Så här dagen innan match går vi på Sambadefensiv vidare med vår ”inför-Svenska-Cupen”-genomgång där vi simpelt nog tar tempen, jämför och kontrollerar vår kommande motståndare. Vi försöker ge er allt matnyttigt, helt enkelt. En liten inblick, utan att ni skall behöva göra er research på egen hand, i hur AIK har skött sig under 2013 första månader. För det gäller att ha stenkoll på vad som väntar. Framför allt för Hans Prytz, Jonas Karlén, Marcus Lantz och hela spelartruppen förstås – men för att kunna göra en bedömning kring vad som är realistiskt att tro och hoppas på så är det väl på sin plats att även supportrarna har ett hum om både det ena och det andra.

AIK, laget som under förra säsongen var med i kriget om guldet ända in i det sista, har fortsatt huvudtränare Andreas Alm vid rodret. Intet nytt på den fronten. Det är inte heller något nytt att man fortsatt räknar med att tillhöra topplagen i Allsvenskan. Man har grunden – laget – för att lyckas. Nu är Råsunda riven och den sista matchen någonsin har nu spelats där, och istället kommer AIK att flytta in på Friends Arena. Tråkigt, tycker somliga. Nu försvinner all tradition. Skönt, tycker vissa. Nu får de en arena i toppklass där det finns en chans att bygga upp en ny vinnarmentalitet. Och publiken är onekligen med. AIK har sålt över 9 000 årskort vilket är Sveriges toppnotering just nu.

Rent resultatmässigt har det faktiskt varit ganska så risigt under 2013. Det får man ta och säga. Målskyttet, speciellt, har sackat rejält. På säsongens fem inledande matcher mäktade AIK endast med att sätta två bollar i nät (ett mot Portland Timbers och ett mot Halmstad BK förra helgen). Pretty fucking far from OK! Visst, man har tappat Mohamed Bangura till Elfsborg, men anfallsbesättningen AIK förfogar över håller fortfarande en oerhört hög klass. Karikari, Goitom, Kennedy, och listan går vidare. Två mål på 450 minuter är ett underbetyg. Det går inte att säga något annat.

Men målskyttet rasslade till å det grövsta i tisdags när man matchade mot AFC United (tidigare Väsby United). Mot ett lite lättare motstånd släppte AIK lös och vann med 5-0. Inget snack om den saken. Där visade klasskillnaden upp sig och siffrorna rann iväg. Kanske lite för långt. Det vore ju riktigt tröttsamt om detta skulle få AIK att finna lösningar som man inte fann under tidigare matcher även på söndag. Att det knöt upp några hårt åtdragna knutar. Att det kommer få AIK att släppa lös lite mer och våga ta lite mer initiativ. Den risken finns. Anfallare, framför allt, behöver göra mål för att må bra. Det må vara en klyscha utöver det vanliga, men det stämmer likväl. Dessutom behöver ett lag som helhet göra mål och vinna matcher för att komma in i en härlig känsla. Kanske har AIK nu hamnat där, kanske får ÖIS känna på detta om bara ett par dagar.

AIK:s matchrad hittills:

2013-02-08 VC Fusion – AIK 1-0
2013-02-17 FC Dallas – AIK 0-0
2013-02-20 San Jose – AIK 0-0
2013-02-23 Portland Timbers – AIK 1-1
2013-03-03 AIK – Halmstads BK 1-2
2013-03-05 AIK – AFC United 5-0

Vad som går att notera gällande AIK inför söndagens match mot ÖIS på Valhalla IP är att man kommer att få klara sig utan mittbacken Niklas Backman. Enligt rapporter fick han avbryta AFC United-matchen efter att olyckligt ha landat fel efter en nickduell i offensivt straffområde med bara tio minuter kvar att spela. Men i och med att han och Per Karlsson agerade mittbackspar den matchen samt att det är Alexander Milosevic och Daniel Majstorovic som har hållit hus i mitten av backlinjen i majoriteten av tillfällena hittills under säsongen så skall det inte ha någon större effekt på AIK och dess prestation mot ÖIS. Andreas Alm hade med största sannolikhet ändå inte placerat Backman i en kommande startelva. Nej, där sägs alltså Milosevic och Majstorovic åter gå in (med möjligheten att Alm istället väljer Per Karlsson tillsammans med endera Majstorovic eller Milosevic, det återstår att se).

Kan bli ett par minst sagt intressanta dueller vid och runt AIK:s backlinje på Valhalla IP. Är ÖIS mittfältare lite mer precisa i sitt djupledsspel kan Emil Karlsson med sin snabbhet säkerligen rycka ifrån både Milosevic och Majstorovic både en och två gånger. Där har ÖIS ett övertag. Men det gäller att Emil Karlsson löper rätt och tar sig ur markeringen av de tuffa och starka backarna och att Johan Lundgren, kanske framför allt, kan hitta bollarna som sätter Emil Karlsson i bra lägen. Mot Syrianska FC var det alldeles för dålig kvalitet i den delen från ÖIS sida, vilket vi fick se tecken på i den första halvleken, och när ÖIS kom ut som ett nytt lag i halvlek nummer två var det inte lika aktuellt att försöka nå Emil Karlsson i djupledslöpningarna. Men nu lär ÖIS få en ny chans. Bara att hoppas att ÖIS har vässat till insticken.

På resterande delar av planen råder det desto större frågetecken. Att Ivan Turina startar i målet känns väl ganska så självklart, men i övrigt finns det alternativ i mängder. Men kanske att Andreas Alm ändå lägger sin tillit till Martin Lorentzon på högerbacken och Nils-Eric Johansson på vänstersidan. Det är åtminstone vad AIK:arna önskar. Mittfältet önskar de mönstra med Robin Quaison, Celso Borges, Ibrahim Moro och Nabil Bahoui även om dessa bland annat kan ersättas av Helgí Danielsson, Viktor Lundberg, Lalawélé Atakora eller Martin Kayongo-Mutumba. Det finns en uppsjö av tänkbara namn.

