Mar 262013
 

ÖIS U21-lag fick en flygande start på säsongen. För exakt två veckor sedan spelades premiären på ÖIS-gårdens konstgräsmatta och motståndet Varbergs BoIS hade inte så mycket att säga till om i det stora hela. Det var visserligen ingen vidare bra fotbollsmatch varken från ÖIS eller Varbergs sida, men å andra sidan var ÖIS det mer bollförande laget och det såg aldrig riktigt ut som att det skulle glida ur ÖIS händer. Och det gjorde det ju inte heller. Via Johan Hedman, Oskar Wallén, Henrik Carlsson och Hannes Sahlin kunde ÖIS vinna med 4-2 och ta en ganska så lugn trepoängare som inledning på säsongen.

I kväll väntar säsongens andra U21-match. Och för ÖIS del stundar en ganska så lång bussresa ned till Marcus Lantz senaste hemvist – Landskrona BoIS. Inte en helt lätt uppgift på förhand. Faktum är att även Landskrona BoIS vann den inledande matchen och det mot GAIS med 2-0 på hemmaplan efter att Alexander Tkacz satt 1-0 på straff och Erik Andersson dödade tillställningen med lagets andra mål i matchminut 76. Men det skall väl sägas att åtminstone GAIS hade ställt upp med en väldigt ung startelva. Det enda rutinerade namnet som fanns med var Calum Angus.

Det verkar som att ÖIS kommer gå lite mot det spåret i kväll. Kanske vill man vila många av spelarna efter lördagens match och inför den oerhört viktiga kvartsfinalen i Svenska Cupen. Samtidigt öppnas portarna för de yngre spelarna att visa framfötterna. Något som kan – och bör – gynna dem i det långa loppet. Bland annat är Carl Hawunger, Daniel Paulson, Oskar Kivilo, Rasmus Haraldsson och Rasmus Tengfjord med i matchtruppen. Hawunger och Paulson är som bekant redan uppflyttade i a-truppen även om de mestadels håller till i Sören Börjessons U19-gäng, men den sistnämnda trion är där på heltid. Det må vara så att flera andra klubbar har med fler spelare från juniorlagen – men med tanke på att ÖIS har Superettans yngsta trupp så är det många av a-lagsspelarna som går under ålderstaket som ligger på år 1992. Således ”behöver” inte Marcus Lantz och kompani ta med en hel drös av juniorspelare alla gånger.

Överåldriga till i kväll är de båda målvakterna Peter Abrahamsson och Fredrik Andersson, Johan Lundgren, Adam Rosén och  Johan Hedman. Vid önskan hade man alltså kunnat plocka med ytterligare en spelare född tidigare än 1992. Men det går inte att klaga. Självklart bör man satsa på att vinna U21-serien och ställa upp med ett manstarkt lag till varje match, men till sist så är det en serie för de yngre som inte riktigt har slagit sig in i a-truppen till fullo än. Och då är det ett perfekt tillfälle att matcha de yngre (Haraldsson, Kivilo och Tengfjord samt Jigliden-Larsson senast mot BoIS). Vidare kommer provspelande Simon Alexandersson att följa med, och det är nog ingen högoddsare att han får chansen från start. Kanske bredvid Daniel Paulson, men mest troligt jämte Oskar Wallén i anfallet.

I målet kommer Fredrik Andersson att stå. Med det blir det hans andra match i U21-serien den här säsongen. Allt enligt planen, vad man får anta. Det finns väl egentligen ingenting annat än att det är Peter Abrahamsson som står mot Falkenbergs FF, och att Fredrik Andersson då får stå i kväll är tämligen logiskt.

Får vi gissa så kommer mittförsvaret att bestå utav Adam Rosén och Carl Hawunger. Rasmus Haraldsson spelade visserligen mittback i U19:s senaste match (förlust 7-3 mot IFK Göteborg), men de två enda mittbackarna i truppen är Hawunger och Rosén. På kanterna bör Joakim Hall spela till vänster – och förmodligen är det Tobias Bratts tur att spela till höger. Det känns som att det är på sin plats.

