Hela situationen är rätt tragisk egentligen. Det är mindre än tre månader kvar tills Superettan sparkar igång och när man ska försöka planera säsongen så är det helt oundvikligt att prata i ”om”-termer. ”Ska vi ha en kick off-fest veckan innan Superettan? Vilka spelare ska vi försöka få dit? Är det säkert att vi spelar i Superettan? Är det ens säkert att vi har några spelare då?”. Och så vidare och så vidare och så vidare tills någon säger att vi ändå får räkna med att vi spelar i Superettan i år och planerar efter det.

Med den utgångspunkten så hade jag tänkt jämföra lagen i serien i år kontra förra året, och eftersom det inte har hänt så mycket med de lagen som är kvar så tänkte jag nöja med mig med att spana in de fyra nykomlingarna, och jämföra dessa med det laget som de ersatte. På så sätt kommer jag komma fram till om serien är mer bra eller mer anus jämfört med förra året. Notera att det inte är lagen som sådana jag kommer bedöma, utan mer klubbarna och hur sexiga de kan betraktas. Det känns dessutom helt meningslöst att bedöma några klubbar när man inte har en blekaste aning om var vi står och vilka vi främst ska komma att konkurrera med. Nörderier som att bedöma alla ointressanta lag överlåter jag till Martin att göra.

Åtvidabergs FF <-> Syrianska FC
Okej, jag ska försöka bedöma Åtvidaberg och bortse från den traumatiska upplevelsen jag hade där 2007 när Janne Carlsson för andra matchen i rad valde att starta med Iheb Hamzeh på topp och vi förlorade med 3-0 i ett av många brutala bottennapp den säsongen. Ska också försöka bortse från att de förstörde min 18-årsdag med ett sent segermål 2008.

Syrianska är å sin sida ganska lätta att bedöma. Trots att de var en toppkonkurrent förra året (även fast vi inte låg i toppen…) så hade jag problem med att bry mig om dem i någon större utsträckning. De har väldigt många likheter med Assyriska, liknande supporterskara/klack, ungefär samma fotbollsfilosofi, antagligen lika mycket svarta pengar och är klubbar som fungerar på samma sätt. Till det råkar båda två komma från Södertälje och spela på en arena som jag inte vet om jag gillar eller inte. En riktig fotbollsarena möter idrottsplatsen på landsbygden och helhetsintrycket blir varken att det är modernt eller gemytligt. Assyriska är det lätt att bry sig om med tanke på kvalmatchen på förskräckliga Bårsta IP (att man har fått spela Allsvensk fotboll där är fortfarande ett under), kvalmatchen på Nya Ullevi och att vi kom 20 minuter efter matchstart 2005 (vilket inte var Assyriskas fel, men det hamnar på deras konto). Lägg därtill överkörningen på Valhalla 2008 och Mellqvists segermål 2008. Det finns lite grejer att ta fasta på. Dessutom var det fantastiskt roligt när vi spelade bort dem från Allsvenskan nu i höstas och det efter matchen kommer fram en Assyriska-supporter som frågade om vi fått pengar av Syrianska eftersom vi vann.

Syrianska har inget sånt, och har därför heller ingenting som jag intresserar mig av i någon större utsträckning. Det är en klubb som vilken som helst.

Åtvidaberg däremot är ju ändå ett klassiskt kapitel i svensk fotboll, och det är något jag är svag för. Dessutom är Kopparvallen, trots mina oangenäma upplevelser där, jävligt charmig trots att det är en jäkligt sunkig idrottsplats som till råga på allt numera har konstgräs. Små hålor är dessutom fantastiskt bra i den bemärkelsen att man inte behöver vara speciellt många för att väcka uppståndelse. När AIK var i byn för sista matchen förra året var kön till pizzerian och effekterna av ett vanligt lugnt köande förstasida i lokalpressen dagen efter. Jag ser fram emot bortapremiären fruktansvärt mycket.

BRA!

Brommapojkarna <-> IFK Norrköping
BP är Sveriges tråkigaste klubb i varenda jäkla kategori. Grimsta IP är det enda resmålet under hela året som det inte går att hitta något positivt med, oavsett hur man vrider och vänder på det. Cheerleaders, Stockholm, ingen publik, konstgräs och Sveriges tråkigaste motstånd. But a man´s got to do what a man´s got to do, så det blir nationaldagsfirande på Grimsta i år.

Peking är dessutom en av Sveriges mest intressanta klubbar så det hade fått vara någon väldigt intressant motståndare för att det inte skulle bli anus. Samtidigt hade allt varit bättre än BP.

ANUS!

Västerås SK <-> Väsby United
Väsby är ju egentligen som BP, bortsett från att man saknar konstgräs, cheerleaders och kommer från en kranskommun till Stockholm. Folket som går och kollar på BP är nog till 99% lokala gnagare som vill hålla koll på AIK:s prospects och det finns nog inte en enda genuin supporter till Väsby.

