Äntligen en seger. Det var banne mig på tiden. Visst, spelet såg kanske inte så där överdrivet bra ut, och Assyriska hade under perioder en rejäl press på ÖIS. För att inte tala om två mål bortdömda – korrekt – för offside och två nickar i stolpen. Men vad spelar det för roll när ÖIS tar tre poäng och gör tre mål på bortaplan. Det är inte varje dag man får uppleva något sådant nu för tiden. Helvetessäsong! För att inte tala om att Nicolas Sandberg gjorde mål! Och Steinthor Thorsteinsson visade att han har med sig en hel del till bordet. Härligt! Dessutom kan man väl säga att ÖIS har jobbat ihop till att ha lite flyt. Stolpe in, stolpe ut! De här tre poäng var vi värda. Sanna mina ord!

Spelarbetygen och -kommentarerna är den här gången satta och författade av Håkan Wall och Martin Johansson. Problem eller avvikande uppfattningar tas lämpligast i kommentarsfältet under inlägget.

Peter Abrahamsson 3 (båda 3)

I matchen mot Assyriska var Peter Abrahamsson väldigt bra under den första halvleken, med ett par riktigt svettiga räddningar och allmänt förtroendeingivande spel. I den andra halvleken darrade Abris lite på nerverna och missbedömde då ett par situationer. Missen vid Andreas Haddads friläge och lobbförsök i den 46:e minuten är det nästan Brageklass på. Men det är Peter fullt medveten om också. Och vi vet alla hur Peter lyfte sitt spel efter sitt olycksaliga misstag på Domnarvsvallen. Räkna med att samma sak kommer att ske den här gången. Vi kan med andra ord räkna med att ÖIS nollar Brage om knappt två veckor. Härligt!

Danny Ervik 2 (båda 2)

Dannie Örrweak, som Södertälje arenas speaker kallade Danny Ervik vid upprepade tillfällen, hade rejäla problem under de 56 minuter som han fick spela högerback. Men å andra sidan, vem skulle inte ha det när man ställs mot en efedrindopad och duracellkaninliknande Stefan Batan? Snacka om att ha det motigt. Dessutom kom Ervik helt fel positionsmässigt och bjöd motståndarna på en yta som Assyriska utnyttjade till att skapa oreda i ÖIS-försvaret.

David Leinar 2,5 (Martin 2, Håkan 3)

Det är inte ofta man ser David Leinar få motstånd i luftrummet. Minst sagt oväntat. Men Andreas Haddad utgjorde helt klart en värdig utmaning för Leinar. Vi måste dock säga att David löste sin uppgift på ett alldeles utmärkt sätt. Visst, Haddad vann en och annan luftduell och lyckades då och då suga ner långbollarna från egen backlinje på bröstet, men merparten av duellerna var det David som gick segrande ur. Precis som vi är vana att ha det. David stod dessutom för ett matchavgörande agerande i den 46:e minuten när han först gick bort sig å det grövsta på en tjongboll från Kyle Konwea, men reparerade eget misstag genom att ta hemjobbet och rensa undan Haddads lobb någon meter framför egen mållinje. Onödigt svettigt! Förspelet till Nico Sandbergs första mål i en tävlingsmatch med a-laget var dessutom riktigt läckert. Leinar är verkligen en rejäl tillgång i spelet i motståndarnas straffområde. Om han nu bara kan göra hattrick mot Brage så blir vi helt saliga.

Robin Jonsson 2,5 (Martin 2, Håkan 3)

Vi kan inte dra oss till minnes ett enda agerande från Robin Jonssons sida under hela matchen. Det betyder antingen att han var oerhört blek, eller att han stod rätt hela matchen. Eftersom det är Robin vi snackar om väljer vi att hellre fria än fälla och säger därför att han stod rätt hela tiden. :-)

Adam Eriksson 2 (båda 2)

Adam Eriksson hade i går det rejält tungt. Och det även om han inte utsattes för lika tuffa prövningar som Danny Ervik. Assyriska försökte förvisso vända ut spelet snabbt till Adams kant också, men var inte riktigt lika framgångsrika där som man var på Erviks kant. Tyvärr hade Adam, trots detta, lite problem att freda sin kant.

Sebastian Johansson 2 (båda 2)

Sebastian Johansson gör enligt egen uppgift ett mål per säsong. När man gör så få mål är det desto viktigare att man väljer rätt läge att göra sitt mål i. Och det vet Sebastian. Herre djävlar vad viktigt Sebbans 2-1-mål var för matchutgången. Man kunde verkligen se hur målet sög musten, lusten och energin ur Assyriskaspelarna. Det var inte mycket till mål, men när vi tittar tillbaka på den här säsongen om ett par år kommer det det sannolikt att betraktas som ett av de mer minnesvärda. I spelet i övrigt får man väl säga att Sebban kom lite väl ofta på mellanhand i defensiven och att han då inte hann ut i position i tid när Assyriska vände spelet och spelade in bollen på ytan mellan våra offensiva mittfältare och ytterbackar.

Pavel Zavadil 2 (båda 2)

Det ryktas om att Pavel Zavadil har haft problem med ryggen under den senaste månaden och kanske kan det vara en förklaring till att Pavel inte varit så dominerande, som vi är vana att se honom, den sista tiden. Matchen mot Assyriska måste nog varit den av årets matcher där Pavel gjort minst väsen av sig. Vi har dock så höga krav på vår favorittjeck att det helt enkelt krävs mer än det för att kvittera ut ett bra betyg.

Steinthor Thorsteinsson 3 (båda 3)

Se på fasen, ta mig tusan, dra mig baklänges, etc. Det börjar ju se riktigt lovande ut för vår isländske rekordhållare i bänkpress. OK, vi får kanske inse att han inte riktigt är den spelartyp som Dick Last beskrev i samband med värvningen, men offensivt så har Steinthor Thorsteinsson ett riktigt bra öga för att hitta ytor som erbjuder manöverutrymme i närheten av offensivt straffområde. I går var Steine inblandad i ÖIS två farligaste målchanser: Markus Gustafssons ”friläge” med dryga halvtimmen spelad och 1-0-målet med första halvleks näst sista spark. Dessutom var det ett av monsterinkasten som ledde fram till Sebastian Johanssons 2-1-mål. Vad säger ni, ska vi inte utse Steine till ”Man of the match”? Vad bra att vi är överens, då tycker jag att vi gör det. Steinthor Thorsteinsson – Man of the fucking match!

Markus Gustafsson 3 (båda 3)

Markus Gustafsson går på vatten. Kanske inte riktigt, men ibland är det inte långt ifrån att man tror att det ska vara möjligt. Mot Assyriska visade Mackan dessutom att han inte är rädd för att göra skitjobbet för att fixa tre poäng till Rödblått. Precis det där vi saknat tidigare under året. Var inblandad i en hel del framåt och har en fin förmåga att dra upp tempot i omställningarna när han får de rätta ytorna. Avslutet i den 32:a minuten var helt klart värt ett bättre öde.

Jakob Olsson 2 (båda 2)

Allt är kanske inte riktigt på rätt plats än, men man ser att det finns något visst hos Jakob Olsson. Han tar för sig, smäller på, tar egna initiativ, backar aldrig för en fight och löper som en vetvillig tills Janne Andersson säger åt honom att det räcker. Kunde kanske varit lite mer delaktig i spelet.

Björn Anklev 2 (båda 2)

Mot Assyriska hade Björn Anklev en väldigt, väldigt otacksam uppgift. Ensam anfallare i en match där motståndarlaget äger boll 85 procent av speltiden och trycker på rejält samtidigt som det egna laget faller ned i försvar. Inte konstigt då att Anklev visade tydliga symptom på lappsjuka under en period av den första halvleken. Trots det jobbade El Pato på oförtrutet. Ständigt spelbar, ständigt löpande och ständigt aggressiv i presspelet. Kom dock inte till så många chanser. Var dessutom lite ojämn i försvarsspelet när han fick ta över ansvaret för Stefan Batan från Danny Ervik en bit in i den andra halvleken. Det är dock tydligt att Anklev är en spelartyp som passar mycket bättre på en kant än centralt. Som högerback hade Anklev som sagt lite problem inne i eget straffområdet, men spelade aggressivt och förtroendeingivande utanför.

Nicolas Sandberg 3 (båda 3)

Inför matchen mot IK Brage funderar Sambadefensiv på att dra i gång en kampanj: Stoppa plågsamma djurförsök på topp! Vem vill se en Björn eller en buffel plågas i rollen som ensam anfallare nu när U21-Nico – även känd som Nicolas Sandberg, även känd som krypskytten från Skår – visat att han håller måttet i Superettan? Nico Sandbergs bejublade inhopp i gårdagens match var en fröjd att se. Så ska djävlar i mig en slipsten dras! Härliga offensiva löpningar, smartness i närkampsspelet nästan i klass med Mackan Allbäck och en djävla fighting spirit i samband med 3-1-målet. Så här i efterhand är vi särskilt nöjda med att Nico gjorde Mohammed Mbye till sin bitch. När Mbye försökte utnyttja sitt längd- och viktövertag till att mopsa sig, drog Nico bara i kopplet, pekade med hela handen och fick Mbye att räcka vacker tass. Det finns hopp för framtiden! Halleluja!