Mittfältet är desto svårare att förutspå då det finns en hel drös av alternativ. Kanske får Johan Hedman spela innermitt i Jakobs och Carlssons frånvaro. I så fall får han spela ihop med Johan Lundgren. På kanterna finns Sebastian Ohlsson, Jacob Ericsson, Oskar Kivilo, Rasmus Tengfjord att tillgå och möjligen är Daniel Paulson också ett alternativ såvida han inte startar i anfallet.

Av förklarliga skäl kommer Sambadefensiv inte ha någon representant på plats, så antingen får ni hoppas på att officiella hemsidan levererar något sorts reportage, eller så kikar ni in på Twitter i kväll så skall vi delge matchresultatet.

ÖIS har valt att ta med följande spelare till Landskrona:
1. Peter Abrahamsson
12. Fredrik Andersson
3. Joakim Hall
8. Johan Lundgren
10. Oskar Wallén
13. Johan Hedman
16. Sebastian Ohlsson
18. Jacob Ericsson
21. Adam Rosén
23. Simon Alexandersson (provspelare)
25. Tobias Bratt
28. Daniel Paulson
29. Carl Hawunger
#. Oskar Kivilo (U19)
#. Rasmus Haraldsson (U19)
#. Rasmus Tengfjord (U19)

Derbytorsk

 Inlägg av kl 22:00  Tipselit
Maj 172012
 

Det blir inte alltid riktigt som man väntat sig. Allt var som upplagt för en riktigt bra match på ÖIS-gårdens konstgräs denna torsdagsförmiddag. Tyvärr blev det inte alls så roligt som det kunde ha blivit. För det första var vädret allt annat än inbjudande och regnet föll under större delarna av de 90 minuterna som det kickades boll på. För det andra var det riktigt kallt. Och för det tredje så blev slutresultatet allt annat än tillfredställande.

Det började dock ganska bra och ÖIS tog ganska omgående tag i matchen. Det hela blev inte sämre av att IFK Göteborgs nummer 10 Muhamed Dizdar får ett rött kort efter vad som ser ut som ett bråk med ÖIS rivjärn och mittfältsdymano Daniel Carlsson. Att Daniel Carlsson är den som är inblandad i smågruff och smärre bråk som detta är inte speciellt förvånande då Daniel är en av lagets hårdaste spelare som sällan håller igen i närkamperna. Ett beteende som sällan är speciellt uppskattat av motståndarna, så inte heller denna gången.

Efter utvisningen tar ÖIS-arna tag i matchen och de blåvita är faktiskt inte äns nära att få in bollen under den inledande halvleken. Då och då försöker man sig på att med en långboll vända spelet, men utan resultat.

Tyvärr lyckas dock inte ÖIS-arna skapa speciellt mycket heller. Alexander Jeremejeff och Henos Musie har varsitt skott från distans som går någon meter utanför men mer än så lyckas man inledningsvis inte skapa.

Trots ett stort spelövertag så kommer inte det första målet i matchen på en fin kombination utan istället är det på en fast situation som ÖIS lyckas ta ledningen. Daniel Carlsson som i inledningen var inblandad i disbyten som fick en blåvit spelare utvisad får förtroendet att slå en frispark i på högersidan strax utanför straffområdet. Och han gör det bra! Inlägget träffar en pannan på Oskar Kivilo som stormar fram vid den bortre stolpen och kan ge ÖIS ledningen.

Efter målet kan ÖIS-arna fortsätta med det fina spel man hade innan målet men lyckas inte skapa några större farligheter under resten av den första halvleken men kan ändå gå till paus med en ledning och med ett motståndarlag reducerat till tio man. Det såg med andra ord ganska bra ut. Med betoning på såg.

Efter pausen raseras dock allting. Om det såg ut som att ÖIS hade matchen som i en liten ask i första så tog någon den asken, hoppade på den några gånger och tog det som var i för att sedan sno cykeln och sticka iväg skrattandes. Eller iallafall något i den stilen.

Ganska omgående i den andra halvleken kunde blåvitt ta kvittera och efter det går tåget väldigt fort. 1-2, 1-3 och tillslut blir det 1-4.

Visserligen kommer ÖIS:arna tillbaka en aning i slutet och en reducering är ganska nära men det samlade intrycket av matchen är ändå att ÖIS:arna efter sin starka första halvlek skulle tagit hem detta. Vad det är som gör att det inte riktigt håller hela vägen in i kaklet är svårt att peka på. Bristande inställning menar vissa, dålig fysik menar andra. Hur som helst så har denna säsongen inte börjat speciellt bra för Tipselit Äldre.

