Sep 262010
 

Energin börjar ta slut nu. På planen. På läktaren. På redaktionen. Allt medan det där förbannade nedre kvalstrecket kryper allt närmare. Det börjar minst sagt bli nervpirrande det här. Å andra sidan, den som aldrig känt ångest har aldrig riktigt levt eller hur är det man säger. Om allt vill sig riktigt illa är vi snart på kvalplats. Och fan vet hur det här fullkomligt slutkörda gänget av dussinlirare skulle klara av en kvalmatch mot Västerås SK, IK Sirius eller Hammarby TFF. Men det är klart, kan man bara nå upp i närheten av den prestation som man visade upp under gårdagens match mot IFK Norrköping har man kanske en chans att hänga kvar. Låt oss i alla fall hoppas det. För det måste ändå sägas att i går hade laget höjt sig rejält. Åtminstone i jämförelse med den obehagligt svaga insatsen mot FC Trollhättan tidigare under veckan. 0-1 är givetvis långt från godkänt, men det ska också sägas att det här är en av de där matcherna där ÖIS faktiskt var värda en poäng. Men så är det när man hamnat i rejält motluft, då är ett oerhört svårt att hitta rätt dragläge och få fart på maskineriet igen. Nu är det nya tag mot Assyriska FF och IK Brage som gäller. Än är inte loppet kört!

Spelarbetygen är den här gången satta av Håkan Wall och Martin Johansson. Kommentarerna är mestadels Martins, men Håkan har också bidragit med ett och annat positivt utlåtande. Den negativa energin är Martin ansvarig för. Han har hört att det är bra att ställa krav och att sprida oro och gnäll omkring sig. Det får spelare och ledare att vakna och att prestera bättre. Tuff kärlek gör skolan bättre! Helt klart. Har ni några problem med något eller invändningar mot ett eller annat betyg eller en kommentar är det bara att rikta kraven på avgång och bättre prestation åt Martins håll. Han kan ta skiten. Inga som helst problem.

Peter Abrahamsson 3 (båda 3)

Peter Abrahamsson är egentligen den enda spelare i truppen som kan konkurrera med Pavel Zavadil om att vara säsongens bästa spelare. Går numera från klarhet till klarhet och hade förmodligen inte mycket att göra på Shptetim Hasanis hörnmål i gårdagens match. Gör dessutom en förträfflig utrusning och parad bara någon minut efter 0-1-målet som hindrar Hasani från att färdigställa matchens likkista redan in den 54:e minuten. Just nu ser Peter helt enkelt väldigt, väldigt bra ut. Det är allt mer sällan man ser några grövre misstag eller den där ängsligheten som vi stundtals skymtade under vårsäsongen. Hade Peter varit så här bra under den första halvan av säsongen hade vi fortfarande haft en chans till uppflyttning. Ett av få glädjeämnen denna mörka och bittra säsong. Tack för att du finns, Peter!

Danny Ervik 2,5 (Håkan 3, Martin 2)

Till nästa säsong hoppas vi att Janne Andersson (om han mot all förmodan väljer att stanna i kaoset och klubben) ÖIS hittar en permanent lösning på problemen till höger i försvaret. För visst måste vi nu kunna konstatera att Danny Ervik inte är den lösning vi söker. Under perioder har förvisso Ervik fullständig kontroll på sin kant, men rätt som det är står han för en rejäl blunder och går bort sig så att det står härliga till. Som när han helt missade att hålla Eirik Dybendahl under kontroll i den 8:e minuten. Redan där hade det kunnat stå 0-1. För att inte tala om det bristande positionsspelet i samband med förarbetat till Daniel Bambergs ramträff i den 23:e minuten. Dessutom syns det att Ervik hör hemma längre upp i planen, han vill framåt och det tycks som att han har mer att erbjuda ju närmare mittplan han kommer. I går hade Ervik ett par riktigt härliga brytningar på mittplan där han sedan på egen hand kunde skapa farliga omställningslägen för ÖIS. Mer sådant, mindre huvudlöst backspel. Janne, tar du en anteckning på det?

David Leinar 2,5 (Martin 3, Håkan 2)

David Leinar är som alltid ett farligt alternativ i offensivt straffområde och frågan är om han inte borde ha satt sitt riktigt fina läge i mitten av den andra halvleken. Gjorde i övrigt inte så stort väsen av sig även om han hade lite svårt att hänga med i IFK Norrköpings kvicka omställningsspel. Kan lyfta sig ytterligare någon nivå under de tre avslutande matcherna. David är fortfarande en av de där spelarna som spelar med hjärtat utanpå tröjan och som verkligen vill vinna till varje pris. Om han bara kunde överföra den känslan och idén till fler spelare inom laget skulle vi inte behöva oroa oss för pinsamma kvaldebakel framåt november månad.

