Det har gått en vecka sedan matchen mot Norrby IF på Gamla  Ullevi där ÖIS tillslut kunde ta med sig en vinst. Det råder delade meningar kring huruvida den matchen var en väl genomförd match från rödblått håll eller inte. Ett som är säkert är dock att det fortfarande är en lång väg att gå för vårt kära sällskap.

Ett steg på den vägen går ut till Frölunda och Ruddalen. Som ni säkert redan läst så innebär detta att det blir en gemensam spårvagnsresa för alla ÖIS-are som utgår från Valand. Som Jonathan skrev igår så är Flying Scotsman öppen från klockan 13.00 och klockan 15.52 avgår spårvagnen mot Frölunda. Mer info detta hittar ni i Jonathans artikel eller på Amoretfides.se.

Nog om resan dit även om vissa säger att det är den som är målet så är det ändå en match som ska spelas och således också en trupp som ska tas ut till denna match. Tillhör gör även att det hålls en träning dagen innan det ska kickas boll på allvar. Den träningen hölls idag med anledning av söndagens underlag på plast och troligtvis har större delen av veckans träning förlagts till just plastgräset, eller konstgräset om ni så vill. ÖIS är ju nämligen ett av få lag i denna serien som har förmånen att kunna förbereda sig på att spela både på konstgräs och naturgräs.

Förmodligen så kan ni vid det här laget hur upplägget ser ut för en träning dagen innan match under Hasse Prytz ledning så jag antar att jag kan gå vidare till vad som faktiskt hände. Okej?

Bra.

Traditionsenligt så kan vi börja med att ta oss en titt på skadeläget i truppen. Glädjande nog så är det faktiskt inga större problem med skador i truppen i nuläget. Något som egentligen är ganska ologiskt då ÖIS denna säsong har en av de minsta trupperna man haft på ganska länge. Med all form av ÖIS-logik så borde ju halva laget cykla som vettvillingar på varsin motionscykel samtidigt som konstgräset är till hälften fyllt av juniorer som springer livet ur sig för att kunna ersätta diverse nyckelspelare som gått sönder.

Så är dock inte fallet, och det ska vi allesammans vara oerhört tacksamma för. Dock finns det ett litet men ganska så dystert och mörkt moln på den i övrigt klarblå himlen. Markus Anderberg, som idag befann sig inne i gymmet större delen av träningspasset och enbart vågade sig ut mot slutet, dock iförd joggingskor. Det är så otroligt tråkigt att Markus Anderberg aldrig blir så frisk att han kan visa upp vilken otrolig talang han har. Nu tycks han alltså, efter att ha varit på väg tillbaka till matchform återigen ha gått sönder.

Med risk för att jag är helt ute och cyklar och säger något som inte alls stämmer så känns det nästan som att Markus Anderbergs tid i ÖIS börjar lida mot sitt slut om det är så att han har dragit på sig en allvarlig skada igen. Jag hoppas att det bara är en förkylning eller liknande men känslan är inte den, tyvärr.

För att hoppa till en lite gladare nyhet så var David Björkeryd återigen tillbaka i spel efter att ha missat förra veckans match mot Norrby. Av allt att döma så är han helt fit for fight och kommer också att ingå i truppen till morgondagens match. Man måste ändå säga att David Björkeryds skademönster är aningen märkligt då han sällan är borta längre perioder men då och då är borta en enstaka match. Känner han efter för mycket?

Något som under träningen gjorde iallafall mig aningen konfunderad var när det under slutet av träningen, som vanligt tränades fasta situationer. Jag tänker som vanligt inte skriva något om hur det såg ut och eventuella varianter eller liknande, då vi inte skriver om sånt. Men något som fick mig att reagera en aning var att Fredrik Andersson fick ovanligt mycket tid i målet. Peter såg dessutom inte riktigt så alert ut om han brukar. Varför har jag ingen koll på men risken finns att det är en skadekänning och då är det bättre att låta Fredrik får förtroendet.

Om det skulle vara så att Peter inte är helt kurant så ser jag ingen som helst anledning att han ska starta. Det hade enbart sänt fel signaler till Fredrik Andersson som är en duktig målvakt och stundtals under dagens träning såg oerhört laddad ut och stundtals spelade riktigt, riktigt bra och stod för några riktigt vassa parader.