Valter Tomaz Jr 2 (båda 2)

Valter Tomaz Jr gjorde inget säkert intryck den korta tid som han var inne på plan. Sålde sig lite väl lätt på sin kant och spelade okoncentrerat i positions- och markeringsspelet, men lyckades trots det kompensera sina misstag med sin snabbhet. Hade Valter varit lika långsam som Leinar eller Dennis hade han inte platsat i division 5 denna dag.

 

Nu måste väl ändå kontraktet var säkrat. Något annat vore väldigt lustigt. Efter 3-1-seger och tre poäng mot Assyriska FF på bortaplan är ÖIS uppe på 39 poäng och det ska mycket till för att man ska hamna på kvalplats nu. Trots att man under långa stunder var under rejäl press lyckades ÖIS i dag resa sig och visa att man trots allt kan spela en rätt effektiv fotboll när allt vill sig väl. Dagens hjältar var Steinthor Thorsteinsson, Sebastian Johansson och Nicolas Sandberg, som alla tre gjorde mål för ÖIS och fixade så att vi spelar i Superettan även nästa år.

Matchen börjar i ett ursinnigt tempot. Bland de högsta vi har sett denna säsong. Och det är Assyriska FF som tar tag i taktpinnen direkt. I den tredje minuten får Stefan Batan en djupledsboll att löpa på och tar sig tämligen enkelt runt Adam Eriksson innan han lyfter in ett inlägg mot Andreas Haddad. I en hård duell med Robin Jonsson visar Haddad kraft och precision. Det är inte mycket Jonsson kan göra mer än att störa Haddad i nickögonblicket. Trots det sitter nicken klockrent i Peter Abrahamssons vänstra stolpe. Svettig inledning, minst sagt.

Assyriska fortsätter sedan att mala på i ett väldigt högt tempo och ÖIS har stora problem att hänga med och blir därmed rejält tillbackatryckta under de inledande 20 minuterna. Under denna period har Assyriska en rad chanser att ta ledningen i matchen, bl.a. slår Kevin Walker ett inlägg som vållar Peter Abrahamsson så pass stora problem att han tvingas släppa retur mitt framför fötterna på Stefan Batan. Abrahamsson reder dock ut situationen innan Batan hinner fram till bollen.

ÖIS första skott mot mål kommer i den tolfte minuten när Jakob Olsson testar jaktlyckan från drygt 30 meter. Magnus Bahne i Assyriskas mål är dock inte särskilt imponerad, utan plockar enkelt ner distansskottet. Istället är det Assyriska som vänder på spelet och Stefan Batan skjuter ett skott som tvingar Peter Abrahamsson till en riktigt avancerad räddning.

Med 20 minuter spelade av matchen jämnar spelet ut sig en aning och ÖIS tar för första gången kontroll över spelet på Assyriskas planhalva, men som så många gånger förr denna säsongen brister precisionen i spelet i och omkring motståndarnas straffområde. Björn Anklev och Jakob Olsson försöker till exempel spela sig fram på vänsterkanten, men Kyle Konwea bryter – något turligt – den sista passningen innan ÖIS kommer till avslut.

I den 32:a minuten ställer ÖIS om blixtsnabbt. Från Peter Abrahamsson går bollen upp till Björn Anklev, som direktbröstar vidare till Markus Gustafsson, som tar med sig bollen i farten och spelar in centralt till Steinthor Thorsteinsson. På lätta, kvicka fötter utmanar Thorsteinsson Assyriskas backlinje och gör ett ryck ut mot högerkanten. Precis i steget sticker Thorsteinsson ut en passning på Gustafsson, som tagit en löpning in i straffområdet till höger om Thorsteinsson. En riktigt snygg vändning som påminner en hel del om en handbollsrullning från kant till kant. Thorsteinssons passning är också perfekt och Gustafsson får helt öppet skottfält. Lite dålig vinkel kanske, men ändå ett riktigt bra läge för ÖIS att ta ledningen i matchen. Skottet blir lågt, mot det bortre hörnet. Magnus Bahne hinner dock ner för styra ut skottet till en resultatlös ÖIS-hörna.

Efter Gustafssons chans mattas matchen en aning och det händer egentligen inte så mycket att rapportera om förrän i den sista minuten, när Assyriska slarvar med spelet i egen backlinje och ÖIS vinner tillbaka bollen bara några meter utanför offensivt straffområde. Och med bollen vid fötterna ser Björn Anklev att Steinthor Thorsteinsson hittat en fin och öppen löpväg in i Assyriskas straffområde. In i slottet som det heter på hockeyspråk. Anklevs passning sitter precis på läppen och Thorsteinsson har hela målet att skjuta på. En touch senare klipper Thorsteinsson till. Och det finns inget som Magnus Bahne kan göra. 0-1! Steinthor Thorsteinssons första mål i den rödblå tröjan.

Assyriska hinner sedan bara sätta i gång spelet innan det är dags för paus. Mål i slutsekunden, snacka om psykologiskt viktigt. Trots att spelet jämnade ut sig ju längre den första halvleken led var det ändå hemmalaget som förde matchen och som skapade merparten av de riktigt heta chanserna (Steinthor Thorsteinssons mål undantaget) ÖIS hade under långa stunder förtvivlat svårt att komma till några heta lägen. Skam den som ger sig, och så mycket mer än en riktigt bra chans krävs inte för att ta ledningen i matchen.

I den andra halvleken sätter Assyriska högsta fart och det dröjer inte mer än 30 sekunder innan Kyle Konwea lyfter fram en lång passning från sin högerbacksposition, som David Leinar felbedömer, vilket leder till att Andreas Haddad kommer helt ensam med Peter Abrahamsson. Abrahamsson kommer ut för att nypa bollen innan Haddad hinner få den under kontroll, men missbedömer avståndet till situationen och Haddad lobbar bollen över Abrahamsson. Mot det vidöppna målet! Och alla på läktaren reser sig upp för att jubla över kvitteringen. Men precis i sista sekunden dyker Leinar upp och reparerar sitt tidigare misstag genom att rädda ett givet mål. Bara någon halvmeter framför egen mållinje.

Efter Assyriskas jättechans mattas spelet rejält och spelet är mestadels förlagt till mittplan. I den 62 minuten får dock Stefan Batan tag i bollen ute på Assyriskas vänsterkant, utmanar Björn Anklev och slår in ett inlägg framför mål. På vinst och förlust. På ren chans. Och efter en hel del om och men hamnar bollen framför fötterna på Nahir Besara, och trots att skottet inte är så mycket mer än en strumprullare letar det sig in bakom Peter Abrahamsson. Det är kvitterat och ÖIS är ånyo under press.

ÖIS svarar emellertid direkt. Bara minuten efter Assyriska kvittering får man ett inkast i närheten av den högra hörnflaggan. Steinthor Thorsteinsson svarar för ett av sina patenterade monsterinkast som styrs vidare över mot vänsterkanten där Sebastian Johansson tagit position. Johansson sätter bollen under kontroll och lyfter sedan kyligt bollen mot mål. Över samtliga spelare i straffområdet, över Magnus Bahne och in i mål. ÖIS är åter i ledningen.

Mot slutet av matchen går Assyriska över på trebackslinje och flyttar upp Ken Fagerbergs gamla nemesis, Mikael Thorstensson, i anfallet och börjar lyfta långt. Riktigt långt. ÖIS försvarar sig bra och fram till och med den 90:e minuten mäktar hemmalaget inte med så mycket mer än två skott som helt bommar sitt mål. Låt vara att man också har en boll inne, men målet döms bort för offside.

Istället är det ÖIS som punkterar matchen i den 84:e minuten, när Markus Gustafsson hittar fram med ett långt svepande inlägg till David Leinar, som sökt sig upp till straffområdets vänstra del. Leinar timar sitt upphopp perfekt och skickar bollen mot mål. I stolpen. Och när returen går över Magnus Bahne håller sig Nicolas Sandberg framme och petar bollen över mållinjen. 1-3 och tre säkra poäng in på kontot.

Det spelar sedan inte så stor roll att Andreas Haddad har ytterligare en nick i stolpen i den 90:e minuten, utan ÖIS håller tätt hela vägen in i mål. Och nu har ÖIS ett riktigt bra läge att säkra kontraktet hemma på Gamla Ullevi mot IK Brage om lite knappt två veckor.