Vilundavallen tycker jag dock är ett trevligt inslag. Som bortasupporter får man stå på långsidan, vilket man inte är alltför bortskämd med. Detta har ju gjort att man fått bra överblick på spelet och kunnat njuta av den fantastiska 3-0-segern i cupen 2008, samtidigt som man kokat över efter den fullständigt hemska 1-2-förlusten där i serien samma år. En match där min höga stämma hördes så tydligt att ÖIS, bakom kulisserna, diskuterade någon form av repressalier.

Men är det något lag som jag har kvar att uppleva innan jag tycker att jag upplevt allt av intresse i Sverige så är det Västerås. De konkurrerar nog med oss och Bajen om vilken klubb som har varit mest misskött de senaste 10-12 åren, och de borde ju finnas en viss hausse kring klubben efter misär-åren i division 1 Norra. Under de 12 år som jag har gått på ÖIS (varav nio som medveten supporter) har ÖIS aldrig mött Västerås i något sammanhang, så jag tycker det är riktigt roligt att de gick upp, och ännu roligare är det att bortamatchen mot dem är på en lördag i juli.

Västerås har dessutom lyckats med en väldigt ung trupp, och det gör ju det hela än mer intressant.

BRA!

IFK Värnamo <-> FC Trollhättan
Trollhättan gjorde nästan en fjärdedel av alla sina mål mot oss förra året.Det är fullständigt uselt. Sedan regnade det när vi mötte dem i Trollhättan. Men vi fick stå under tak i alla fall så det gick väl an. Att Trollhättan i någon mån betraktas som ett intressant motstånd beror på att avståndet inte är speciellt långt. Hade Trollhättan och Väsby bytt plats rent geografiskt hade jag valt Väsby före. Tycker det är lite tråkigt att vi tappar en av få matcher vi har med derbykaraktär (i alla fall geografiskt).

Vi spelade ju cupmatch mot Värnamo förra året. På en konstgräsplan en snespark från Finnvedsvallen där man skulle ha 80 spänn i inträde (men jag var busig och plankade!). Kände till att Jonas Thern var tränare men det var allt. #5 avgjorde avgjorde fullständigt orättvist efter en tämligen medioker tillställning. Sedan tog det ungefär en och en halv timma tillbaka till stan, vilket inte är ett avstånd i sammanhanget.

Ska inte säga att jag följde division 1 Södra något speciellt men när jag någon gång i augusti fick höra att Värnamo hade en medelålder på typ 20 år så började det bli lite intressant, för i periferin hade jag ju lagt märke till att de gick jävligt bra i Söderettan. I slutspurten höll jag lika mycket på Värnamo som på Qviding, visst hade det varit roligt med ett derby men samtidigt är det jäkligt intressant att se vad Värnamo kan åstadkomma i Superettan. Man har förvisso tappat några spelare till Helsingborg och Jonas Thern är inte längre huvudtränare men det känns ändå som han har satt sin prägel på laget och det är rätt fräckt det han har åstadkommit. I det nya numret av Offside finns det ett riktigt intressant reportage om honom som alla borde läsa.

BRA!

Slutbetyget blir ett rungande BRA! Det är gött att någonting är det i dessa tider.

Örgryte gjorde en bra match mot Norrköping, men det blev ändå förlust.  Steinthor Thorsteinsson fick spela start efter att ha varit på bänken ett tag och gjorde en övertygande insats trots att det slutade 0-1. Sambadefensiv fick en intervju efter matchen.

Hur ser du på förlusten mot Norrköping?

- Det var som många andra matcher den här säsongen. Vi spelade bra, var det bättre laget och hade flera bra chanser i första halvlek, men turen är inte med oss. Efter deras chanser i början, så tog vi kontroll över matchen. Sedan gör Norrköping ett mål av ingenting, ett riktigt slumpmål. Efter det fick vi lite ”panik” och slog mest långt i stället för att spela som tidigare, då vi utnyttjade kanterna och spelade på få tillslag.

Beror paniken på tabelläget?

- Naturligtvis, vi saknar ju poäng och det är en press på oss. Vi vill också vinna matcher för våra fans. Jag hade förväntat mig att vi skulle ligga minst skulle topp fem i tabellen. Nu är vi närmare botten i stället, men det är tre matcher kvar och vi kan vinna alla tre.

Du var en av banans bästa spelare.

- Det var utan tvekan en av mina bättre matcher i ÖIS-tröjan. Jag har ännu inte kommit in i startelvan på det sättet, som jag hoppades, men det här var ett stort steg framåt och jag ska försöka förbättra mig betydligt mer framöver.

Besviken att bli utbytt?

- Nej, inte speciellt, det är en del av spelet. Det är bra att vi har klasspelare på bänken och när vi jagar kvittering, så ska man sätta in Alvaro Santos.

Är du orolig för avslutningen?

- Vi har ett bra lag och kan vi prestera så här bra mot serieledarna, så ska vi kunna ta en hel del poäng mot de andra lagen. Vi har kraft och duktiga spelare, nu behöver vi bara få ihop den sista biten. Vi skapar chanser och det är väldigt lite som behövs för att det ska bli mål och ge oss segrar.

