Andra raka segern är ett faktum efter 0-2 mot Jönköpings Södra. Drömmen om Allsvenskan 2011 lever på allvar igen efter ett fantastiskt mål av Álvaro Santos och Jakob Olsson underbara premiärmål i a-laget. Nedan följer ett ord-för-ord-utdrag från kvällen presskonferens.

Janne Andersson: Vi är så klart jätteglada för att vi vinner. Vi börjar matchen bra och har tag om matchen de första tio minuterna. Vi har också ett riktigt bra läge på Alexander Mellqvist som är igenom. Den första gången som de kommer in rättvända framför vår backlinje så sticker de in bollen på Patrik Redo där Peter gör en räddning (Sambadefensiv tror nog att Janne Andersson här blandar ihop matchsekvenserna då det var Fredric Fendrich som fick första chansen när J-Södra kom rättvända).

Jag tycker sedan att vi har en bra tendens. Vi snor bollen från dem ett par gånger och har några bra lägen i samband med fasta. De får ju ett jättebra läge – enligt de som sitter på läktaren är det misstänkt offside – där Peter gör en bra räddning till. Det är två bra räddningar i första halvlek. Jag känner ändå i paus att vi har ganska bra koll på det och att vi gör en ganska gedigen första halvlek.

Jag tycker också att det är otroligt att han blåser av innan Álvaros nernick när vi ska göra 1-0 med tanke på den nivån han hade på duellspelet i straffområdet i övrigt i matchen. Jag tycker att vi skulle lett med 1-0 där. Sedan visar Álvaro vilken avgörande spelare han är. Vilken prestation. Det ser inte ut att gå så snabbt, men han rör sig kvickt de första metrarna och sedan passar han in den i bortre. Det var skönt med 1-0 i paus

I andra halvleken väljer de att sätta lite längre bollar upp på Cederqvist. Som är duktig och obekväm och gör det bra. Jag tycker att vi står emot bra. Självklart är det så att det landar en del bollar runt omkring, och det kan bli farligt. Om det studsar rätt [för J-Södra] där. Totalt sett tycket jag att vi tar hand om det. Det är en period i mitten där vi börjar spela långt och dynga upp den på läktaren istället för att spela oss ur situationer. Då får de tryck på oss, men när vi samlar ihop laget igen så har vi kontroll på dem.

Vi ska göra tvåan tidigare på de kontringslägen som vi har. Om vi bara vårdar dem bättre. Vi får något 3-mot-2-läge och 3-mot-3 där vi chippar och håller på istället för att löpa in och sätta bollen i steget. Jag tycker att när tvåan kommer så känns det för mig som att vi vinner väldigt, väldigt knappt, men rättvist.

Det känns som att det är en av de här många matcherna som tidigare har slutat med kryss, men som vi i dag vinner. Något bättre tycker jag att vi är och jag tycker som sagt att vi vinner rättvist.

Det är roligt att vi spelar andra halvlek med många unga spelare. Vi har ju många skador i år och många spelare borta, men det har ju gjort att våra unga spelare har fått spela ganska mycket. Vi avslutar med två 91′or som forwards och sedan byter vi in Jakob Olsson som också är ’91, och han får göra mål. Det är jätteroligt.

Men de har fått lite mer speltid än vad de borde ha fått, men det har gjort dem gott. Det är jätteroligt att se de unga killarna.

Totalt sett är jag jättenöjd med segern. Det är andra matchen som vi lyckas hålla nollan. Ni som har följt oss vet att efter missen i Brage där vi tappade i slutminuten så har han [Peter] gjort två riktigt bra matcher och varit väldigt gedigen i sina aktioner. Det känns jättebra!

Journalist 1: När det gäller Álvaro Santos, vad hände, skadade han sig?

Janne Andersson: Vi hade redan bestämt innan att han inte skulle spela mer än några minuter i andra halvlek. Möjligtvis en liten stund in i andra, men sedan skulle han byta. Sedan kände han [Álvaro] lite i vaden och då bröt jag meddetsamma. Dessutom hade han ju sprungit sig trött. Han har spelat en halvlek på två månader, så även om han har tränat hyfsat så plockade vi av honom av säkerhetsmässiga skäl. Sedan tror jag inte att han hade haft så himla mycket kvar i andra halvlek. Det var ett ganska logiskt val att byta.

Andreas Jankevics: Första halvlek så tycker jag att vi börjar OK. Vi har ambitioner i vårt anfallsspel. Vi skapar en hel del under stora delar av den första halvtimmen. Jag tycker att vi släpper till några chanser lite billigt. Sista kvarten i första tycker jag inte att vi är bra. Vi tappar alldeles för mycket boll och vi blir för långa och skapar ytor åt Örgryte som gör att de får de lägen som de får.

Sedan är det ett riktigt klassmål som han [Álvaro Santos] gör. Tyvärr är vi inte tillräckligt aggressiva och vi kommer inte riktigt intill honom och han får den tid han behöver och gör det riktigt snyggt. Det målet kommer självklart olyckligt precis innan pausen.

I andra halvlek försöker vi ta tag i det, men ÖIS gör ett bra jobb och vi kommer inte riktigt hela vägen fram som vi vill. Det måste vi se till att vi fortsätter att jobba på. Vi måste komma till ännu mer avslutningslägen. I andra halvlek tycker jag att vi kliver på på ett bra sätt och vi kommer ofta upp bra i plan, men vi sätter inte den avgörande passningen. Det är ett bra lag vi möter och det gäller att vi gör mål på de chanser vi får i första halvlek.

Journalist 1: Hur ser du på Patrik Redos läge där på Fagges [Kristofer Fagercrantz] frispark?

Andreas Jankevics: Det ser ut som ett riktigt bra läge.

Journalist 2: Hur kommer det sig att ni inte kan skapa fler målchanser där än det som Etéus skjuter över?

Andreas Jankevics: Nummer ett är att motståndarna gör det svårt för oss. Vi hittar ingen riktigt lösning på det. Det är självklart så att vi vill skapa mer än vad vi gör, men vi hittar inte timing i allting vi gör. Vi måste bli lite mer konkreta i sista tredjedelen. Vi måste bli tydligare med att fylla box och så.

Missa inte heller ÖIS.se:s spelar- och tränarintervjuer som kommer upp under natten!


 

Allsvenskan får ursäkta men i år heter Sveriges hetaste serie Superettan. Nu när spelare som Ken Fagerberg, Peter Abrahamsson, Álvaro Santos, Pavel Zavadil, Sebastian Johansson, Alex Perriera, Robin Jonsson, Dennis Jonsson, Björn Anklev, Tommy von Brömsen och Markus Gustafsson spelar i Superettan finns det inte längre någon som bryr sig om Allsvenskan. I år är Superettan lika het som Zooey Deschanel. Som lava. Som en sådan där varmvattenkälla som Atli Thorarinsson så gärna spenderar all sin tid i nu när han inte är Öisare. Om jag ska vara helt ärlig så känner jag knappt någon som bryr sig om Allsvenskan längre. Titta bara på vad som har hänt med publiksiffrorna sedan ÖIS lämnade Allsvenskan. Nej, i år ligger allt fokus på Superettan. Och på allmän begäran – eller allmän och allmän, vi har fått ett mail med en förfrågan om vi inte kan skriva sammanfattningar av Superettan efter varje omgång – kommer vi denna säsong att redogöra för vad våra konkurrenter och motståndare haft för sig under veckan som gått. Allt som en del i vår plan för att stärka Öisarnas position som världens bäst pålästa och kunniga fotbollspublik.

Landskrona BoIS – Degerfors IF 1-0 (1-0)

1-0 (3) Niklas Nielsen (assist av Tomas Raun)

Inte helt oväntat blev det succé för Henrik Larsson i premiären av Superettan. Succé och succé förresten. Nja, det kan man väl knappast påstå. Vinst med 1-0 mot ett modigt, bolltrillande och ineffektivt Degerfors IF. Men så mycket mer än så blev det inte, och under långa stunder av lördagens tv-sända match såg Landskrona BoIS riktigt bleka ut. Bra val av match, TV4. Bra reklam för årets hetaste serie! You sure know how to pick ‘em!

