En vinter har gått, en vår har börjat. Jag har flyttat till London och återvänt. Men nu ska äntligen allt bli som vanligt igen.

Premiär mot Skövde AIK är inget nytt. Så inte heller Valhalla IP. Så inte heller de förmodade ljumma vårvädret. Allt ser med andra ord ut som det brukar. Det är verkligen inte något gott tecken.

2007 var senast ÖIS vann en premiär. Den säsongen blev ett magplask. Både 2012 och 2008 då ÖIS vann sina serier slutade premiären med ett kryss. 2-2 mot Skövde AIK respektive 0-0 mot Limhamn Bunkeflo. Kanske är det ett oavgjort resultat vi ska hoppas på?

Nej. I årets premiär mer än någonsin är laget i behov av en vinst. Att studsa tillbaka upp direkt efter en degradering är bland det svåraste en fotbollsklubb kan göra. Att efter en säsong av motgångar vända allt till att bli en segermaskin är oerhört svårt. Det är som allt annat i den besynnerliga sporten fotboll en fråga om psykologi och det nuförtiden så vanvettigt populära uttrycket momentum. För att laget ska får tillbaka sitt momentum efter förra säsongen hade en seger med 5-0 varit en perfekt start.

Välbefolkat i solen

Det soliga söndagsvädret bjöd in till en ovanligt trevlig eftermiddag på Valhallas östra ståplatsläktare. Ett tjugotal personer hade letat sig innanför grindarna på Valhalla IP för att bevittna träningen. Hur många som var där för att ÖIS tränade kontra hur många som bara råkade bli kvar emellan två matcher i den pågående ungdomsturneringen Future Cup förtäljer inte historien.

Även på planen var det välbefolkat. Förutom Faramarz Gosheh och David Leinar fanns samtliga spelare nere på gräset. Oskar Wallén spenderade tiden tillsammans med Josefin Hultgren en av tre i fysteamet som just nu jobbar runt laget. Lättare jogging stod på schemat och eftersom att det är precis lika roligt som det låter lämnar vi Oskar och Josefin där för att gå vidare.

En bit bort höll nämligen Marcus Lantz, Sören Börjesson och Roger Nordstrand (fysio nummer två) i uppvärmningen för resten av  laget. En uppvärmning från vilken vi kan konstatera att André Nilsson är helt återställd från skadan han ådrog sig i matchen mot BK Forward. I fredags deltog han enbart i övningar utan närkontakt men under söndagens träning fanns inte längre några hinder. Om han spelar från start imorgon är dock oklart. En spelare som inte tränat för fullt veckan innan match brukar sällan starta. Det är en regel som gällt i sällskapet i några säsonger nu.

Utöver André Nilsson är det alltså inga spelare som har några ursäkter för att inte starta i premiären. Med detta kan vi också konstatera att det är ett ytterst slagkraftigt lag man kan ställa på benen i premiären. hela vägen ifrån målvakt till anfall.

Få öppna platser

I stora drag är startelvan redan spikad. Även om Johan Hagman under söndagens träning visade upp en avsevärt mycket bättre dagsform än sin konkurrent om platsen Fredrik Andersson så borde Fredrik ändå vara förstavalet under morgondagen. Johan Hagman har reflexer som överglänser Fredrik och på linjen är han väldigt bra. Däremot har han inte det spelet i luftrummet som Fredrik Andersson besitter. Det faller förmodligen avgörandet i nuläget men i framtiden är det inte omöjligt att Johan Hagman tar upp kampen på allvar beroende på hur motståndarlagen spelar.

I David Leinars frånvaro känns backlinjen lika given som Jakob Lindströms förmodade gula kort kring kvart över sex imorgon kväll. Jacob Ericsson gick förra året ifrån att vara lagets mest underpreseterande spelare till den mest intressanta. Som ytterback har han utvecklats i en rasande fart och numera besitter han dessutom en inläggsfot som håller bra klass.

Detsamma gäller Robin Ingvarsson som offensivt i nuläget ser ut som en uppgradering jämfört med Christofer Bengtsson. Defensivt har han dock fortfarande mycket att bevisa.

Hannes Sahlin och Adam Rosén kommer spela ihop i mittförsvaret. Frågor på det? Tänkte väl det.

Längre fram i banan är det inte heller några större tveksamheter. Under dagens träning användes Meriton Qoraj, Johan Hedman, Andreas Östling och Jakob Lindström som innermittfältare medan André Nilsson spelades på en kant. Ett tydligt tecken på att Johan Hedman nu ses som innermittfältare i första hand. Imorgon har dock Marcus Lantz sitt innermittfält klart för sig. Jakob Lindström och Andreas Östling flyttar ingen på i nuläget.

På kanterna lär Sebastian Ohlsson och Daniel Paulson ta varsin plats med tanke på André Nilssons skadebekymmer och Sebastian Ohlssons magnifika inhopp mot BK Forward. Då spelar det ingen roll att Robin Kacaniklic under dagens träning sköt för att döda.