Robin Jonsson 3 (båda 3)

Först och främst vill vi gratulera till en rejäl uppryckning jämfört med senast mot Trollhättan. I går var Robin Jonsson tillbaka i gammalt fint slag och släppte inte till särskilt många lägen för Norrköping. Växer allt mer ut till en tuff försvarsgeneral som hela tiden anpassar sig efter motståndarna. Den enda gången Jonsson var ute och cyklade var väl i samband med Hasanis friläge i den 54:e minuten.

Adam Eriksson 2 (båda 2)

Man skulle kunna säga att Adam Eriksson fick en riktigt jobbig dag på kontoret, men det är inte en helt korrekt beskrivning av hans dag. Eriksson fick förvisso spela en hel del en-mot-en med Superettans assistkung, Daniel Bamberg, men löste det allt som oftast riktigt bra. Den enda gången Eriksson gick bort sig rejält var väl i den 23:e minuten när Hasani och Bamberg med hjälp av ett synnerligen enkelt väggspel – Hasanis passning fram till Bamberg hade knappast styrfart och där tycker man kanske att Eriksson borde ha hängt med i svängarna lite bättre – satte Bamberg i ett fint läge för att göra 0-1. Trots detta lilla misstag vill vi ändå påstå att gårdagens insats var en rejäl revansch jämfört med i måndags då Eriksson gång på gång missade Zambiaexpressens avgång.

Pavel Zavadil 3 (båda 3)

Som alltid jobbar och sliter Pavel Zavadil så att det står härliga till. Men samtidigt har vi lite på känn att Pavel nu har tröttnat på att lira med ett gäng träben, dussinlirare och proffskarriärdrömmare. Det ser nästan så ut. Uppgivet och lite hopplöst. Den där riktiga energin och drivet vill inte riktigt infinna sig. Trist, men inte mycket att göra åt. Hur gärna man än vill kan man inte vinna fotbollsmatcher på egen hand. I går hade Pavel som vanligt enormt mycket boll och vi tror knappast att han slog bort en enda passning under hela matchen. Hade dessutom två riktigt fina skottlägen där han kanske borde presterat lite bättre.

Sebastian Johansson 2,5 (Martin 3, Håkan 2)

Sebastian Johansson uträttar ett oerhört viktigt jobb i det tysta. Allt det som inte syns, det gör Sebban. Tyvärr är det också det som är problemet, för när Sebban väl får bollen vid fötterna har han en tendens att söla för mycket och därmed dra ner tempot. Var dock i går inblandad i två riktigt fina anfall: först när han serverade Pavel Zavadil ett fint skottläge sju meter utanför Norrköpings straffområde, och sedan när han hittade ut med en svepande passning till en sopren Danny Ervik som i sin tur serverade David Leinar ett högkvalitativt nickläge vid den bortre stolpen. Sebastian Johansson börjar helt klart hitta rätt och fan vet om han inte kommer att avgöra en match innan säsongen är slut. Vi hoppas i alla fall det.

Steinthor Thorsteinsson 3 (båda 3)

Så där ja, nu börjar det likna någonting. I gårdagens match visade Steinthor Thorsteinsson äntligen upp de där kvaliteterna som Dick Last och Janne Carlsson måste ha sett en glimt av under resan till Island i somras. Fan vet om inte Steinthor till och med såg riktigt kvick och stark ut på sin högerkant. Kom i går till ett flertal avslut. Visade dessutom upp en riktigt fin förmåga att hitta de lediga ytor där han kan göra största möjliga skada hos motståndarna. Det enda vi kan begära är väl att han slipar en aning på avsluten. Chansen som Steinthor fick i samband med Pavel Zavadils skott i den 61:a minuten var riktigt bra och där kan man nog faktiskt kräva att det ska bli mål. Ska dessutom ha beröm för att han klarade av försvarsspelet galant.