Mot AFC United spelade duon Christian Kouakou och Kwame Karikari längst upp i planen. Den konstellationen lär nog inte kvarstå till på söndag. Det får vi anta. AIK har sin sista chans att göra någonting av cupspelet då man förlorade mot Halmstad BK med 1-2 i den inledande omgången – och då finns det betydligt mer spets att putta in. Kouakou bör i alla fall få stå åt sidan. Karikari å sin sida ökade nog sina aktier rejält genom att drämma dit ett hattrick i tisdags, och det gör även att han känns som en av kandidaterna. Men bredvid honom lägger jag mina pengar på att Henok Goitom kommer att spela. Goitom som smällde dit en straffspark sent i den förra cupmatchen. Men det hjälpte inte till mer än att snygga till slutsiffrorna den gången.

Men det är ju så det är. AIK måste slå ÖIS för att ha en chans till en Europa League-plats. Misslyckas man med detta blir Syrianska FC-matchen helgen därpå helt betydelselös. Då har de ingen chans att knipa gruppens förstaplats. Tre, eller fyra, poäng kommer inte att räcka. Och det är så klart AIK väl medvetna om. Det var till och med så att Andreas Alm efter förlusten gick ut i media och sade något i stil med att ”nu blir oerhört svårt att bli gruppsegrare.” Det blir en sista chans att rätta till problemet mot ÖIS på söndag. Förmodligen framför ca 4-500 tillresta Stockholmare. Så det vill till att ÖIS är med från start, att taktiken är rätt upplagd och att laget är med från start. Är de inte det så känns möjligheten att kunna vända på skutan i den andra halvleken mindre trolig då AIK säkerligen är vassare och bättre på att döda en match med den matchbild som var förra söndagen än vad Syrianska FC bevisligen är.

 

Den här omgången av ”Lär känna din fiende” handlar om de som blev över. De längst ner i näringskedjan. De lag som det är tänkt att övriga lag ska äta upp. De lag som ses som de lätta poängen i årets supertäta och superheta Superettan. Vi snackar förstås om ”Skrapet”. Och då talar vi alltså om skrapet i betydelsen ”Anders, Danne och Leffe mot skrapet”. Ni vet alla hur det var när man skulle välja lag i småskolan. Det var alltid så att de bästa lirarna – ni vet, skolans Ailton Almeida, fritidsgårdens Marcus Allbäck och villaområdets Ken Fagerberg – ville spela i samma lag. Inget underligt med det. Vi har alla sett hur frustrerad Zlatan Ibrahimović blir när han tvingas spela ihop med Pontus Wernblom eller Markus Berg istället för Lionel Messi och Pedro Rodríguez. Det är då uttalanden som ”spelat vänsterback, det är vad han har gjort för mycket” kommer. Om Superettan var en skolgård så skulle FC Trollhättan, IK Brage och Väsby United – precis som Kim Källström gör i landslaget – tillhöra ”skrapet”. De som aldrig blev valda först utan som fick vänta till sist. Tills dess att någon sa ”ni får skrapet”. Det är i alla fall så det står i min bok.

OK, det må vara elakt att samla Trollhättan, Brage och Väsby under samlingsnamnet ”skrapet” men jag vågar nästan ta gift på att dessa tre lag kommer att tillbringa större delen av året på nedflyttnings- eller kvalplats. De är helt enkelt Superettans svar på Pluto Nash eller Dr Doolittle. Så är det bara. Allt annat vore en stor överraskning.

För er som missat de inledande delarna av ”Lär känna din fiende” rekommenderar vi del 1, del 2, del 3 och del 4.

Omgång 1 2010-04-12 Örgryte IS – Väsby United
Omgång 10 2010-06-12 Örgryte IS – FC Trollhättan
Omgång 13 2010-06-28 IK Brage – Örgryte IS
Omgång 17 2010-07-24 Väsby United – Örgryte IS
Omgång 26 2010-09-20 FC Trollhättan – Örgryte IS
Omgång 29 2010-10-17 Örgryte IS – IK Brage

FC Trollhättan

Den här gången börjar vi resan så här: Trollhättans tränare, L-O Mattsson, måste vara Superettans skönaste figur. Om inte han är det så vet inte jag vem som är det. På Superettans upptaktsträff sken L-O Mattsson som en sol på en kristallklar himmel. Kvicka, rappa och klipska svar på Niklas Jarelind och Anders Anderssons frågor. Alltid med en räv bakom örat. Alltid med glimten i ögat. L-O Mattson är en evig underdog. Han tycks dessutom älska att var nederlagstippad. Och det tycks inte heller finnas något som han tycker lika mycket om som att motbevisa alla förståsigpåare, självutnämnda experter och läktarsiralexar. 2010 lär därför bli ett drömår för L-O Mattsson. I år finns det nämligen inte en enda förståsigpåare, självutnämnd expert eller läktarsiralex som inte tippar FC Trollhättan som ett bottenlag. Tror du att L-O Mattsson gillar läget eller tror du att han gillar läget?

Trollhättan version 2010.01 är annars rena rama ÖIS-kolonin. I år spelar Boyd Mwila, Rickard Johansson, Erik Gustafsson och Marcus Dahlin för klubben (dessutom finns Mentor Zhubis bror, Petri, i laget, en spelare som även provtränade med ÖIS under försäsongen). Ett gäng avpolleterade Öisare. Kan det verkligen vara något? Ja, jag tror faktiskt det. Särskilt Boyd och Dahlin har visat att de besitter egenskaper som gör dem till fullt dugliga och funktionella Superettanspelare. För Boyd måste det dessutom vara en dröm att få komma till ett lag som kommer att spela så mycket på kontring som Trollhättan kommer att göra denna säsong. Boyds enda uppgift kommer sannolikt att vara att ligga precis på gränsen, på rulle invid motståndarnas backlinje, och att hugga på varenda djupledsboll som hans medspelare skickar in bakom motståndarnas backlinje. I den rollen är det inte helt omöjligt att Boyd äntligen hittar rätt.

