jag hade ett jätteläge i andra när jag får ett pass av Jacob Ericsson och går förbi backen, men skjuter mitt på – där borde jag också gjort mål. Men man får väl försöka sprida ut målen, i den bästa av världar så gör man ett mål varje match.

Vad blev din roll när George tvingades gå ut?

- Henke kom in, var rivig och löpte mycket. I vanliga fall är det jag som får löpa bredvid George, så det blev en liten förändringar, men ingen större. Blir George borta ett tag, så får vi jobba på det.

Kan du spela target?

- Det är ok för mig att komma ner och möta, men George har storlek och styrka och är fantastiskt bra på den positionen. Varken Henke eller jag har den egenskapen utan vi får leva på att jobba hårdare i stället. Jag kan tänka mig att vi får dela upp det 50-50.

 

Apr 202014
 

En vinter har gått, en vår har börjat. Jag har flyttat till London och återvänt. Men nu ska äntligen allt bli som vanligt igen.

Premiär mot Skövde AIK är inget nytt. Så inte heller Valhalla IP. Så inte heller de förmodade ljumma vårvädret. Allt ser med andra ord ut som det brukar. Det är verkligen inte något gott tecken.

2007 var senast ÖIS vann en premiär. Den säsongen blev ett magplask. Både 2012 och 2008 då ÖIS vann sina serier slutade premiären med ett kryss. 2-2 mot Skövde AIK respektive 0-0 mot Limhamn Bunkeflo. Kanske är det ett oavgjort resultat vi ska hoppas på?

Nej. I årets premiär mer än någonsin är laget i behov av en vinst. Att studsa tillbaka upp direkt efter en degradering är bland det svåraste en fotbollsklubb kan göra. Att efter en säsong av motgångar vända allt till att bli en segermaskin är oerhört svårt. Det är som allt annat i den besynnerliga sporten fotboll en fråga om psykologi och det nuförtiden så vanvettigt populära uttrycket momentum. För att laget ska får tillbaka sitt momentum efter förra säsongen hade en seger med 5-0 varit en perfekt start.

Välbefolkat i solen

Det soliga söndagsvädret bjöd in till en ovanligt trevlig eftermiddag på Valhallas östra ståplatsläktare. Ett tjugotal personer hade letat sig innanför grindarna på Valhalla IP för att bevittna träningen. Hur många som var där för att ÖIS tränade kontra hur många som bara råkade bli kvar emellan två matcher i den pågående ungdomsturneringen Future Cup förtäljer inte historien.

Även på planen var det välbefolkat. Förutom Faramarz Gosheh och David Leinar fanns samtliga spelare nere på gräset. Oskar Wallén spenderade tiden tillsammans med Josefin Hultgren en av tre i fysteamet som just nu jobbar runt laget. Lättare jogging stod på schemat och eftersom att det är precis lika roligt som det låter lämnar vi Oskar och Josefin där för att gå vidare.

En bit bort höll nämligen Marcus Lantz, Sören Börjesson och Roger Nordstrand (fysio nummer två) i uppvärmningen för resten av  laget. En uppvärmning från vilken vi kan konstatera att André Nilsson är helt återställd från skadan han ådrog sig i matchen mot BK Forward. I fredags deltog han enbart i övningar utan närkontakt men under söndagens träning fanns inte längre några hinder. Om han spelar från start imorgon är dock oklart. En spelare som inte tränat för fullt veckan innan match brukar sällan starta. Det är en regel som gällt i sällskapet i några säsonger nu.

Utöver André Nilsson är det alltså inga spelare som har några ursäkter för att inte starta i premiären. Med detta kan vi också konstatera att det är ett ytterst slagkraftigt lag man kan ställa på benen i premiären. hela vägen ifrån målvakt till anfall.

Få öppna platser

I stora drag är startelvan redan spikad. Även om Johan Hagman under söndagens träning visade upp en avsevärt mycket bättre dagsform än sin konkurrent om platsen Fredrik Andersson så borde Fredrik ändå vara förstavalet under morgondagen. Johan Hagman har reflexer som överglänser Fredrik och på linjen är han väldigt bra. Däremot har han inte det spelet i luftrummet som Fredrik Andersson besitter. Det faller förmodligen avgörandet i nuläget men i framtiden är det inte omöjligt att Johan Hagman tar upp kampen på allvar beroende på hur motståndarlagen spelar.

I David Leinars frånvaro känns backlinjen lika given som Jakob Lindströms förmodade gula kort kring kvart över sex imorgon kväll. Jacob Ericsson gick förra året ifrån att vara lagets mest underpreseterande spelare till den mest intressanta. Som ytterback har han utvecklats i en rasande fart och numera besitter han dessutom en inläggsfot som håller bra klass.