Markus Gustafsson 3 (båda 3)

Hur besvarar du glåpord, hån och föraktfulla rop från läktarplats som gör gällande att du är sämst på plan och som kräver att du ska bli utbytt omedelbums? Enkelt, du visar prov på din fantastiska blick för spelet och ger lagets anfallare ett riktigt drömläge – ensam med motståndarlagets målvakt, bollen vid fötterna och ett helt mål som möjlig träffbild. Snacka om att snubben på K3 fick äta upp sina ord efter att han en halvminut innan Markus Gustafssons frispelning av Anklev vräkt skit över Gustafsson. Och dessutom, se på fan, grabben kan ju spela närkampsspel om han bara vill och försöker. I går var Markus Gustafsson lite mer framgångsrik i närkampsspelet än vad vi har sett tidigare under säsongen. Rejäl liksom. Dessutom vågade han sig på en och annan fuling. Det var en hel del axeldragningar och småtrix som ledde till att Mackan G tillförde en hel del till gårdagens match. Helt klart ett steg i rätt riktning. Allt det där övriga behöver vi väl knappast kommentera. Jaså, det måste vi? OK. Bevisligen kan ÖIS vara riktigt bra och effektiva när man ger Markus Gustafsson bollen längs med marken och låter honom dra upp tempot i anfallsspelet. I de senaste matcherna har Gustafssons instick bakom motståndarnas backlinje varit det enda som varit värt att skriva hem om. I går hade Mackan två riktigt fina passningar, men första gången var Björn Anklev en millimeter på fel sida linjen och den andra gången lyckades Anklev med bedriften att bränna ett hundraprocentigt läge. Så med andra ord får snubben på K3 hitta en annan syndabock än Markus Gustafsson till den här förlusten.

Jakob Olsson 2,5 (Håkan 3, Martin 2)

Jakob Olsson var inblandad i en hel del offensivt och hade ett riktigt fint läge att ge ÖIS ledningen i matchen i den första halvleken, men fick se sitt tunga skott gå någon meter över Niklas Westbergs ribba. Ska man ha några invändningar mot Jakob så var det väl att han gav bort lite väl mycket yta i defensiven.

Björn Anklev 2 (båda 2)

Egentligen var allt som upplagt för 1-1 i den 76:e minuten. Björn Anklev kom helt ren med Niklas Westberg efter en smörpassning av Markus Gustafsson. Anklev behövde inte använda mer än en touch för att komma till avslut. Precis så som Anklev vill bli serverad. It’s Anklev time! Eller? Nope. Nope. Nope! Fan. Fan. Fan! Skottet gick mittpå Westberg och ÖIS bästa målchans gick därmed om intet. Och det är bara för svagt. Där måste man bara lyckas med att få bollen förbi målvakten. Det finns åtminstone fem riktigt stora ytor att sätta bollen i. Bättre kan du! I övrigt sprang och kämpade Björn väldigt mycket, men det hjälper dess värre inte så mycket till när man inte sätter sina lägen.

Markus Anderberg 2 (båda 2)

Markus Anderberg kom in med pigga ben när Jakob Olsson hade sprungit sig trött efter 75 minuter. Och den här gången valde Anderberg att inte dribbla ut till hörnflaggan varje gång han fick bollen under kontroll. Istället valde han att vika in i planen och kunde på så vis bidra mer till det offensiva spelet. Gårdagens inhopp var helt klart produktivt. För att inte säga lovande. Särskilt det fina inlägget fram till Alexander Mellqvist i den första övertidsminuten. Överlag vill vi dock säga att det fortfarande är alldeles för plottrigt och att ”sistapassen” ofta är på tok för dåligt. För att inte tala om att Anderberg måste klara av att göra något bättre av det fina skottläge han får i slutminuterna av matchen.

Álvaro Santos och Alexander Mellqvist spelade för fort kort tid för att betygsättas.

Sep 252010
 

En halvtimme innan matchstart avgår ÖIS VD, Kristian Sundborn. Inför sponsorer och mecenater på Gamla Ullevi. Smakfullt? Tveksamt. Smart? Inte direkt. Är det verkligen rätt sätt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för tre poäng i ett riktigt utsatt läge? Knappast. Lite som att sätta upp en banderoll med texten ”Lön kräver motprestation” eller som att skrika glåord och håna egna spelare från läktarplats.

Konstruktivt. Konstruktivt som fan. Och se på tusan, ingen av dessa aktioner hjälpte laget att prestera ute på plan. Istället blev det en ny förlust (0-1 mot IFK Norrköping).

Oväntat? Inte det minst. Tröttsamt? Jajamensan!