Men som sagt, ingenting är säkert, Peter kan mycket väl starta imorgon. Känslan under träningen var dock att så inte är fallet.

I anfallet tyder det mesta på att det är Johan Hedman som får förtroendet bredvid Emil då Filip Holländer som förra matchen huserade i anfallet förmodligen flyttas ned då Sebastian Johansson är avstängd efter att ha dragit påsig sitt tredje röda kort för säsongen hemma mot Norrby.

Yttermittfältsplatserna däremot är aningen osäkra då det står mellan, Björkeryd, Tommy Lycén och Johan Pettersson i kampen om vilka som startar som yttrar. Dock gjorde både Tommy och Johan bra ifrån sig senast mot Norrby och det med David Björkeryd ganska färsk tillbaka från skada så är det en liten fördel Tommy och Johan.

I backlinjen är det troligtvis inga större överraskningar utan de som startade mot Norrby kommer även att starta på Ruddalen.

Startelva om Peter Abrahamsson är skadefri:

Om vi avlslutningsvis ska ta oss en titt på vilket lag Utsiktens BK är. Som en del kanske redan vet så finns det en hel del ÖIS-kopplingar i laget. Henrik Nikkilä som inför säsongen anslöt till Utsikten från Oddevold tillhörde ÖIS i början av 2000-talet men fick aldrig något större genombrott.

Även Erik Svensson och Martin Dohlsten vi alla säkert minns från säsongen 2008 bland annat tillhör även de numera laget.

Erik Berthagen som är fotbollsfostrad i sällskapet och som ett tag ryktades vara på väg till ÖIS under försäsongen från Gais valde istället Utsikten dock sägs det att han inte riktigt varit så lyckosam som många hade hoppats utan istället fått sitta på bänken till förmån för Felix Sehlström

Felix Sehlström som så sent som i februari spelade för ÖIS i matchen mot Gais på ett svinkallt Valhalla. Efter det valde han dock att istället ansluta till ”Kiken” för att få lite mer speltid och förtroende. Ryktet säger att ÖIS ville behålla honom men att han valde att lämna för att få lite mer speltid. Ett beslut som man måste respektera.

Ett annat beslut som jag innerligt hoppas att alla respekterar är Anton Hyséns beslut att komma ut som homosexuell. Johan Gellerman var inne på ämnet i sin text på amoretfides.se men jag vill ytterligare understryka att det hade varit en skam för sällskapet om det skulle sjungas eller skrikas något om detta under matchen.

Kalla mig PK eller moralkärring eller vilket annat valfritt Flashback-uttryck ni vill. Men jag tycker faktiskt inte det är okej att hetsa någon för något så privat som personens sexuella läggning. Att sjunga om att han är sämre än farsa: Okej. Att sjunga om att han är med i Let’s Dance: helt okej. Att däremot gå in på Antons sexuella läggning är faktiskt inte okej.

Tycker i alla fall inte jag. Och jag kände att det kunde vara på sin plats att understryka.

Nu blev avslutningen av denna texten aningen trist, men imorgon är det sällskapet som spelar. Och då är det fest!

 

Maj 122012
 

Att ÖIS numera spelar en hel del matcher på söndagar har både goda och onda sidor. En ond sida är att träningen dagen innan börjar klockan 10.00, vilket innebär att det gäller att stiga upp på en tid som inte riktigt stämmer överens med den dyngsrytm som en person i min ålder har. Det går helt enkelt inte ihop.

Hårde Harald.

En god sida med lördagsträningarna är att lördagar är en ganska trevlig dag att befinna sig på ÖIS-gården på. Innan A-lagets träningen ens hade dragit igång så hann jag både ta mig en titt på Old-boysen som numera håller till på den nybyggda sjumannaplanen och P97 som spelade på den stora konstgräsplanen.

Kort sammanfattning av de båda träningarna: Old-boysen ser pigga ut, förvånandsvärt pigga. Kul även att Harald Treutiger är med och spelar igen efter sin hjärtinfarkt i påskas. Dock blev det inga mål för den gode Harald under den tiden jag tittade men det såg ut som att hade intagit en ganska begränsad mittbacksroll och därmed inte följde med så intensivt i anfallet.