Detsamma gäller Robin Ingvarsson som offensivt i nuläget ser ut som en uppgradering jämfört med Christofer Bengtsson. Defensivt har han dock fortfarande mycket att bevisa.

Hannes Sahlin och Adam Rosén kommer spela ihop i mittförsvaret. Frågor på det? Tänkte väl det.

Längre fram i banan är det inte heller några större tveksamheter. Under dagens träning användes Meriton Qoraj, Johan Hedman, Andreas Östling och Jakob Lindström som innermittfältare medan André Nilsson spelades på en kant. Ett tydligt tecken på att Johan Hedman nu ses som innermittfältare i första hand. Imorgon har dock Marcus Lantz sitt innermittfält klart för sig. Jakob Lindström och Andreas Östling flyttar ingen på i nuläget.

På kanterna lär Sebastian Ohlsson och Daniel Paulson ta varsin plats med tanke på André Nilssons skadebekymmer och Sebastian Ohlssons magnifika inhopp mot BK Forward. Då spelar det ingen roll att Robin Kacaniklic under dagens träning sköt för att döda.

Längst fram lär Stellan Carlsson och George Mourad hålla hus. Konkurrensen om de två platserna längst fram är i nuläget inte speciellt hård. Även om Henrik Carlsson imponerade i boxen under dagens pass så är han än så länge trea i näringskedjan.

Det ger följande startelva:

Fredrik Andersson 

Robin Ingvarsson – Hannes Sahlin – Adam Rosén – Jacob Ericsson

Daniel Paulson – Jakob Lindström – Andreas Östling – Sebastian Ohlsson

George Mourad – Stellan Carlsson

Visst ser det lockande ut. Imorgon smäller det. Nu åker vi!

Feb 092014
 

Sambadefensiv tog också en pratstund med tränare Markus Lantz efter 4-1-premiären mot Gauthiod.

Hur ser du på dagens match?

- Det var många delar som var bra, vi gör fyra mål och skapar många chanser utöver det, så det finns mycket positivt att ta med sig. tanken var att alla skulle få spela minst en halvlek och känna på det, några från U-19 laget fick ju också chansen att visa upp sig. Vi har tränat ganska tufft och man vill inte alltför stora risker, men alla visar bra inställning och attityd.

Lagom motstånd?

- Ja, men det viktigaste var att vi fick igång vårt offensiva spel. Vi är i en fas där vi ska bygga ett helt nytt spelsätt gentemot den här tiden förra året och spelarna ska vänja sig vid det. Då hade vi långa, raka bollar, nu ska vi bygga bakifrån med ett passningsspel efter backen, ha bra rörelse och komma runt på kanterna. Det tar lite tid, men man såg vissa delar som var intressanta idag.

Du börjar på ny kula?

- Nu får jag en försäsong att sätta min prägel på laget och jag har fått in spelare som jag vill ha in. Jag vill sätta min stil att spela fotboll, men det kommer att ta tid. Jag tycker ändå att man ser framsteg från vecka till vecka.

Vad händer med truppen?

- Allt ska vara klart den 31/3. Vi har ev en eller två platser öppna, men det är inget som säger att det blir fler spelare. I så fall blir det en yttermittfältare, vi har ingen renodlad på den positionen och har kollat lika där. Det finns olika alternativ, men vi kan inte plocka helt fritt, vi måste tänka på ekonomin också.

Christofer Bengtsson och Emil Karlson har lämnat.

- Vi har fått in George och Stellan som forwards, sedan har vi Henke och Sebastian, så där är vi bra besatta. På högerbacken har vi Haraldsson och Bratt, Paulsson fick känna på det idag, där finns olika alternativ. Så backlinje och anfall är bättre och starkare än förra året.

Varför försvann Bengtsson?

- Jag har inte varit inblandad så mycket, men det finns säkert en ekonomisk bit i det. Som tränare får man välja vilka spelartyper man söker, har man en budget, så får man välja och nu har vi tagit in Stellan Carlsson och Andreas Östling samt förlängt med George. Vi har alltså lagt krutet på offensiva spelare.

Och Emil?

- George kom in och jag ansåg att han var bättre, det är en konkurrenssituation i fotboll. Det är tufft och detta gjorde att han inte fick så mycket speltid, men Emil kan säkert lyckas jättebra nånannanstans. De som jag tycker är bäst kommer att spela och så kommer det alltid att vara.

Division ett?

- Vi fokuserar på vårt eget och bygger nåt nytt på sikt, där vi ska få in många unga spelare. Det kommer inte att gå på en månad eller två, det är en process och det är väldigt spännande