Längst fram lär Stellan Carlsson och George Mourad hålla hus. Konkurrensen om de två platserna längst fram är i nuläget inte speciellt hård. Även om Henrik Carlsson imponerade i boxen under dagens pass så är han än så länge trea i näringskedjan.

Det ger följande startelva:

Fredrik Andersson 

Robin Ingvarsson – Hannes Sahlin – Adam Rosén – Jacob Ericsson

Daniel Paulson – Jakob Lindström – Andreas Östling – Sebastian Ohlsson

George Mourad – Stellan Carlsson

Visst ser det lockande ut. Imorgon smäller det. Nu åker vi!

 

Sambadefensiv tog också en pratstund med tränare Markus Lantz efter 4-1-premiären mot Gauthiod.

Hur ser du på dagens match?

- Det var många delar som var bra, vi gör fyra mål och skapar många chanser utöver det, så det finns mycket positivt att ta med sig. tanken var att alla skulle få spela minst en halvlek och känna på det, några från U-19 laget fick ju också chansen att visa upp sig. Vi har tränat ganska tufft och man vill inte alltför stora risker, men alla visar bra inställning och attityd.

Lagom motstånd?

- Ja, men det viktigaste var att vi fick igång vårt offensiva spel. Vi är i en fas där vi ska bygga ett helt nytt spelsätt gentemot den här tiden förra året och spelarna ska vänja sig vid det. Då hade vi långa, raka bollar, nu ska vi bygga bakifrån med ett passningsspel efter backen, ha bra rörelse och komma runt på kanterna. Det tar lite tid, men man såg vissa delar som var intressanta idag.

Du börjar på ny kula?

- Nu får jag en försäsong att sätta min prägel på laget och jag har fått in spelare som jag vill ha in. Jag vill sätta min stil att spela fotboll, men det kommer att ta tid. Jag tycker ändå att man ser framsteg från vecka till vecka.

Vad händer med truppen?

- Allt ska vara klart den 31/3. Vi har ev en eller två platser öppna, men det är inget som säger att det blir fler spelare. I så fall blir det en yttermittfältare, vi har ingen renodlad på den positionen och har kollat lika där. Det finns olika alternativ, men vi kan inte plocka helt fritt, vi måste tänka på ekonomin också.

Christofer Bengtsson och Emil Karlson har lämnat.

- Vi har fått in George och Stellan som forwards, sedan har vi Henke och Sebastian, så där är vi bra besatta. På högerbacken har vi Haraldsson och Bratt, Paulsson fick känna på det idag, där finns olika alternativ. Så backlinje och anfall är bättre och starkare än förra året.

Varför försvann Bengtsson?

- Jag har inte varit inblandad så mycket, men det finns säkert en ekonomisk bit i det. Som tränare får man välja vilka spelartyper man söker, har man en budget, så får man välja och nu har vi tagit in Stellan Carlsson och Andreas Östling samt förlängt med George. Vi har alltså lagt krutet på offensiva spelare.

Och Emil?

- George kom in och jag ansåg att han var bättre, det är en konkurrenssituation i fotboll. Det är tufft och detta gjorde att han inte fick så mycket speltid, men Emil kan säkert lyckas jättebra nånannanstans. De som jag tycker är bäst kommer att spela och så kommer det alltid att vara.

Division ett?

- Vi fokuserar på vårt eget och bygger nåt nytt på sikt, där vi ska få in många unga spelare. Det kommer inte att gå på en månad eller två, det är en process och det är väldigt spännande

 

 

Markus Lantz på presskonferensen:

- Våra första 25 är svaga, vi kommer inte in i matchen, men sedan får vi bättre koll på det. Vi gör ett par förändringar samt sätter in Ricky i början på andra, då spelar vi en fantastisk fotboll i 15-20 minuter – vi kombinerar och kommer till många avslut. Ska man ha möjlighet och chans att ta poäng mot ett topplag som Falkenberg borta, så får man inte fler än 2-3 frilägen och då måste man göra mål på de chanserna. Hade vi fått mål en av de chanserna, så hade vi fått mer energi och höjt oss ytterligare. Nu bränner vi dem och då är Falkenberg skarpa med sitt omställningsspel. Vi spelade bra i början av andra, men gjorde inte mål på det vi skapade, det är ganska typiskt. I slutändan får vi upp och chansa och då blir det många möjligheter för Falkenberg. Det känns som om det spelar mindre roll om man förlorar med 1-0 eller 2-0 i det läget. Vi är på rätt väg, jag ser tendenser i vårt spel. Vi ska bli lite skarpare, så ska vi nog få ordning på det här också.

Bytet med Oskar Wallén?