 

Tre matcher kvar. Tre poäng ner till kvalplats. Som så många gånger förr denna säsong är nu goda råd dyra. För om vi ska vara helt ärliga, vem tusan vill egentligen spela kvalmatcher mot Hammarby TFF eller IK Sirius under de första veckorna i november? Särskilt inte med tanke på att det redan nu börjar bli för kallt för att gå och kolla på fotboll. Något jag blev påmind om i dag när jag besökte a-lagets morgonträning uppe på ÖIS-gården. Nej, det finns bara en sätt att lösa det här och det är att ta tre poäng på bortaplan mot Assyriska FF. Nu gäller bara en enda sak och det är att greja kontraktet.

Detta får dock ske utan Álvaro Santos, som efter att ha varit bänkad mot IFK Norrköping nu inte ens finns med i truppen till matchen mot Assyriska FF. Enligt ÖIS.se har detta att göra med Santos skadebekymmer, men så sent som i går fick vi beskedet från ÖIS-gården att Santos skulle kunna spela i morgon. Men nu står han alltså utanför truppen. Kanske kan det ha att göra med att Santos under den gångna veckan ska ha begärt att få genomgå en operation omgående och få genomföra rehabiliteringsträningen hemma i Brasilien.

Dagens träning var annars ingen sprudlande affär. I alla fall inte inledningsvis. Det mest upphetsande som hände var väl att Alex Perreira kallade Steinthor Thorsteinsson för ”puta” efter att Steinthor – under kvadratspelet – träffat Alex med en boll i ansiktet. Lite olyckligt, men det är sådant som händer. Efter uppvärmningen gick de 18 spelare som är aktuella för spel i matchen mot Assyriska över till att spela tvåmål på en plan med straffområdets bredd som längd och längd som bredd. Matcherna spelades fem mot fem och var mestadels väldigt jämn och målsnåla. De enda spelare som egentligen imponerade under matchspelet var Danny Ervik och Alexander Mellqvist. Ervik var het som nykokt mannagrynsgröt och stänkte in två mål och stod för två assist (till Markus Anderberg och Alex Perreira) och Mellqvist var på ett skönt spelhumör och svarade för två läckra mål och en assist (till Sebastian Johansson). Träningen avslutades sedan med att startelvan plus ytterligare en spelare övade in några nya hörn- och inkastvarianter.

ÖIS förmodade startelva till matchen mot Assyriska FF

Startelvan blir sannolikt densamma som i senaste matchen mot IFK Norrköping. När Janne Andersson och Janne Carlsson lät spelarna nöta fasta situationer och inkast mot slutet av dagens träning var dock elva utespelare inblandade så det kan eventuellt bli någon mindre ändring jämfört med senast. Den elfte spelaren var Valter Tomaz Jr, men han gjorde mest inhopp som försvarare under denna del av träningen, så det mest troliga är med andra ord att startelvan behålls intakt. Det betyder att vi får se Peter Abrahamsson i mål och en backlinje bestående av Danny Ervik, David Leinar, Robin Jonsson och Adam Eriksson (även om Tommy von Brömsen är tillbaka i truppen och spelade hela U21-matchen mot Gefle IF i tisdags). På mittfältet får vi sedan se Sebastian Johansson och Pavel Zavadil tillsammans med Steinthor Thorsteinsson, Markus Gustafsson och Jakob Olsson. Och som ensam anfallare spelar givetvis Björn Anklev. Och med tanke på att spelet ändå såg förhållandevis bra ut mot Peking så borde ÖIS ändå ha en hyfsad chans att plocka poäng på bortaplan mot Assyriska. Södertäljelaget jagar förvisso kvalplats, men saknar Haris Laitinen (avstängd), och ÖIS har tidigare visat att man har en förmåga att spela tufft och tätt mot de mer spelande lagen i serien. Nu är det bara att hoppas att Assyriska inte gör som Norrköping och låter ÖIS vara det spelförande laget. En sådan enkel fint kan vi väl knappast gå på nu när vi verkligen behöver ta tre poäng för att säkra kontraktet.

ÖIS trupp till matchen mot Assyriska FF:

1. Peter Abrahamsson
3. Adam Eriksson
5. Markus Gustafsson
6. Alexander Mellqvist
7. Björn Anklev
8. Valter Tomaz Jr
9. Pavel Zavadil
13. Steinthor Thorsteinsson
14. Tommy von Brömsen
16. Alex Perreira
17. Robin Jonsson
19. Markus Anderberg
23. Jakob Olsson
24. Sebastian Johansson
25. Nicolas Sandberg
29. Danny Ervik
30. Victor Skoglund
44. David Leinar

 

En halvtimme innan matchstart avgår ÖIS VD, Kristian Sundborn. Inför sponsorer och mecenater på Gamla Ullevi. Smakfullt? Tveksamt. Smart? Inte direkt. Är det verkligen rätt sätt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för tre poäng i ett riktigt utsatt läge? Knappast. Lite som att sätta upp en banderoll med texten ”Lön kräver motprestation” eller som att skrika glåord och håna egna spelare från läktarplats.

Konstruktivt. Konstruktivt som fan. Och se på tusan, ingen av dessa aktioner hjälpte laget att prestera ute på plan. Istället blev det en ny förlust (0-1 mot IFK Norrköping).

Oväntat? Inte det minst. Tröttsamt? Jajamensan!

Matchens första målchans kommer efter knappt sju minuter, när IFK Norrköping spelar upp på Shptetim Hasani, som på ett tillslag spelar vidare till Mikael Lindskog, som befinner sig någon meter utanför ÖIS straffområde. Och med en gång ser Lindskog att Danny Ervik sökt sig in mot mitten av ÖIS-försvaret, och Lindskog spelar direkt ut en precis passning mot Eirik Dybendal, som helt plötsligt har fritt skottfält på ÖIS högerkant. Dybendahls skott tar dock i Peter Abrahamssons vänstra stolpe. Nära, men ingen cigarr för Dybendahl och Norrköping i det läget.

Med en kvart spelad av matchen driver Steinthor Thorsteinsson upp bollen längs med högerkanten och spelar in centralt till Sebastian Johansson som lägger upp bollen perfekt för Pavel Zavadil. På rullande boll klipper Zavadil till direkt. Skottet vållar dess värre inte Niklas Westberg i Pekingmålet några stora problem. Bättre krut och bättre precision efterfrågas nästa gång.

I den 23:e minuten skapar Norrköping en ny farlig omställning, när ÖIS tappar boll mitt på offensiv planhalv och Norrköping ställer om genom Dybendahl vars inlägg rensas undan tillfälligt av Adam Eriksson. Men inte med mer än att Daniel Bamberg och Shptetim Hasani kan finlira sig fram till ett fint skottläge på ÖIS vänsterkant. Men återigen tar skottet i stolpen, den här gången i yttersidan.

I mitten av halvleken jämnar spelet ut sig och ÖIS tar sig äntligen in i matchen på allvar. Om sanningen ska fram tar man över matchen och pressar vid ett flertal tillfällen tillbaka Norrköping till eget straffområde. I den 40:e matchminuten kommer också ÖIS bästa målchans under den första halvleken när Markus Gustafsson och Björn Anklev sätter Jakob Olsson i läge strax utanför offensivt straffområde. Olsson får emellertid se sitt skott gå någon halvmeter över ribban. Mot slutet av halvleken får också Steinthor Thorsteinsson ett bra läge för att göra 1-0, men Westberg är med på noterna och kan räddar det pressade skottet invid den vänstra stolpen.

Norrköping inleder den andra halvleken riktigt starkt och med tre minuter spelade ordnar man en högerhörna. Istället för att slå en lång boll in framför mål spelar Daniel Bamberg en låg passning upp mot mitten av straffområdet som mittbacken Petru Racu möter med sträckt vrist. Stenhårt! Och bollen viner över Abrahamssons ribba med en hårsmån.

Det dröjer dock bara någon minut innan bortalaget gör 0-1, när man ånyo får en hörna från höger. Den här gången skruvar Eirik Dybendal bollen mot den första stolpen där Mikael Lindskog förlänger hörnan. Och i högen av spelare framför mål får Shptetim Hasani träff och 0-1 är ett faktum. Och för andra matchen i rad släpper ÖIS in ett mål på en hörna. Något som annars tillhört ovanligheterna denna säsong.

Minuten efter 0-1-målet får Hasani ett nytt läge, när Norrköping rullar ut ÖIS med en enkel spelvändning från vänster till höger. Helt plötsligt är Hasani helt ren med Peter Abrahamsson. Som tur är är Abrahamsson på alerten och hinner ut för att skära av Hasanis skottvinkel. Och mycket riktigt, skottet tar på Abrahamsson och situationen är desarmerad.