Efter jobbet i går bänkade jag mig framför matchen mellan IFK Norrköping och Hammarby IF på ett nästintill fullsatt Nya Parken i Norrköping. Egentligen borde jag ha låtit bli. Egentligen borde jag tagit en fotbollsfri kväll. Men så blev det inte. L hade fullt upp på jobbet och jag hade helt enkelt inget bättre för mig än att kolla in konkurrenternas match.

Vad fick jag då se?

Tja, till att börja med ett hemmalag som just nu spelar fotboll som om spelarna vore försatta i trance. Ett lag som spelar med ett sjuhelvetes självförtroende. Helt utan pardon. Det är som att Pekingspelarna är helt övertygade om att de äger Nya Parken och att ingen djävel ska få komma dit och pinka in revir. Alfahannar et all that jive. Ni fattar! Vi snackar om ett gäng spelare som kliver in i varje situation som om de inte bryr sig ett skit om motståndarens hälsa. Hårt och skoningslöst. Hundra procent i hundra procent av matchsituationerna. Vi snackar om ett lag som trycker gasen i botten direkt när domaren blåser i gång matchen och som sedan inte lättar på trycket förrän 90 minuter plus tillägg har passerat. Vi snackar om ett lag som spelar med ett högt tempo, både i passningar och löpningar. Vad kan jag säga, IFK Norrköping ser just nu ut som värdiga vinnare av Superettan. Hur gärna jag än vill skriva något annat kan jag inte det. Jag ser helt enkelt inte hur ÖIS ska hinna ifatt och gå om ett lag som spelar så pass bra och vägvinnande fotboll som IFK Norrköping gör just nu.

Jag måste dock erkänna att det var lite skönt att se att det finns fler lag som är inblandade i striden om de allsvenska direktuppflyttningsplatserna som har problem att bemanna ytterbackspositionerna. Bajens David Johansson och Mauro Saez Jarpa håller knappt division tre-klass. I gårdagens match var det nästan skrattretande att se hur Johansson och Jarpa gång på gång blev uppbjudna till dans av Daniel Bamberg, Armin Tankovic, Imad Khalili, Viktor Rönneklev och Shptetim Hasani, lovade familj, villa, Volvo och hund i förorten, förförda på gräsmattan bakom korvkiosken och lämnade med endast en förhoppning om att ”en dag ringer han igen”… Ja, fy tusan så illa det såg ut på kanterna i Bajens defensiv i går. Det smällde ju mer än vad det gjorde under Pearl Harbour. *ljud av sten som träffar glashus*

Oops, jag börjar visst vandra en bit från den upptrampade stigen. Jag ber om ursäkt! Den här texten skulle ju handla om upploppsrakan i årets upplaga av Superettan. I kvällens andra match slog GIF Sundsvall bottenlaget Väsby United med 3-2 efter att ha hämtat upp underläge med 1-2 med en halvtimme kvar att spela. Strongt! Wallerstedt och Foppa Forsberg. Det tycks som att Skoterraggarna är mentalt starka i år.

Med tio omgångar kvar av Superettan känns det dess värre som att Peking och Skoterraggarna har ryckt i toppen. För gott? Ja, det återstår att se, men det ser just nu riktigt tufft ut att greja en av de två platser som ger direkt uppflyttning. I nuläget har ÖIS tio poäng upp till IFK Norrköping och sju poäng upp till GIF Sundsvall.

Och låt mig säga att tio respektive sju poäng är en djävla massa poäng att plocka in för ett lag som spelar oavgjort i sex av tio matcher. Om man ska tro den nuvarande prognosen kommer ÖIS att sluta på mellan 45 och 49 poäng. Då räknar jag alltså med att ÖIS spelar oavgjort i mellan fyra och sex matcher, vinner mellan tre och fem matcher och förlorar en match. Med tanke på hur jämn årets Superettan är så räcker sannolikt 49 poäng till en kvalplats.

Ponera att en kvalplats är det absolut bästa som ÖIS kan hoppas på denna säsong nu när Norrköping och Sundsvall har gjort ett ryck i toppen av tabellen. Vad säger då historien om superettanlagens chanser att spela i Allsvenskan nästföljande säsong. Dess värre ser det inte så jättebra ut. Sedan säsongen 2000 har laget från Superettan vunnit tre kvalserier, medan laget från Allsvenskan har vunnit sex serier (som ni säkert minns blev det ingen kvalmatch säsongen 2007 eftersom Allsvenskan då utökades till 16 lag). Säsongerna 2005 (GAIS), 2006 (IF Brommapojkarna) och 2008 (IF Brommapojkarna) vann laget från Superettan den ”aggregerade matchen”. Och det är väl det enda positiva också, att laget från Superettan har vunnit tre av fyra kvalmatcher under perioden 2005 till 2009. Kanske, kanske finns det ändå hopp!