Nästa helg bär det av till Sölvesborg och möte med Mjällby AIF, känslan är att det är dags att börja plocka vinster för Tipselit Äldre snart.

***

Allt var dock inte värdelöst denna bistra torsdag. En glad nyhet kom i pausen av matchen då det blev officiellt att säsongsinledningens största positiva överraskning Filip Holländer kritat på ett nytt kontrakt som innebär att han iallafall inte kommer att lämna klubben gratis förrän efter säsongen 2013.

En del undrar varför kontraktet han skrivit på inte sträcker sig längre än över en och en halv säsong. Jag själv har inte heller någon aning men en gissning är att med tanke på att man i nuläget räknar med att gå upp så vill man inte knyta upp sig på för långa kontrakt beroende på vilka nyförvärv som görs inför nästa säsong och hur detta påverkar den nuvarande truppen.

Det kan också vara så att Filip Holländers kontrakt eventuellt kommer att förändras ifall det skulle bli superettan nästa år och man ser därför ingen anledning att skriva ett längre kontrakt då detta ändå kommer att omförhandlas nästa år. Men vad vet jag?

Det enda jag vet är att det känns riktigt bra att en spelare som Filip Holländer får ett kontrakt som sträcker sig över nästa år.

 

Det fanns en tid när de nya ungdomarna i en trupp fick putsa de rutinerade spelarnas skor, springa ärenden och bära bollnät och konor på träningarna. Den tiden är förbi. De nya beter sig inte som blyga oskulder på sitt första skoldisko längre utan nu är alla Zlatan redan innan de ens spelat en match i a-laget. De tar plats och skäms inte för det. I år är tre spelare redan uppflyttade från tipselit och de kommer sannolikt att följas av en fjärde när hårdträningen är över. Men vilka är de? Varför blev de uppflyttade? Vem blir årets Jakob Olsson? Här kommer en scoutingrapport om våra nya spelare och en kort framåtblick om de som kommer efter dem.

Pontus Otterstedt

Pontus lämnade en lovande friidrottskarriär för att satsa på fotbollen helhjärtat och det är sannolikt något som vi Öisare kommer att vara tacksamma för i många år framöver. Av de uppflyttade spelare är Pontus helt klart den spelare som har största chans att få speltid och jag räknar med att han kommer få ganska många minuter på planen i år.

Pontus är uppflyttad som högerback och han gjorde bara enstaka gästspel som yttermittfältare under förra året. Som gammal anfallare så representerar han också den moderna skolan ytterbackar som gärna fyller på i anfallen, slår inlägg och tar sig in i straffområdet om tillfälle ges. Som ytterback har Pontus en bra inläggsfot, men hans bread and butter-egenskap är föga överraskande hans snabbhet. Hans snabbhet gör att han kan spela ett aggressivt man-man-spel och utmana sin spelare både defensivt och offensivt. Pontus har en bra teknik och är bra på att slå raka passningar längst backen upp i banan. Han är en klok spelare med bra positionsspel, framförallt i spelet utanför det egna straffområdet. Han gillar inte att slå bort bollen, spelar ofta enkelt och funktionellt och gör inte många misstag trots ett ganska aggressivt ytterbacksspel. Samtidigt är han lite av en oslipad diamant och det är framförallt försvarsspelet han behöver förbättra, främst djupt nere på den egna planhalvan och i det egna straffområdet. Även det fysiska spelet måste bli bättre. När han gjort det kommer Pontus att starta varje match på högerbacksplatsen.

Mathias Johannesson

Redan inför förra säsongen höjdes det ett par röster om att Mathias Johannesson skulle flyttas upp till a-truppen. Varför man valde att avvakta tills i år vet jag inte, kanske ansåg man att Mathias inte var färdig eller också berodde det på att truppen var överbefolkad på just den centrala mittfältsplatsen med Sebastian, Markus, Valter, Danny, Mellqvist och Pavel som slogs om två platser på planen. Det fanns helt enkelt inte plats för en till, inte ens om man har ett sådant förpliktigande efternamn. För handen på hjärtat, visst känns det rätt att ÖIS har en Johannesson som defensiv mittfältare i truppen?