Matchens första målchans kommer efter knappt sju minuter, när IFK Norrköping spelar upp på Shptetim Hasani, som på ett tillslag spelar vidare till Mikael Lindskog, som befinner sig någon meter utanför ÖIS straffområde. Och med en gång ser Lindskog att Danny Ervik sökt sig in mot mitten av ÖIS-försvaret, och Lindskog spelar direkt ut en precis passning mot Eirik Dybendal, som helt plötsligt har fritt skottfält på ÖIS högerkant. Dybendahls skott tar dock i Peter Abrahamssons vänstra stolpe. Nära, men ingen cigarr för Dybendahl och Norrköping i det läget.

Med en kvart spelad av matchen driver Steinthor Thorsteinsson upp bollen längs med högerkanten och spelar in centralt till Sebastian Johansson som lägger upp bollen perfekt för Pavel Zavadil. På rullande boll klipper Zavadil till direkt. Skottet vållar dess värre inte Niklas Westberg i Pekingmålet några stora problem. Bättre krut och bättre precision efterfrågas nästa gång.

I den 23:e minuten skapar Norrköping en ny farlig omställning, när ÖIS tappar boll mitt på offensiv planhalv och Norrköping ställer om genom Dybendahl vars inlägg rensas undan tillfälligt av Adam Eriksson. Men inte med mer än att Daniel Bamberg och Shptetim Hasani kan finlira sig fram till ett fint skottläge på ÖIS vänsterkant. Men återigen tar skottet i stolpen, den här gången i yttersidan.

I mitten av halvleken jämnar spelet ut sig och ÖIS tar sig äntligen in i matchen på allvar. Om sanningen ska fram tar man över matchen och pressar vid ett flertal tillfällen tillbaka Norrköping till eget straffområde. I den 40:e matchminuten kommer också ÖIS bästa målchans under den första halvleken när Markus Gustafsson och Björn Anklev sätter Jakob Olsson i läge strax utanför offensivt straffområde. Olsson får emellertid se sitt skott gå någon halvmeter över ribban. Mot slutet av halvleken får också Steinthor Thorsteinsson ett bra läge för att göra 1-0, men Westberg är med på noterna och kan räddar det pressade skottet invid den vänstra stolpen.

Norrköping inleder den andra halvleken riktigt starkt och med tre minuter spelade ordnar man en högerhörna. Istället för att slå en lång boll in framför mål spelar Daniel Bamberg en låg passning upp mot mitten av straffområdet som mittbacken Petru Racu möter med sträckt vrist. Stenhårt! Och bollen viner över Abrahamssons ribba med en hårsmån.

Det dröjer dock bara någon minut innan bortalaget gör 0-1, när man ånyo får en hörna från höger. Den här gången skruvar Eirik Dybendal bollen mot den första stolpen där Mikael Lindskog förlänger hörnan. Och i högen av spelare framför mål får Shptetim Hasani träff och 0-1 är ett faktum. Och för andra matchen i rad släpper ÖIS in ett mål på en hörna. Något som annars tillhört ovanligheterna denna säsong.

Minuten efter 0-1-målet får Hasani ett nytt läge, när Norrköping rullar ut ÖIS med en enkel spelvändning från vänster till höger. Helt plötsligt är Hasani helt ren med Peter Abrahamsson. Som tur är är Abrahamsson på alerten och hinner ut för att skära av Hasanis skottvinkel. Och mycket riktigt, skottet tar på Abrahamsson och situationen är desarmerad.

Efter Hasanis fina läge repar ÖIS mod. Trots alla motgångar får man ändå säga att det är gott gry i grabbarna. I den 61:a minuten bröstar Steinthor Thorsteinsson ner ett uppspel till Pavel Zavadil som testar lyckan från distans. Bra löd i dojan. Dess värre brister det ånyo i precisionen. Zavadils kanon går mittpå Westberg. Skottet är emellertid så pass hårt att Westberg tvingas släppa retur, vilket ger Thorsteinsson ett hyfsat läge någon meter in i Norrköpings straffområde. Thorsteinsson drar till på volley. Men även detta skott går mittpå Westberg och Petru Racu kan rensa undan bollen från eget straffområde. Så var det med de kvitteringschanserna.

ÖIS fortsätter sedan att ligga på för en kvittering och med en kvart kvar av matchen hittar Markus Gustafsson fram med en underbar passning till Björn Anklev. Och det är nästan som att Anklev blir chockad över hur fri han är, för avslutet är under all kritik. Rakt på Westberg. Så mycket bättre lägen än så där får man inte och då måste man fan-i-mig göra mål också. Vem vet, kanske tänkte Anklev på sin lön och presterade därefter?