I övrigt kan Trollhättan tänkas få det rätt svårt denna säsong. Framförallt eftersom laget har tappat nyttige mittfältaren Alexander Falsetas till IFK Göteborg (28 matcher förra säsongen) samt hungrige anfallaren Mathias Ethéus (inlånad från IFK Göteborg mitt i säsongen och som gjorde fyra mål på 14 matcher) till Jönköpings Södra. Två spelare som jag inte tycker mig se att man lyckats ersätta.

Inför premiären har dock Trollhättan försökt matcha sig till ett gott självförtroende. Laget har ideligen mött ”bonkegäng” från de lägre divisionerna. Och man har gjort det med hyfsad framgång. Om man ser till snittpoäng under försäsongen är Trollhättan seriens näst bästa lag efter Hammarby IF. Den enda plumpen i protokollet är väl 0-0-matchen mot Torslanda, och det enda kvalificerade motstånd man mött under försäsongen är väl ÖIS. Och då fick man stryk med 2-3 hemma på Edsborgs konstrgräs.

I fjol fick Trollhättan kvala för att hänga kvar i Superettan. Spelarna kan sannolikt vänta sig något liknande denna säsong. Allt annat vore över förväntan. Räkna dock med att det blir tuffa möten med Trollhättan. I truppen har man trots allt åtminstone fyra heltaggade spelare som vill göra allt för att sätta krokben för ÖIS (Marcus Dahlin sannolikt undantagen). I en intervju med Trollhättans hemsida har bl.a. Eric Gustafsson sagt att han hoppas få göra mål på ÖIS så att han kan fira ordentligt. Vad är det man säger? Släkten – eller ska vi kanske säga Boyd Mwila – är alltid värst.

Arena: Edsborgs Idrottsplats
Publikkapacitet: 5 100
Placering 2009: 12:e plats i division 1 Norra
Placering 2008: 1:a plats i division 1 Södra
Tränare: L-O Mattsson (fjärde säsongen)
Spelarförluster: Alexander Falsetas (mittfältare, till IFK Göteborg) och Mathias Ethéus (anfallare, till Jönköpings Södra)
Nyförvärv: Boyd Mwila (anfallare, lån från Djurgårdens IF FF), Markus Mäkinen (målvakt, uppflyttad från u-laget), Robin Eriksson (back, från Lindome GIF), Robert Davidsson (mittfältare, Skoftebyns IF), Viktor Sköld (mittfältare, från IF Elfsborg) och Petrit Zhubi (mittfältare, IK Oddevold)

Resultat under försäsongen:

FC Trollhättan – Örgryte IS 2-3 (13 febrauari)
FC Trollhättan – Torslanda IK 0-0 (27 februari)
FC Trollhättan – Skövde AIK 1-0 (6 mars)
FC Trollhättan – Carlstad United 3-1 (13 mars)
FC Trollhättan – Västra Frölunda 2-1 (20 mars)
FC Trollhättan – Holmalunds IF 1-0 (31 mars, Svenska Cupen)
FC Trollhättan – Qviding FIF 4-1 (5 april)

IK Brage

IK Brage är en av tre nykomlingar i årets Superettan. En serie som man tog sig till via kvalspel mot allas vår favoritmotståndare Qviding FIF. 2010 lär Brage få uppleva ytterligare ett kvalspel. Om ens det. Inför Superettan 2010 är Brage nämligen hårt nederlagstippade. Vid Superettans upptaktsträff röstade omkring 80 procent av deltagarna för att Brage skulle vara det lag av nykomlingarna som fick lämna serien redan i år. Och om du frågar mig så tycker jag att det låter helt rimligt – jag var nämligen en av de som röstade på Brage i just den fråga. So shoot me!

Brage har förvisso rustat ordentligt inför återkomsten till Allsvenskans förrum. Daniel Åkervall är till exempel en spelare som gjorde stor nytta för Ljungskile SK under fjolåret. Försvararna Magnus Tappert, som Brage hämtat hem från norska Raufors, och Håkan Malmström, från HamKam, är absolut inga dussinlirare utan spelare som kommer att betyda en hel del för Brage denna säsong. Kanske kan deras rutin från Superettan och Allsvenskan vara skillnaden mellan nedflyttning och kvalplats.

En annan spelare som Brage värvat inför säsongen 2010 är Vyacheslav Jevtushenko. Läsare som har ett par år på nacken kommer kanske ihåg Jevtushenko, eller Slavik som han kallades, från säsongen 2002 då han spelade för AIK (bl.a. i vårmatchen mot ÖIS). Därefter har Jevtushenko harvat runt med Valsta Syrianska. Och nu ska han alltså hjälpa Brage att klara sig kvar i Superettan. Slavik är en passningsskicklig lättviktare som gärna fungerar som spelfördelare på mittfältet. Slavik höll dock inte i Allsvenskan och frågan är om han håller i Superettan.

När det gäller Brage är det i och för sig dumt att prata om individer och enskilda spelare. Brage är nämligen ett lag som nått Superettan genom att man fått till en fungerande grupp. Åtminstone om man ska tro Brages tränare, Lennart Andersson. I samband med Superettans upptaktsträff talade Andersson – med kärlek i rösten – om att Brages väg till framgång denna säsong låg i samhörigheten och gruppdynamiken. Enligt Andersson så skulle Brage klara sig kvar om man bara kunde bygga vidare på det lagbygge som man utvecklade under fjolårssäsongen i division 1 Norra.