Efternamnet lovar mycket och visst, här finns det talang för att spela central mittfältare. Precis som sin släkting är det den defensiva positionen som Mathias passar bäst i. Där kommer hans bästa egenskap till bäst användning och det är inställningen. Mathias släpper ingen djävel över bron. Ingen. Likt en ung terrierliknande Edgar Davids-kopia så springer han konstant och skaver motståndaren och han ger inte upp bara för att motståndaren fintat honom utan då kämpar han ännu hårdare tills motståndaren slagit iväg bollen långt bort ifrån den zon som terrier-Mathias springer och skäller i. Förutom sin härliga inställning så är Mathias andra styrka hans positionsspel som håller hög klass. Det är inte ofta han går bort sig och han är duktig på att värdera när han ska kliva fram och när han ska falla. Närkampsspelet är bra trots att Mathias är ganska kort (172 centimeter enligt ÖIS hemsida) och även om han förlorar betydligt fler nickdueller än han vinner så låter han aldrig en motståndare vinna en nickduell med fullständig kontroll på bollen, utan han går alltid in med sådan kraft att motståndaren får försöka styra sin nick när han inte är i balans. Passningsspelet är ok, även om det finns saker att jobba på i passningsspelet framåt i banan och känslan i passningarna. I det stora hela så behöver Mathias jobba med det offensiva spelet, vilket även är viktigt för de defensiva mittfältarna och visst, även närkampsspelet måste förbättras just eftersom positionen som defensiv mittfältare är så oerhört beroende av det.

Mikael Odin

Att Mikael Odin fått plats i a-truppen måste ändå ses som en liten skräll. Fram till mitten av säsongen så var han nog inte heller påtänkt för uppflyttning men Mikael flyttade successivt fram sin position under den andra halvan av säsongen. Jag tror att den slutliga vändningen kom i U21-matchen mot Trollhättan borta där han fick göra det avgörande 4-3-målet med bara några minuter kvar av matchen. Jag tror att Mikael var på väg mot en formtopp och med den självförtroendeboost som det målet gav höjde han sitt spel till en nivå som gjorde att han nu får chansen i a-truppen. För helt klart är följande: han förtjänar sin plats där.

Mikael gör ju sin tionde säsong i ÖIS och det är naturligtvis kul att en sådan kille blir uppflyttad. Mikael är främst en central offensiv mittfältare, men han kan även spela släpande forward eller defensiv mittfältare (samt mittback om det blir kris) och är inte en sådan mittfältare som kan eller bör spela på en kant. Mikael är liksom Mathias en viljespelare och löper över väldigt stora ytor under en match. Spelet med ett tillslag är bra, fysiken är bra för hans ålder och positionsspelet håller hög klass. På den negativa sidan finns det två saker som Mikael måste åtgärda detta år och den första är tekniken. För att spela i den offensiva mittfältspositionen så krävs det lite bättre bollbehandling är vad Mikael har just nu. Osäkerheten med bollen har också gjort att Mikael har en tendens att ha blicken för mycket på bollen när han behandlar den och han missar således en del i speluppfattningen när han väl fått bollen. Detta tror jag han kommer att träna bort under säsongen och jag hoppas på att han får köra så mycket ”slalom med boll runt konor” på träningen att han i framtiden klarar leka Irländsk julafton utan att ens bli snurrig. Den andra negativa saken är jag mer orolig för. När Mikael har spelat U21 så är han en blyg kille på planen och verkar nästan be om ursäkt för att han är där. På tipselits matcher är han en hormonstinn skolgårdsmobbare som spelare lite småfult med en och annan eftersläng, onödig tackling och sådant där som U21-Odin inte ens vågar tänka. Han ger energi till de andra i laget. Han tar plats och det har han inte tagit i U21. Vågar han ta den platsen på planen i a-truppen?