På övertid vaskar ÖIS fram en sista kvitteringschans, när Markus Anderberg hittar fram med ett välavvägt inlägg till inhoppande Alexander Mellqvist. Med en spelare mellan sig och målet väljer Mellqvist att möta Anderbergs inlägg direkt på volley. Träffen är bra. Riktningen likaså. Men det är helt klart så att det här är en av de där dagarna då inget riktigt stämmer. Mellqvist, och ÖIS, får också se det tunga skottet gå på fel sida av stolpen. I burgavelns utsida. Och bara två minuter senare är matchen slut och för första gången denna säsong förlorar ÖIS två matcher i rad.

Nu brinner det i knutarna. Tabellläget blir allt mer utsatt. Om Degerfors, Brage eller Jönköping Södra tar tre poäng i denna omgång ligger ÖIS riktigt pyrt till. Om laget vill grejar nytt kontrakt är det bara tre poäng mot Assyriska FF som gäller i nästa omgång.


Aug 102010
 

Efter jobbet i går bänkade jag mig framför matchen mellan IFK Norrköping och Hammarby IF på ett nästintill fullsatt Nya Parken i Norrköping. Egentligen borde jag ha låtit bli. Egentligen borde jag tagit en fotbollsfri kväll. Men så blev det inte. L hade fullt upp på jobbet och jag hade helt enkelt inget bättre för mig än att kolla in konkurrenternas match.

Vad fick jag då se?

Tja, till att börja med ett hemmalag som just nu spelar fotboll som om spelarna vore försatta i trance. Ett lag som spelar med ett sjuhelvetes självförtroende. Helt utan pardon. Det är som att Pekingspelarna är helt övertygade om att de äger Nya Parken och att ingen djävel ska få komma dit och pinka in revir. Alfahannar et all that jive. Ni fattar! Vi snackar om ett gäng spelare som kliver in i varje situation som om de inte bryr sig ett skit om motståndarens hälsa. Hårt och skoningslöst. Hundra procent i hundra procent av matchsituationerna. Vi snackar om ett lag som trycker gasen i botten direkt när domaren blåser i gång matchen och som sedan inte lättar på trycket förrän 90 minuter plus tillägg har passerat. Vi snackar om ett lag som spelar med ett högt tempo, både i passningar och löpningar. Vad kan jag säga, IFK Norrköping ser just nu ut som värdiga vinnare av Superettan. Hur gärna jag än vill skriva något annat kan jag inte det. Jag ser helt enkelt inte hur ÖIS ska hinna ifatt och gå om ett lag som spelar så pass bra och vägvinnande fotboll som IFK Norrköping gör just nu.

Jag måste dock erkänna att det var lite skönt att se att det finns fler lag som är inblandade i striden om de allsvenska direktuppflyttningsplatserna som har problem att bemanna ytterbackspositionerna. Bajens David Johansson och Mauro Saez Jarpa håller knappt division tre-klass. I gårdagens match var det nästan skrattretande att se hur Johansson och Jarpa gång på gång blev uppbjudna till dans av Daniel Bamberg, Armin Tankovic, Imad Khalili, Viktor Rönneklev och Shptetim Hasani, lovade familj, villa, Volvo och hund i förorten, förförda på gräsmattan bakom korvkiosken och lämnade med endast en förhoppning om att ”en dag ringer han igen”… Ja, fy tusan så illa det såg ut på kanterna i Bajens defensiv i går. Det smällde ju mer än vad det gjorde under Pearl Harbour. *ljud av sten som träffar glashus*

Oops, jag börjar visst vandra en bit från den upptrampade stigen. Jag ber om ursäkt! Den här texten skulle ju handla om upploppsrakan i årets upplaga av Superettan. I kvällens andra match slog GIF Sundsvall bottenlaget Väsby United med 3-2 efter att ha hämtat upp underläge med 1-2 med en halvtimme kvar att spela. Strongt! Wallerstedt och Foppa Forsberg. Det tycks som att Skoterraggarna är mentalt starka i år.

Med tio omgångar kvar av Superettan känns det dess värre som att Peking och Skoterraggarna har ryckt i toppen. För gott? Ja, det återstår att se, men det ser just nu riktigt tufft ut att greja en av de två platser som ger direkt uppflyttning. I nuläget har ÖIS tio poäng upp till IFK Norrköping och sju poäng upp till GIF Sundsvall.