BoIS inledde dock matchen starkt och redan efter tre minuter tog man ledningen, när Tomas Raun visade prov på sin kapacitet som hörnläggare. Framför mål gick Degerfors målvakt, Sebastian Karlsson, bort sig fullständigt och BoIS unge talang Niklas Nielsen kunde helt sopren nicka in bollen i öppet mål. Efter matchen gnällde Karlsson på att han blivit trängd, något som faktiskt är ren och skär bullshit, åtminstone om man ser till reprisbilderna där det syns klart och tydligt att Karlsson missbedömer bollbanan och går bort sig helt på egen hand.

Just då såg det rätt bra ut för Landskrona. Något som dock skulle visa sig vara en synvilla eftersom Degerfors mer eller mindre dominerade resterande del av första halvlek. De unga nykomlingarna visade ingen som helst respekt för Landskrona. Stundtals rullade man ut de stackars skånepågarna. Värst var den lille bolltrollaren Johan Bertilsson. Först terroriserades Max Mölder och Linus Malmqvist i bästa Kurre Hamrin-stil och därefter drog Bertilsson ett stenhårt distansskott via en täckande hemmaförsvarare i ribban.

Närmare än så kom dock aldrig gästerna utan Landskrona kunde hålla undan. Allt detta skedde under den första halvleken. Andra halvlek blev dock så händelsefattig att det ryktas om att Landskronapubliken kontaktade matchfunktionärerna för att försäkra sig om att inte matchuret hade stannat. Det finns med andra ord ingen anledning att slösa vare sig text eller tid på den skiten. Tre poäng till BoIS och Henke Larsson. Svårare än så var det inte.

Falkenbergs FF – Jönköpings Södra 1-1 (0-0)

1-0 (53) Mikael Boman (assist av Peter Nilsson), 1-1 (66) Kristoffer Fagercrantz (fast situation)

I lördagens andra match spelade Falkenbergs FF och Jönköpings Södra oavgjort. Ett resultat som det sägs att J-Södra ska vara mycket nöjda med. Enligt rapporter från spridda håll fick J-Södra inte alls spelet att stämma utan Falkenberg kontrollerade under långa stunder matchen. Under den första halvleken hade Falkenbergs Mikael Boman ett antal fina lägen att ge hemmalaget ledningen, men av någon lustig anledning lyckades Boman aldrig få till avsluten. Det vill säga fram till den åttonde minuten av andra halvlek då Boman tog emot en passning i djupled från Peter Nilsson och rullade in 1-0 bakom en felplacerad Nuredin Bakiu. Enkelt, så enkelt.

Efter Falkenbergs ledningsmål sägs det att J-Södra spelade upp sig något. Och drygt tio minuter efter 1-0-målet gjorde Falkenbergs högerback, Tibor Joza, ner Pär Cederqvist strax utanför straffområdet. Onödigt. Släkten är givetvis värst. Ex-falkenbergaren, Kristoffer Fagercrantz, förvaltade frisparksläget på bästa möjliga vis genom att skruva bollen över muren, förbi Stojan Lukic, och in i krysset. Stilfullt!

Mot slutet av matchen hade sedan Falkenberg två fina lägen att avgöra matchen, Tibor Jozas distansmörsare motades undan av Bakiu och Stefan Rodevågs lobbförsök i matchens slutskede gick någon meter över ribban istället för under. Och för er som undrar hur Daniel Alexandersson såg ut i sin comeback i den gula Falkenbergströjan kan det rapporteras att han var energilös och fullständigt osynlig hela matchen igenom. Låter inte det precis som ett helt lag som vi känner till ganska så väl?

FC Trollhättan – Assyriska FF 0-0 (0-0)

I vad som i efterhand har beskrivits som en synnerligen tråkig match fick storfavoriten Assyriska FF ”bara” oavgjort mot förväntade bottenlaget FC Trollhättan. Enligt rappoter från Edsborgs Idrottsplats var två gamla Öisare, Eric Gustavsson och Boyd Mwila, bäst på plan i en match där Trollhättan visade upp ett imponerande kompakt försvarsspel och ett vindsnabbt omställningsspel. Särskilt Boyd Mwila ska ha varit mycket pigg under matchen. Ttela skriver bl.a. att ”Boyd Mwila var ett ständigt orosmoment för Assyriska” och att ”när det väl lirades var det Trollhättan som stod för sambatakterna”.

Assyriska hade det tyngre. Rikard Norlings tekniska och spelskickliga mannar fick inte spelet att stämma på Edsborgs ”minfält”. Efter matchen var Rikard Norling mäkta upprörd över den ovårdade planen och alltings djävlighet. Minfält! Bandvagnsstig. Alpslutning. Kärt barn har många namn. Precis allting, från det risiga spelet till resultatet, skylldes på det dåliga underlaget. I samband med presskonferensen efter matchen lär Norling bl.a. ha sagt ”att det var omöjligt att spela fotboll där ute”. Är det en visa som vi har hört förut? Dags för förbund och kommuner att vakna upp ur sin dvala?

Trots att Assyriska har plöjt ner resurser i sitt lag och värvat in nästan en hel ny startelva mäktade man alltså bara med ett skott på mål under hela matchen. I den 41:a matchminuten kom Xhevdet Llumnica helt fri mot Tobias Wennergren, men Wennergren kom ut, blåste upp sig som kulfisk och skar av Llumnicas skottvinkel och kunde därmed rädda avslutet ungefär lika enkelt som någon av Paradise Hotel-tjejerna får ragg en sen lördagsnatt på Dancing Dingo.

Under den andra halvleken tappade Assyriska allt spel. Och det trots att stjärnförvärvet Ceyhun Eris kom in istället för Stefan Batan. Värt att notera är att Assyriska under den andra halvleken enbart mäktade med tre avslut. Inget gick dock på mål. Istället var det hemmalaget som hade de bästa chanserna genom Boyd Mwila, bl.a. ett friläge i slutminuterna som Magnus Bahne kunde avvärja med nöd och näppe.

Syrianska FC – Ljungskile SK 2-0 (0-0)

1-0 (53) Peter Ijeh (assist av Denis Velic), 2-0 (61) Besim Kunic (assist av Denis Velic)

Det finns spelare som levererar det som de är betalda för att leverera. Peter Ijeh tycks vara en sådan spelare. Om jag inte har förstått saker och ting fel har Ijeh värvats för att göra mål. Och det gjorde han också i sin första match för Syrianska FC. I den 53:e minuten av matchen mellan Syrianska och Ljungskile SK visade Ijeh att de gamla måltakterna från säsongen 2002 fortfarande sitter i. Med en back i ryggen tog Ijeh emot ett inlägg från Denis Velic, bjöd på en liten nätt fint, vände om och krutade in 1-0 bakom en chanslös Nick Noble i Ljungskilemålet.

Förutom målet ryktas det dock om att Ijeh såg riktigt blek ut och att Syrianska såg riktigt ringrostiga ut under den första halvleken. Efter paus kom dock hemmaspelarna ut som ett helt nytt lag och under långa stunder pressade man ner Ljungskile i eget straffområde. Klassisk Syrianskafotboll har någon beskrivit det som. Lir. Press. Mål. Först gjorde som sagt Ijeh 1-0. Därefter kom 2-0 genom av Besim Kunic. Efter nonchalant försvarsspel från Johan Friberg da Cruz nådde bollen fram till Denis Velic som spelade fram Kunic, som enkelt kunde placera in bollen bakom den noble herr’n i Ljungskiles mål. Efter de två målen kunde sedan Syrianska vinna matchen tämligen komfortabelt. Något som hemmatränaren, Özkan Melkemichel, var mycket nöjd med: ”[j]ag tycker vi styr och ställer i matchen då. Vi är bättre på alla positioner helt enkelt”. Det är ju tur att något av de upphaussade lagen lever upp till förväntningarna. Här nere i Göteborg är vi verkligen jätteglad över det. Såååå glada.