Frågan är då vilket allsvenskt lag ÖIS helst vill möta om man (mot all förmodan) skulle lyckas greja kvalplatsen? Enligt folk-in-the-know vill Janne Andersson väldigt gärna möta Halmstads BK i en kvalmatch. Och det kan man väl ha full förståelse för. Revansch är en rätt bäst serverad kall eller hur är det man brukar säga? Det ryktas annars om att AIK är en drömmotståndare för många uppe på ÖIS-gården. Varför? Ingen aning, men man kan ju anta att det är något lockande för spelare och ledare att få en chans att spela ut regerande mästarna – tillika Sveriges mest katastrofskötta klubb – ur Allsvenskan. Rent stämningsmässigt kan man ju också anta att en direkt avgörande match på ett fullsatt Råsunda kan fungera som morot och tändvätska för resten av säsongen. För många av spelarna i dagens ÖIS skulle en sådan upplevelse förmodligen bli karriärens höjdpunkt.

Personligen ser jag gärna att ÖIS får möta Djurgårdens IF FF. Dels för att vi har en gås oplockad med de gubbarna. Och den här gången kommer vi inte till spel med någon djävla trebackslinje. Näe, näe, näe, tro inte det! Inte heller kommer vi att flytta ner Alex Perreira på vänsterbacken och ge er handikapp i form av billiga straffar. Nej, den här gången är vi ”pissed” och vi menar allvar (om vi nu tar oss till kvalspel). Dels för att det sannolikt är grymt svårt för ett lag att greja två kvalmöten inom loppet av ett år. Bara vetskapen om att man för andra året i rad inte håller måttet i Allsvenskan måste vara ett tungt ok att bära. För att inte tala om den psykiska påfrestningen från fans och Stockholmsmedia. Nej, jag möter gärna Djurgården i en kvalmatch. Det känns trots allt som att ÖIS har en hyfsad chans att göra bra i från sig i en sådan match.

Om det inte blir Djurgården så hoppas jag på IF Brommapojkarna eller Gefle IF. Mest för att det känns som att ÖIS ska ha en bra chans mot båda dessa lag. Gefle är kraftigt försvagade jämfört med senast vi mötte och ”ägde” dem i Svenska Cupen och Brommapojkarna har verkligen inte sett stabila ut i år. Men det är klart, samtidigt vill man ju att Janne Andersson ska få knäppa sin gamla arbetsgivare på näsan. Halmstad är dessutom en bättre bortamatch än Gefle och Stockholm. Hemmamatch på bortaplan!

Det enda lag som jag inte vill möta är BK Häcken. Till stor del eftersom det är en mardrömsmotståndare för ÖIS. När vann vi senast mot Häcken? 14 augusti, 2005! Dessutom är Peter Gerhardsson en för djävla grym taktiker. Och så har de ju Joooooouuuunas Henriksson också, som älskar att betala tillbaka för gammal ost.

Nej, om jag får bestämma klarar ÖIS kvalplatsen och får då möta Halmstads BK. Vad gör man inte för att hålla sin huvudtränare på gott humör.

Alla till Halmstad!

Nedanstående siffror är hämtade från förbundets hemsida och hopräknat av mig så risken finns att det kan ha insmugit sig något litet fel, men det är inget som förändrar resultatet nämnvärt.

Antal gjorda mål (siffran inom parantes är tabellplacering):

  1. IFK Norrköping, 33 (1)
  2. GIF Sundsvall, 32 (2)
  3. Örgryte IS, 27 (6)
  4. Hammarby IF, 27 (10)
  5. Degerfors IF, 26 (3)
  6. Syrianska FC, 25 (4)
  7. Assyriska FF, 25 (7)
  8. Landskrona BoIS, 22 (5)
  9. Ljungskile SK, 22 (9)
  10. Ängelholms FF, 20 (8

Antal skjutna skott:

  1. Landskrona BoIS, 244 (5)
  2. Hammarby IF, 224 (10)
  3. IFK Norrköping, 218 (1)
  4. GIF Sundsvall, 214 (2)
  5. Ljungskile SK, 214 (9)
  6. Syrianska FC, 207 (4)
  7. Degerfors IF, 204 (3)
  8. Assyriska FF, 198 (7)
  9. Örgryte IS, 197 (6)
  10. Ängelholms FF, 196 (8)

Antal skott på mål (inklusive ramträffar):

  1. Landskrona BoIS, 120 (5)
  2. Syrianska FC, 119 (4)
  3. IFK Norrköping, 117 (1)
  4. GIF Sundsvall, 113 (2)
  5. Degerfors IF, 111 (3)
  6. Ljungskile SK, 109 (9)
  7. Assyriska FF, 104 (7)
  8. Ängelholms FF, 104 (8)
  9. Hammarby IF, 102 (10)
  10. Örgryte IS, 99 (6)

Andel skott som går på mål:

  1. Syrianska FC, 57% (4)
  2. Degerfors IF, 57% (3)
  3. IFK Norrköping, 54% (1)
  4. Assyriska FF, 53% (7)
  5. Ängelholms FF, 53% (8)
  6. GIF Sundsvall, 52% (2)
  7. Ljungskile SK, 51% (9)
  8. Örgryte IS, 50% (6)
  9. Landskrona BoIS, 49% (5)
  10. Hammarby IF, 46% (10)