_ Lite för att han fick en smäll på knät och hade svårt att röra sig, samtidigt ville vi ha in Ricky. Vi hade Emil som skulle trycka i djupled och trycka ned deras backlinje och få Ricky i positionen framför deras backlinje, där han kunde få boll och fördela – vilket han gör fantastiskt bra. Han gör en riktigt bra andra halvlek, tanken var att få in en bolltrygg spelare i det mellanrummet och det fick vi ut av det.

Jacob Ericsson haltade av mot slutet?

- Vi skulle gjort ett byte innan, lyft Hedman och in med Henke Carlsson. Hedman var helt färdig, men så fick Jacob Ericsson kramp och det var inte mycket att välja på utom att byta ut honom och in med Hannes i stället. Det var bara en krampkänning, lite mer löpning i veckan, så ska han klara sig från detta.

Jun 212013
 

Betyg, betyg, betyg. Det är dags igen. Denna gång är betygen satta av Christian och Felix. Kommentarerna är mestadels Christians och som vanligt är det upp till alla att tycka vad dom vill men vi vill ändå att ni håller en trevlig ton i kommentarsfältet // Farsa på stan.

Peter Abrahamsson 4 (Båda 4)

Kan ha varit matchens främste Öisare. Höll kvar ÖIS i matchen i framför allt första halvlek med ett par svettiga räddningar på bland annat ett friläge. Även i andra halvlek tvingades han till räddningar på en del luriga avslut från nära håll. En bra insats av Peter. Igen.

Felix tycker spelet med fötterna är på tok för dåligt framförallt i den första halvleken då Peter skickar ut några bollar för mycket över sidlinjen. Annars är även han väldigt nöjd.

Christofer Bengtsson 1,5 (Felix 2, Christian 1)

Christian: Det var verkligen inte Bengans dag i dag. Kom fel in i det från början och så fortsatte det. Inte van att se honom slå bort så många passningar. Nytt rekord idag. Måste hitta tillbaka mot LSK.

Felix håller med men tycker ändå Bengtssons defensiva slit och förmåga att reda ut sina misstag gör att han når upp i ett godkänt.

David Leinar 2 (Båda 2)

I den bästa av världar hade han skallat undan bollen vid Värnamohörnan som gav 0-1. Såg kanske lite svajigt ut då och då. Hade, som hela laget, problem i främst första halvlek när pressen lades mot ÖIS backlinje.

Adam Rosén 2 (Båda 2)

Förutom straffen la man inte märke till Rosén på samma sätt som David Leinar, något som brukar vara ett bra tecken för en mittback. För en hel del rätt och får därmed ett godkänt betyg.

Hannes Sahlin 2 (Båda 2)

Defensivt går det inte att klaga speciellt mycket på Hannes som börjar hitta tillbaka till formen så sakteliga. Var dock lite för slö i offensiven för att vara Sahlin. Hade, under forceringen, kunnat kliva på betydligt mer än vad han gjorde.

Jonathan Azulay 2,5 (Felix 3, Christian 2)

Azulay städade det han skulle städa under första 45. Försattes i dumma situationer ibland, men löste dem OK. Blir ett offer då man i paus ska ställa om och spela 4-4-2. Christian tycker att han står för en godkänd insats, Felix tycker att insatsen är starkare än så. I rollen han har gör han enligt Felix det mesta rätt och stör när han ska störa och visar upp en vilja att ta tag i spelet som väldigt få andra visade i den första halvleken.

Johan Hedman 2 (Båda 2)

En ganska så svag tvåa. Tog några maxlöpningar i första halvlek, men det mattades av i andra. Kom ur matchen ganska så snabbt och hade inte mycket delaktighet i något av det offensiva. Hamnar ganska ofta i situationer där han håller i bollen tills de offensiva alternativen försvinner och han tvingas vända hemåt eller inåt i banan för att bli av med bollen. Skulle lite oftare vågat trycka iväg bollen direkt till en djupledslöpande spelare.

Johan Lundgren 2 (Båda 2)

Lite väl tafatt i passningsspelet där passningen ofta blir för lös. Springer en hel del och vill vara där det händer, något han ska ha cred för. Tyvärr finns inte precisionen i varken passningar eller skott den här gången. Trägen vinner brukar det dock heta och tillslut löper Lundgren sig till ett läge och sätter bollen. Och som han hade längtat efter det. Snubblande nära trea från Felix.

Jakob Lindström 1 (Båda 1)

Det smärtar att skriva det men Jakob ser tyngd ut av kaptensbindeln. Gör allt för att undvika fel matchen igenom, lyfter sig lite i andra halvlek men inte tillräckligt.

Jacob Ericsson 1 (Båda 1)

Ericsson byttes i halvlek och det var väl tur det. För Ricky gjorde det betydligt bättre. Ericsson var stundtals väldigt medioker i första halvlek. Kom till några inlägg, men i och med att han är så oerhört vänsterfotad blir det lätt att läsa av som försvarare. Agerandet på hörnan är dessutom under all kritik. Det går fort i fotbollsvärlden. Målskytt i förra matchen och nu det här. Startar troligtvis inte i Ljungskile.