IFK Norrköping – Östers IF 3-0 (1-0)

1-0 (45+1) Russel Mwafulirwa (assist av Tobias Rickhammar), 2-0 (76) Shpetim Hasani (assist av Daniel Bamberg), 3-0 (78) Christopher Telo (assist av Shpetim Hasani)

Tre mål på dryga halvtimmen. Mer än så krävdes inte för att IFK Norrköping skulle få en drömstart på årets säsong. Först gjorde Russel Mwafulirwa 1-0 på tilläggstid av första halvlek. Innan Mwafulirwas mål hade dock gästerna hunnit med att bränna en straff i den 35:e matchminuten. Östers nyförvärv Olivier Karekezi sköt straffen skyhögt över Niklas Westbergs mål. Det ryktas om att straffen gick så högt över mål att Norrköpings speaker funderade på att spela The Byrds ”Mr Spacemen” men att han i sista sekunden bestämde sig för att ge nykomlingen lite andrum. Don’t rub it in. Med lite drygt 75 minuter spelade av matchen gjorde Norrköping processen kort med Öster. Lite som en far som inte fattat det här med att vi har ett förbud mot barnaga i Sverige delade Snoka ut två snabba lavetter för att täppa till truten på den mopsande snorungen (Öster). Inom loppet av två minuter small det två gånger bakom Björn Åkesson. Bam! 2-0! Bam! 3-0! Först snurrade Daniel Bamberg och Shpetim Hasani upp hela bortaförsvaret i samband med en frispark strax utanför Östers straffområde. Ett mål som beskrivits som fotbollsgodis av Norrköpingsfansen. Därefter körde Hasani solo hela vägen från egen planhalva till offensivt straffområde där han serverade Christopher Telo som bara hade att stänka in trean bakom en chanslös Åkesson i Östermålet. 3-0 mot ett förväntat bottenlag, något för ÖIS att dra  lärdom av kanske?

GIF Sundsvall – IK Brage 2-1 (0-0)

1-0 (61) Ari Skulassson (assist av Aziz Corr-Nyang), 1-1 (77) Johan Eklund (assist av Vyacheslav Jevtushenko) och 2-1 (86) Nuri Mustafi

I Sundsvall bärgade GIF Sundsvall årets första trepoängare efter ett sent vinstmål mot nykomlingen IK Brage. Enligt rapporter från Norrporten Arena var det dessutom en riktig lyckospark som Nuri Mustafi avgjorde matchen med i den 86:e minuten. Innan dess hade Sundsvall hunnit med att ta ledningen genom Ari Skulasson och missa en straff genom samme Skulason. Skulasons 1-0-mål kom efter ett fint förarbete av Aziz Corr-Nyang, som på egen hand bröt igenom och gick på avslut. Brages målvakt, Gerhard Andersson, räddade dock skottet, men Skulasson höll sig framme och kunde sätta returen i mål. Efter det kvitterade Brage genom en nick av Johan Eklund, innan det var dags för Mustafi att på egen hand fixa biffen för hemmalaget.

Ängelholms FF – Hammarby IF 3-2 (1-1)

0-1 (16) Linus Hallenius (assist av Sebastian Bojassén), 1-1 (27) David Johansson (självmål), 1-2 (52) Linus Hallenius, 2-2 (77) Patrik Larsson (assist av Antonio Rojas) och 3-2 (82) David Bennhage

I omgångens sista match mellan Ängelholms FF och Hammarby IF åkte storfavoriten och försäsongssuveränen Hammarby på årets första förlust. Och det trots att man tog ledningen i matchen med både 0-1 och 1-2. Vid 0-1 utnyttjade en för dagen formtoppad Linus Hallenius att Ängelholms mittback Jacob Augustsson varit tvungen att kliva av planen efter att ha skallat ihop med en medspelare. Efter en rensning från egen backlinje (egentligen från Sebastian Bojassén men det är inte så djävla noga då bollen skickades i väg från eget straffområde) trängde sig Hallenius förbi mittbacksvikarien Robin Nilsson och tofflade in ettan bakom en synnerligen passiv Daniel Andersson i Ängelholmsmålet. En bjudning från hemmalaget på alla sätt och vis. Å andra sidan urstarkt gjort av Hallenius. Kanske, kanske kommer vi få ångra att han valde Bajen istället för ÖIS.

Även om Bajens 0-1-mål var frukten av ett oerhört passivt försvarsspel var det inget emot vad Ängelholms kvitteringsmål var. Genom att utnyttja svagheterna på Hammarbys högerkant tog sig hemmalaget till inläggsläge nere vid hörnflaggan. Ett inlägg som nådde fram till David Bennhage djupt inne i Bajens straffområde. Med ett gäng passiva bajare runt omkring sig tilläts sedan Bennhage skicka in bollen framför mål där Bajens David Johansson stod för en riktig dundertabbe då han satte en klockren nick i eget mål. Ett snyggare mål har inte Ängelholmspubliken sett sedan ÖIS var på Idrottsplatsen 2008 och Patrik Elmander rakade in en boll i öppet mål.

Vid 1-2 visade Hallenius att försäsongens målform inte var någon tillfällighet. Trots att han hade fyra hemmaspelare mot sig lyckades han bryta in i offensivt straffområde och placera in bollen. Maken till passivt och lojt försvarsspel har inte skådats sedan 5:e april år 2009. Men återigen en stark prestation av Linus Hallenius. Å andra sidan kan man tycka att någon försvarare borde inse att det bara är att gå in och dela ut en rejäl tryckare så får man stopp på Hallenius. Klart som fan han vräker in mål om han får löpa helt fritt utan någon som helst kroppskontakt. Killen är snabb som vinden. Har flyt i målandet. Klart han gör mål om han bjuds på en sådan öppning.

Efter Hammarbys 1-2-mål tog hemmalaget över allt spel. Och man skapade omgående ett antal riktigt vassa chanser, bl.a. hade Björn Westerblad ett friläge, men på något vänster lyckades Westerblad bomma hela målet. Strax därefter hade ÄFF:s Tobias Johansson två lägen att kvittera men även han misslyckades. Istället kom kvitteringen i den 77:e minuten när Antonio Rojas och Jonas Lindh spelade fram inhopparen Patrik Larsson. Helt fri med Rami Shabaan valde Larsson att ”tunnla” Shabaan. Iskallt! Elakt! Och kvitterat!

Även matchens sista och avgörande mål var frukten av ett uruselt och lojt försvarsspel. Hemmalagets David Bennhage tilläts helt enkelt promenera igenom Bajen försvaret utan att någon ens försökte trycka till honom. David Johansson och Filip Bergman, har ni hört talas om tacklingar? Om att använda kropp i närkampsspelet? Nej, jag kunde just tänka mig att ni inte hade gjort det. Bennhage jagade ifatt en misslyckad rensning från David Johansson, retfullt nickade Bennhage sedan bollen över Johansson, använde Johansson som en kona och fintade bort Filip Bergman innan han tryckte upp bollen i Rami Shabaans vänstra kryss.

Mot slutet av matchen pressade sedan Hammarby på för ett kvitteringsmål, men man kom inte så mycket längre än ett skott i burgaveln från Andreas Dahl.

 

Så var det bara en och en halv vecka kvar till dess att Superettan 2010 sätter i gång. Abstinensen är på topp och det är nästintill så att man klättrar på väggarna hemma i lägenheten.

Vill. Gå. Till. Gamla. Ullevi.

Vill. Se. På. ÖIS.

NU!

I går gick det till och med så långt att jag faktiskt såg en hel match med vår nemesis BK Häcken. På plats dessutom. Jo, jo, så illa är det för tillfället. Tur då att man kan ägna kraft på och fördriva tid med att kartlägga ÖIS motståndare under det kommande året.

Det är med andra ord hög tid för del två av Sambadefensivs ”Inför-Superettan-2010-bevakning”. Och den här gången fokuserar vi på tre lag som jagar lite bakom de förväntade topplagen: Assyriska FF, Hammarby IF, Syrianska FC och så ÖIS förstås.

Tre lag som vi för sakens skull valt att benämna ”Jägarna”. Och nej, det har ingenting med Kjell Sundvalls sunkiga film, med samma namn, att göra. Absolut inte. Om vi ska fortsätta på filmtemat så är de här tre lagen mer att likna vid Snuten i Hollywood II eller The Golden Child. De är lite upp, de är lite ner, och de är lite mittemellan. Med de här lagen är det nämligen så att man inte alltid vet vad man får. Om allt går enligt planerna och spelarna levererar på toppen av sin förmåga rör det sig om lag för den absoluta tabelltoppen. Om så inte blir fallet är de i alla fall lag för den övre halvan. Lag som dessutom kommer att sno de förväntade topplagen på en hel del poäng. Var så säker.

De påminner med andra ord inte så lite om Eddie Murphy under andra halvan av 1980-talet. Och de lag vi snackar om är förstås: GIF Sundsvall, Jönköpings Södra och Ängelholms FF.