97:orna däremot tränade bara anfall så där blev det desto mer mål. Under överinseende av Jonas Karléns bror Niclas drillades det inlägg och avslut. Även det såg ganska trevligt ut och även för P97 är det match under morgondagen. Blåvitt står på menyn och enligt tränare Karlén är chanserna ganska så goda. Laget har inlett säsongen med en vinst, en förlust och en oavgjord match. Vinsten kom i senaste matchen mot IFK Uddevalla med 2-1. Framåt!

Efter noggrant övervägande fick det ändå tillslut bli till att dra sig från både de äldre männen och pojkarna för att istället ta en titt på män i åldrarna 19 till 33 år. Ni får gärna kalla mig mainstream och förutsägbar med det fick bli så denna veckan också.

A-lagets träning inleddes som vanligt med blandade småhopp och andra fysiska övningar som numera är det normala under tränare Prytz. Eller rättare sagt under fysio Erik Nexborn. Frågorna inför A-lagets träning var ganska många, kommer Christofer Bengtsson spela mot Norrby? Vem ska spela bredvid Emil Karlsson i anfallet? Vem kommer göra träningens snyggaste mål? Men framförallt. Hur ska mål som det som laget släppte in i slutminuterna motverkas?

Om vi inleder med skadeläget så är var det bara David Björkeryd som saknades. Anledningen är okänd, förhoppningsvis rör det sig inte om baksidan av låret. Det var den baksidan som spökade för Björkeryd under hela förra säsongen och höll borta honom en hel del matcher. Skulle det börja igen så är det inte alls bra, inte alls bra.

En sak som är klar är i alla fall att det som hände i slutminuterna av matchen mot Sylvia får inte aldrig hända igen, ALDRIG!

Det budskapet var ganska tydligt. Efter uppvärmingen delades spelarna upp i två grupper där backarna och Sebastian Johansson tog plats vid det ena målet med Peter Abrahamsson i. Därefter hade Jonas Karlén en lång genomgång med spelarna och demonstrerade diverse olika scenarior. Tydligen har man i veckan lagt en hel del tid på att undvika att situationer som den när man släppte in det sista målet på inlägg mot Sylvia. Det Det har tittats på film, tränats, pratats om matchen och det ska bara inte hända igen.

Samtidigt som några spelare fick sota för gamla synder på ena sidan så tränades det anfallsspel på andra sidan och kanske kunde det ge svar på frågan om vem som kommer spela bredvid Emil i anfallet på söndag. Johan Hedman placerades på en kant tillsammans med Johan Pettersson i övningen och kan nog därmed räknas bort från anfallet mot Norrby. Kvar då som kombatanter om en plats bredvid den numera tofsprydda tibrosonen var Alexander Jeremejeff och Oskar Wallén. Den om imponerade mest av dessa i anfallsövningen var Alexander Jeremejeff. Men han är ju inte med i truppen.

Den ena hälften av bröderna Lindström målade x2

Övningen fortsatte och tillslut var det dags för tvåmålsspel och fortfarande hade det inte blivit någon klarhet i vem det skulle bli. Följande lag mönstrades i det påföljande smålagsspelet:

Lag blå: Peter Abrahamsson, Emil Karlsson, Jonathan Lindström, Alexander Jeremejeff, David Leinar, Pontus Otterstedt, Christofer Bengtsson, Johan Hedman, Sebastian Johansson

Lag väst: Fredrik Andersson, Jakob Lindström, Filip Holländer, Joakim Hall, Tommy Lycén, Robin Jonsson, Hannes Sahlin, Johan Pettersson, Markus Anderberg

Följande mål gjordes:

1-0 Jonathan Lindström viker in i bana från en position ute till vänster i planen och skjuter snabbt nere vid Fredrik Anderssons första stolpe.

2-0 Inte ens en minut hinner gå innan Jonathan Lindström gör ännu ett mål. Denna gången viker han in ungefär på samma sätt om på det första målet men halkar till denna gången men lyckas ändå få in bollen med en strumprullare bakom Fredrik Andersson.

2-1 Jakob hämnas på sin bror och tar emot en långboll i vänster innerposition ganska nära Peter Abrahamssons mål. Peter rusar ut men Jakob sig lugn och tar emot bollen snabbt och chippar i nästa rörelse den över den utrusande målvakten.