Och låt mig säga att tio respektive sju poäng är en djävla massa poäng att plocka in för ett lag som spelar oavgjort i sex av tio matcher. Om man ska tro den nuvarande prognosen kommer ÖIS att sluta på mellan 45 och 49 poäng. Då räknar jag alltså med att ÖIS spelar oavgjort i mellan fyra och sex matcher, vinner mellan tre och fem matcher och förlorar en match. Med tanke på hur jämn årets Superettan är så räcker sannolikt 49 poäng till en kvalplats.

Ponera att en kvalplats är det absolut bästa som ÖIS kan hoppas på denna säsong nu när Norrköping och Sundsvall har gjort ett ryck i toppen av tabellen. Vad säger då historien om superettanlagens chanser att spela i Allsvenskan nästföljande säsong. Dess värre ser det inte så jättebra ut. Sedan säsongen 2000 har laget från Superettan vunnit tre kvalserier, medan laget från Allsvenskan har vunnit sex serier (som ni säkert minns blev det ingen kvalmatch säsongen 2007 eftersom Allsvenskan då utökades till 16 lag). Säsongerna 2005 (GAIS), 2006 (IF Brommapojkarna) och 2008 (IF Brommapojkarna) vann laget från Superettan den ”aggregerade matchen”. Och det är väl det enda positiva också, att laget från Superettan har vunnit tre av fyra kvalmatcher under perioden 2005 till 2009. Kanske, kanske finns det ändå hopp!

Frågan är då vilket allsvenskt lag ÖIS helst vill möta om man (mot all förmodan) skulle lyckas greja kvalplatsen? Enligt folk-in-the-know vill Janne Andersson väldigt gärna möta Halmstads BK i en kvalmatch. Och det kan man väl ha full förståelse för. Revansch är en rätt bäst serverad kall eller hur är det man brukar säga? Det ryktas annars om att AIK är en drömmotståndare för många uppe på ÖIS-gården. Varför? Ingen aning, men man kan ju anta att det är något lockande för spelare och ledare att få en chans att spela ut regerande mästarna – tillika Sveriges mest katastrofskötta klubb – ur Allsvenskan. Rent stämningsmässigt kan man ju också anta att en direkt avgörande match på ett fullsatt Råsunda kan fungera som morot och tändvätska för resten av säsongen. För många av spelarna i dagens ÖIS skulle en sådan upplevelse förmodligen bli karriärens höjdpunkt.

Personligen ser jag gärna att ÖIS får möta Djurgårdens IF FF. Dels för att vi har en gås oplockad med de gubbarna. Och den här gången kommer vi inte till spel med någon djävla trebackslinje. Näe, näe, näe, tro inte det! Inte heller kommer vi att flytta ner Alex Perreira på vänsterbacken och ge er handikapp i form av billiga straffar. Nej, den här gången är vi ”pissed” och vi menar allvar (om vi nu tar oss till kvalspel). Dels för att det sannolikt är grymt svårt för ett lag att greja två kvalmöten inom loppet av ett år. Bara vetskapen om att man för andra året i rad inte håller måttet i Allsvenskan måste vara ett tungt ok att bära. För att inte tala om den psykiska påfrestningen från fans och Stockholmsmedia. Nej, jag möter gärna Djurgården i en kvalmatch. Det känns trots allt som att ÖIS har en hyfsad chans att göra bra i från sig i en sådan match.

Om det inte blir Djurgården så hoppas jag på IF Brommapojkarna eller Gefle IF. Mest för att det känns som att ÖIS ska ha en bra chans mot båda dessa lag. Gefle är kraftigt försvagade jämfört med senast vi mötte och ”ägde” dem i Svenska Cupen och Brommapojkarna har verkligen inte sett stabila ut i år. Men det är klart, samtidigt vill man ju att Janne Andersson ska få knäppa sin gamla arbetsgivare på näsan. Halmstad är dessutom en bättre bortamatch än Gefle och Stockholm. Hemmamatch på bortaplan!

Det enda lag som jag inte vill möta är BK Häcken. Till stor del eftersom det är en mardrömsmotståndare för ÖIS. När vann vi senast mot Häcken? 14 augusti, 2005! Dessutom är Peter Gerhardsson en för djävla grym taktiker. Och så har de ju Joooooouuuunas Henriksson också, som älskar att betala tillbaka för gammal ost.

Nej, om jag får bestämma klarar ÖIS kvalplatsen och får då möta Halmstads BK. Vad gör man inte för att hålla sin huvudtränare på gott humör.

Alla till Halmstad!