Omgång 8 2010-05-24 Örgryte IS – Ängelholms FF
Omgång 9 2010-05-29 GIF Sundsvall – Örgryte IS
Omgång 15 2010-07-12 Jönköpings Södra IF – Örgryte IS
Omgång 16 2010-07-20 Örgryte IS – Jönköpings Södra IF
Omgång 24 2010-08-29 Ängelholms FF – Örgryte IS
Omgång 25 2010-09-13 Örgryte IS – GIF Sundsvall

GIF Sundsvall

I målet är veteranen och ärke-Giffaren Fredrik Sundfors ersatt av ex-Öisaren Tommy Naurin. Om du frågar mig är det ett helt OK byte. Framförallt för Naurin. I mittförsvaret har Erkan Saglik – mannen som annars är mest känd för att han blev en You Tube-favorit när Ken Fagerberg sprang ifrån honom under säsongen 2007 – bestämt sig för att flytta till Turkiet och dess andradivision.

I övrigt är allt sig likt i Sundsvall. Ari Skúlason är kvar. Likaså Sören Åkeby, Billy Berntsson, Jonas Wallerstedt, Daniel Sliper, Hannes Sigurdson och Aziz Corr-Nyang. Denna säsong borde Sundsvall med andra ord kunna bygga vidare på det fina spel som laget stundtals visade upp under fjolåret.

2009 stupade Sundsvall i och för sig laget strax före målgången, men under långa perioder såg man helt klart ut att vara ett lag för Allsvenskan. Under försäsongen har laget dessutom visat upp ett imponerande och vägvinnande spelet. Snabbt, rakt och oerhört effektivt. Personligen så finner jag segrarna mot Assyriska och ÖIS samt det oavgjorda resultatet mot Gefle mest imponerande. Resultat som helt klart antyder att Giffarna har något riktigt bra på gång.

Sist, men inte minst, måste jag plita ner ett par rader angående en av mina absoluta favoritspelare utanför ÖIS-gården, Jonas Wallerstedt. I Wallerstedt har Sundsvall en spelare som alltid ger allt för laget och som alltid kör pang på rödbetan, hela vägen in i kaklet. Kom igen, ni har hört den här sången förr. Det enklaste sättet att förklara Wallerstedts storhet som fotbollsspelare är om du föreställer dig följande scenario:

Det är en minut kvar av en betydelselös försäsongsmatch mellan ÖIS och GIF Sundsvall. Giffarna leder redan med 3-0. Mot slutet av matchen uppstår dock ett läge där bollen ligger fri precis framför ÖIS mållinje. Peter Abrahamsson är bortspelad. Till Abrahamssons och ÖIS undsättning skyndar David Leinar och Valter Tomaz Jr. Eller som man också kan beskriva det, 93 kilo välmejslad granit och en kille med smeknamnet ”Satsar alltid allt i alla närkamper”. De två Öisarna kommer alltså i full galopp. Som två skenande godståg i natten. Ångpannor på högvarv. Hesa Fredrik på volymsteg elva! Samtidigt som bollen ligger fri precis framför det vidöppna målet.

Ni fattar läget.

Tänk dig nu att du som Sundsvallsspelare har följande två valmöjligheter:

A) Du struntar i bollen. Ni leder ju ändå med 3-0. Dessutom är det försäsong. Varför riskera en skada i det läget?

B) Med risk för liv och lem gör du allt som står i din makt för att hinna först till bollen. Den ligger ju där. I motståndarnas straffområde. Och bara väntar på att du ska toffla till den. Då ska den bara in i mål. Strunt samma att du kommer att manglas av Leinar och Valter Tomaz på köpet. Den ska bara in!

De flesta normala människor väljer alternativ A. Jonas Wallerstedt är inte som de flesta människor. Jonas Wallerstedt är inte ens som de flesta fotbollsspelare. I det här fallet förstår Jonas Wallerstedt inte ens frågan. Vadå! Två alternativ. Hur menar du då? Bollen ligger ju där. Och jag är i dess direkta närhet. Då ska den in! I Jonas Wallerstedts värld ska nämligen alla bollar som befinner sig i motståndarlagets straffområde över mållinjen. Inte en enda djävel får komma undan. Det vore oacceptabelt. Oförlåtligt. Och nej, det spelar ingen roll om man riskerar att bli idrottsinvalid på köpet. Bollen ska bara in!

Ja, som du ser är Wallerstedt anklevsk i sitt uppträdande på planen. Och om Sören Åkeby kan få övriga Sundsvallsspelare att uppträda och agera på samma sätt så kommer Sundsvall att bli en ruskigt svår motståndare denna säsong.

Arena: Norrporten Arena
Publikkapacitet: 7 700
Placering 2009: 5:e plats i Superettan
Placering 2008: 15:e plats i Allsvenskan
Tränare: Sören Åkeby (tredje säsongen)
Spelarförluster: Fredrik Sundfors (målvakt, slutar), Erkan Saglik (mittback, till Kocaelispor), Kali Ongala (mittfältare, till Umeå FC), Alexander Hysén (målvakt, till Östersunds FK), Christian Söderberg (mittback, kontraktslös) och Magnus Powell (assisterande tränare, Lilleström SK)
Nyförvärv: Tommy Naurin (målvakt, från Qviding FIF), Fredric Jonson (mittback, från Vasalunds IF), Saihou Jagne (anfallare, lån från AIK), Pontus Silfver (mittfältare, uppflyttad från U21-laget), Stefan Lagergren (målvakt, uppflyttad från U21-laget), Erik Löfgren (back, uppflyttad från U21-laget) och Jon-Erik Krantz (back, uppflyttad från U21-laget)

Resultat under försäsongen:

GIF Sundsvall – IF Brommapojkarna 3-4 (31 januari)
GIF Sundsvall – Djurgårdens IF 1-1 (7 februari)
GIF Sundsvall – IK Sirius 1-1 (13 februari)
GIF Sundsvall – Assyriska FF 1-0 (24 februari)
GIF Sundsvall – Gefle IF 2-2 (7 mars)
GIF Sundsvall – Hammarby IF 0-2 (13 mars)
GIF Sundsvall – Bodens BK 1-1 (20 mars)
GIF Sundsvall – Bodens BK 1-1 (21 mars)
GIF Sundsvall – Örgryte IS 3-0 (28 mars)

Jönköpings Södra

Jönköpings Södra är, tillsammans med Hammarby, det enda lag som ännu är obesegrat under försäsongen, och då har man ”bara” kvar att möta Dalkurd FF från Division 1 Norra. På nio matcher har Tändsticksstadens andralag – än så länge får väl HV71 betraktas som traktens förstalag – fyra vinster och fem oavgjorda. Det må te sig imponerande, men det ska samtidigt sägas att samtliga vinster har kommit mot lag från de lägre divisionerna. När man mött lite mer kvalificerat motstånd, som GAIS, ÖIS, Landskrona BoIS och Degerfors, har J-Södra enbart kryssat.

Under vinterhalvåret har J-Södra annars ägnat den mesta tiden åt att verkligen storsatsa mot Allsvenskan 2011. Officiellt sägs det att man inte ska till Allsvenskan förrän om ett par år, men årets värvningar skvallrar om något helt annat. Om jag får ta mig friheten att tolka J-Södras värvningar så säger jag att de redan i år satsar mot Allsvenskan, åtminstone via kvalplats.

Varför då, undrar du förstås.

För det första har klubben lockat till sig den notoriske superettanmålskytten Pär Cederqvist. En spelare som alltid levererar i Superettan, men som tidigare inte lyckats få det att stämma på högre nivå. För det andra har J-Södra även lyckats med konststycket att värva Falkenbergs offensive mittfältare/anfallare Kristoffer Fagercrantz. Tillsammans med Tommy Thelin kan jag lova att Cederqvist och Fagercrantz kommer att utgöra ett tremannaanfall som kommer att vara fruktat landet över. Många mål kommer det att bli. Många snurriga försvarare kommer det att bli. För att inte tala om alla sura tränare och målvakter. Räkna med det!

Som om inte det var nog så har J-Södra även förstärkt i de bakre leden. Hur är det nu man brukar säga; framgång byggs bakifrån? Något sådant. Ny målvakt är i alla fall Nuredin Bakiu, som har nyttig erfarenhet från både toppen av Superettan och botten av Allsvenskan från sina år med IFK Norrköping.