Henrik Carlsson 2 (Båda 2)

Sliter ont i sin ensamhet. Försöker suga in bollen, lyckas ibland men det blir inte så mycket av det. Missar också alldeles för bra lägen. Det får man inte göra i vår utsatta position!

Oskar Wallén 3 (Båda 3)

Kom in och tog för sig. Vann boll och spelade vidare. Hittade Ricky till straffsituationen och hotade hela tiden framför mål. Missade själv ett friläge där han kom ur läge, men ett lovande inhopp från en på senare tid underpresterande Wallén. Kul att se. Start i Ljungskile?

Ricky Yarsuvat 2 (Båda 2)

Om än inte lika bra som Wallén, men Ricky kom in och ändrade matchbilden. Utmanade och löpte. Ordnade en straff. Från start till höger mot LSK?

Sebastian Ohlsson spelade för kort tid för att betygsättas

 

 

Där kom den. Årets tyngsta förlust. I Varberg för två veckor sedan fanns det fortfarande bortförklaringar, en skadad Jakob Lindström, en tveksam domarinsats, solen i ögonen, bakhalt, strävt gräs and all that jives. I Ängelholm tog bortförklaringarna slut.

 

Den krassa sanningen är att det var ett totalt haveri defensivt. 4-1 var i underkant och en lite finurlig offensiv är en klen tröst. Det belyser återigen frågan om ÖIS är kapabla att spela ett varierat anfallsspel byggt på bollinnehav och samtidigt hålla ihop en ramstark defensiv. Än har man inte lyckats kombinera de två på ett tillfredsställande sätt.

Mot Landskrona lyckades man visserligen göra fyra mål men då mot ett grovt underpresterande hemmaförsvar och med ett spel baserat på omställningar. Samma visa mot Brage då man med ett hyperaggressivt presspel i andra halvlek krigade in en boll och kunde inkassera tre poäng.

 

När man i matcher som den mot Varberg och till viss del även i matchen mot Ängelholm blir laget anfaller med stort manskap och utsätts för omställningar får man problem.. Bara stormakter klarar av att föra krig på flera fronter sägs det. Kanske är det lite tråkigare raka och omställningsinriktade ÖIS mer lönsamt när det ska samlas poäng?

 

Oh captain?

Trots två säsonger i A-truppen var det under försäsongen iår som Jakob Lindström på allvar slog sig in i mitt hjärta som en spelare att räkna med. Under försäsongen visade han att han kan ta det defensiva ansvaret, att han kan agera bollvinnare och fördela boll. I matcher som derbyt mot Gais och vinsten mot Syrianska spelade han som i trans.

 

Jakob Lindström

Leendet vi saknar

Men Jakobs betydelse för laget blir inte tydligare än när han faller ur ramen och spelar dåligt. Mot Ängelholm och i flera andra matcher under våren har hans närkampsspel inte varit i närheten av försäsongens, hans passningsspel har varit mer bakåt och i sidled än någonsin och han har sett allt annat än självsäker ut.

Kan det vara så enkelt att vi hittar orsaken till Jakobs formsvacka runt hans högerarm?

 

När man analyserar Jakobs insatser måste man sätta dem i perspektiv. Som den förste att ta en ordinarie plats i A-truppen i det ”Nya-ÖIS” fick han genast bli mannen alla litade på innan han ens hunnit bli en man. Upplärd i Sören Börjessons skola, med en farbror i sportrådet, och med ett ansikte som är som skulpterat för en matchannons blev han den självklare symbolen redan som 18-åring.

 

Ett naturligt steg i Jakobs marsch mot ikonstatus var att redan som 20-åring var att utse honom till lagkapten. Beslutet mycket riktigt också kring årsskiftet. Inledningsvis såg det ut att vara ett genidrag. Leinars plats i startelvan var inte gjuten och Jakob Lindström gick fram som ett godståg på mittfältet och onekligen i sitt livs form.

 

Jag och mina vänner på ståplats stod med varsitt fånigt leende på läpparna och bara njöt av Jakobs magnifika insats på mittfältet mot Gais. Leendet är nu utbytt. När Jakob Lindström i den andra halvlekens mitt mot Ängelholm blir utbytt mot Johan Hedman är det något som inte står helt rätt till.

 

När Jakob Lindström spelar 2013 så gör han det inte bara för att Hans Prytz skrivit ned hans namn på en tavla. Han gör det för att motbevisa de som tycker att han spelar på gamla meriter, han gör det för att motbevisa de personer som tycker att han spelar för att hans farbror sitter i sportrådet, han gör det för att bevisa för sina lagkamrater att han är en lagkapten att lita på och han gör det för att de allra flesta som håller på Sveriges äldsta klubb litar på att han är framtiden.

 

När Jakob då hamnar i en formsvacka som han onekligen har gjort så blir trycket på hans axlar större än de flesta spelarna i laget. Samtidigt som bindeln och allt som byggts runt Jakob också gör att man har ett visst tålamod så blir det tveklöst också en börda.