Efter Hasanis fina läge repar ÖIS mod. Trots alla motgångar får man ändå säga att det är gott gry i grabbarna. I den 61:a minuten bröstar Steinthor Thorsteinsson ner ett uppspel till Pavel Zavadil som testar lyckan från distans. Bra löd i dojan. Dess värre brister det ånyo i precisionen. Zavadils kanon går mittpå Westberg. Skottet är emellertid så pass hårt att Westberg tvingas släppa retur, vilket ger Thorsteinsson ett hyfsat läge någon meter in i Norrköpings straffområde. Thorsteinsson drar till på volley. Men även detta skott går mittpå Westberg och Petru Racu kan rensa undan bollen från eget straffområde. Så var det med de kvitteringschanserna.

ÖIS fortsätter sedan att ligga på för en kvittering och med en kvart kvar av matchen hittar Markus Gustafsson fram med en underbar passning till Björn Anklev. Och det är nästan som att Anklev blir chockad över hur fri han är, för avslutet är under all kritik. Rakt på Westberg. Så mycket bättre lägen än så där får man inte och då måste man fan-i-mig göra mål också. Vem vet, kanske tänkte Anklev på sin lön och presterade därefter?

På övertid vaskar ÖIS fram en sista kvitteringschans, när Markus Anderberg hittar fram med ett välavvägt inlägg till inhoppande Alexander Mellqvist. Med en spelare mellan sig och målet väljer Mellqvist att möta Anderbergs inlägg direkt på volley. Träffen är bra. Riktningen likaså. Men det är helt klart så att det här är en av de där dagarna då inget riktigt stämmer. Mellqvist, och ÖIS, får också se det tunga skottet gå på fel sida av stolpen. I burgavelns utsida. Och bara två minuter senare är matchen slut och för första gången denna säsong förlorar ÖIS två matcher i rad.

Nu brinner det i knutarna. Tabellläget blir allt mer utsatt. Om Degerfors, Brage eller Jönköping Södra tar tre poäng i denna omgång ligger ÖIS riktigt pyrt till. Om laget vill grejar nytt kontrakt är det bara tre poäng mot Assyriska FF som gäller i nästa omgång.

 

Då var det äntligen dags att ta nya dag efter måndagens pinsamheter och salta tårar. Revansch står på menyn. Och det finns inte så mycket annat att göra än att hoppas att Janne Andersson har fått spelarna att köpa snacket om att säsongen inte är över och att man behöver ta åtminstone fem poäng till denna säsong. Full fart hela vägen in i kaklet! Full fart ända fram till och över mållinjen. Det gäller helt enkelt att avsluta säsongen med stil och finess värdig en anrik och flärdfull klubb som ÖIS. Som den gode SB skrev häromdagen: ”Man spelar inte bara för sin lön eller avancemang [utan man spelar också] för supportrarna och för klubbmärket”.

Och i morgon är det upp till bevis mot IFK Norrköping. Det gäller för spelarna att visa att man klarar av att få jobbet gjort även då det visat sig att man är ett relativt mediokert fotbollslag som ligger och skvalpar bland de andra dasslagen i mitten av tabellen. Morgondagens motstånd kunde förstås varit något lite lättare. Norrköping såg länge ut som en seriesuverän som kunde sopa mattan med allt och alla. Utan att egentligen behöva anstränga sig nämnvärt. Men som på sistone har man fått rejäla problem och hamnat i ett djup formdal. Över de tre senaste omgångarna har Peking faktiskt ”bara” tagit tre poäng. Man har bl.a. förlorat med 2-0 mot Syrianska FC och med 3-0 mot Landskrona BoIS. Varför ska ÖIS var sämre än Syrianska och BoIS? De tre poängen tog Peking genom en 2-1vinst mot Ljungskile SK. Dessutom har Peking åkt på ett riktigt tungt avbräck i och med Russel Mwafulirwas korsbandsskada. Vi får inte heller glömma bort att ÖIS spelade riktigt bra sist de två lagen möttes på Nya Parken i Norrköping. Och det trots att matchen slutade 1-1 och Peking brände en straff i slutminuterna.

Olyckligt nog kan man inte – hur gärna man än vill – påstå att ÖIS är inne i en formtopp just nu. Två poäng och en målskillnad på 3-5 över de tre senaste omgångarna är inget som man stolt hänger i granen framåt jul. Nej, det är mer likt någon av de där pinsamma collegetröjorna med James Bond-tryck som du fick av mormor Annie på din arton-årsdagen. Nu gäller det dock att repa mod och att fixa de där ack så viktiga poängen som grejar nästa års kontrakt i Superettan. Efter det kan Andersson och Carlsson börja spela in nästa års spelsystem och lufta de unga killarna.

Som jag har rapporterat tidigare under dagen kommer med alla sannolikhet Álvaro Santos att petas ur startelvan i morgon. Det var i alla fall så det såg ut i dag när laget genomförde sin sista träning inför matchen mot Peking. I och med det går Janne Andersson helt enkelt tillbaka till en variant av den lösning på våra anfallsproblem som prövades under senvåren/försommaren. Då valde man att spela Björn Anklev och Luka Mijaljevic i par. Vilket också visade sig vara riktigt framgångsrikt i ett par matcher (fram till dess att Álvaro kom tillbaka från skada och Anklev missade en match på grund av avstängning). Men när man nu gått över till att spela 4-2-3-1 väljer Andersson att spela med Anklev som ensam anfallare. Och det är väl inte helt fel med tanke på Anklevs vackra mål, som föregicks av en föredömligt effektiv och smart spelvändning där Sebastian Johansson, Markus Gustafsson och Jakob Olsson var inblandade, i matchen mot Trollhättan. Ska vi gissa att Andersson och Carlsson hoppas på både en, två och tre repriser på det anfallet i matchen mot Peking.

ÖIS förmodade startelva till matchen mot IFK Norrköping

När det gäller laget i övrigt gör inte Andersson och Carlsson några stora förändringar. Peter Abrahamsson fortsätter förstås i målet och Sebastian Johansson och Pavel Zavadil tar hand om bollsamlandet och uppbyggnaden av spelet. Och trots att backlinjen kaosade rejält mot Trollhättan i måndags väljer man att behålla den intakt. Kanske tänker man helt enkelt ”en gång, är ingen gång”. Tyvärr måste man ju då också ta konsekvensen av detta och tänka ”två gånger är en vana” om det skulle visa sig att backlinjen återigen inte når upp till normal standard. Gud förbjude!

Under fredagsförmiddagen genomförde laget en dryg timmes träning uppe på ÖIS-gården. Större delen av tiden ägnades åt att nöta spel över helplan. Nya linjer och löpvägar skulle sättas i detalj och defensiva uppgifter och omställningar skulle finslipas. Och konstigt vore väl annat nu när man återigen kör halva havet stormar i startelvan. Dess värre måste jag rapportera att ”Reserverna” hade det mesta, och det bästa, av spelet och att man var det enda av de två lagen som ens var i närheten av att skapa någon form av farlighet. Träningen genomfördes annars i högt tempo och med en frejdig satsning från samtliga spelare vilket lovar gott inför morgondagen.

Avslutningsvis måste jag meddela att Luka Mijaljevic återigen tycks lämnas utanför truppen. När man körde spel över helplan under dagens pass lämnades Luka utanför reservernas startelva och fick stå vid sidan av planen och joxa med trasan tillsammans med Seif Kadhim. Det är inte att man undrar lite vad som har hänt där. Tidigare under säsongen var Luka en stabil pjäs i Anderssons startelvor och när han inte var det kunde man i alla fall räkna med att han skulle få en inhopp. Nu är han av någon underlig anledning iskall och placerad långt in i frysfacket. What’s up with that, mr Andersson?

 

Med säsongen – åtminstone den meningsfulla delen – körd i botten är det dags för Sambadefensivs årliga framåtblickande artikel där vi tar oss en titt på truppen, dess sammansättning och framtida behov för att utifrån denna lägesbedömning komma med förslag till förändring, utveckling och förbättring. Inspirerad av ett av mina nuvarande arbetsprojekt har jag i år valt (läs påtvingat övriga redaktionsmedlemmar) att utgå från tre möjliga ställningstaganden eller ageranden: BevaraAvvecklaUtveckla. Processen har helt enkelt gått till på så vis att jag – tillsammans med och med stöd av hela sambadefensiven – har gått igenom truppen – spelare för spelare – och med hänsyn till kontraktssituation, position, antal spelade matcher, prestation (uttryckt i individuell statistik) och genomsnittsbetyg för året m.m. gjort en bedömning huruvida spelaren ska bevaras, avvecklas eller utvecklas.