Joakim Olausson

Liverpool. Juventus. Everton, Tottenham, Sampdoria och Atalanta. Det är bara några av de mer namnkunniga klubbarna som hört sig för om Örgrytes mytomspunne supertalang. Han har redan varit nere och provtränat en vecka hos Atalanta och fått ett kontraktserbjudande. Att fråga om han kommer bli bra är som att fråga om påven är katolik. Joakim flyttades inför förra säsongen upp i tipselit och trots att han är yngst i laget har han tagit för sig ordentligt. Förstås. Framförallt de matcherna under hösten jag tittade på så såg han väldigt bra ut. Jag trodde faktiskt att man enligt den tidigare ÖIS-regeln ”gammal går före” skulle vänta med att flytta upp Joakim tills sommaruppehållet, men nu verkar det som om det kommer att ske så fort Bosse Backmans mördarförsäsongsträning är över.

Trots att Joakim sannolikt kommer att ärva Alex Perreiras tröja nummer 16 så ska ni inte förvänta er tretton överstegsfinter per bollkontakt och en extremt enfotad spelare. Joakims naturliga position är den centrala offensiva mittfältsrollen men han har även gjort matcher som renodlad anfallare och inhopp som kantspelare i ett 4-2-3-1-systemet. Joakim har ett bra skott med bägge fötterna och ett bra passningsspel men det som är hans främsta egenskap är hans spelförståelse. Den är helt enkelt fantastisk. Varje gång han får bollen så vet han exakt vad han ska göra med den, var hans med- och motspelare är och till och med vilken ny position han själv ska förflytta sig till. Det gör också att han aldrig ser ut att hamna i tidsnöd i sitt spel och man ser sällan Joakim kladda med bollen på planen. Sist men inte minst så har han en bra och funktionell teknik. Det mest intressanta med hans teknik är att den inte verkar försämras nämnvärt när tempot skruvas upp vilket är väldigt anmärkningsvärt. Just det faktumet är en bra indikation på att han kommer att klara omställningen från spel i tipselit till spel med a-laget mycket snabbare än alla andra spelare. Ska vi ta upp det negativa så är det fysiken som förstås behöver bli bättre, men det är väl sant för alla 16-åriga fotbollsspelare. Alla är inte Wayne Rooney. Det kommer bli mycket intressant att följa Joakims utveckling detta år om han nu bestämmer sig för att fortsätta i ÖIS. Det känns i alla fall väldigt roligt att leka med tanken att vi (i ett drömscenario) kan spela de sista matcherna i Superettan med en 16-åring i startelvan.

Vad kommer nästa år?

När nu flera av tipselitspelarna försvinner, antingen till a-truppen som de fyra ovan och då vissa slutar så blir det minst lika intressant att se vilka av de nya spelarna som kommer visa framfötterna under nästa år. Här kommer en kort resumé av vilka från tipselit äldre som kan komma få chansen efter nästa säsong under förutsättning att de spelar kvar detta år:

Joakim Hall (vänsterback, född 1992) – Det är många som är förvånade över att Joakim inte flyttades upp till denna säsong och jag är definitivt en av dem. På min lista var han före både Mikael Odin och Mathias Johannesson. En bra spelare på en rätt svår position med meriter från ungdomslandslagen. Räkna med att Joakim flyttas upp nästa år, eller t.o.m. under säsongen om inget oförutsett inträffar.

Jakob Lindström (innermittfältare, född 1993) – Lill-Lindström är antagligen den av de tre Ahlaforsbröderna som är smartast på planen. Bra speluppfattning, spelar enkelt och verkar till skillnad från sina bröder vara vänsterfotad. Det största frågetecknet är fysiken, Jakob är bara 165 centimeter lång och är därmed inte den biffigaste spelaren.

Alexander Bergstedt (målvakt, född 1993) – Alla som tittade på Gothia Cup-matchen mot Qatarlaget Aspire vet vad jag talar om. Speluppfattningen finns där. Tekniken finns där. När han får till det är han ruskigt bra. Får han ihop hela sitt spel under nästa säsong och får lite mer pondus i sina ageranden (läs: muskler och självförtroende) så är platsen som reservmålvakt hans.

Oskar Kivilo (högerback, född 1994) – Spännande spelare som gjort matcher både som högerback och högermittfältare och jag placerar honom på högerbacken i min talanglista, även om det ryktas om att han föredrar mittfältet. Blev tillsammans med Alexander Bergstedt en personlig favorit under Gothia Cup.