 

Ljuspunkten Henrik Carlsson

 

Markus Gustafsson, Jakob Olsson, Jakob Lindström, Filip Holländer, Henrik Carlsson?

 

Varje år har sitt rödblåa stjärnskott och frågan är om inte Henrik Carlsson kan bli årets. I matchen mot Degerfors var han oerhört trevlig att titta på som innermittfältare och mot Ängelholm var han bäst på plan som anfallare.

 

http://img.cdn.svenskafans.com/Image/5/261850/preview.jpg

Namnet Henrik Carlsson är något det pratats om sedan han kom från Gais till Tipselit 2011. Redan förra sommaren flyttades han upp permanent till A-truppen och optimistiska röster ville redan då ha in honom i startelvan. Även om han förra säsongen visserligen bidrog med ett av säsongens vackraste ögonblick när han gjorde 2-0 målet mot Lunds BK och gled på knä framför hemmaklacken med ett leende som sträckte sig från öra till öra, så lämnade ynglingen inga djupare avtryck spelmässigt under säsongen 2012.

 

Mot Ängelholm kom nog något av ett genombrott för anfallaren. I en övrigt miserabel match var han kanske bästa ÖIS:are på planen. Var han placeras nästa vecka är dock oklart. Trots att han mest av allt vill spela anfallare så saknas Johan Lundgren nästa vecka och då kan det mycket väl bli innermittfältet för Henrik Carlssons del.

Det var allt för den här gången. Det är idag mindre än en vecka till matchen mot Östersund som är en poäng ovanför sällskapet. En vinst där och vi är så där naivt tokglada igen. Är det inte härligt ändå?

 

 

Sambadefensiv tog också en pratstund med Hans Prytz efter matchen på Gamla Ullevi.

Din kommentar till matchen?

- En väldigt öppen och fartfylld match. Degerfors tar ledningen två gånger, vi lyckas komma tillbaka två gånger, sedan släpper vi till ytterligare chanser efter det. Det är en sån match man inte precis önskar sig som tränare. Vi får ta med oss det positiva att vi kommer tillbaka och kniper en pinne.

Viktigt med poäng efter storförlusten i Varberg?

- Det är alltid viktigt att studsa tillbaka, att visa att man kan matcha sina motståndare. Sedan är det synd att vi ger bort det första halvleken och inte riktigt tror på det. I andra hittar vi många sekvenser där vi äger boll på deras planhalva, hittar spelvändningar, öppningar och lösningar i vårt anfallsspel. det ska vi tro på från start, men det gör vi inte utan petar lite mycket, blir kvar på samma yta och spelar lite kort och löst.

Varför blir det så?

- Oro eller orutin kanske. Jag sa till killarna i paus att vi har inget att vara oroliga för utan det är bara att köra, sätta fart på bollen, vända den och trycka ordentligt. Henrik Carlsson tar mig på orden och gör en fantastisk insats idag.

Är du en dålig förlorare?

- Jag gillar inte att förlora, men de finns nog de i laget som är sämre. Klart att vi ska vara dåliga förlorare, men på rätt sätt. Vi ska veta vilken prestation och insats vi har gjort. Kan man kanalisera det till att göra nåt bättre för egen del och fokusera på det man kan påverka, så är det jättebra.

Är det värre i tränarrollen?

- Ibland kan man vara frustrerad och vilja vara med handgripligen på plan. Nu är det som det är och jag får finna mig i att stå vid sidan och försöka påverka så mycket som jag kan. Sedan har man stort ansvar för helheten som tränare och det måste jag ju klara av.

Många tuffa matcher just nu.

- Viktiga matcher och det är viktigt att ta poäng mot rätt lag. Nu tog vi en idag, det är bra, så tränar vi i morgon och ser fram mot lördag och Ängelholm.

Problem att du får göra ändringar i laget varje match?

- Jag vill inte fokusera så. Vi konstaterar att Johan ligger hemma i feber och inte är med idag, då får nån annan chansen och jag backar de spelare som är på plan. Vi kommer inte att kunna säga i november att vi hade så många sjuka och skadade, utan vi har det vi har.

 

0-0 på Stadsparksvallen får vi vara nöjda med. Så känns det i dag, några timmar efter matchen. J-Södra var trots allt närmst en vinst, trots Azulays ribbträff. Men vi vill ha mer. GIF Sundsvall, på lördag är ni laget att få sota för detta. Gör er förberedda!

Peter Abrahamsson 3

Det står mer och mer klart: Peter Abrahamsson är ruskigt viktig för ÖIS. Det är väl visserligen ingen överraskning – det har han varit länge – men det tåls att uppmärksammas med tanke på hans fina insatser. Igår, mot Jönköpings Södra, var bara en i raden av alla fina framträdanden. Visst, han gav bort bollen vid en utrusning som hade, och borde, kunnat mynna ut i ett baklängesmål när han sköt bollen rakt i gapet på en av deras mittfältare, men i övrigt var han en jätte när det hettade till runt ÖIS straffområde.