I J-Södras mittförsvar återfinns dessutom ett för många Öisare synnerligen bekant namn. Där gör nämligen 2005-års succéman i ÖIS, Jukka Sauso, svensk comeback efter ett par år i HJK Helsingfors. Om Sauso kommer upp till samma nivå som han visade under sina första år i ÖIS har J-Södra gjort ett riktigt fynd. Om Sauso istället gör sin bästa 2007-imitation är J-Södra, som man säger i filmerna, in for a bumpy ride. Till sin hjälp kommer Sauso sannolikt att ha, från Kalmar inlånade, Petter Lennartsson, Tom Siwe och Daniel Karlsson. Ett på pappret rätt hyfsat försvar.

Det stora frågetecknet när det gäller årets J-Södra är förstaårstränaren Andreas Jankevics. Efter många år i Olle Nordins skugga ska nu Jankevics ta över rodret. Ett oprövat kort ska med andra ord leda J-Södra mot Allsvenskan. Kan det verkligen gå vägen? Kanske, kanske inte.

Arena: Stadsparksvallen
Publikkapacitet: 5 200
Placering 2009: 10:e plats i Superettan
Placering 2008: 14:e plats i Superettan
Tränare: Andreas Jankevics (första säsongen)
Spelarförluster: Kristen Viikmäe (anfallare, Zakynthose), Eddie Avdic (back, utlånad till Tenhult), Mikael Axelsson (målvakt, Jönköpings Södra valde att inte förlänga kontraktet), Andreas Nilsson (mittfältare, Jönköpings Södra valde att inte förlänga kontraktet), Valid Elkari (mittfältare, Jönköpings Södra valde att inte förlänga kontraktet), Axel Norderyd (anfallare, Jönköpings Södra valde att inte förlänga kontraktet), Uros Hojan (mittback, Jönköpings Södra valde att inte förlänga kontraktet), Peter Klancar (mittfältare, valde att lämna Jönköpings Södra) och Olle Nordin (tränare/sportchef, kontraktlös/pensionär) samt Ricardo Santos (anfallare), Daryl Smylie (mittfältare/anfallare) och Marcel Sacramento (anfallare) samtliga tillbaka till Kalmar FF efter lån
Nyförvärv: Petter Lennartsson (back, lån från Kalmar FF), Robert Walker (mittfältare, från fri transfer) Jukka Sauso (mittback, från HJK Helsingfors), Mathias Eteús (anfallare, från IFK Göteborg), Pär Cederqvist (anfallare, från Landskrona BoIS), Kristoffer Fagercrantz (mittfältare/anfallare, från Falkenbergs FF), Nuredin Bakiu (målvakt, från IFK Norrköping), Philip Bernholtz (anfallare/mittfältare, flyttas upp från u-laget) och Darko Glavas (mittfältare, flyttas upp från u-laget)

Resultat under försäsongen:

Jönköping Södra – Husqvarna FF 1-0 (6 februari)
Jönköping Södra – GAIS 1-1 (13 februari)
Jönköping Södra – Örgryte IS 3-3 (20 februari)
Jönköping Södra – IFK Värnamo 2-1 (25 februari)
Jönköping Södra – Degerfors IF 1-1 (5 mars)
Jönköping Södra – Norrby IF 1-0 (11 mars)
Jönköping Södra – Landskrona BoIS 2-2 (17 mars)
Jönköping Södra – Landskrona BoIS 0-0 (20 mars)
Jönköping Södra – Norrby IF 3-1 (27 mars, Svenska Cupen)

Ängelholms FF

Ängelholm har förvisso blivit av med sin lagkapten och målskytt extraordinaire, Mattias Adelstam, men i övrigt har klubben gjort en rad synnerligen kloka värvningar under årets Silly season. Självklart skiner värvningen av målvakten Daniel Andersson från Helsingborgs IF allra starkast men i min bok skrivs även rekryteringarna av Mikael Dahlgren, Robin Nilsson och Tobias Johansson med rödpenna. Om allt vill sig väl för Ängelholm kan säsongen 2010 bli riktigt rolig. Klubben har i alla fall gjort så gott den kan när det gäller förberedelser och spelarvärvningar.

Efter två år spenderade i mittens rike – klubbens bästa placering kom under nykomlingsåret 2007 då laget slutade på en femte plats, bl.a. före ÖIS – ser det ut som att Ängelholm i år är redo för att utmana topplagen om en av direktplatserna eller kvalplatsen. Under försäsongen har laget dessutom presterat ungefär som förväntat. Segrar mot lag från lägre divisioner och oavgjort mot Superettankonkurrenterna. Vad mer kan man begära?

De enda orosmomenten så här långt är avsaknaden av en eller två riktigt vassa anfallare och att mittfältskuggen Björn Westerblad återigen plågas av en gammal knäskada. I fjol missade Westerblad hela säsongsavslutningen, vilket i slutskedet kostade Ängelholm en och annan placering. Westerblad är helt enkelt en viktig del i Roar Hansens lagbygge. Hansen har överlag en svår uppgift då han på något vis måste vaska fram en eller två anfallare som klarar av att ersätta Adelstams 19 mål. Är verkligen David Bennhagen och Patrik Larsson mogna för den uppgiften? Om så inte sker kommer drömmen om Allsvenskan att stanna vid att vara blott en dröm.

Arena: Ängelholms Idrottsplats
Publikkapacitet: 5 000
Placering 2009: 7:e plats i Superettan
Placering 2008: 5:e plats i Superettan
Tränare: Roar Hansen (femte säsongen)
Spelarförluster: Mattias Adelstam (anfallare, till Trelleborgs FF), Patrik Åström (mittfältare/anfallare, till Landskrona BoIS)
Nyförvärv: Robin Nilsson (mittfältare, från Malmö FF), Heidar Geir Juliusson (mittfältare/anfallare, från BK Fram), Daniel Andersson (målvakt, från Helsingborgs IF), Tobias Johansson (mittfältare, från Mjällby AIF), Mikael Dahlgren (back, från GAIS)

Resultat under försäsongen:

Ängelholms FF – Landskrona BoIS 0-0 (6 februari)
Ängelholms FF – Mjällby AIF 1-1 (13 februari)
Ängelholms FF – Halmstad BK 1-3 (16 februari)
Ängelholms FF – Lunds BK 4-2 (23 februari)
Ängelholms FF – Örgryte IS 0-0 (27 februari)
Ängelholms FF – Lyngby BK 1-2 (7 mars)
Ängelholms FF – AB Köpenhamn 1-1 (14 mars)
Ängelholms FF – LB 07 2-1 (20 mars)

 

Det ska erkännas, jag hade egentligen inte tänkt att åka till Jönköping den här helgen. Jag hade faktiskt tänkt ägna lördagen åt annat. Som vila och familj. Och jag måste också erkänna att jag såg fram mot en fotbolls- och jobbledig helg. Nu vet i fan hur det blir. Samvetskval. Har jag inte en skyldighet att åka till Jönköping? Måste jag inte vara där? På plats. Se den förlorade sonen återvända. Är jag inte skyldig mig själv det? Vill jag inte vara på plats? Är han inte värd det?

Jag menar, vill jag verkligen missa Ken Fagerbergs och Valter Tomaz Jr:s återkomst i ÖIS-tröjan?

Nej!Det vill jag givetvis inte. Jag kommer att förbanna mig själv för all framtid om jag missar det. Det får helt enkelt inte ske.

Och så ett sista erkännande. Jag tillhör nämligen den skara supportrar som inte är så mycket för att ”bära färg” eller att köpa souvenirer (till stor del för att utbudet av souvenirer sällan faller mig i smaken). Jag har dock en ”souvenir” och det är Ken Fagerbergs matchtröja från säsongen 2007. Den är dessutom autograferad. Mycket stilig om jag får säga så. Varför skriver jag då detta? Jo, jag vill att ni ska förstå hur mycket det betyder för mig att Ken Fagerberg är tillbaka i klubben. Det är nästan fånigt att säga men han har betytt otroligt mycket för mig. Under en period då allt såg mörk och djävligt ut var han ljuset. Han kom med hopp om en bättre framtid. Kens genombrott 2007 fick mig att tro på ÖIS igen. Allt var inte åt helvete. Om ÖIS kunde få fram en spelare av Kens kaliber så fanns det hopp om att man kunde få fram elva hyfsade allsvenska lirare. Vi hade en grund att stå på. Därför måste jag vara på plats i Jönköping i morgon. Det är helt enkelt en match som inte får missas.