Att en spelare ska bevaras, avvecklas eller utvecklas må låta maskinellt och känslokallt, men låt mig säga att det har varit fullständigt nödvändigt att ta ner bedömningen och analysen på den nivån. Tänk er organisationsutvecklingskonsulterna i filmen Office Space och ni har mig under hela denna långa process (förutom att jag givetvis är så förbannat slipad och vass att jag aldrig skulle gå på Peters bullshit). Anledning till att jag varit tvungen att plocka ner det hela på organisationsutvecklingskonsultsnivå är att jag egentligen ”älskar” alla dessa spelare av hela mitt hjärta – de är trots allt Öisare och har gjort så gott de kunnat för klubben under ett eller flera år och för det ska de banne mig ha en stora djävla prinsesstårta och var sin kanna blandsaft. De är som Infinite Mass skulle sagt ”Mah Boyz”. Om det bara var upp till det känslomässiga skulle jag därför bevara och utveckla hela bunten.  Och det förstår ni ju själva, att så kan vi ju inte ha det.

Misslyckanden – och det kan vi väl ändå enas om att säsongen har varit, i alla fall sett ur ett rent resultatmässigt perspektiv – kräver huvuden på fat. Någon måste ställas till svars. Och någon måste givetvis avgå. Helst alla. Men eftersom vi är lugna och nyanserade snubbar här på Sambadefensiv har vi istället valt att bara avveckla vissa delar av verksamheten (och då mestadels genom naturliga pensionsavgångar och tidsbegränsade kontrakt).

Som ni förstår skulle det bli en väldigt omfattande text om vi valde att presentera vår fullständiga analys av hela spelartruppen på en och samma gång. För att göra det hela mer läsbart och lätthanterligt har vi därför valt att dela upp publiceringen i fyra delar. I dag publicerar vi delen ”Bevara” som fokuserar på de spelare i truppen som vi anser att ÖIS bör försöka behålla och som vi ska bygga framtida framgång runt. Det rör sig om spelare som vi – i alla fall förutom ett – betraktar som spelare som ska ingå i startelvan – om de är hela, friska och icke-avstängda – i alla matcher som spelas under de närmaste två till tre åren (och innan något smart ass kommer och säger ”hur fan ska det gå till när ni redan nu har tre mittbackar på er lista” vill vi säga att vi sa att det rörde sig om ett undantag, dessutom talar vi om en chansning i form av omskolning i just det fallet, det är helt enkelt ett long shot kick the bucket).

Under den kommande veckan kommer vi sedan att publicera delarna ”Avveckla” och ”Utveckla” som vi hoppas ska generera skön läsning och upprörda diskussioner som får en att tappa andan. Bring the ruckuz! Avslutningsvis kommer vi också att publicera en fjärde – mer framåtblickande – del där vi försöker fokusera på vad som måste till för att ÖIS 2011 ska bli ett lag som slåss om uppflyttning till Allsvenskan. Vi snackar helt enkelt om en lista med ”quick fixes” som Dick Last, Janne Andersson och Lars Ranäng kan använda som mall under det kommande silly season-arbetet med att förstärka truppen inför nästa år.

OK, är ni redo, för nu kör vi!

1. Peter Abrahamsson

Position: Målvakt
Ålder: 22 år
Kontrakt går ut: 2011
Antal matcher säsongen 2010: 27 matcher
Genomsnittsbetyg: 3,0

Det är väl näppeligen inte någon överraskning att vi vill behålla Peter ”Den Store” Abrahamsson. Om man ska vara helt ärlig är han i nuläget vår enda guldklimp. Den enda spelare som har visat sig vara något utöver det vanliga. En superman i samling av högst ordinära män. Som ni kommer att se under veckan finns det en del potential och en del utvecklingsbara spelare i truppen, men inget som går att jämföra med Peter Abrahamsson. Peter Den Store – som han faktiskt förtjänar att kallas, även om vissa av er finner detta smeknamn fånigt och ovärdigt, men vi utgår från att ni är unga och att ni därför aldrig upplevde OS 1992 med USA:s dream team i basket och därför aldrig utvecklat någon förkärlek för überfåniga smeknamn – har helt enkelt så pass mycket potential att den fullkomligt sprutar ur öronen på honom. Vi är många Öisare som redan nu ser honom som en given arvtagare till Andreas Isaksson i landslaget den dagen Erik Hamrén skaffat sig balls nog att säga till Isaksson att hans spel med fötterna är för bedrövligt och att det inte håller på högsta nivå. Enter Peter Den Store! Sett över säsongen som helhet har Abrahamsson varit riktigt stark och stabil. Nope, det blir inga Dr Alban-skämt den här gången. Den kvoten är fylld sedan lång tid tillbaka. Visst, han har kanske varit lite upp och ner. Och under delar av vårsäsongen hade Peter också en småtuff period – jag tänker kanske närmast på missarna mot Falkenbergs FF, Landskrona BoIS, FC Trollhättan och IK Brage – men allt sedan bortamatchen mot Brage har Peter lyft sig. Rejält. Tillsammans med Magnus Sehlström och Victor Skoglund har Peter slipat bort osäkerheten i luftspelet och nu för tiden finns det inget som kan oroa unge herr Abrahamsson. Lägg dessutom till att killen har visat att han har en makalösa förmåga att svara för räddningar som är ”out of this world”, och här tänker jag förstås på fantomräddningen mot Hammarby IF (h) och busterräddningarna mot Jönköpings Södra (b). Om ÖIS kan behålla och förlänga med Abrahamsson har man torrt på fötterna vad gäller målvaktspositionen för lång tid framöver. Glöm allt snack om att vi måste sälja spelare. Och ska det säljas så är det fan-i-mig inte Peter som ska säljas. Och den där grodätaren som var på ÖIS-gården för provträning för någon vecka sedan gör bäst i att flytta hem till Frankrike och öppna snigelfarm. Vi har vår målvakt och hans namn är Peter Abrahamsson.

Missa inte att läsa Håkan Walls fantastiska brev till Peter Abrahamsson efter matchen mot IK Brage. Bland det bättre som Sambadefensiv har publicerat under sin existens.

Räddningsprocent: 79 procent
Antal insläppta mål: 29 mål
Antal matcher med noll insläppta mål: 7 matcher
Antal matcher med ett insläppt mål: 13 matcher
Antal matcher med två insläppt mål: 5 matcher
Antal matcher med tre insläppt mål: 2 matcher

6. Alexander Mellqvist

Position: Mittback/mittfältare
Ålder: 24 år
Kontrakt går ut: 2010
Antal matcher 2010: 16 matcher
Genomsnittsbetyg: 2,4

Nu är det förstås många läsare som höjer rejält på ögonbrynen. Kanske suckar ni högt eller så sätter ni kvällskaffet i vrångstrupen, och lovar och svär att aldrig mer läsa Sambadefensiv under hela ert fortsatta, miserabla liv (jag hatar att blåsa i min egen trumpet, men hur skulle det kunna bli något annat än miserabelt om ni väljer att avstå från något så intrikat och delikat som Sambadefensiv). So. Fucking. What. Man vinner några, förlorar några andra. Det är så livet är. Saken är nämligen den att jag fortfarande tror på Alexander Mellqvist. Idiotförklara mig om ni vill. Kanske vill jag bara tro på att det han visade upp under hösten 2008 var något mer än något flyktigt. Kanske vill jag bara tro att den där förmågan att ligga rätt i position utanför motståndarnas straffområde och suga upp andrabollar som man trycker dit med sträckt vrist – lågt, otagbart invid målvaktens vänstra stolpe – går att utveckla och göra till något som på sikt kan bli oerhört nyttigt och användbart för ÖIS. Kanske är det inte alls så, och om det skulle visa sig vara så lovar jag att krypa till korset och göra avbön. Kanske rent av avgå. Med buller och bång. AIK-style! Men fram till att det är fastställt att Mellqvist är ett hopplöst fall väljer jag att tro på Mellis. Hellre fria än fälla. Trots sina blott 24 år är nämligen Alexander Mellqvist en av truppens mer rutinerade spelare med sina 108 matcher i ÖIS-tröjan (57 matcher i Superettan och 51 matcher i Allsvenskan). Och då ska man också ha i åtanke att jag inte räknat med samtliga cupmatcher som Mellqvist spelat för klubben. Dessutom är det faktiskt så att Mellqvist – när han används på rätt sätt – har mycket att tillföra. Problemet är bara att han fått finna sig i att spela ytter under Janne Andersson och det känns verkligen inte optimalt. Jag måste också erkänna att jag finner Vergilius förslag om att låta Mellis göra en Jon Jönsson kittlande. Det vill säga testa honom i rollen som spelande mittback. Särskilt om man kan para ihop honom med en något raskare backkollega. Varför skulle inte det fungera? Gör om. Tänk rätt. Mellqvist har tyngden, styrkan och spelförståelse för att greja det, för att inte tala om vilken tillgång han skulle kunna bli under speluppbyggnaden. Avslutningsvis anser jag att Mellqvist är värd en chans till då det vore intressant att se vad han går för om han får vara frisk under försäsongen. Jag har helt enkelt förbannat svårt att se att prestationen under 2008 bara var en tillfällighet.