2-2 Efter en stunds stiltje i matchen kliver Jakob Lindström fram ännu en gång. Efter en stunds tumult framför Peter kan Alexande Jeremejeff vinna ett motlägg några meter framför mål och istället för att själv gå på skott när Peter rusar ut mot honom hittar han Jakob Lindström som kan rulla in bollen i öppet mål

2-3 För första gången görs ett mål av en spelare som inte heter Lindström i efternamn utan istället är det Filip Holländer som visar att krutet är torrt. Vid mitten av planen tar han emot bollen ute vid sidlinjen och rycker på sitt patenterade sätt inåt i banan och klappar till bollen med full kraft förbi Peter Abrahamsson i målet som inte har en chans att göra någonting utan bara kan titta på. Där hade ni det. Träningens snyggaste, helt klart!

3-3 Men inte ens Holländers kanon kunde döda matchen utan strax efteråt kliver Christoffer Bengtsson fram och tar emot bollen vid mitten av banan, håller i den en stund innan han slår en hård passning tvärs över planen till Sebastian Johansson som slår bollen till Johan Hedman hårt som kan slå in bollen i öppet mål.

3-4 Golden Goal tillämpas då matchen är oavgjord. Tommy Lycén avgör dock det hela efter en domarskanal om an lyssnar på det blåa laget. Det blåa laget är påväg att kontra när Fredrik Andersson tar en boll för långt ut (?) och kastar bollen till Johan Pettersson som spelar den till Tommy Lycén som kan med kraft avsluta upp i nättaket och avsluta matchen.

Efter tvåmålsspelet var det dags att träna hörnor som man av tradition gör dagen innan match. Detta skriver vi av princip ingenting om utan går istället vidare till den startelva som troligtvis kommer att mönstras mot Norrby:

Avbytare: Fredrik Andersson, Johan Hedman, Oskar Wallén, Joakim Hall, Jonathan Lindström, Pontus Otterstedt, Markus Anderberg.

Svaret på frågan om vem som ska spela bredvid Emil Karlsson ser ut att bli: Ingen. Eller Tommy Lycén och Johan Pettersson om du så önskar. Av allt att döma så blir det en 4-3-3 uppställning med Tommy Lycén och Johan Pettersson som yttrar. Det kan vara så att Filip Holländer flyttas upp som anfallare i en 4-2-2 uppställning men det där är bara en lek med siffror.

Om det nu är så att jag faktiskt har rätt så får vi nu för första gången det där innermittfältet med Filip Holländer, Jakob Lindström och Sebastian Johansson. Slitvargen och den defensiva klippan Sebastian Johansson tillsammans med den eleganta ”Registan” Jakob Lindström och riviga offensiva ”trequartistan” Filip Holländer kan bli ruggigt intressant. Är det någon gång som man ska kunna ta tag i spelet så är det med detta mittfältet.

Bengtsson is back! Foto: Patrik Boyton

Christofer Bengtsson ser ut att återigen få komma tillbaka in i startelvan efter sin skadefrånvaro. Ett välkommet tillskott även om Pontus Otterstedt på något sätt skött sin uppgift dåligt. Men att Christofer Bengtsson kommer tillbaka är alltid positivt, särskilt med tanke på den starka försäsongen han hade.

Norrby ska dock inte underskattas då det är ett väldigt kompetent och bollskickligt lag som ÖIS hade stora problem med stundtals när de två lagen möttes under försäsongen. Dock lyckades Norrby på sin hemmaplan inte skapa speciellt många lägen sett till det stora bollinnehavet.

Intressanta spelare att hålla koll på i Boråslaget är självklart de två före detta provspelarna i rödblått, Emilio Rossi och Ibrahim Alushaj. Båda är troligtvis otroligt sugna på att ta revansch och visa Prytz och ”Nacka” att dom borde fått varsitt kontrakt. Men vad gör det, just bring it on!

Se nu till att ta med så många ni bara kan till Gamla Ullevi imorgon. Syrianska hade 1700 stycken på läktaren hemma mot Gais under fredagskvällen. Den siffran ska vi slå, minst. Desssutom ska det bli sol imorgon, var vill man hellre spendera en solig söndag än på Gamla Ullevi? Nä jag vet inte.