Framför allt minns man frilägesräddningen i första halvlek när Johan Lundgren och hans namne Hedman tappade bollen högt upp i banan. Bollen hamnade hos Vukojevic som från sin position ute till vänster försökte skjuta bollen i bortre, men där stod Abrahamsson pall. I efterspelet av den räddningen fick Södra ytterligare två skållheta skottlägen, men då stod både Peter och offrande försvarare i vägen för bollen.

Det skall till någonting extra för att få bollen förbi Peter Abrahamsson en vanlig kväll. Det skall gudarna veta.

Christofer Bengtsson 2

Kanske är det så att den gode Bengtsson är nere i en ”down-period”. Det är inte katastrof, men så väl som mot GAIS så var gårdagens insats inte riktigt på den nivå som vi blivit vana att se under 2013. Det finns mer att kräma ur den där 32-åriga kroppen. Högerkanten hade inte mycket att komma med – ett påstående som visserligen stämmer in rätt bra på hela laget sett över 90 minuter – vilket man hade önskat.

David Leinar 3

Giganten från Motala!

Det är nästan skrattretande att se hur enkelt David Leinar vinner allt, allt och precis allt i luftrummet. Mot J-Södra förnedrade han samtliga i huvudspelet och skallade undan varenda hörna och inlägg. En viktig ingrediens mot slutet när hemmalaget pressade ÖIS bakåt i banan för att få in ett ledningsmål.

I övrigt stod han rätt allt som oftast. Han kryddade dessutom det med lite äkta Sambadefensiv – det vill säga skottfinter och allt därtill – i de perfekta lägena. Nej, det finns inte mycket att klaga på. Insatsen var stabil, helt enkelt. Well done!

Jonathan Azulay 2

I Adam Roséns frånvaro var det åter igen Jonathan Azulay som fick ta steget in bredvid David Leinar. Och det gick onekligen bättre än senast det begav sig (mot Falkenbergs FF i premiären). Fortfarande fanns tendensen till att dra på sig onödiga frisparkar på grund av sitt aggressiva försvarsspel, men det var i en reducerad mängd sett till FFF-matchen. Var dessutom uppe och flög på en offensiv hörna i den sjunde matchminuten och endast överliggaren stod i vägen för ett mål. Skit!

Hannes Sahlin 2

Om det fanns någon som var glad över Adam Roséns skadefrånvaro igår så var det nog Hannes Sahlin. I och med det fick han chansen att slå sig in i startelvan igen efter en lång tid av bänknötande. Han skötte sig OK, det får man säga, men det blev inte mycket offensivt att tala om. Och det känns rätt grundläggande för att Hannes skall få ut maximalt av sitt spel. Han skall upp i banan, samspela med sin mittfältare och komma till inläggsläge. Så blev det inte igår. Istället blev det mestadels försvarsspel. En uppgift han kan kvittera ut ett godkänt resultat ifrån. Den ”gamla” Hannes lyser dock med sin frånvaro. Just nu, åtminstone.

Sebastian Ohlsson 1

Nej, nej, nej. Varken Sebbe eller Jacob Ericsson hade några bra kvällar på sina kanter. Skapade de någonting av högt värde? Ja, Ohlsson hade ett volleyskott i första halvlek som Helgesson stötte ut till en hörna, men i övrigt: Noll. Ingenting. De fick inte ordning på bollen och de kom inte igång alls.

Johan Hedman 2

Svårbedömd. Det blir så när man tidigt tvingas utgå pga. skada. Prognosen säger en lindrig bristning i ljumsken som förmodligen kommer hålla honom borta från spel åtminstone mot GIF Sundsvall på lördag. Av ännu större vikt att Jakob Lindström kan spela, alltså. Visade dock prov på fina intentioner under den korta period han var på plan med ett flertal fina offensiva initiativ.

Johan Lundgren 2

Attans korvspad!

Johan Lundgren hade ingen bra afton på Stadsparksvallen. Inte bra alls. Snarare snudd på bedrövlig. Det är åtminstone slutsatsen vi drog från våra positioner på pressläktaren. Vi har sett tendenserna tidigare och vi fick syna dem än en gång. Nämligen det faktum att han tar för lång tid på sig med bollen vid fötterna. Mot J-Södra skedde det flera gånger om vilket istället gjorde att han tappade bollen på mittplan. Med en lite kvickare tanke hade bollen kunnat sitta på endera Yarsuvat eller Wallén som hela tiden var redo att gå på djupet. Som grädde på moset kan han med att klandra sina medspelare för sina mediokra passningar. Det är inte acceptabelt. Snarare tråkigt att se. Ta ditt eget ansvar, Johan!