Under försäsongen har annars Brage blandat och gett. Eller vad sägs om seger med 4-2 över självaste storfavoriten Assyriska? Rätt imponerande, inte sant. I andra änden av spektrat har vi dock en 0-0-match mot division 2-gänget Skiljebo SK och en 5-1-förlust mot Gefle IF.

Arena: Domnarsvallen
Publikkapacitet: 6 500
Placering 2009: 2:a plats i division 1 Norra
Placering 2008: 11:e plats i division 1 Norra
Tränare: Lennart Andersson (första säsongen)
Spelarförluster: Jonathan Lundevall (mittfältare, till Väsby United), Anders Lindholm (mittfältare, till Kvarnsvedens IK) och Tom Jansson (målvakt, till Kvarnsvedens IK)
Nyförvärv: Peter Bergqvist (målvakt, från Sandvikens IF), Daniel Åkervall (mittfältare, från Ljungskile SK), Vyacheslav Jevtushenko (mittfältare, från Valsta Syrianska), Jesper Medén (anfallare, från Ludvika FK), Håkan Malmström (back, från HamKam), Magnus Tappert (back, från Raufoss Fotball) och Rasmus Östman (mittfältare, lån från Trelleborgs FF)

Resultat under försäsongen:

IK Brage – Kongsvinger IL 2-2 (6 februari)
IK Brage – Hudiksvalls ABK 3-2 (13 februari)
IK Brage – Gefle IF 1-5 (17 februari)
IK Brage – Assyriska FF 4-2 (13 mars)
IK Brage – Skiljebo SK 0-0 (20 mars)
IK Brage – Sandvikens IF 3-1 (31 mars)
IK Brage – Västerås SK 0-0 (5 april)

Väsby United

Som sig bör har Väsby United Superettans lägsta genomsnittsålder, 21,1 år. Precis som många av de övriga förväntade bottenlagen satsar man hårt på att utveckla de egna talangerna. Genom sin roll som talangfabrik till de regerande svenska mästarna AIK har Väsby dessutom ett särskilt uppdrag att utveckla elitspelare. Det är i Väsby spelare som Martin Mutumba, Viktor Lundberg, Niklas Backman och Walid Atta har fått sin fostran. Det är på Vilundavallen och i Superettan de har stått på tillväxt. Grunden till ”Guld 2LAX9″ lades med andra ord i Väsby och i Superettan. Väsbys tränare, Thomas Lagerlöf, som själv har ett förflutet i AIK, var i samband med Superettans upptaktsträff också mycket tydlig med att Väsby i första hand har ett uppdrag gentemot AIK. Väsby ska spela sitt eget spel – ett spel som bygger på bollinnehav och man ska vara ett lag som mäktar med att vara spelförande i merparten av matcherna – och ge de lovande spelarna speltid mot kvalificerat motstånd. Det är det här som alltid ska komma i första rummet. Därefter kommer tabellplaceringen (å andra sidan lär väl AIK göra allt som står i sin makt för att rädda kvar Väsby i Superettan).

Inför säsongen 2010 har dock Väsby tappat ett stort antal tongivande spelare. Laget har bl.a. blivit av med seriens bästa målvakt (åtminstone sett till räddningsprocent) Niklas Westberg, som har valt att flytta till IFK Norrköping. Dessutom har Väsby blivit av med mittbacksgiganten Niklas Backman, som försvunnit i väg uppåt i seriesystemet, till AIK. Om man dessutom lägger till att laget tappat kvicksilvret Obi Etie till Syrianska och, med Väsbymått mätt, rutinerade Peter Motas och Daniel Johansson till Valsta Syrianska så inser man att Väsby kommer att få det svårt att hänga kvar denna säsong. Det mesta talar helt enkelt för att Väsby kommer att få jobba i uppförsbacken hela säsongen. Att premiärmatchen är mot ÖIS gör ju inte saker och ting lättare. På förhand får man därför säga att allt över kvalplats måste ses som en framgång.

Det ska samtidigt sägas att Väsby har ett synnerligen intressant nyförvärv i mittfältaren Patrik Pupparo. Pupparo är förvisso ingen ungtupp, han är trots allt 25 år, men trots detta är det nog bara en tidsfråga innan han flyttas upp till AIK. Så bra är han. På sätt och vis kan man därmed säga att Väsbys säsong står och faller med vilka spelare som flyttas upp till AIK och vilka spelare som flyttas ner till Väsby. Så har det alltid varit. Så kommer det alltid att förbli? Om AIK:s kräftgång i Allsvenskan fortsätter är det nämligen inte helt omöjligt att spelare som Niklas Backman och Viktor Lundberg flyttas ner till Superettan. Och då snackar vi helt plötsligt om ett helt annat Väsby än i dag. Då snackar vi om ett lag som bör vara ett mittenlag i Superettan. Det är med andra ord tur att ÖIS möter Väsby redan i öppningsmatchen.