 

Ni kan detta nu, tredje omgången denna säsong betyder? Just det ja, samma som förra året, nämligen Sylvia på bortaplan.

Förra säsongen kom den första segern för året i den fjärde omgången borta mot Östergötarna. Då var det Markus Anderberg och Niclas Elving som nätade. Kanske kan det bli Anderbergmål även imorgon.

Johan Wissmans försvunna enäggstvilling såg nämligen som alltid giftig ut under dagens träningspass som hölls på konstgräset. Med tanke på helgens underlag så har träningen förlagts till konstgräset under hela veckan. Som det tidigare nämnts så har Hasse och Nacka nu hittat rätt i hur de vill att en träning dagen innan match ska se ut. Traditionsenligt inleddes därför fredagens träning med en del häckhopp, slalomlöpning mellan koner samt springande mellan plastpinnar liggande i formen av en stege. Då denna del av träningen ger noll och ingenting att återberätta för en kära läsare går jag istället över till nästa övning.

Som var en passningsöv…Skit i det förresten vi hoppar till nästa.

Som var intressant på riktigt. Tvåmålsspel på helplan är något som sällan numera praktiseras. Under hela förra året hände det på sin höjd fem gånger av de träningar som jag själv bevittnade och under de första månaderna av detta året kan jag minnas en gång. Myten säger dock att Janne Andersson älskade spel på hela planen och alltid spelade startelvan mot reserverna. Tyvärr var det före min tid och det gör såklart mitt jobb svårare.

Fredagen till ära skulle det då äntligen spelas fotboll på riktigt under träningen elva mot elva på en fullstor fotbollsplan, härligt! Lagen som startade matchen formerades på följande sätt:

Gula: Peter Abrahamsson, Joakim Hall, Robin Jonsson, David Leinar, Johan Pettersson, David Björkeryd, Sebastian Johansson, Jakob Lindström, Filip Holländer, Emil Karlsson, Johan Hedman

Blåa: Fredrik Andersson, Pontus Otterstedt, Christofer Bengtsson, Rasmus Haraldsson (Tipselit), Hannes Sahlin, Tommy Lycén, Jonathan Lindström, Daniel Carlsson (Tipselit) Markus Anderberg, Oskar Wallén, David Corneliusson (Tipselit)

Ni ser inte i syne, ni är inte galna. Han är tillbaka i träning, den gode Bengtsson. Efter att i stort sett ha räknat bort större delen av vårsäsongen för en av försäsongens giganter så stod han helt plötsligt där på plasten och sken som en sol. Känslan av att han kanske inte skulle vara aktuell för spel under morgondagen infann sig dock ganska snabbt då han placerades som mittback och dessutom gick av planen efter tvåmålsspelet. Men alla livstecken från Christofer Bengtsson är i vilket fall som helst glädjande. Den enda spelaren som saknades under träningen var Alexander Jeremejeff som var sjuk.

Dock var inte firma Bengtsson/Haraldsson alltför lyckade som mittbacksduo. 3-0 till det gula laget slutade det hela efter att jag själv helt mirakulöst lyckats missa två av de tre målen. 2-0 målet som jag lyckades se var dock riktigt snyggt. Emil Karlsson hamnade i en löpduell med Rasmus Haraldsson som heroiskt sprang som aldrig förr och lyckades trycka ut Emil Karlsson ur vinkel. Tyvärr för den herosikt kämpande Haraldsson så var Emil inte ensam utan hade ingen mindre än David Björkeryd hack i häl och kunde enkelt peta bak bollen till en framrusande Björkeryd när han märkte att han hamnade ur vinkel och Björkeryd gör i sådana lägen inga som helst misstag utan tryckte dit bollen strax intill stolproten bakom Fredrik Andersson.

Efter ett tag började spelarna byta västar med varandra och förhoppningarna om att hitta eventuella mönster för att lista ut vilka spelare som kommer att ingå i startelvan mot Sylvia grusades totalt. Däremot kunde några andra frågor besvaras:

Är Oskar Wallén bättre på konstgräs än på riktigt gräs?