Jacob Ericsson 1

En vis skribent i kommentarsfältet skrev häromdagen att yttermittfältet är sämre än det var i Söderettan 2012. Det har han helt rätt i. Under gårdagen blev det smärtsamt tydligt. Varken Sebastian Ohlsson eller Jacob Ericsson gjorde någonting på hela matchen vilket är allt annat än godkänt. Ericsson hade förvisso drag under fötterna i vanlig ordning, men tydligt är att inläggsfoten måste putsas före avspark nästa gång. Fyra, fem bra inläggslägen mynnade ut i exakt ingenting. Titta upp, koncentrera dig och slå sedan inlägget på ytan Öisarna rör sig mot. Då blir det nog bättre.

Oskar Wallén 2

Inte heller Oskar Wallén var bra mot Jönköpings Södra. Att säga det vore att ljuga. Han hade det tungt i stort sett hela matchen och att han saknade sin evige vapendragare Emil Karlsson var tydligt. På 90 minuter kom han till hela noll avslutningslägen. Sambadefensiv kräver mer av en anfallare.

Richard Yarsuvat 1

Emil Karlsson 1, Richard Yarsuvat 0.

Oj, vad smärtsamt tydligt det framkom hur mycket vassare Emil Karlsson är. Det bör väl även ha handlat om samspel med det övriga laget, där har Karlsson självfallet en fördel, men likväl som för Wallén kom inte Yarsuvat igenom en enda gång. Och det på ett J-Södra-försvar som har läckt som ett såll det senaste. Fem insläppta på Jämtkraft Arena. Där bara måste ÖIS kunna bättre. M-å-s-t-e.

Filip Holländer 2

Folk har skrikit på Filip Holländers närvaro de senaste veckorna. ”Vi vill se Holländer centralt”, har varit ett stående inslag bland ÖIS supportrar. Inhoppet mot GAIS bådade gott, men igår när han fick nästan en hel match på sig blev insatsen mer slätdragen. Varken si, varken så. Lite bu och lite bä. Svårt att sätta något glasklart betyg, men särskilt förtroendeingivande var det trots allt inte. Han spelade sig åtminstone inte till en given plats framöver.

Henrik Carlsson och Daniel Paulson spelade för kort tid för att betygsättas

 

Stadsparksvallen i Jönköping bör klinga rätt bra i Peter Abrahamssons och David Leinars öron. De spelade nämligen från start senast det begav sig på ”vallen” – kanske Sveriges vackrast belägna idrottsplats. Året var 2010 och ÖIS tog en mycket viktig trepoängare som där och då förde dem upp till en fjärde plats i tabellen. Dessutom med en hängmatch mot Ängelholms FF i bagaget. Säsongen i stort lämnade allt i övrigt att önska, men där och då andades man en viss optimism. Allsvenskan 2011 var inte så djävla långt borta, trots allt. Man skulle ”bara” sätta bonnegänget Ängelholm på plats och avancera upp till andra plats. En poäng bakom serieledande IFK Norrköping. Lätt som en plätt!

Till sist hamnade ÖIS ganska långt ifrån Allsvenskan 2011. Ett kryssrekord satte stopp för det. Men mot Jönköpings Södra visade ÖIS prov på ett spel man inte ofta fick se dem prestera under säsongen. Och som grädde på moset smekte hackkycklingen Álvaro Santos in sitt sjätte mål för säsongen på ett sätt som bara kan kan. Bortre krysset stod som en strut i vädret, och Alexander Nadj i hemmamålet har nog aldrig agerat mer statist någonsin.

På tilläggstid dödade ÖIS tillställningen efter att ha ställt om blixtsnabbt då Jönköpings Södra tappat bollen i ett offensivt läge. Svisch, så hade Markus Gustafsson frispelat Jakob Olsson som sedermera tryckte bollen i nät. På läktaren satt Jeffrey Aubynn och njöt tillsammans med representanter för ÖIS, vilket mynnade ut i ett av alla oändliga ”Jeff till ÖIS”-rykten som numer dyker upp varje off-season. Ingen silly season utan ett Aubynn-rykte!

Två och ett halvt år efter den där 2-0-segern där Álvaro Santos och Markus Gustafsson fixade biffen och tre poäng reser ÖIS till Stadsparksvallen igen. Och denna gång med helt andra förutsättningar. Abrahamsson, Leinar och Bengtsson. Där har vi de ynka tre som tillhörde ÖIS då, och som tillhör klubben än i dag. I övrigt är laget ett helt annat. Pavel Zavadil är utbytt mot Johan Lundgren, Nicolas Sandberg är utbytt mot Oskar Wallén och Markus Gustafsson är utbytt mot Sebastian Ohlsson.

Janne Andersson som hade det yttersta ansvaret då och Hans Prytz som tar de avgörande besluten när denna text författas må ha olika strategier och idéer kring hur fotboll bäst bör utföras: men de har alla samma grundmål – att vinna matchen och plocka med sig tre poäng hem.