Henos Musie (anfallare/mittfältare, född 1993) – En lång och irrationell anfallare/yttermittfältare med en spelstil som inte är lik någon annan i hela ÖIS organisation, både på gott och ont. En råtalang helt enkelt. Behöver framförallt få ordning på det taktiska positionsspelet för att ta nästa steg i sin utveckling men är väldigt rolig att se på.

Listan kan göras lång, men dessa är de som jag tror mycket på till nästa år. Konkurrensen är stenhård och bra spelare som Lucas Malina (väldigt klok, safety first-spelande högerback) och Robin Raunegger (ståtlig klassisk mittback) är två ytterligare exempel på potentiella uppflyttningskandidater beroende på deras utveckling nästa år. Ja just det, så kommer det nya spelare från tipselit yngre…

 

Klockan 11.15 gjorde ÖIS Tipselit entré i årets upplaga av Gothia Cup, och man gjorde det genom att möta Aspire från Qatar på Valhallas konstgräs. Matchen liverapporterades på Sambadefensivs Twitter, antagligen inför en obefintlig publik men ändå.

Matcherna i Tipselit Trophy spelas 2*30 minuter och under de första 22-24 minuterna var ÖIS det något bättre laget, om än utan att på något sätt dominera matchen eller skapa några riktiga farligheter. ÖIS farligaste chans hade Henos Musie som fick se sitt misslyckade inlägg gå mot mål men den gick dryga metern över det bortre krysset. Det såg nog dessutom farligare ut än vad det var.

Med cirka fem minuter kvar av den första halvleken tog Aspire över och man lyckades skapa tre riktigt bra lägen. Det första är ett friläge som uppkommer efter att mittbacken Robin Raunegger tappar fotfästet och Aspires anfallare kan få ett friläge. Oskar Kivilo är med på noterna och spelar strålande försvarsspel när han kommer in från sin högerbacksplats och täcker skottet i absolut sista stund.

Någon minut senare kommer Aspire runt på högerkanten och får in ett, långt bra inlägg i boxen där deras anfallare får nicka väldigt fritt och ostört 6-7 meter från målet men målvakt Alexander Bergstedt gör en fullständigt lysande reflexräddning och får ut bollen till hörna.

Ytterligare någon minut senare får Aspire en hörna från höger och bollen skarvas vid första stolpen och upp i ribban. ÖIS var verkligen riktigt illa ute i slutet av första halvlek och man ska skatta sig lyckliga för att man inte fick ett mål i röven.

Under den andra halvleken tog Aspire över fullständigt. Man rullade runt bollen på ÖIS planhalva och när ÖIS väl vann den så klarade inte ÖIS av att etablera något spel utan det blev mest halvtaskiga kontringsförsök som inte ledde till något speciellt.

Aspire satte dessutom bra press på ÖIS mål genom inlägg och ett flertal hörnor som ÖIS praktiskt taget skänkte bort genom rent värdelösa rensningar. ÖIS bästa chans kom till efter att ÖIS inbytte vänsterytter Rasmus Haraldsson vann bollen av Aspires högerback och kom i ett två-mot-ett-läge med David Corneliusson men passningen till David var fruktansvärt dålig och då Rasmus på något vänster fick tillbaka bollen så befann han sig i offsideposition, men avslutet gick ett par meter utanför i vilket fall.

Aspires bästa målchans kommer med 6-8 minuter kvar av halvleken. Ett inlägg från vänster går till en gubbe vid bortre stolpen som blir helt fri mot Alexander (Den store), men Alexander gör en fin benparad och styr ut bollen till hörna. På den efterföljande hörnan hittar bollen nätmaskorna men det efter att en i Aspire gått upp och volleyboll-smashat in bollen i mål. Domaren stod bra placerad och det gula kortet var solklart.

På det hela taget ska ÖIS vara nöjda med att man fick med sig en poäng och man ska tacka Alexander i mål för det. Försvaret bjuder Aspire på två frilägen genom mer eller mindre grova markeringsmissar, vilket är något man får se till att få ordning på. Ingen utespelare utmärkte sig något speciellt även om det, främst i första halvlek, fanns en hel del fina intentioner på flera håll.

© 2012 Sambadefensiv Kontakt: kontakt@sambadefensiv.se Suffusion theme by Sayontan Sinha