För ett tag sedan kändes teorin om att Oskar är bättre på konstgräs aningen löjlig och korkad. Men den motbevisades iallafall inte under dagens träningspass. Till skillnad från de senaste veckorna på naturgräset såg han faktiskt både piggare och mer bestämd ut. Det är väl ingen hemlighet att Oskar Wallén hemskt gärna får bollen i fart och springer över allt som kommer i hans väg. Denna taktik underlättas givetvis av att det underlag som bollen ska drivas på är platt och helt utan tuvor eller gropar. Därför känns det ju faktiskt ganska så rimligt.

Är Tommy Lycén verkligen så bra som han visade förra helgen?

Ingen kan påstå att Tommy Lycén gjorde ett dåligt inhopp i matchen mot det där laget med den vedervärdiga logotypen och det trista spelet. Tommy var riktigt bra och var start bidragande till att Oskar Wallén tillslut lyckades få in segermålet. Svaret på frågan är förmodligen ja. Det är nämligen svårt att prestera bättre än sin egen förmåga då man uppenbarligen då har den förmågan. (förstår ni? Äsch skit samma) Frågan kanske snarare är om Tommy kommer att kunna hålla sig kvar på den höga nivån och tillslut bli den där spelaren som vi alla hoppades på att han skulle vara när han under förra sommaren kritade på ett kontrakt.

Under försäsongen visade han flera gången (Norrby borta och Husqvarna hemma bl.a.) att han kan vara riktigt bra när allt fungerar som det ska för honom. Vad alla däremot måste lära sig att leva med är att Tommy inte är en klassisk yttermittfältare som slår inlägg. Tommys inlägg lämnar som bekant en hel del att önska men han är inte heller en spelare som bör användas så. Tommy bör spela på vänstersidan och vika in i planen med sin högerfot. Om han skulle få chansen i den rollen kan han säkerligen leva upp till de högt ställda förväntningarna.

Hur kommer startelvan mot Sylvia att se ut?

Efter att noggrant ha studerat vilka spelare som spelat tillsammans med vilka, vilka spelar som deltog i vilka övningar samt tillämpat viss uteslutningsförmåga har juryn kommit fram till följande:

Avbytare: Markus Anderberg, Jonathan Lindström, Pontus Otterstedt, Joakim Hall, Fredrik Andersson, Johan Hedman, David Björkeryd.

Att Peter Abrahamsson startar i mål är ungefär lika självklart som att Glenn Hysén har gått på myten om sig själv. Ungefär lika självskrivna är Robin Jonsson och David Leinar i mittförsvaret och detsamma gäller Hannes Sahlin på vänsterbackspositionen. Efter hans förträffliga insats mot Limhamn Bunkeflo så hade det varit en skräll modell större om han petas mot Sylvia.

Så kommer vi då till högerbackspostitionen. Den svåraste delen i hela laget att lista ut. Men efter timmar i djupa veck föll gissningen tillslut på Johan Pettersson som i det inledande tvåmålsspelet användes till höger i backlinjen. Något annat som talar för att det blir han och inte Pontus Ottersedt är att det tidigare under året inte riktigt känts som att Pontus Otterstedt fått det där förtroendet. Därför känns det som att man kommer att satsa på Johan Pettersson som under sin tid i Gais spelade en del som högerback därmed absolut inte är oprövad på positionen. Men det kan lika gärna bli Pontus som tar platsen.

Mittfältet formeras troligtvis till 3/4 likadant som mot Limhamn/Bunkeflo. Med den lilla skillnaden att Tommy Lycén kliver in till vänster och ersätter David Björkeryd. I anfallet får Oskar Wallén av allt att döma nytt förtroende.

Denna startelva ska alltså åka upp till Norrköping och hämta hem tre nya poäng. Jag önskar dem all lycka då jag själv tyvärr inte har förmånen att vara på plats.

Mot tre färska!

 

Utslagna? Nej då, Emil och David bara vilar sig lite. Foto Martin Brittberg

Solen sken och poängen ramlade in på kontot.