Antal mål under 2010: 1 mål
Antal målgivande passningar under 2010: 1 målgivande passningar
Totalt antal skott under 2010: 20 skott
Antal skott på mål under 2010: 9 skott
Antal skott för att göra ett mål under 2010: 20 skott
Antal skott i målställningen under 2010: 0 skott

7. Björn Anklev

Position: Ytterback/mittfältare/anfallare
Ålder: 31 år
Kontrakt går ut: 2012
Antal matcher 2010: 25 matcher
Genomsnittsbetyg: 2,6

Klart som fan mannen med det gigantiska hjärtat och den enorma fighting spiriten ska stanna i klubben. För all framtid! Eller i alla fall så länge som Janne Andersson har för avsikt att använda sig av Björn Anklev som ytterback. Under året har vi fått nöjet att också se Anklev som anfallare och mittfältare och jag måste säga att han inte direkt rosat marknaden på dessa positioner. Visst, sejouren som anfallare inleddes starkt med sex mål på fem matcher, men efter det gick allt i stå och nu har Anklev gått mållös från planen i tolv raka matcher. Inte bra. Inte heller har Anklev lyckats något vidare i rollen som höger- eller vänsterbreddare. För svag förstatouch och lite för oren bollträff för att det ska fungera hundraprocentigt. Lite för många inlägg hamnar bakom mål istället för framför. Visst, det är bättre än Alex Perreira, men fortfarande inte tillräckligt. Trots detta ser jag gärna att El Pato stannar i klubben. När han spelar ytterback spelar han fotboll som Motörhead och Social Distortions låter. Rakt in i kaklet. Benhårt. Frenetiskt. Tatuerat. Utan pardon. Ursinnigt. Besinningslöst. Fullt ös, medvetslös. Och då är han också en fröjd att skåda. Då finns det inte heller någon som kan passera oskadd genom Anklevs yta.

Antal mål under 2010: 6 mål
Antal målgivande passningar under 2010: 2 målgivande passningar
Totalt antal skott under 2010: 40 skott
Antal skott på mål under 2010: 26 skott
Antal skott för att göra ett mål under 2010: 6,67
Antal skott i målställningen under 2010: 0 skott

8. Valter Tomaz Jr

Position: Mittback/mittfältare
Ålder: 32 år
Kontrakt går ut: 2010
Antal matcher 2010: 7 matcher
Genomsnittsbetyg: 2,5

Låt oss göra en sak klar från allra första början, Valter Tomaz Jr ska vara kvar i ÖIS av en enkla anledning: Attityden! Och han ska vara det som en enda sak: Mittback! Svårare än så är det inte. Rätt använd är Valter en pärla. En sådan där som man bara finner ett par gånger under livet. Men det är lika bra att Jannarna inser att det inte är någon pärlan som man kastar till svinen, som man gör om man väljer att spela Valter som vänsterback – då söker han sig centralt in i planen och ställer till det för ”sin” mittback – eller som central fältare – då sprider han bollar över hela inre vallgravsområdet. Men som mittback fungerar han mer än väl. Inför säsongen 2011 är mitt drömmittbackspar Valter Tomaz Jr och Robin Jonsson. Precis som det var inför säsongen 2010. Men tyvärr satte Valters skada i matchen mot Degerfors IF stopp för den saken. Valters attityd och arnoldschwarzeneggeraktighet kompletterar helt enkelt Jonssons lugn och mer genomtänkta och kontrollerade spel på ett föredömligt sätt. Som ni kan se av kontraktsinformationen här ovan går Valters kontrakt ut efter säsongen och jag hoppas därför att Dick Last sätter sig ner och förhandlar om Valters kontrakt så att han får en rimlig lön och inte någon uppblåst ”hemvändarefrånnorgelön”. Till rätt lön och på rätt position är Valter ett catch utan dess like.

Enligt våra källor har också Valter och ÖIS börjat förhandla om ett nytt kontrakt.

Antal mål under 2010: 0 mål
Antal målgivande passningar under 2010: 0 målgivande passningar
Totalt antal skott under 2010: 7 skott
Antal skott på mål under 2010: 2 skott
Antal skott i målställningen under 2010: 0 skott

9. Pavel Zavadil

Position: Mittfältare
Ålder: 32 år
Kontrakt går ut: 2010
Antal matcher 2010: 26 matcher
Genomsnittsbetyg: 3,2

Det kan knappast komma som en chock för någon att en spelare av Pavel Zavadils kaliber är attraktiv på den svenska spelarmarknaden. Om ÖIS inte agerar eller vill ha honom finns det många ”friare” som väntar i kulisserna. En sådan gubbe förblir inte ogift. Var så säker på det. Och jag måste säga att det skulle svida något oerhört att behöva se Zava springa in på Gamla Ullevi i en annan tröja än ÖIS-tröjan. En prestigeförlust av stora mått. Jag vill dock understryka att internt är defensiven lite kluven när det gäller Zavas vara eller inte vara i ÖIS. Några av oss – bl.a. undertecknad – anser att han är värd guld och gröna skogar och allt smör i Småland, medan några andra menar att vi inte ska spräcka budgeten för Pavels skull. Men om vi säger så här då; Dick, gör allt som står i din makt för att behålla Zava i ÖIS – hans symbolvärde som lirare är enormt och borde gå att marknadsföra på ett bättre sätt än vad som skett hittills – men se till att du håller dig inom rimlighetens gränser. Inget överpris med andra ord. Ge honom trygghet, stabilitet och ett prestationsbaserat kontrakt. Behandla honom som din största tillgång och se till att han stannar i klubben i åtminstone två till tre år framöver. Varför? Enkelt. För det första har han en sjuhelvetes vinnarskalle. Rätt attityd är som vi lärt oss under årets säsong a och o för att vinna matcher. 15 kryss är 15 kryss och jag vågar lova att Pavel har hatat varje enskilt kryss. Innerligt. Attityd har Pavel så att det räcker och blir över. Dessutom tror jag att man kan använda Pavel som mentor och läromästare för spelare som Markus Gustafsson och Markus Anderberg. Lirare som inte riktigt grejar skitgörat. Där kan Pavel lära ut mycket. Och vi får inte heller glömma bort att Pavel är ett proffs ut i fingerspetsarna. Kanske rent av truppen mest professionella spelare nu när Mackan Allbäck lagt skorna på hyllan. Och nu glömde jag kanske det viktigaste argumentet för varför Pavel bör stanna i ÖIS – han är helt enkelt förbannat bra. En man att bygga ett lag runt.

Antal mål under 2010: 4 mål
Antal målgivande passningar under 2010: 5 målgivande passningar
Totalt antal skott under 2010: 36 skott
Antal skott på mål under 2010: 15 skott
Antal skott i målställningen under 2010: 1 skott

17. Robin Jonsson

Position: Mittback
Ålder: 22 år
Kontrakt går ut: 2012
Antal matcher 2010: 25 matcher
Genomsnittsbetyg: 3,0

Robin Jonsson är ÖIS absolut bästa mittback. Punkt slut. Har du något att invända mot det kan du förvänta dig en ”permban” på forumet. Så är det bara. Det är lika bra att köra med öppna kort. Fuckar du med Robin Jonsson så fuckar du med mig. Och det är lite som att fucka med han den där killen som Franke fuckar med i Pusher. OK? Killen är bara 22 år (fyller förvisso 23 år i november), men har allt sedan Åge Hareide flyttade tillbaka honom in i mittförsvaret gått från klarhet till klarhet. Klok, lugn och städad. Allt som oftast välavvägd och rekorderlig. Skulle kanske må bra att slipa bort de värsta idiotbrytningarna på offensiva planhalva (jepp, jag tänker på idiotutvisningen i hemmamatchen mot Ängelholms FF). Med sin god spelförståelse har Robin en enastående förmåga att klara ut de allra mest knepiga situationerna med relativt små och enkla medel. Ett par rappa steg i rätt ögonblick och Jonsson är framför sin motståndare för att bryta ett uppspel. Ett enkelt kliv i sidled och en farlig två-mot-en-situation blir till en omställning för ÖIS. Ett snabbt ”fall” och det där fina läget för motståndarna blev till intet. Robin har (nästan) hela reportoaren. Har under den senaste tiden tagit ett par rejäla kliv och måste numera betraktas som mer eller mindre given i ÖIS centrallinje. Jonsson hade i och för sig kunnat föras upp på utvecklingslistan som kommer under veckan då han skulle växa en hel del som fotbollsspelare om han behärskade uppspelen lite bättre och hade lite bättre precision i det långa spelet samt om han utvecklade lite mer ledaregenskaper och tog för sig lite mer vad gäller styrningen av ÖIS defensiv. Men som sagt, överlag är Robin Jonsson ett fullgott alternativ som mittback. Lägg dessutom till att det är en tämligen erfaren spelare vi har att göra med. Jonsson gjorde a-lagsdebut redan som 19-åring och innan vi har nått halva säsongen 2011 kommer Jonsson att ha gjort över 100 seriematcher i den rödblåa tröjan. Inte illa pinkat av en pojke som varit så utskälld och förbannad som Robin Jonsson. Snack om att ta revansch!