Andel skott som går på mål som går i mål:

  1. GIF Sundsvall, 28% (2)
  2. IFK Norrköping, 28% (1)
  3. Örgryte IS, 27% (6)
  4. Hammarby IF, 26% (10)
  5. Assyriska FF, 24% (7)
  6. Degerfors IF, 23% (3)
  7. Syrianska FC, 21% (4)
  8. Ljungskile SK, 20% (9)
  9. Ängelholms FF, 19% (8)
  10. Landskrona BoIS, 18% (5)

Andel skott som går i mål:

  1. IFK Norrköping, 15% (1)
  2. GIF Sundsvall, 15% (2)
  3. Örgryte IS, 14% (6)
  4. Degerfors IF, 13% (3)
  5. Assyriska FF, 13% (7)
  6. Syrianska FC, 12% (4)
  7. Hammarby IF, 12% (10)
  8. Ängelholms FF, 10% (8)
  9. Ljungskile SK, 10% (9)
  10. Landskrona BoIS, 9% (5)

Så, vad gnäller vi för? Här har vi det svart på vitt att ÖIS är seriens tredje mest effektiva lag, och relativt sett är vår effektivitet fantastisk. Lögn, förbannad lögn och statistik…

Den här statistiken är egentligen helt usel om man ska påvisa hur effektivt ett lag har varit. Förbundets definition på skott varierar från match till match och räknas en strumprullare från mittplan som ett avslut så borde rimligtvis Leinars skott mot Väsby förra veckan göra detsamma, även om det blev till en bra passning ut till Jakob Olsson på vänsterkanten. Finns det högkaratiga läget med i statistiken? Jag har ingen aning men vi får väl anta det. Den tar ingen hänsyn till hur farliga målchanserna är utan ett skott som smeker krysset noteras på samma sätt som ett skott ut mot hörnflaggan.

Nu har jag i princip bara sett ÖIS matcher, men ÖIS är ändå det klart mest ineffektiva laget i serien när det gäller att förvalta solklara målchanser. Statistiken kan säga 14% hit och 27% dit men när det kommer till effektiviteten i avslutningarna så är vi långt i från Superettans tredje bästa lag och det tror jag alla som har sett mer än hälften av matcherna är beredda att hålla med mig om.

Drar man sig matcherna till minnes så hade vi i de fyra första matcherna oerhört svårt att skapa målchanser. Knappt halvchanser lyckades vi skapa mot Degerfors, Väsby, Syrianska och Ljungskile. Vi hade väl max åtta chanser under de tre första matcherna och gjorde fem mål. Det var ju rätt effektivt i alla fall. Sedan mötte vi Landskrona och Öster och gjorde fyra mål på 15 jättelägen. Det var inga halvchanser, det var fullständigt lysande målchanser som vi bara kastade bort. Alex, Seb, Álvaro och Luka, alla missade de öppna lägen.

Detsamma hände mot Falkenberg då matchen skulle vara stängd och död och ligga i likbilen på väg till kyrkogården. Istället så tillåts Falkenberg kvittera och vi tappade ytterligare två poäng på grund av en hårresande ineffektivitet.

Sedan dess har vi, med undantag för matchen mot Sundsvall, haft ett flertal lysande lägen varje match som vi helt sonika har missat. Bara senast mot Degerfors brändes det fyra-fem strålande lägen, och det är ju så det har sett ut under i princip hela säsongen. Får man för sig att börja räkna på hur många poäng vi har förlorat på vår oförmåga att stänga och avgöra matcher så får jag det till 12 poäng. Sen finns det givetvis andra saker som spelar in så som försvarsmisstag, dålig inställning och annan skit, men hade vi bara satt våra chanser så…

Med undantag av ÖIS, Assyriskas FF och Ängelholms FF har samtliga lag i Superettan nu spelat 15 matcher. I morgon vänder serien och undan för undan kommer vi sedan att närma oss upploppsrakan och den sannolikt benhårda kampen om de två uppflyttningsplatserna och kvalplatsen till Allsvenskan. I nuläget ser det ut som om åtminstone tio lag är med i racet om de tre första platserna i serien.* Ni kan med andra ord räkna med att det kommer att bli en tuff och spännande höstsäsong med en mängd viktiga och hårda matcher. Höstsäsongen 2010 kan med andra ord bli en av de mest hårdkokta och laddade perioderna på flera år; kanske rent av i klass med hösten 2009.

Innan vi ger oss in i den andra andningen tyckte dock vi på Sambadefensiv att det skulle vara kul att gräva ner sig lite i statistiken från den första halvan av Superettan. Yey! Vi visste att ni skulle gilla det. Vad är väl bättre än att ägna lördagseftermiddagen i hängmattan på torpet åt att plöja genom ett par A4-sidor med siffror. Vad som följer är därför en sifferexercis kring de 15 första omgångarna av Superettan 2010.