Arena: Vilundavallen
Publikkapacitet: 2 500
Placering 2009: 12:e plats i Superettan
Placering 2008: 9:e plats i Superettan
Tränare: Tomas Lagerlöf (andra säsongen)
Spelarförluster: Daniel Johansson (back, till Valsta Syrianska), Obi Etie (mittfältare/anfallare, till Syrianska FC) och Niklas Westberg (målvakt, till IFK Norrköping)
Nyförvärv: Peter Rosendal (målvakt, lån från Örebro SK,), Patrik Pupparo (mittfältare, från Enskede IK), Jonatan Lundevall (mittfältare från IK Brage) och Daniel Ålund (mittfältare, från IF Brommapojkarna)

Resultat under försäsongen:

Väsby United – Assyriska FF 0-3 (13 februari)
Väsby United 4-2 – Syrianska FC (21 februari)
Väsby United – Hammarby IF 1-5 (27 februari)
Väsby United – Vasalund 2-1 (14 mars)
Väsby United – Syrianska FC 0-1 (18 mars)
Väsby United – IK Sirius 2-1 (22 mars)
Väsby United – Gröndals IK 3-1 (28 mars, Svenska Cupen)
Väsby United – IFK Mariehamn 3-3 (31 mars)
Väsby United – GIF Sundsvall 0-1 (4 april)

Sambadefensivs Superettantips 2010

Så där ja! Nu har du koll på tretton av seriens sexton lag. I morgon kommer Sambadefensiv att publicera den femte och sista delen av ”Lär känna din fiende”. Därefter drar serien i gång på allvar på lördag.

Efter att ha läst vår serie och läst andra genomgångar och tips av årets hetaste serie har du sannolikt egna idéer och tankar om vilka lag som kommer att gå långt under säsongen. Ta därför chansen att utmana Sambadefensiv i årets stora Superettantips.

Tipset går till på följande vis:

1. Varje deltagare tippar sluttabellen för Superettan 2010, skytteligavinnare och antal mål som denna gör.
2. Efter varje omgång summeras varje tipsares poäng på så vis att man tilldelas en poäng för varje fel/avvikelse mellan tippad tabell och faktiskt tabell. Om du t.ex. har tippat ÖIS som 1:a och ÖIS ligger på 2:a plats i tabellen tilldelas du en poäng, och om du har tippat Assyriska som 2:a och Assyriska ligger på 6:e plats i tabellen tilldelas du 4 poäng. Man tilldelas alltså en poäng för varje fel/avvikelse man har jämfört med Superettans faktiska tabell

OBS. Det är alltså bara summeringen av poängen i samband med sluttabellen som räknas.

3. Den som har lägst poäng efter säsongens slut vinner hela insatsen.

Och för att förtydliga ytterligare en gång. Vinnaren tar hem hela potten (vars storlek är beroende av antalet deltagare förstås). Om nu inte äran och ”the bragging rights” skulle vara tillräckligt.

Svårare än så är det faktiskt inte. Insatsen är 100 kronor per tips. För att anmäla dig till tipset mailar du din sluttabell och tippade skytteligavinnare samt antal mål som denna gör till Sambadefensiv senast kl. 15:00 den 10 april.

 

Stopp, stopp, stopp. Nu tyglar vi hästarna innan du tar bladet från munnen och skäller ut mig and all that jive. Innan du säger något låt mig bara säga att jag vet att det är tämligen meningslöst att tippa serieutgången så här tidigt på året. Omöjligt rent av. Det blir bara rena spekulationer och fantasier. Hur kul är det på en skala från 0 till 100? Det är bara den 15 januari for heaven’s sake! Ta det lite lugnt. Du har all tid i världen på dig att tippa årets upplaga av Superettan. Sitt still i båten!

För det första har lagen inte värvat klart än. Det står fortfarande Landskrona BoIS fritt att värva Daniel Nannskog, Jonas Olsson eller någon av Farnerud-bröderna. Det skulle väl ändå förändra lagets förutsättningar drastiskt, inte sant. Vem vet, kanske, kanske lyckas Bajen locka hem Kennedy Bakircioglü, Max von Schlebrügge och Sebastián Eguren innan Superettan drar i gång på allvar. Varför skulle det vara omöjligt? Vänta du bara. Du ska allt få se. Bita i det sura äpplet.

För det andra har det internationella transferfönstret öppet ett tag till. Kommer verkligen ÖIS att lyckas behålla Álvaro Santos och Pavel Zavadil. Kommer David Leinar att få det där åtråvärda kontraktet med någon engelsk klubb (haha, yeah right!)? Är det inte möjligt att  Tobias Grahn hamnar i världsmetropolen Torino istället för i hålan Ängelholm eller att Rami Shabaan försvinner till någon norsk storklubb?

Å andra sidan, inte kan man låta meningslöshet, omöjlighet och transferfönster sätta gränser för vad man tar sig för. Nej, det går inte. Så kan vi inte ha det.

Och som en rak följd av det kommer här årets första sluttabellstips.

Ni får ta det för vad det är.

Och please, gör ingen stor grej av det.

It’s only rock ‘n’ roll and I like it.

1. Assyriska FF (4:e plats 2008, 3:e plats 2009)

Jag får ont i magen bara av att tänka på Assyriskas värvningar under årets Silly season. Jag ligger fan-i-mig sömnlös om nätterna och funderar på hur ÖIS ska klara av att rå på Södertäljes stolthet. I nuläget är jag deprimerad eftersom jag inte ser någon möjlighet till det. Som jag ser det är 2010 Assyriskas år. Det känns som att man rustat sig för att göra en AIK 2006, eller en Peking 2007, eller varför inte en Mjällby 2009. Först gjorde man klart med Rikard Norling som tränare. Det är banne mig inte kattskit det. Det Norling uträttade i AIK under säsongerna 2006 och 2007 är det inte många som skulle lyckas med (Mikael Stahre är förstås undantagen). Därefter gjorde Assyriska, i rask takt, klart med följande gäng: Gustav Segerström (back från IK Sirius), Rikard Jansson (back från Ljungskile SK), David Björkeryd (vänsterback från Qviding FIF), Mikael Eklund (back från Kalmar FF), Mikael Thorstensson (anfallare från AIK) och Marco Kotilainen (mittfältare från Gunnilse). Dessutom har man lyckats övertyga Stefan Batan om att skriva på ett tvåårskontrakt och fått lagkaptenen, och mittfältsmotorn, Dennis Östlundh att stanna ytterligare en säsong (trots att IFK Norrköping varit och frestat med ett guldkantat kontrakt.