Som matchen på Gamla Ullevi igår utvecklade sig så var det som upplagt för besvikelse. Gång efter gång efter gång har ÖIS i matcher som den mot LB07 gått ifrån planen besvikna. mållösa och med ett och annat att fundera över den kommande veckan. ÖIS hade inte ont om lägen i den första halvleken, David Leinar hade både ett och två lägen att med pannan spräcka målnollan. Sebastian Johansson var ytterst nära (såg det i varje fall ut som ifrån där jag satt) att ge David Björkeryd en utmanare till titeln ”Årets mål”. Emil Karlsson var nära att sula in ett friläge och dessutom nära att få ytterligare ett friläge efter att Johan Hedman visat upp precis varför ÖIS värvat honom. Hedmans delikata klack var någon meter för lång för att kunna frispela en långhårige Tibrosonen.

Närmast av alla var förmodligen Jakob Lindström när han fick bollen perfekt inne i straffområdet och tvingade Eklund i Limhamnsmålet till en reflexräddning i Dicken-klass. Om Oskar Wallén inte gjort det där sista målet hade denan texten förmodligen enbart bestått av denna första delen där antalet chanser räknades upp och sedan följts av ett konstaterade att detta helt enkelt var ännu en i raden av matcher då ÖIS hade så evinnerligt svårt att få hål på ett lag som backade hem och spelade tråkigt. Fast så var det den där Oskar då.

Oskars mål är viktigt väldigt många sätt. Dels är det viktigt för Oskar som anfallare och att han inte tappar det självförtroende som han hade under försäsongen då allting en tid såg så självklart ut. Det är såklart även viktigt för att det avgör matchen. Men viktigast av allt, det bryter en trend. Som sagt hade var detta en ganska annorlunda vinst. Av tradition vinner inte ÖIS matcher som denna. För att ÖIS ska vinna brukar det krävas ett motståndarlag som antingen är bättre men som tar för lätt på uppgiften. Eller att motståndarna likt Oddevold på Gamla Ullevi förra året tror på fullaste allvar att dom är ett lag med ett passningsspel av allsvensk klass och riskerar alldeles för mycket.

Inget av de två förutsättningarna fanns i matchen mot LB07. Limhamnsspelarna visste att dom tillhörde det sämre laget och spelade som ett sådant lag bör göra. Maskade, slösade tid (ett uppdrag som en av de två anfallarna tog på största allvar)och spelade allmänt tråkigt. Just av den anledningen är denna vinsten så speciell och viktig.

Tommy Lycén, killen som kan sina psykningar.

Nya cyniska ÖIS

”Snälla pojkar får aldrig kyssa vackra flickor” brukar det heta. Kanske är det så att ÖIS har varit lite för ärliga och snälla de senaste åren, lite för ängsliga. Gång efter gång har det backats hem och blivit oroligt efter ett ledningsmål och tillslut har bollen ramlat in i nätmaskorna ändå. Efter målet igår tyckte jag mig dock se en skillnad. Det fanns inte en spelare på planen som hade några planer på att förlora denna matchen. Mycket tack vare Tommy Lycén som gör ett av sina bästa inhopp, inte bara spelmässigt.

Bortsett från sitt fina spel så var Tommy precis så cynisk och jobbig som krävs. Han retas med motståndarna, faller lite väl lätt, ligger kvar på marken extra länge och det finns en sekvens i slutet som man bara inte får älska egentligen men jag kan banne mig inte motstå. Jonathan Lindström blir neddragen någonstans på mitten av planen och ligger och tittar ner i gräset. Domaren letar efter spelaren som dragit ner ”Jonte” för att talas vid med honom. Under tiden som Domaren vänder sig är ”Jonte” på väg att resa sig. Detta ser då Tommy och går förbi och puttar ned Jonathans huvud mot gräset igen i en gest som betyder ungefär: ”ligg kvar för f*n, vi leder ju”. Egentligen borde väl allt sådant beteende fördömas och motverkas men det skiter jag i.

En annan sekvens som gör Tommy aningen mer älskvärd är när han går iväg med bollen när LB ska ta sin frispark och blir knuffad en sekvens som upptar större delen av tilläggstiden. Det kanske inte är så vackert men det fungerar.

Hannes Sahlin

Från läktaren till gräset, Hannes Sahlin.