En sammanfattning av Superettan efter 15 spelade matcher

Inte helt oväntat är det de två topplagen, Degerfors IF och IFK Norrköping, som har vunnit flest matcher så här långt. Även om Norrköping har överraskat många – inklusive den egna tränaren Göran Bergort – så kommer de sannolikt att hänga med hela vägen in i kaklet. Bergort och Norrköpings sportchef, Tony Martinsson, har fogat samman ett tight lag som har visat att de klarar av att leka med de stora killarna. Och med den rosa ledartröjan tight som ett ormskinn, en startelva som få lag i Superettan matchar spelare för spelare och ett par riktigt smarta sommarförvärv sommaren är Norrköping laget att jaga under hösten. Du kan redan nu skriva in 27 september i kalendern; om ÖIS vill vinna årets Superettan krävs det tre poäng på hemmaplan mot Norrköping.

Nykomlingen Degerfors är förstås årets stora överraskning. Vem hade trott att de klassiska brukspojkarnas lir skulle ta dem till en andra plats efter 15 spelade matcher? Inte jag i alla fall! När det gäller Degerfors ska det dock bli intressant att se hur de klarar sig utan nyckelspelare som Johan Bertilsson, som har gått vidare till Kalmar FF och Allsvenskan, och Emil Berger, som är satt i karantän av Degerfors efter att ha skrivit på för ärkefienden Örebro SK. Om man ser till statistiken tycks inte Degerfors ha några som helst problem att klara sig utan Berger. Utan Bertilsson tycks det dock vara svårare; sedan Bertilsson försvann den 1 juli har laget inte vunnit (förlust mot Ljungskile med 2-1 och oavgjort mot Syrianska FC 0-0). Min gissning är att Degerfors kommer att börja dala i tabellen inom sinom tid.

Bland de övriga förväntade topplagen är det förstås ÖIS som sticker ut mest med sina åtta oavgjorda matcher och en enda förlust. Som Janne Andersson sagt så många gånger under säsongen: det här är en konstig säsong, jag har aldrig varit med om något liknande. Framåt slutet av september ska det bli mycket intressant att se vad de där åtta oavgjorda matcherna har betytt för ÖIS chanser att ta sig tillbaka till Allsvenskan.

Förutom ÖIS måste man väl förstås också nämna Hammarby IF (och Linus Hallenius). Sex vinster och sju förluster: avhängda! Säsongen 2010 har varit på tok för upp och ner för Hammarby. Det håller helt enkelt inte att tappa poäng på hemmaplan mot bonkegäng som Östers IF och IK Brage. Det spelar ingen roll hur bra Linus Hallenius har varit när man har ett försvar som knappt håller division 1-klass. Dessutom är Hallenius snart såld och då kommer Hammarby få koncentrera sig på att hänga kvar i Superettan. Nästa GAIS?

Även våra vänner bohuslänningarna i Ljungskile SK sticker ut med sina tolv insläppta mål. Vi snackar 0,8 mål per match, vilket kan jämföras med ÖIS 1,1 mål per match, Norrköpings 1,2 mål per match eller Hammarbys 1,3 mål per match. Tolv insläppta mål på 15 matcher är inte illa pinkat av ett lag som knappt får ihop bänkspelare så att det räcker till match. Se upp för Ljungskile; de kan bli knepiga och svårslagna framåt hösten när gräset blir brunare och planerna tyngre.

ÖIS & Brage är de enda två lagen som fortfarande är obesegrade på hemmaplan

Seriens starkaste hemmalag är av allt att döma Degerfors IF, Ljungskile SK, IFK Norrköping, ÖIS och IK Brage. Visst, visst, visst, det är klart som fan att man kan diskutera om ÖIS verkligen hör hemma i den gruppen med tanke på att man bara har tagit åtta poäng hemma på Gamla Ullevi. Jag vill dock hävda att man måste ta i beaktande att ÖIS, tillsammans med Brage, är ett av två lag som fortfarande är obesegrade på hemmaplan. Det måste väl ändå betyda någonting? Även om vi inte tycker att det har verkat så under våren 2010, så är Gamla Ullevi vår borg (eller hur det nu är knallarna brukar uttrycka sig om Borås Arena): där förlorar vi inte!

Återigen måste man låta sig imponeras av Ljungskiles kompakta försvar; på åtta matcher hemma på Starke Arvid Arena har laget enbart släppt in fyra mål (0,5 mål per match). Hur tusan slår man hål på Wålemarks och Glans defensiva bygge? Det tycks knappt vara möjligt. Det är bara att hoppas att ÖIS kan ställa både Álvaro Santos och Björn Anklev på planen när man åker till Bohuslän söndagen den 1 augusti.