Min oerhört vackra, autograferade Ken Fagerberg-matchtröja från säsongen 2007

Morgondagens trupp ser för övrigt mycket intressant ut. Björn Anklev är tillbaka på högerbacken. En ganska uppenbar förändring i och med ”värvningen” av Fagerberg. Varför slösa bort din bästa högerback i anfallet när du har två klassanfallare och tre up-n-coming-men att välja på? Ett sådant misstag gör inte Janne Andersson. Det är dessutom kul att Andersson redan nu går över till att pröva att spela supportrarnas drömmittbackspar, Robin Jonsson och Valter Tomaz Jr. Det kommer att bli guld. Det vågar jag nästa lova. Två riktigt bra mittbackar som erbjuder både stil, finess, snabbhet, bollkänsla, kraft och finlir! Fan, det här kan bli riktigt bra!

Att dra två gubbar som sista man, inte för att det är rätt, utan för att man kan!

I övrigt ska det bli kul att se hur Danny Ervik levererar nu när han får chansen från start. Kan han komma tillbaka till samma fina form som han visade i matcherna mot Malmö FF och Trelleborgs FF under våren 2009? Efter hjärtproblemen i samband med matchen mot Halmstad var han sig aldrig riktigt lik. Nu får han dessutom chansen att spela centralt på mittfältet samtidigt som Pavel Zavadil och Sebastian Johansson är på plan. Smakar mumma, minst sagt.

På mittfältet ska det dessutom bli riktigt intressant att se hur Zavadil behärskar en kantposition. Är han ett bättre alternativ än Markus Gustafsson som högerytter? Hur många ÖISare minns inte Zavadils geniala säsong i en fri roll på vänsterkanten 2007? Om Janne Andersson kan få Zavva att leverera på samma höga nivå fast på högerkanten så kommer ÖIS bli svåra att bemästra denna säsong. Det gäller helt klart att hitta den optimala formationen; hur formerar vi laget för att vi ska ha våra bästa spelare på plan samtidigt? Dessutom, om Zavva fungerar på kanten borde det öppna upp en central position för The Second Coming. Fan, det här kan blir bra. Riktigt djävla bra!

I anfallet ska det bli intressant att se hur Ken Fagerberg och Luka Mijaljevic fungerar ihop. Om allt vill sig väl är det här vårt anfallspar när vi återvänder till Allsvenskan 2009. Brr, jag får gåshudsknottror stora som medicinbollar. Jag tror verkligen att det här kan bli bra. Riktigt djävla bra. Vi snackar om två naturbegåvningar. Två urkrafter. Två talanger. Tänk på att Mijaljevic, till skillnad från t.ex. Nicolas Sandberg och Danny Ervik, kommer från en mindre klubb och att han därmed inte har fått samma grundträning och träningsmängd som de spelare som gått genom ÖIS ungdomslag. Och ändå tar han plats i ÖIS a-lag. Utan några som helst problem. Om de rapporter jag fått stämmer så har Mijaljevic fått oerhört mycket beröm från tränarteamet. Här har sannolikt ÖIS gjort ett riktigt fynd. Och i morgon paras han dessutom med Fagerberg. Är det grymt eller är det grymt? Helt otroligt!

ÖIS startelva till försäsongsmatchen mot Jönköpings Södra

I morgon ställs ÖIS dessutom mot ett riktigt intressant motstånd, Jönköpings Södra. En storsatsande klubb med en relativt bra grund att stå på. Om ÖIS vill sätta sig i respekt inför säsongen bör man vinna i morgon. Inget snack om den saken. Försäsongen spelar roll. Tro mig. Personligen är jag övertygad om att J-Södra har förmågan att utmana topplagen redan denna säsong. Klubben har värvat klokt. Jukka Sauso må ha varit ett fiasko i ÖIS under säsongerna 2006 och 2007 men det är ingen dålig spelare. Det vet ni hur mycket ni än försöker intala er något annat. Värvningarna av Pär Cederqvist, från Landskrona BoIS, och Kristoffer Fagercrantz, från Falkenbergs FF, skvallrar dessutom om att det här är en klubb som satsar mot Allsvenskan 2011. Lägg där till att J-Södra har utmärkta förutsättningar denna vinter i och med att klubben har tillgång till Elmiahallen. Min gissning är att man redan nu ligger åtminstone en månad före övriga lag. När vi andra harvar styrka och kondition och spelarna drömmer våta drömmar om bollkontakt spelar J-Södra helplan och nöter detaljer i spelet (samtidigt som man också kör styrka och kondition). Nej, i morgon får ÖIS det tufft, vilket givetvis gör det hela extra intressant. En bättre värdemätare på var vi står inför säsongen än J-Södra går knappast att få.

Avslutningsvis, det tycks vara lite knepigt att ta sig till Jönköping med tåg i morgon så om någon har en plats över i en bil får ni gärna höra av er till mig. Jag vill verkligen inte missa Ken Fagerbergs comeback. Killen är guld värd och han är verkligen värd att vi slutar upp bakom honom för att visa att vi i en tid där Bajenlegender skriver på för Gnaget uppskattar hans klubbkänsla och stora ÖIS-hjärta.

Alla heter Ken i Göteborg!

 

Stopp, stopp, stopp. Nu tyglar vi hästarna innan du tar bladet från munnen och skäller ut mig and all that jive. Innan du säger något låt mig bara säga att jag vet att det är tämligen meningslöst att tippa serieutgången så här tidigt på året. Omöjligt rent av. Det blir bara rena spekulationer och fantasier. Hur kul är det på en skala från 0 till 100? Det är bara den 15 januari for heaven’s sake! Ta det lite lugnt. Du har all tid i världen på dig att tippa årets upplaga av Superettan. Sitt still i båten!

För det första har lagen inte värvat klart än. Det står fortfarande Landskrona BoIS fritt att värva Daniel Nannskog, Jonas Olsson eller någon av Farnerud-bröderna. Det skulle väl ändå förändra lagets förutsättningar drastiskt, inte sant. Vem vet, kanske, kanske lyckas Bajen locka hem Kennedy Bakircioglü, Max von Schlebrügge och Sebastián Eguren innan Superettan drar i gång på allvar. Varför skulle det vara omöjligt? Vänta du bara. Du ska allt få se. Bita i det sura äpplet.

För det andra har det internationella transferfönstret öppet ett tag till. Kommer verkligen ÖIS att lyckas behålla Álvaro Santos och Pavel Zavadil. Kommer David Leinar att få det där åtråvärda kontraktet med någon engelsk klubb (haha, yeah right!)? Är det inte möjligt att  Tobias Grahn hamnar i världsmetropolen Torino istället för i hålan Ängelholm eller att Rami Shabaan försvinner till någon norsk storklubb?

Å andra sidan, inte kan man låta meningslöshet, omöjlighet och transferfönster sätta gränser för vad man tar sig för. Nej, det går inte. Så kan vi inte ha det.

Och som en rak följd av det kommer här årets första sluttabellstips.

Ni får ta det för vad det är.

Och please, gör ingen stor grej av det.

It’s only rock ‘n’ roll and I like it.

1. Assyriska FF (4:e plats 2008, 3:e plats 2009)

Jag får ont i magen bara av att tänka på Assyriskas värvningar under årets Silly season. Jag ligger fan-i-mig sömnlös om nätterna och funderar på hur ÖIS ska klara av att rå på Södertäljes stolthet. I nuläget är jag deprimerad eftersom jag inte ser någon möjlighet till det. Som jag ser det är 2010 Assyriskas år. Det känns som att man rustat sig för att göra en AIK 2006, eller en Peking 2007, eller varför inte en Mjällby 2009. Först gjorde man klart med Rikard Norling som tränare. Det är banne mig inte kattskit det. Det Norling uträttade i AIK under säsongerna 2006 och 2007 är det inte många som skulle lyckas med (Mikael Stahre är förstås undantagen). Därefter gjorde Assyriska, i rask takt, klart med följande gäng: Gustav Segerström (back från IK Sirius), Rikard Jansson (back från Ljungskile SK), David Björkeryd (vänsterback från Qviding FIF), Mikael Eklund (back från Kalmar FF), Mikael Thorstensson (anfallare från AIK) och Marco Kotilainen (mittfältare från Gunnilse). Dessutom har man lyckats övertyga Stefan Batan om att skriva på ett tvåårskontrakt och fått lagkaptenen, och mittfältsmotorn, Dennis Östlundh att stanna ytterligare en säsong (trots att IFK Norrköping varit och frestat med ett guldkantat kontrakt.