Antal mål under 2010: 2 mål
Antal målgivande passningar under 2010: 0 målgivande passningar
Totalt antal skott under 2010: 3 skott
Antal skott på mål under 2010: 3 skott
Antal skott i målställningen under 2010: 0 skott

Där har ni den. Stommen i ÖIS årgång 2011. Det är de här snubbarna, tillsammans med de som sorterar in under ”Utveckla”, som ska se till att ÖIS är tillbaka i Allsvenskan 2012. Saknar du någon spelare eller har du andra funderingar kring hur truppen bör utvecklas är du välkommen att framföra din åsikt i kommentarsfältet. Låt diskussionen ta sin början!

 

Efter den mållösa matchen mot Sundsvall och säsongens 15:e kryss, så rann sista möjligheten att blanda sig i toppstriden mellan fingrarna. Efter matchen gav Janne Carlsson en sammanfattning av spelet och spelsystemet för Sambadefensiv.

Janne Carlsson var inte glad efter dagens kryss mot GIF Sundsvall

Hur vill du kommentera 0-0 mot Sundsvall?

- Killarna försöker, men det räcker inte. Vi har inte tillräcklig med tempo och jag saknar lite av den där ”desperationen”. Det brinner inte hos alla, även om vi försöker – så är det i grund och botten en dålig insats av oss.

Andra var väldigt händelsefattig till att börja med.

- Hela matchen var sömnig. Det hettade till i andra runt 70:e minuten, när vi vann fler andrabollar och kunde lägga tillbaka. Vi spelade lite enklare under den perioden men utöver de 10-15 minutrarna, så tycker jag inte det var nåt tempo i matchen.

Det blev tryck när Leinar kom upp i anfallet.

- Det blev chansfotboll där och Sundsvall hade också en del omställningar som de kunnat utnyttja om de varit lite mer noggranna i sitt passningsspel. Vi hystar in en del bollar, men den dimper inte riktigt ner hos oss. Vi vinner en del förstabollar genom Leinar och Mellqvist, men är inte riktigt först på den. Det blir inte tillräckligt tryck och är lite skenbart, inte farligt nog.

Varför så uddlöst framåt?

- Vi har inget tempo i vårt passningsspel i första och inga löpningar – möjligtvis när bollen redan är slagen, så Sundsvall hinner ner med hela sitt lag. Det är nio man därnere och det är jättesvårt att spela sig igenom det, så det är lite för dåligt tempo i allt vi gör.

Andra matchen med 4-2-3-1.

- Det är spännande och jag tycker att vi har en del spelare för det. Idag var inte löpviljan och tempot tillräckligt för att utnyttja det, annars kändes det helt ok.

Något att bygga vidare på?

- Det tror jag definitivt, det är enkelt att försvara sig med och det finns alla möjligheter att bli ett bra lag med det spelsystemet.

Varför gick vi inte över till det tidigare?

- Man har haft en tro på att vi ska lösa det med 4-4-2 och skapa tillräckligt med chanser med två forwards. Nu har vi inte löst det, men jag tror inte det blivit så mycket bättre ifall vi börjat med det tidigare – fast det vet man ju aldrig.

Det behövs en inkörningsperiod?

- Det är klart att det behövs, men tittar vi på Sundsvall så har man spelat 4-2-3-1 i flera år och är inte bättre än vi idag. Det handlar mer om spelarnas individuella prestationer och fysiska status för att det ska bli riktigt bra. Sedan är inte det här med spelsystem så viktigt.

Är serien helt körd?

- Teoretiskt finns det säkert chans i många omgångar framöver, men det känns som om vi får springa j-t snabbt för att hinna med tåget nu. Vi har inte råd med oavgjort utan får gå för fem vinster och se hur långt det räcker. Vi har inte gett upp, men det känns tungt och det är långt fram.

Klandrar du dig själv just nu?

- Det gör vi nog allihop. Det finns alltid saker man kunde ha gjort annorlunda och skulle vilja rätta till. Jag tror att alla tycker att man efter 26 omgångar kunde gjort lite mer och annorlunda, men det är inget vi kan påverka just nu utan det gäller det att vinna det som är kvar och se vad som händer.

 

Efter 0-0 mot GIF Sundsvall hemma på Gamla Ullevi är säsongen slut. Över. Finito. Le fini. Körd i botten. This is the end som The Doors sjöng. Det är bara att svälja gråten och sätta i gång att drömma storslagna drömmar om säsongen 2011 och hur vi ska tokdominera Superettan och återerövra vårt rykte som Lirarnas Lag. En ny tid, ett nytt ÖIS. För så är det ju, drömmarna är det enda vi har kvar i dag. I gårdagens match var det egentligen bara Örgryte Tifos storslagna Pavel-hyllning som höll måttet. Nere på gräset var det samma visa som tidigare under säsongen. Halta Lotta. En platt melodi som vi alla tröttnat på vid de här laget. Trots ett klart spelövertag lyckades inte ÖIS skapa en enda hundraprocentig målchans förrän David Leinar tog klivet upp i offensivt straffområde i den 72:a matchminuten. Tyvärr svarade den gamla ÖIS-bekantingen Tommy Naurin för en (mar)dröm(s)räddning. Och med den försvann också chansen att spela allsvenskt 2011.

Men det är så den här säsongen har varit. ÖIS har helt enkelt aldrig fått ordning på spelet och under långa stunder har man spelat med ett spelsystem som inte maximerat spelarnas egenskaper. Det är bara att erkänna att så är fallet. Nu när det bara är fem matcher kvar börjar man hitta rätt, men vad hjälper det när de övriga lag redan dragit ifrån. Där vi är i dag, där skulle vi ha varit mars. Nej, det är bara att krypa ner i sängen igen, fluffa till kudden, lägga lakanet till rätt, dra duntäcket tätt intill kroppen och somna in för att drömma söta drömmar om en storslagen och ärofylld rödblå framtid.

Spelarbetygen är den här gången satta av Bellman, Håkan Wall och Martin Johansson. Kommentarerna står Bellman och Håkan för även om Martin har chippat in en och annan dubbelboogey också.

Peter Abrahamsson 3,3 (Bellman 4, Håkan & Martin 3)

Det sägs att den ryske tsaren Peter den stores favorithobbys var båtbyggeri och segling. Vår Peter den store var definitivt inte ute och seglade i gårdagens match mot GIF Sundsvall. Stabil, säker, pålitlig, trygg – oh ja, vi kan fortsätta i all evighet – och helt enkelt ruskigt bra. I övrigt får man väl säga att det var en rätt seg och söming match. Om du blev uttråkad av första halvlek, kan du bara tänka dig vad Peter blev. Så till den milda grad att han till och med kastade sig och räddade ett skott som hade gått fyra meter utanför. Bara för att få något annat att göra än att stå och sova. I övrigt gjorde Peter en mer eller mindre felfri insats: bra räddningar, bra och snabba utkast och exakt med fötterna. Det enda som hindrar honom från att få högre betyg var att Sundsvall vägrade att anfalla hela matchen igenom. Fy satan vilket tråkgäng.

Christofer Bengtsson 2 (samtliga 2)

Som den gode Vergilius skrev i går kväll, vi förväntar oss inte att Christofer Bengtsson ska slå inlägg som Dani Alves, men vi förväntar oss att han ska få till mer än ett hyfsat inlägg på hundra försök. I går gick det till och med så långt att Janne Andersson slet sitt hår vid sidlinjen och när Bengtsson väl satte ett inlägg vrålade Janne: ”så där ja, där har vi ju ett inlägg”. I övrigt visade Bengtsson upp ett förhållandevis slarvigt passningsspel. Inte heller övertygande han i defensiven. Hade Sundsvall varit lite hetare hade betyget blivit ännu lägre.

David Leinar 3 (samtliga 3)

Det måste varit underbart för David Leinar att äntligen få en lekkamrat – läs motståndare – i normalstorlek och inte någon liten vante som flyger och far så fort David sätter axeln till. Hannes Sigurdsson måste varit en härlig biff att sätta tänderna i efter att fått utstå spensliga bönor som Robin Staaf den senaste tiden. I går fick vi också se en riktig clash of the titans! Gött med lite smällar och tufft spel. Annars får man väl säga att det slogs ovanligt många ballongbollar från Leinars fötter och när han inte levererade på den nivå som vi är vana vid klev Robin Jonsson fram istället. Och tur var väl det för Sundsvall var inte helt ofarliga i all sin ofarlighet. If you know what I mean. Betyget höjs dessutom ett snäpp på grund av att han lyckades bättre som anfallare än vad Álvaro Santos gjorde. Leinar var i alla fall först på de flesta höjdbollar på Giffarnas planhalva och visade prov på ett par fina nickpassningar. För att inte tala om den precision David visade upp när läget väl infann sig. Bara en fantomräddning från en pånyttfödd Tommy Naurin kunde rädda Sundsvall där.