ÖIS & GIF Sundsvall är seriens två bästa bortalag

Äntligen en lista som ÖIS toppar! Säsongen 2010 har ÖIS varit ett hyfsat bortalag. Raden fyra vunna, tre oavgjorda och en förlust ger en antydan om att det i alla fall finns något i det här laget. Förlusten mot GIF Sundsvall var dessutom något snöplig och om Anklev bara satt sin chans i första halvlek hade ÖIS haft en nolla i förlustkolumnen. Konstigt nog har man sällskap av GIF Sundsvall, ett lag som åtminstone jag förknippar med starkt hemmaspel. Den här säsongen har dock skoterraggarna tagit fler poäng på bortaplan än på hemmaplan. Seriens målgladast bortalag är förstås vilda västern-gängen IFK Norrköping och Hammarby IF

Om man avslutningsvis ser till lagens form över de senaste fem omgångarna finns det ett enda lag i Superettan som är obesegrat, och det är givetvis ÖIS. Däremot har man inte tagit flest poäng. Där toppar – mystiskt nog – de två nykomlingarna IK Brage och Degerfors IF, som har plockat 10 poäng, vilket är en poäng mer än vad Lirarnas Lag lyckats med. Det är enbart tre lag som har mäktat med att ta tre vinster på de fem senaste omgångarna: Degerfors, Brage och Ängelholms FF. Det enda lag som inte har vunnit under samma period är krislaget Falkenbergs FF. Precis som ÖIS nästa motståndare, Jönköpings Södra, har Falkenberg bara tagit tre poäng på sina fem senaste matcher.

DISKUTERA?

*Ja, till denna grupp räknas även Ängelholms FF, eftersom de enbart har spelat 13 matcher, men inte Hammarby IF, eftersom svänggänget från söder om Söder redan samlat på sig sju förluster och det är fullständigt otänkbart att ett lag som har sju förluster halvvägs in i serien kan ta en av de tre uppflyttningsplatserna.

Fjärde omgången i Svenska Cupen lottades under dagen och om ÖIS vinner mot Gefle nästa vecka så väntar det en bortamatch mot Ljungskile. Om vi nu vinner mot Gefle så är det en riktigt bra lottning, vi har en bra chans att ta oss vidare samtidigt som det inte är så fasligt långt till Ljungskile nu när det blev bortamatch. Men först ska vi ju vinna mot Gefle vilket är allt annat än självklart.

Alla åttondelsfinaler:

Segr. GIF Sundsvall/GAIS – IF Brommapojkarna
IFK Norrköping FK/Örebro – Jönköping Södra IF
((Om Örebro vinner mot Norrköping får Jönköping hemmamatch)
Ljungskile SK – Segr. Örgryte/Gefle IF FF
Helsingborgs IF – BK Häcken
Mjällby AIF -Malmö FF
IFK Göteborg – Kalmar FF
IF Elfsborg – Segr. Hammarby/Trelleborg FF
Om Hammarby vinner mot Trelleborg får Elfsborg bortamatch)
Ängelholms FF – Segr. Östers IF/AIK

Säsongen 2010 ser bara bättre och bättre ut. Trots att det har sett rätt knackigt ut rent spelmässigt så har poängtilldelningen varit utöver det förväntade. Efter sex spelade omgångar ser det faktiskt riktigt lovande ut. Om man dessutom sätter årets resultat i relation till säsongen 2008 ser det ännu bättre ut. Inför matchen mot Falkenbergs FF återvänder vi därför till vår jämförelse mellan säsongerna 2008 och 2010. Just for kicks!

Eftersom unge herr Gnällerman har för avsikt att ta udden av den hittills så framgångsrika säsongsinledningen ser jag det som min uppgift att sätta saker och ting i lite perspektiv. Ni får helt enkelt se mig som Yang till Johans Yin. Och när Johan målar allt i svart vill jag påstå att allt är fine & dandy! Kanske inte vitt, men i alla fall lite rosaskimrande. Eller vad fan sitter jag här och skriver, det är väl bättre att jag är ärlig och säger som det är, att jag säger att just nu ser det nästan oförskämt bra ut.

Poängmässigt that is och inte spelmässigt. Av allt att döma är dock även spelet på väg att infinna sig. I jämförelse med säsongen 2008 har säsongen 2010 inletts starkt. Det går helt enkelt bättre än vad jag hade kunnat tänka mig i mina vildaste fantasier. Det är bara att slänga ett öga på diagrammet härunder för att det ska bli klart och tydligt.

ÖIS tabellpositioner efter varje spelad omgång säsongerna 2008 och 2010

Visst kan jag hålla med alla er som menar att det inte spelar någon som helst roll hur säsongen 2010 förhåller sig till säsongen 2008 – med statistik kan man bevisa vad som helst som någon skrev i en kommentar till min förra post som byggde på samma idé – eller ni som hävdar att spelet ute på plan och målskyttet har lämnat en hel del att önska. Jag köper det. Rakt av. Utan diskussion. Jag håller med om att 1-1 mot Väsby United och 0-0 mot Ljungskile SK är under all kritik. Åtminstone sett till den trupp som ÖIS förfogar över denna säsong. Egentligen ska det vara sex givna poäng i de matcherna, men som vi alla känner till fick inte ÖIS den försäsong som man hade hoppats på och man var inte riktigt samspelade eller formtoppade när säsongen väl drog i gång. Fine! Det är något vi får leva med. Och därmed har vi också fått finna oss i poängtapp mot förväntade och tämligen mediokra botten- och mittengäng.