Summa summarum, jag tror att Assyriska kommer att dansa sig på rosor genom årets upplaga av Superettan. No doubt! Det enda som egentligen talar emot Assyriska är att det tar tid att få ihop ett helt nytt lag (eller gör det egentligen det, ÖIS bytte ut mer eller mindre halva startelvan mellan 2007 och 2008 och det slutade ju som vi alla vet väldigt bra). Som det ser ut har Assyriska faktiskt bytt ut mer än hälften av startelvan. Det om något är en utmaning för Rikard Norling. Trots detta så måste jag säga att Assyriska i nuläget får hållas som storfavorit till seriesegern.

2. GIF Sundsvall (Allsvenskan 2008, 5:e plats 2009)

Varför i helvete har jag placerat GIF Sundsvall på den andra direktplatsen till Allsvenskan? Om jag ska vara ärlig måste jag säga att jag inte har något riktigt bra svar på den frågan, i alla fall inte mer än att det känns som att det är Giffarnas tur att gå upp. De är ett lag som har potentialen att ta klivet upp i Allsvenskan igen. Och det känns som att man hade viss otur säsongen 2009. Klubben har trots allt en viss kontinuitet och när andra lag dras med riktigt kass ekonomi har skoterraggarna det rätt OK. Sundsvall tycks dessutom få behålla stommen i truppen vilket gör att man kan bygga vidare på förra säsongens stundtals fina spel. Ari Skulason, Jonas Wallerstedt, Hannes Sigurdsson, Aziz Corr-Nyang m.fl. ska inte underskattas. Nu gäller det bara för Sören Åkeby att slipa bort de där riktiga bottennappen. Det enda orosmomentet som jag kan se är att man valt att satsa på ex-ÖISaren Tommy Naurin (tidigare Qviding FIF) som förstemålvakt efter att Fredrik Sundfors bestämt sig för att lägga målvaktshandskarna på hyllan för gott. Trots detta känns det som att Sundsvall kan utmana denna säsong.

——————————————————————————-———————————-——-

3. Örgryte IS (1:a plats 2008, Allsvenskan 2009)

Egentligen har ÖIS en för bra trupp för att ”bara” hamna på kvalplats. Om det skedde skulle jag säga att laget underpresterade. Rejält. Med i stort sett hela fjolårstruppen intakt – förlusterna av Magnus Källander, Martin Dohlsten, Christian Lindström och känns nästan som en befrielse – måste ÖIS kunna utmana Assyriska, Sundsvall, Ängelholm, Jönköpings Södra och Hammarby om de två uppflyttningsplatserna. Det är klart att Marcus Allbäck och Roy Miller kommer att saknas. Men med en backlinje bestående av Björn Anklev, Robin Jonsson, David Leinar och Adam Eriksson samt ett mittfält med Sebastian Johansson, Markus Gustafsson, Alexander Mellqvist, Pavel Zavadil och Alex Perreira har man tillräckligt med kompetens för att köra över åtminstone hälften av motståndarlagen och spela jämt med resten. Huruvida man når toppen eller inte har förstås att göra med om Álvaro Santos stannar eller försvinner. Spelar Santos hela säsongen spelar ÖIS i Allsvenskan 2011. Spelar Santos bara fram till sommarfönstret kommer ÖIS på kvalplats. Det tredje alternativet – att Santos över huvudtaget inte spelar i ÖIS under 2010 – vill jag inte tänka på.

——————————————————————————-———————————-——–

4. Ängelholms FF (5:e plats 2008, 7:e plats 2009)

Ängelholm har förvisso tappat skyttekungen och lagkaptenen Mattias Adelstam. Där tappar man omkring 15 mål per säsong. Om alla rykten stämmer har dock ÄFF lyckats förstärka i tre av fyra lagdelar. På målvaktssidan ansluter Daniel Andersson från Helsingborgs IF. I backlinjen har man lyckats locka till sig GAIS Mikael Dahlgren. De av er som var med ner i Superettan 2007 och 2008 minns säkert att Dahlgren var en av seriens absolut vassaste ytterbackar. På mittfältet har Ängelholm förstärkt med unge Heidar Geir Juliusson och Tobias Johansson (Mjällby AIF). Dessutom sägs det att Tobias Grahn är på väg in. Om det är bra eller dåligt har jag ingen aning om: Grahn verkar vara en komplett galning, men å andra sidan verkar ju inte Diego Maradona eller Eric Cantona ha varit särskilt friska heller. Nej, jag tror faktiskt att 2010 är året då Ängelholms FF utmanar de övriga lagen om de allsvenska platserna på allvar.

5. Jönköpings Södra (14:e plats 2008, 10:e plats 2009)

Jag måste erkänna att jag är inte så lite imponerad av Jönköpings Södras värvningar under årets Silly season. Vilken satsning! Brr. Har det att göra med att klubben äntligen blivit av med Olle Nordins lönekostnad – nu har man helt enkelt råd att värva klasspelare från när och fjärran – eller är det så att spelarna kan tänka sig att komma till J Södra nu när Nordin är borta? Oavsett vilket så kommer Jönköpingslaget att bli att räkna med i år. Jag lovar dig, inget lag kommer att se fram mot matcherna på Stadsparksvallen. J-Södra kommer att bli otroligt starka denna säsong. Bara det att man har lyckats locka till sig både Kristoffer Fagercrantz, från Falkenbergs FF, och Pär Cederqvist, från Landskrona BoIS, får mig att känna viss oro. Det är fan-i-mig ingen skam. I de två spelarna har man uppemot 20 mål och 15 assist. Lägg där till att man får behålla Tommy Thelin (7 mål och 8 assist förra säsongen). Någon Södrait som saknar Kirsten Viikmäe? Knappast. Räkna med att J-Södra kommer att bli giftiga framåt! Och på försvarssidan ser man också ut att bli att räkna med. J-Södra har bl.a. plockat in IFK Norrköpings gamla stormålvakt Nuredin Bakiu, som under ett antal säsonger varit i toppen av målvaktsligan. Dessutom har man den gamle ÖISaren Jukka Sauso på provspel. Om det är positivt eller negativt för J-Södras chanser nästa säsong lämnar jag okommenterat men om vi har tur flyttar de kanske upp Sauso i anfallet.