Robin Jonsson 3,3 (Håkan 4, Bellman & Martin 3)

Den Robin vi såg och älskade i början av säsongen var tillbaka på plan. Försvarsgeneralen! Först in i alla situationer och avstyrde flera farliga situationer där han ställdes en-mot-en med en rättvänd Sundsvallsspelare. Härligt att se. Vi minns särskilt situationen i mitten av den andra halvleken när Sundsvall fick ett omställningsläge efter en ÖIS-hörna och där Emil Forsberg satte högsta fart mot Robin Jonsson, men lugn bara lugn, Robin Jonsson visade ballar av stål, avvaktade och precis i samma stund som Lill-Foppa skulle rycka förbi klev Robin in och snodde bollen. Utan att ens nudda lillkillen. Snacka om stil, finess och flärdfullhet. Exakthet. In i minsta detalj. Satte dessutom ett par riktigt snygga uppspel längs med marken upp på Markus Anderberg och Jakob Olsson när Sundsvall stängde av uppspelsvägarna via Pavel Zavadil. Mer sådant, Robin!

Adam Eriksson 2 (samtliga 2)

Man får ändå säga att Adam Eriksson skötte sin kant på ett föredömligt vis. Åtminstone i defensiven. När det kom till offensiven kändes det inte lika bra. Nästan helt borta. Jo, det stämmer att det var Adam som serverade David Leinar och att det var Adam som hade det fina skottläget i mitten av den första halvleken men vad hjälper det när han i övrigt var helt osynlig. Spelade sista tio minuterna med rejäl kramp eller någon form av skadekänning. Men inte sa han ett pip för det. Inte heller begärde han behandling eller lät känningen påverka hans spel. Det är hjärta det! Och det ska det sägas att det i alla fall finns gott om och det är skönt att se i denna mörka stund.

Pavel Zavadil 4 (samtliga 4)

The Untouchable. Kära Dick Last, nu har vi gjort vår röst hörd – vi VILL ha Pavel kvar i ÖIS! Ge honom exakt vad han vill ha. Han förtjänar det. Han gör skäl för sin lön. Vi hoppas att du, Janne Andersson, Lars Ranäng och Kristian Sundborn inser det. Kan ni inte se att Pavel är värd allt smör i Småland, all skog i Norrland och allt guld i Stockholm. Gör ni inte det ska ni nog fundera på om inte IK Virgo är en mer lämplig miljö – nej’rå skoja bara. Om det där om Virgo alltså, inte det där om Pavel. Det var allvar. Pavel-tifot var riktigt, riktigt vackert – ett stort tack till Örgyte Tifo som ägnat hela helgen åt att förbereda denna storstilade hyllning till en storstilad spelare – och det märktes att Pavel gillade vad han såg för han tackade och bockade genom att slita som ett djur på planen. Det finns just nu ingen i ÖIS som vill så mycket i varenda närkamp, i varenda löpning, i varenda dribbling som Pavel Zavadil. Och käre Gud, varför kunde inte Pavels kalasträff i sista sekunden fått gå in?

Valter Tomaz Jr 1,7 (Håkan & Martin 2, Bellman 1)

När Valter Tomaz Jr är försvarare får man som åskådare ofta hjärtat i halsgropen när han får bollen som siste man. När Valter är mittfältare kan man allt som oftast räkna med att ÖIS anfall tar slut i just precis det ögonblick som bollen når fram till Valters fötter. I går var det stundtals beklämmande att se vilken brist på känsla som Valter har i sina fötter. Om man vill vara vänlig kan man väl säga att han blandar och ger. Ballongbollar, passningar i djupled som är tio gånger för hårda och tjongisar upp på läktaren varvas med geniala spelvändningar och precisa påläppenpassningar (på chans). Den senaste tiden har oftast värvningen av vår kära islänning ifrågasatts, men efter gårdagens match finns det de som menar att en mer relevant fråga att fundera kring är varför vi värvade en brasse som egentligen inte tillför mycket mer än några rejäla blåmärken hos motståndarna.

Björn Anklev 1,3 (Martin 2, Bellman & Hox 1)

I går sjönk skeppet och kaptenen lyckades tyvärr inte göra mycket för att hålla det flytande. Ute på planen är Anklev fortsatt iskall och nu även i positionen som yttermittfältare. En position som man länge trott var den optimala platsen för El Pato. Visst, Anklev slet som en ardennerhäst och han spelade uppoffrande men det är bara att inse att rent formmässigt har sensommaren och hösten varit ett rejält magplask i den näst största bassängen. Varför? Varför!? Varför!?! Å andra sidan ska det sägas att det är tryggt med Björn på plan. Man vet vad man får. Match efter match. Du får en spelare som är jättebra fram till den sista tredjedelen. Den del av planen som räknas om du spelar offensiv mittfältare.

Markus Gustafsson 1,7 (Bellman & Martin 2, Håkan 1)

Tyvärr kom Markus Gustafsson helt fel in in i matchen och lyckades aldrig spela sig in i den. Mot Sundsvall hamnade den lille regissören för långt fram i defensiven och för långt bak i offensiven. Något ni har hört förut? Hade dessutom en allt för hög felprocent i passningarna. Nej, Mackan, vi glömmer den här matchen och tar nya tag i nästa.

Markus Anderberg 2 (samtliga 2)

Springa, springa, springa. Dribbla, dribbla, dribbla. Söka hörnflagga och trång yta, söka hörnflagga och trång yta, söka hörnflagga och trång yta. Du kan ta division fem-spelaren ur division fem, men du kan aldrig ta division fem ur division fem-spelaren? Mot GIF Sundsvall hade Markus Anderberg mycket boll och ganska fina ytor på sin vänsterkant och det kändes ofta rätt farligt – men frågan är om det någon gång var det. Anderberg har helt klart talangen, men vi kan samtidigt konstatera att det finns så mycket mer att slipa på och jobba med. Passningsspelet är en sådan sak. För att inte tala om avslutningarna. Någon som lade märke till avslutet från någon meter utanför straffområdet – i vänsterläge – som gick ut till inkast nere vid den högra hörnflaggan. Jesus. Men som sagt, bit ihop, bryt ihop och kom tillbaka. Anderberg är en oslipad diamant och nästa år måste det bara lossna.

Álvaro Santos 1,7 (Bellman & Martin 2, Håkan 1)

Egentligen skulle man kunna tro att det låga tempot i matchen mellan ÖIS och GIF Sundsvall skulle passa Álvaro Santos som hand i handske. Han är ju trots allt inte den snabbaste spelare vi har sett – om vi uttrycker oss lite diplomatiskt. Tyvärr var det tvärtom och Álvaro kom för sent in i alla situationer och blev dessutom väldigt isolerad uppe på topp. Dags att göra sig av med lite barlast?

Sebastian Johansson 2,3 (Bellman 3, Håkan & Martin 2)

Kan det vara så att Sebastian Johanssons nyckelbensskada kostade oss den allsvenska platsen? När Sebban i går bytte av Valter fick vi se en helt annan säkerhet på ÖIS mittfält. Det blev smärtsamt tydligt att vi verkligen hade behövt ”världens bästa hemvändare” under de gångna omgångarna. Sebastian kompletterar Pavel på ett bra sätt och under slutet av matchen lyckades de tillsammans skapa ett tryck på Sundsvall, något som inte varit möjligt under de matcher där Sebban har saknats. Matchoträningen lyste förvisso igenom, men inställningen var det verkligen inget fel på.

Jakob Olsson 2 (samtliga 2)

Sin vana trogen kom Jakob Olsson in på sin kant och rörde om. Precis som han ska göra. Gårdagens inhopp var helt OK. Ska vi komma med några invändningar är det väl att han orsakade alldeles för många frisparkar i bra lägen för Sundsvall. Där tappar han lite i vår betygsättning. Och avslutningsvis något ni kan fundera över under fredagens after work och lördagens tipsextragrogg: varför vinner Jakob varje närkamp han går in, medan Markus Gustafsson inte vinner en enda? Är svaret så enkelt som att Jakob vågar?

Alexander Mellqvist 2 (samtliga 2)

Tanke: Djupledslöpningar. Byte: In med Alexander Mellqvist. Så stod det nog i Janne Anderssons svarta bok. Mellqvist visade inte så mycket under sitt korta inhopp, men det var helt klart så att han hade fått order om att löpa nord-syd och inget annat. Och där i ligger också Mellis styrka.

© 2012 Sambadefensiv Kontakt: kontakt@sambadefensiv.se Suffusion theme by Sayontan Sinha