Likaså borde det givetvis ha blivit vinst i hemmamatchen mot Landskrona BoIS. Fram till sista kvarten hade ÖIS verkligen BoIS som en ärta på gaffeln, men precis när man skulle sluka den sista lilla mumsbiten tappade man greppet och matchen slutade oavgjort.

Irriterande, minst sagt. En eller två vinster i dessa matcher och ÖIS hade ryckt i tabelltoppen. Nu får vi finna oss i att jaga IFK Norrköping. Surt, sa räven.

Något mer glädjande får man väl ändå säga att spelet under andra halvlek mot Syrianska FC och bortamatchen mot Östers IF har varit. Nu börjar ÖIS få fart på benen, passningsspelet och målskyttet. Man närmar sig allt mer toppformen och det där otroligt viktiga självförtroendet. Vem vet, kanske får vi se en liknande svit av matcher utan förlust som den som laget hade under säsongen 2008. Då var det 9 raka matcher utan förlust (vi är nu uppe i sex matcher utan förlust). Enligt Björn Anklev var spelarna under 2008-års svit mer eller mindre övertygade om att de inte kunde förlora. De hade tilltro till sig själva, sin förmåga och sin spelidé. De visste att de skulle göra minst ett mål i varje match. De var som en väloljad motor. Allt bara spann som en katt. Inga problem någonstans. Kurrrrrrr. Det spelade ingen roll om man låg under med ett mål för man var övertygade om att man skulle mäkta med att gå ifatt och i bästa fall också gå om. Frågan är om vi är på väg mot samma punkt nu säsongen 2010. Det ser nästan ut som det.

Den spelmässigt svaga inledningen till trots ser det som sagt bra ut. Poängen har trillat in utan att spelet har imponerat. Det tackar vi givetvis för! Och om vi jämför med säsongen 2008 går också allt enligt plan. Eller om man ska vara helt ärlig så går det till och med lite bättre. Efter att under de två inledande omgångarna ha matchat 2008-års tabellplaceringar – nia efter den första omgången och femma efter den andra omgången – har ÖIS, sett till tabellplaceringar, presterat något bättre än vad man gjorde 2008. Säsongen 2008 klättrade ÖIS inte över femteplatsen förrän i den tolfte omgången. 2010 har man efter den första omgången aldrig varit sämre än femma.

Det ser onekligen lovande ut. För tillfället är ÖIS parkerade på en fjärdeplats efter IFK Norrköping, GIF Sundsvall och IK Brage. Dock med en match mindre spelad. Morgondagens match mot Falkenbergs FF blir därför oerhört viktig. Vid förlust mot Falkenbergs FF stannar ÖIS kvar på sin fjärdeplats. Men om det istället blir oavgjort eller vinst mot Falkenberg återtar laget andraplatsen bakom IFK Norrköping. Dessutom gör man i sådana fall ett litet ryck i förhållande till huvudkonkurrenterna Assyriska FF, Hammarby IF (eller ska vi redan räkna bort Bajen efter två raka förluster mot nykomlingar) och Syrianska FC.

ÖIS placeringar, poäng och snittpoäng omgång för omgång under säsongerna 2008 och 2010

Om ÖIS fortsätter att plocka poäng i samma omfattning som man gjort hittills kommer man att nå upp till en slutpoäng på 60 poäng vilket bör räcka till en allsvensk direktplats. Tar vi dessutom i beaktande att årets Superettan är tätare, tightare och tuffare än någonsin tidigare – förväntade bottenlag snor poäng av förväntade topplag i var och varannan omgång – så framstår det som att ÖIS till och med har råd att ligga något under snittet 2 poäng per match.

Poängen med den här texten är dock inte att ta ut segern eller en allsvensk plats i förskott utan att poängtera att oavsett hur det går mot Falkenberg i morgon så kommer ÖIS även efter den sjunde omgången att ligga något före säsongen 2008.

Känner ni också lukten av Allsvenskan?

Enligt ÖIS hemsida så har nu TV4 bokat in lite matcher under sommaren vilket får till följd att tre av ÖIS matcher flyttas.

Omgång 11  - Tisdag 15 juni

IFK Norrköping – Örgryte IS, 18.30

Omgång 12 – Måndag 21 juni

Örgryte IS – Assyriska FF, 18.30

Omgång 14 – Måndag 5 juli

Örgryte IS – Hammarby IF, 18.30

Till matchen mot Norrköping handlar det om byte av speldag, från onsdag till tisdag, och gällande alla matcher handlar det om att matcherna börjar 18.30 istället för 19.00 för att man ska få plats mellan VM-fotbollen. Varför man  ska spela matchen mot Hammarby 18.30 förstår jag dock inte, då spelas det ju ändå inga VM-matcher och man kan ha den ”normala” avsparkstiden. Men det är väl sånt man får räkna med när TV-bolagen kan göra lite vafan de vill. Jag gillar det absolut inte.

© 2011 Sambadefensiv Kontakt: kontakt@sambadefensiv.se Suffusion theme by Sayontan Sinha