Frågan är bara vilka spelare Hans Prytz har till förfogande när detta skall försöka utföras. Sedan tidigare vet vi att Emil Karlsson saknas på grund av det röda kort han fick syna mot GAIS, men fortsatt är det frågetecken kring framför allt Jakob Lindström. Han har inte spelat sedan vinstmatchen mot IK Brage den 22:a april vilket snart är tre veckor sedan. Johan Hedman har vikarierat sedan dess, och gjort det helt godkänt, men i längden behöver ÖIS ha sin lagkapten till förfogande. Hans uppgifter på mitten är svåra att ”ta efter” och hans blotta närvaro samt inställning tänder till laget på ett sätt som de flesta av de andra spelarna har svårt att efterlikna.

Lyckligtvis känns chansen ganska så stor att Lindström kommer att spela mot Jönköpings Södra. Vi skall inte dra några förhastade slutsatser, och han klev av träningen efter smärtor så sent som igår, men i eftermiddags rörde han sig till synes tämligen obehindrat och deltog i alla de övningar som tränarteamet satt upp. Det måste betyda något!

Vi kan åtminstone fastslå att det är på bättringsvägen. Konstigt vore väl i och för sig annars, men  förra veckan sysselsatte han sig som bekant med egna övningar i gymmet. Då missade han matcherna mot Landskrona BoIS och Djurgårdens IF. Förhoppningarna var att han skulle ha återhämtat sig nog för att kunna spela derbyt i måndags, men den planen gick som bekant i kras vilket lade ett stort ansvar på Hedmans axlar.

Nu är det bara att hålla alla tummar som finns för att det avslutande träningspasset som genomförs på söndag eftermiddag ger de besked vi vill ha. Inga smärtor, eller åtminstone smärtor som inte är behandlingsbara, och att han ger tummen upp för spel mot Jönköpings Södra. Enbart det borde i så fall göra att varenda Öisare på måndag efter avslutad jobbdag hoppar i bilen och bränner plattan i botten mot Jönköping. För vem vill missa återkomsten?

Utöver Adam Rosén som tog det lite lugnare var hela truppen samlad för dagens pass. Och lyckligtvis gick samtliga av planen med kroppen i behåll. Angående Rosén behöver vi nog inte vara alltför oroliga. Det handlar förmodligen bara om någon liten småskavank som behandlas på bästa sätt. Under tiden som laget övade på ditten och datten löpte Adam Rosén ett tiotal varv runt gräsplanen, stretchade, samspråkade med Erik Nexborn för att ta några avslutande varv och sedan slinka in i omklädningsrummet. Räkna med honom på måndag. Lite vila imorgon så är han på benen igen!

I och med Emil Karlssons avstängning krävs det lite omstuvning i startelvan. Det är lite tidigt att säga exakt hur det kommer se ut mot Södra – frågan är om Hans Prytz ens vet det själv ännu – men det finns ett par olika konstellationer som känns troliga. I nuläget känns det mest troligt att det är Richard Yarsuvat som assisterar Oskar Wallén i anfallet, men platsen är ”up for grabs” då Johan Hedman skall ha spelat där på träningen igår och då även Henrik Carlsson fick dra på sig västen och kriga ihop med Wallén tidigare i dag.

Konkurrens at its finest!

Det är väl för härligt! Exakt som det skall vara. Eller hur? Man skall behöva kämpa för sin närvaro. Det skall inte vara någon dans på rosor. Och kriga kan man säga att dessa tre herrar lär få göra fram tills måndag kväll. Åtminstone på det återstående passet innan laget tas ut. Där gäller det att övertyga Prytz om att man är ready to go. Redo att gå in och göra slarvsylta av ett darrigt Södraförsvar som helst av allt hade velat möta ÖIS U17-grabbar. Det är ungefär på den nivån deras självförtroende ligger för tillfället efter en rad oerhört svajiga försvarsinsatser.

Målvakt och backlinje kommer förhoppningsvis vara intakt så länge Adam Rosén inte kastar in handduken, men på Richard Yarsuvats yttermittfältsplats skapas ett hål om han kliver upp i anfallet (vilket som sagt känns som det mest troliga alternativet). Och får man gå efter vad dagens träningspass gav så är det Jacob Ericsson som tar steget tillbaka in i startelvan.

Bra, om du frågar mig. Jag gillar Jacob. Han har speed och han vill alltid göra någonting konstruktivt med bollen. Kanske lite för omständig här och där, men tar han med sig farten och fläkten från dagens träning kommer ytterbackarna i J-Södra drömma mardrömar hela måndagsnatten lång. Promise! Kvaliteten finns där och kan han bara slipa på sina något stressade avslut blir det som en stor skål kalaspuffar.

Kalaspuffar får bli slutordet för i kväll. I natt drömmer vi Álvaros Santos bananskruv från 2010. Wallén är mannen att återupprepa denna bedrift på måndag. Då säger vi så!

© 2012 Sambadefensiv Kontakt: kontakt@sambadefensiv.se Suffusion theme by Sayontan Sinha