6. Hammarby IF (Allsvenskan 2008, Allsvenskan 2009)

Vem ska göra Bajens mål under den kommande säsongen? Sebastian Castro-Tello? Nej. Linus Hallenius? Nej! Freddy Söderberg? Haha, tillåt mig småle. Med andra ord, vi upprepar frågan, vem fan ska göra målen för Bajen? Den som har ett bra svar på den frågan kan förmodligen tjäna sig en hacka. Hör av er så kan jag ge er Jeppe B:s telefonnummer. Sitter det någon agent ute i detta avlånga land och håller på en avslutare av klass så plocka upp telefonen och slå en signal till Jesper Blomqvist (Djurgårdens IF FF) eller Michael Borgqvist (AIK). Nu! Om jag vore Bajensupporter skulle jag känna en stor oro inför den kommande säsong. En känsla av deja vu. Scary! Är det rent av dags för Bajen att göra en GAIS, Öster eller Assyriska? Kanske det. Som jag ser det sitter Bajen på i stort sett samma problem som man hade inför och under säsongen 2009. Varför händer inget? Handlar det bara om ekonomi? Och om det gör det hur ska man då ha råd att behålla spelare som Rami Shabaan, Andreas Dahl och Patrik Gerrbrand? I nuläget har laget en relativt vass stomme – man kommer sannolikt inte att släppa in så många mål – men man saknar verkligen det där riktiga bettet i och omkring motståndarnas straffområde. Inte blev man bättre av att Emil Johansson försvann till Molde. Dessutom har man det oerhört tungt ekonomiskt och de enda förstärkningar man har mäktat med är att flytta upp ett gäng junisar (vi vet alla hur det gick för ÖIS det året man gjorde på det sättet i Superettan). Det där snacket om Kenka, Maxen och Kapten Kola (ni vet väl att alla som spelar i Bajen har söderkis- eller halvalkissmeknamn som Boffa, Pavan och Danken etc. det är en del av den s.k. Bajenmyten, tror mig!) var bara något jag skrev för att få till en snärtig inledning. Nej, Bajen ska vara nöjda om de slutar på den övre halvan av tabellen.

7. IFK Norrköping (Allsvenskan 2008, 11:e plats 2009)

Gåtan IFK Norrköping. Ett så pass klassiskt lag, och som dessutom har Sveriges tionde största stad i ryggen, borde kunna prestera bättre än Superettan. Men så är inte fallet. Och så kommer det vara under ett par år framöver. Det är i alla fall min bedömning. För allt i världen, glöm inte bort att Peking har tappat Stefan ”Jag är det största praktarsle som någonsin vandrat på denna jord men en riktigt bra fotbollsspelare det är därför som människor står ut med mig” Thordarsson, Nuredin Bakiu, Mikael Roth samt lagets båda testiklar (inklusive själ, hjärta, hjärna och lungor) Magnus Samuelsson och Mikael Blomberg. Hur tusan tar man sig ur ett sådant bryggläge? Det gör man inte. Särskilt inte när klubbens mest meriterade nyförvärv är Väsbys målvakt Niklas Westberg och Shpetim Hasani från IK Sirius. Men lycka till!

8. Östers IF (Division 1 Södra 2008, Division 1 Södra plats 2009)

Varje år är det en nykomling som går över förväntan. Och då menar jag riktigt över förväntan. Typ att man toppar serien eller ligger tvåa efter lite drygt tio omgångar. Man spelar som besatta, med glöd under dojorna och en tagg i hjärtat. Man har något att bevisa. Man slåss för sin stolthet och man tror på det man gör. En för alla, alla för en. Det vill säga raka motsatsen mot vad Landskrona BoIS har hållit på med under de senaste fem åren. Den här gången tror jag att det laget är Östers IF. Sedan skadar det inte att man har gjort en hel del smart förstärkningar som Charles Andersson, från Landskrona, och den isländske landslagsmittfältaren David Thor Vidarsson.

9. Landskrona Bois (11:e plats 2008, 8:e plats 2009)

Jag har sagt det förr och jag är övertygad om att jag kommer att få säga det igen: det blir ingen allsvensk comeback för Landskrona BoIS i år heller. Trots att klubben haft ett antal riktigt vassa spelare under de senaste åren har man inte fått det att stämma. Så tror jag att det kommer att fortsätta och det trots att man inför säsongen 2010 tappat en sjuhelvetes massa ”karaktärsspelare” eller vad sägs om Christoffer Carlsson (gick till Falkenberg), Jesper Westerberg (som var förra årets bästa BoISare gick till Mjällby och Allsvenskan), Pär Cederqvist (försvann till seriekonkurrenten Jönköpings Södra), Charles Anderson (till Östers IF)  och Babis Stefanidis (flyttar hem till Stockholm och Brommapojkarna). Till detta skall dock läggas att BoIS gjort klart med Henrik ”Näe” Larsson, som ny huvudtränare, och Hasse Eklund, som ny andretränare, samt värvat in Fredrik Svanbäck och Mathias Unkuri från Helsingborgs IF och Ängelholmsbänknötaren Patrik Åström. Jag är dock tveksam till om det räcker till och betraktar än så länge Landskrona BoIS som ett mittenlag.