Summa summarum, jag tror att Assyriska kommer att dansa sig på rosor genom årets upplaga av Superettan. No doubt! Det enda som egentligen talar emot Assyriska är att det tar tid att få ihop ett helt nytt lag (eller gör det egentligen det, ÖIS bytte ut mer eller mindre halva startelvan mellan 2007 och 2008 och det slutade ju som vi alla vet väldigt bra). Som det ser ut har Assyriska faktiskt bytt ut mer än hälften av startelvan. Det om något är en utmaning för Rikard Norling. Trots detta så måste jag säga att Assyriska i nuläget får hållas som storfavorit till seriesegern.

2. GIF Sundsvall (Allsvenskan 2008, 5:e plats 2009)

Varför i helvete har jag placerat GIF Sundsvall på den andra direktplatsen till Allsvenskan? Om jag ska vara ärlig måste jag säga att jag inte har något riktigt bra svar på den frågan, i alla fall inte mer än att det känns som att det är Giffarnas tur att gå upp. De är ett lag som har potentialen att ta klivet upp i Allsvenskan igen. Och det känns som att man hade viss otur säsongen 2009. Klubben har trots allt en viss kontinuitet och när andra lag dras med riktigt kass ekonomi har skoterraggarna det rätt OK. Sundsvall tycks dessutom få behålla stommen i truppen vilket gör att man kan bygga vidare på förra säsongens stundtals fina spel. Ari Skulason, Jonas Wallerstedt, Hannes Sigurdsson, Aziz Corr-Nyang m.fl. ska inte underskattas. Nu gäller det bara för Sören Åkeby att slipa bort de där riktiga bottennappen. Det enda orosmomentet som jag kan se är att man valt att satsa på ex-ÖISaren Tommy Naurin (tidigare Qviding FIF) som förstemålvakt efter att Fredrik Sundfors bestämt sig för att lägga målvaktshandskarna på hyllan för gott. Trots detta känns det som att Sundsvall kan utmana denna säsong.

——————————————————————————-———————————-——-

3. Örgryte IS (1:a plats 2008, Allsvenskan 2009)

Egentligen har ÖIS en för bra trupp för att ”bara” hamna på kvalplats. Om det skedde skulle jag säga att laget underpresterade. Rejält. Med i stort sett hela fjolårstruppen intakt – förlusterna av Magnus Källander, Martin Dohlsten, Christian Lindström och känns nästan som en befrielse – måste ÖIS kunna utmana Assyriska, Sundsvall, Ängelholm, Jönköpings Södra och Hammarby om de två uppflyttningsplatserna. Det är klart att Marcus Allbäck och Roy Miller kommer att saknas. Men med en backlinje bestående av Björn Anklev, Robin Jonsson, David Leinar och Adam Eriksson samt ett mittfält med Sebastian Johansson, Markus Gustafsson, Alexander Mellqvist, Pavel Zavadil och Alex Perreira har man tillräckligt med kompetens för att köra över åtminstone hälften av motståndarlagen och spela jämt med resten. Huruvida man når toppen eller inte har förstås att göra med om Álvaro Santos stannar eller försvinner. Spelar Santos hela säsongen spelar ÖIS i Allsvenskan 2011. Spelar Santos bara fram till sommarfönstret kommer ÖIS på kvalplats. Det tredje alternativet – att Santos över huvudtaget inte spelar i ÖIS under 2010 – vill jag inte tänka på.

——————————————————————————-———————————-——–

4. Ängelholms FF (5:e plats 2008, 7:e plats 2009)

Ängelholm har förvisso tappat skyttekungen och lagkaptenen Mattias Adelstam. Där tappar man omkring 15 mål per säsong. Om alla rykten stämmer har dock ÄFF lyckats förstärka i tre av fyra lagdelar. På målvaktssidan ansluter Daniel Andersson från Helsingborgs IF. I backlinjen har man lyckats locka till sig GAIS Mikael Dahlgren. De av er som var med ner i Superettan 2007 och 2008 minns säkert att Dahlgren var en av seriens absolut vassaste ytterbackar. På mittfältet har Ängelholm förstärkt med unge Heidar Geir Juliusson och Tobias Johansson (Mjällby AIF). Dessutom sägs det att Tobias Grahn är på väg in. Om det är bra eller dåligt har jag ingen aning om: Grahn verkar vara en komplett galning, men å andra sidan verkar ju inte Diego Maradona eller Eric Cantona ha varit särskilt friska heller. Nej, jag tror faktiskt att 2010 är året då Ängelholms FF utmanar de övriga lagen om de allsvenska platserna på allvar.

5. Jönköpings Södra (14:e plats 2008, 10:e plats 2009)

Jag måste erkänna att jag är inte så lite imponerad av Jönköpings Södras värvningar under årets Silly season. Vilken satsning! Brr. Har det att göra med att klubben äntligen blivit av med Olle Nordins lönekostnad – nu har man helt enkelt råd att värva klasspelare från när och fjärran – eller är det så att spelarna kan tänka sig att komma till J Södra nu när Nordin är borta? Oavsett vilket så kommer Jönköpingslaget att bli att räkna med i år. Jag lovar dig, inget lag kommer att se fram mot matcherna på Stadsparksvallen. J-Södra kommer att bli otroligt starka denna säsong. Bara det att man har lyckats locka till sig både Kristoffer Fagercrantz, från Falkenbergs FF, och Pär Cederqvist, från Landskrona BoIS, får mig att känna viss oro. Det är fan-i-mig ingen skam. I de två spelarna har man uppemot 20 mål och 15 assist. Lägg där till att man får behålla Tommy Thelin (7 mål och 8 assist förra säsongen). Någon Södrait som saknar Kirsten Viikmäe? Knappast. Räkna med att J-Södra kommer att bli giftiga framåt! Och på försvarssidan ser man också ut att bli att räkna med. J-Södra har bl.a. plockat in IFK Norrköpings gamla stormålvakt Nuredin Bakiu, som under ett antal säsonger varit i toppen av målvaktsligan. Dessutom har man den gamle ÖISaren Jukka Sauso på provspel. Om det är positivt eller negativt för J-Södras chanser nästa säsong lämnar jag okommenterat men om vi har tur flyttar de kanske upp Sauso i anfallet.

6. Hammarby IF (Allsvenskan 2008, Allsvenskan 2009)

Vem ska göra Bajens mål under den kommande säsongen? Sebastian Castro-Tello? Nej. Linus Hallenius? Nej! Freddy Söderberg? Haha, tillåt mig småle. Med andra ord, vi upprepar frågan, vem fan ska göra målen för Bajen? Den som har ett bra svar på den frågan kan förmodligen tjäna sig en hacka. Hör av er så kan jag ge er Jeppe B:s telefonnummer. Sitter det någon agent ute i detta avlånga land och håller på en avslutare av klass så plocka upp telefonen och slå en signal till Jesper Blomqvist (Djurgårdens IF FF) eller Michael Borgqvist (AIK). Nu! Om jag vore Bajensupporter skulle jag känna en stor oro inför den kommande säsong. En känsla av deja vu. Scary! Är det rent av dags för Bajen att göra en GAIS, Öster eller Assyriska? Kanske det. Som jag ser det sitter Bajen på i stort sett samma problem som man hade inför och under säsongen 2009. Varför händer inget? Handlar det bara om ekonomi? Och om det gör det hur ska man då ha råd att behålla spelare som Rami Shabaan, Andreas Dahl och Patrik Gerrbrand? I nuläget har laget en relativt vass stomme – man kommer sannolikt inte att släppa in så många mål – men man saknar verkligen det där riktiga bettet i och omkring motståndarnas straffområde. Inte blev man bättre av att Emil Johansson försvann till Molde. Dessutom har man det oerhört tungt ekonomiskt och de enda förstärkningar man har mäktat med är att flytta upp ett gäng junisar (vi vet alla hur det gick för ÖIS det året man gjorde på det sättet i Superettan). Det där snacket om Kenka, Maxen och Kapten Kola (ni vet väl att alla som spelar i Bajen har söderkis- eller halvalkissmeknamn som Boffa, Pavan och Danken etc. det är en del av den s.k. Bajenmyten, tror mig!) var bara något jag skrev för att få till en snärtig inledning. Nej, Bajen ska vara nöjda om de slutar på den övre halvan av tabellen.