10. Falkenbergs FF (7:e plats 2008, 6:e plats 2009)

Förra året tog Falkenbergs FF sin bästa placering i seriesystemet någonsin. Då slutade man på sjätte plats. I år tror jag dock att man kommer att dala i tabellen, likt en döende stjärna. Nej, jag tror inte att Christoffer Carlsson och Emil Jensen är tillräckligt för att Falkenberg ska behålla sin position, än mindre klättra. Nej, här tar resan slut. Jag är ledsen att säga att från och med nu bär det bara utför för Falkenberg. Förlusterna av Kristoffer Fagercrantz och backklippan Jens Gustafsson väger tungt. Och jag tror inte det spelar någon roll hur bra Thomas Askebrand är som tränare. I år är Superettan helt enkelt för bra för att Falkenberg ska placeras sig på den övre halvan.

11. Ljungskile SK (Allsvenskan 2008, 9:e plats 2009)

Ljungskile SK tappar spelare på spelare på grund av en allt sämre ekonomi. Eller? Min gissning är att man därmed kommer att få det ohyggligt svårt att klättra i tabellen i förhållande till fjolårets niondeplats. Så här långt har Ljungskile tappat Rickard Jansson, Robert Johansson, Daniel Åkerwall, Niklas Löfgren, Ryan Miller, Jörgen Wålemark, Colin Burns och Tobias Johansson från fjolårets trupp och dessa spelare har ersatts med ”fynd” från de lägre divisionerna och spelare från ”over there”. Är det inte väldigt tveksamt om det är tillräckligt. Frågan är om inte Ljungskile kommer att vara indraget i bottenstriden under hela säsongen.

12. Syrianska FC (Division 1 Norra 2008, 4:e plats 2009)

Varje år är det en av nykomlingarna i Superettan som överpresterar. Så in i helvete. Det är som att man spelar på ren pepp och entusiasm. Som om man hade Hin håle i hälarna. Förra året var det laget Syrianska FC. Något, för att inte säga mycket, överraskande var Syrianska med hela vägen in på upploppsrakan. Det var så när att man snodde kvalplatsen från ärkerivalen Assyriska. Det ska dock sägas att året efter går det alltid väldigt trögt för detta lag. Det hände t.ex. IK Sirius säsongen 2008. Och det skulle inte förvåna mig om det hände Syrianska säsongen 2010. De förstärkningar som laget har gjort hittills imponerar inte och jag förutspår därför att man får det tungt i år. Dessutom tror jag nog att man får räkna med att det är slut på underskattningen efter fjolårets fina insats. 2010 kommer alla lag att komma heltaggade till matcherna mot Syrianska. Därmed kommer också Syrianska att få det tuffare än 2009.

——————————————————————————-———————————-——–

13. Degerfors IF (16:e plats 2008, Division 1 Norra 2009)

Ett klassiskt lag som återigen är tillbaka i näst högsta serien. Jag har dock en känsla av att brukspojkarna kommer att få det jobbigt denna säsong. Jag vet inte om det har med klubbens ekonomi att göra men det ser ut som att man har valt att bygga vidare på det lag som vann Division 1 Norra 2009. Nyförvärven är så här långt få och man har tappat den talangfulla anfallaren Mario Simunovic till Doncaster i England (förvisso inget stort avbräck). Kvalplats är gott nog.

14. Väsby United (9:e plats 2008, 12:e plats 2009)

Nej, den här gången kommer inte Väsby United undan. Det blir minst kval men man kan mycket väl hamna på nedflyttningsplats. Laget med seriens absolut tristaste, mest ångestframkallande och sämsta arena har återigen åderlåtits av AIK. Den här gången försvann den oerhört talangfulle mittbacken Niklas Backman (nu tänkt att ersätta Jos Hooiveld som försvunnit i väg till Celtic för att ta sig in i Guiness rekordbok). Tyvärr – eller tyvärr och tyvärr om Väsby åker ur Superettan slipper man åka till Vilundavallen något mer vilket bara är bra – leder det till att Väsby blir ett av seriens strykgäng och att man som bäst hamnar på kvalplats. Det är oundvikligt.

——————————————————————————-———————————-——–

15. IK Brage (Division 1 Norra 2008, Division 1 Norra 2009)

Brage må va lage som aldrig tappar tage. Det spelar dock ingen roll denna säsong. Är det inte alltid så att en nykomling åker ur Superettan. Jag tror det. Och i sådana fall är det Brage som ryker. Den trupp som läxade upp Qviding FIF i kvalet 2009 har endast förstärkts marginellt (bl.a. Niklas Åkervall från Ljungskile och ett par dussinlirare från de lägre divisionerna) och det är tyvärr inte tillräckligt för att man ska klara sig kvar i fotbollens näst finaste rum.

16. FC Trollhättan (Division 1 Södra 2008, 13:e plats 2009)

Jag kan inte för mitt liv se hur FC Trollhättan ska klara sig kvar i Superettan den här säsongen. Ett redan svagt lag har bara blivit svagare. Man försökte värva Christian Lindström som ersättare till Andreas Falsetas men misslyckades när Lindström skrev på för Qviding FIF. Och när en lirare av Lindström kaliber väljer att skriva på för ett lag i division under vet man att man är i trubbel. Trust me. I övrigt har klubben enbart gjort klart med två nyförvärv: Robin Eriksson från Lindome och Robert Davidsson från Skoftebyns IF. Och då snackar vi om ett lag som fick kvala sig kvar i Superettan 2009. Tror ni att det är någon av konkurrenterna som darrar på manschetterna? Näppeligen. Nej, det här kommer att sluta illa för FCT.

© 2012 Sambadefensiv Kontakt: kontakt@sambadefensiv.se Suffusion theme by Sayontan Sinha