7. IFK Norrköping (Allsvenskan 2008, 11:e plats 2009)

Gåtan IFK Norrköping. Ett så pass klassiskt lag, och som dessutom har Sveriges tionde största stad i ryggen, borde kunna prestera bättre än Superettan. Men så är inte fallet. Och så kommer det vara under ett par år framöver. Det är i alla fall min bedömning. För allt i världen, glöm inte bort att Peking har tappat Stefan ”Jag är det största praktarsle som någonsin vandrat på denna jord men en riktigt bra fotbollsspelare det är därför som människor står ut med mig” Thordarsson, Nuredin Bakiu, Mikael Roth samt lagets båda testiklar (inklusive själ, hjärta, hjärna och lungor) Magnus Samuelsson och Mikael Blomberg. Hur tusan tar man sig ur ett sådant bryggläge? Det gör man inte. Särskilt inte när klubbens mest meriterade nyförvärv är Väsbys målvakt Niklas Westberg och Shpetim Hasani från IK Sirius. Men lycka till!

8. Östers IF (Division 1 Södra 2008, Division 1 Södra plats 2009)

Varje år är det en nykomling som går över förväntan. Och då menar jag riktigt över förväntan. Typ att man toppar serien eller ligger tvåa efter lite drygt tio omgångar. Man spelar som besatta, med glöd under dojorna och en tagg i hjärtat. Man har något att bevisa. Man slåss för sin stolthet och man tror på det man gör. En för alla, alla för en. Det vill säga raka motsatsen mot vad Landskrona BoIS har hållit på med under de senaste fem åren. Den här gången tror jag att det laget är Östers IF. Sedan skadar det inte att man har gjort en hel del smart förstärkningar som Charles Andersson, från Landskrona, och den isländske landslagsmittfältaren David Thor Vidarsson.

9. Landskrona Bois (11:e plats 2008, 8:e plats 2009)

Jag har sagt det förr och jag är övertygad om att jag kommer att få säga det igen: det blir ingen allsvensk comeback för Landskrona BoIS i år heller. Trots att klubben haft ett antal riktigt vassa spelare under de senaste åren har man inte fått det att stämma. Så tror jag att det kommer att fortsätta och det trots att man inför säsongen 2010 tappat en sjuhelvetes massa ”karaktärsspelare” eller vad sägs om Christoffer Carlsson (gick till Falkenberg), Jesper Westerberg (som var förra årets bästa BoISare gick till Mjällby och Allsvenskan), Pär Cederqvist (försvann till seriekonkurrenten Jönköpings Södra), Charles Anderson (till Östers IF)  och Babis Stefanidis (flyttar hem till Stockholm och Brommapojkarna). Till detta skall dock läggas att BoIS gjort klart med Henrik ”Näe” Larsson, som ny huvudtränare, och Hasse Eklund, som ny andretränare, samt värvat in Fredrik Svanbäck och Mathias Unkuri från Helsingborgs IF och Ängelholmsbänknötaren Patrik Åström. Jag är dock tveksam till om det räcker till och betraktar än så länge Landskrona BoIS som ett mittenlag.

10. Falkenbergs FF (7:e plats 2008, 6:e plats 2009)

Förra året tog Falkenbergs FF sin bästa placering i seriesystemet någonsin. Då slutade man på sjätte plats. I år tror jag dock att man kommer att dala i tabellen, likt en döende stjärna. Nej, jag tror inte att Christoffer Carlsson och Emil Jensen är tillräckligt för att Falkenberg ska behålla sin position, än mindre klättra. Nej, här tar resan slut. Jag är ledsen att säga att från och med nu bär det bara utför för Falkenberg. Förlusterna av Kristoffer Fagercrantz och backklippan Jens Gustafsson väger tungt. Och jag tror inte det spelar någon roll hur bra Thomas Askebrand är som tränare. I år är Superettan helt enkelt för bra för att Falkenberg ska placeras sig på den övre halvan.

11. Ljungskile SK (Allsvenskan 2008, 9:e plats 2009)

Ljungskile SK tappar spelare på spelare på grund av en allt sämre ekonomi. Eller? Min gissning är att man därmed kommer att få det ohyggligt svårt att klättra i tabellen i förhållande till fjolårets niondeplats. Så här långt har Ljungskile tappat Rickard Jansson, Robert Johansson, Daniel Åkerwall, Niklas Löfgren, Ryan Miller, Jörgen Wålemark, Colin Burns och Tobias Johansson från fjolårets trupp och dessa spelare har ersatts med ”fynd” från de lägre divisionerna och spelare från ”over there”. Är det inte väldigt tveksamt om det är tillräckligt. Frågan är om inte Ljungskile kommer att vara indraget i bottenstriden under hela säsongen.

12. Syrianska FC (Division 1 Norra 2008, 4:e plats 2009)

Varje år är det en av nykomlingarna i Superettan som överpresterar. Så in i helvete. Det är som att man spelar på ren pepp och entusiasm. Som om man hade Hin håle i hälarna. Förra året var det laget Syrianska FC. Något, för att inte säga mycket, överraskande var Syrianska med hela vägen in på upploppsrakan. Det var så när att man snodde kvalplatsen från ärkerivalen Assyriska. Det ska dock sägas att året efter går det alltid väldigt trögt för detta lag. Det hände t.ex. IK Sirius säsongen 2008. Och det skulle inte förvåna mig om det hände Syrianska säsongen 2010. De förstärkningar som laget har gjort hittills imponerar inte och jag förutspår därför att man får det tungt i år. Dessutom tror jag nog att man får räkna med att det är slut på underskattningen efter fjolårets fina insats. 2010 kommer alla lag att komma heltaggade till matcherna mot Syrianska. Därmed kommer också Syrianska att få det tuffare än 2009.

——————————————————————————-———————————-——–

13. Degerfors IF (16:e plats 2008, Division 1 Norra 2009)

Ett klassiskt lag som återigen är tillbaka i näst högsta serien. Jag har dock en känsla av att brukspojkarna kommer att få det jobbigt denna säsong. Jag vet inte om det har med klubbens ekonomi att göra men det ser ut som att man har valt att bygga vidare på det lag som vann Division 1 Norra 2009. Nyförvärven är så här långt få och man har tappat den talangfulla anfallaren Mario Simunovic till Doncaster i England (förvisso inget stort avbräck). Kvalplats är gott nog.

14. Väsby United (9:e plats 2008, 12:e plats 2009)

Nej, den här gången kommer inte Väsby United undan. Det blir minst kval men man kan mycket väl hamna på nedflyttningsplats. Laget med seriens absolut tristaste, mest ångestframkallande och sämsta arena har återigen åderlåtits av AIK. Den här gången försvann den oerhört talangfulle mittbacken Niklas Backman (nu tänkt att ersätta Jos Hooiveld som försvunnit i väg till Celtic för att ta sig in i Guiness rekordbok). Tyvärr – eller tyvärr och tyvärr om Väsby åker ur Superettan slipper man åka till Vilundavallen något mer vilket bara är bra – leder det till att Väsby blir ett av seriens strykgäng och att man som bäst hamnar på kvalplats. Det är oundvikligt.

——————————————————————————-———————————-——–

15. IK Brage (Division 1 Norra 2008, Division 1 Norra 2009)

Brage må va lage som aldrig tappar tage. Det spelar dock ingen roll denna säsong. Är det inte alltid så att en nykomling åker ur Superettan. Jag tror det. Och i sådana fall är det Brage som ryker. Den trupp som läxade upp Qviding FIF i kvalet 2009 har endast förstärkts marginellt (bl.a. Niklas Åkervall från Ljungskile och ett par dussinlirare från de lägre divisionerna) och det är tyvärr inte tillräckligt för att man ska klara sig kvar i fotbollens näst finaste rum.

16. FC Trollhättan (Division 1 Södra 2008, 13:e plats 2009)

Jag kan inte för mitt liv se hur FC Trollhättan ska klara sig kvar i Superettan den här säsongen. Ett redan svagt lag har bara blivit svagare. Man försökte värva Christian Lindström som ersättare till Andreas Falsetas men misslyckades när Lindström skrev på för Qviding FIF. Och när en lirare av Lindström kaliber väljer att skriva på för ett lag i division under vet man att man är i trubbel. Trust me. I övrigt har klubben enbart gjort klart med två nyförvärv: Robin Eriksson från Lindome och Robert Davidsson från Skoftebyns IF. Och då snackar vi om ett lag som fick kvala sig kvar i Superettan 2009. Tror ni att det är någon av konkurrenterna som darrar på manschetterna? Näppeligen. Nej, det här kommer att sluta illa för FCT.

© 2012 Sambadefensiv Kontakt: kontakt@sambadefensiv.se Suffusion theme by Sayontan Sinha