Vilken värvning man har gjort på vänsterbackspositionen. Hannes Sahlin har gått från klarhet till klarhet sedan den där första träningen i februari då han, nyss hemkommen från en Thailandsresa med Christofer Bengtsson, inte såg alltför vältränad ut. Men efter det har han varit klanderfri. Som det tidigare nämnts har han en bakgrund som ståplatssupporter och har spenderat otaliga matcher på Östra stå och detta gör ju honom inte mindre älskvärd. Då Hannes står ensam med händerna upp i luften vid mittplan och bara skriker ut sin glädje efter Oskar Walléns förlösande mål vet vi alla att glädjen är genuin och så äkta det bara kan bli.

Hans spel under matchen mot LB07 imponerade stort och det hör numera inte till ovanligheterna att Hannes är så bra. I försvaret gör han inga misstag och i offensiven är blir han dessutom farligare och farligare. Hans förmåga att bara glida igenom försvaret och helt plötsligt befinna sig inne i straffområdet är skön att se. Tillslut kommer det där att resultera i något riktigt trevligt. En ganska ny talang för mitt öga upptäcktes dessutom under lördagförmiddagens träning.

Inkasten! Om ÖIS nu har planer på att bli lite mer cyniska så är det ju lika bra att kopiera lite av Stoke direkt.

Holländers triumf

Oj, oj, oj vad bra han är i andra halvlek. Killen som för ett år sedan var ganska färsk i juniorlaget och nyss hade kommit från IF Väster där han spelat högerback bland annat. Den killen gör mot LB07 en av sina bästa matcher i ÖIS-tröjan och känns mer och mer given i startelvan i det lag som ska ta tillbaka den plats i elitfotbollen som man för lite drygt ett år sedan blev av med. Filip Holländer kan mycket väl bli en av de viktigaste detaljerna för att ett avancemang ska bli verklighet.

Dock är inte kanten hans plats. Han ska befinna sig i mitten av planen. Det syntes stundtals ganska tydligt att han saknades i mitten i gårdagens match då Jakob Lindström och Sebastian Johansson återigen hamnade på samma ytor och ingen riktigt kunde driva upp bollen i anfallet på samma sätt som Holländer har gjort de matcher han spelat centralt. Frågan är då bara vem som ska stå åt sidan om Holländer ska in i mitten igen. Tankarna på hur en eventuellt 4-3-3 hade kunnat formeras börjar snurra allt mer intensivt i mitt huvud. För på något sätt måste det delikata problemet med Sebastian, Holländer och Lillström lösas. Frågan är bara hur. Kanske är det så att Holländer kommer att få vänja sig vid att befinna sig på kanten.

I vilket fall som helst så var denna vinsten helt otroligt viktig.

 

 

ÖIS språng mot framtida segrar Foto: Martin Brittberg

Säsongens andra hemmamatch innehöll bortslagna passningar, dåligt anfallspel, en nummer 14 (inte Emil Karlsson) som kramade gräset väldigt ofta och konstiga domslut. Men den innehöll även ett hektiskt jagande sista 20 minuterna, och ett ofantligt lättande segermål av Mr. Wallén från Kode.

Och jajamensan, för andra matchen i rad dyker de upp. Spelarbetygen! Proceduren med källarlokalen, cigarrerna och de eviga diskussionerna fortsätter även efter denna drabbning. Såklart! Precis som förra gången ber vi er att inte stirra enbart på betygen, utan även på texten som förmodligen mer speglar hur bra spelaren i fråga var. Betygsättare idag var Jonathan Larsson, Christian Börjesson, Gustav Utberg och Felix Jonsson.

Peter Abrahamsson 3 (Samtliga 3)

Gjorde det som krävdes av honom, och det var i sanning inte mycket. Några höjdbollar var väl egentligen det jobbigaste han hade att göra i matchen. Ett tveksamt ingripande i matchens början kunde dock med lite oflyt gett LB07 ledningen. Trots detta en lugn dag på jobbet för Peter den Store.

Pontus Otterstedt 2,25 (Felix 3, Christian, Gustav och Jonathan 2)

Gjorde en ok insats defensivt. Visst han hade emellanåt lite problem på sin kant, men det skapades trots allt ingenting speciellt via den kanten. Men offensivt såg det ganska risigt ut med mängder av bortslagna passningar. Han bidrog helt enkelt inte med det man borde kunna kräva av honom. Bättring behövs om han skall kunna behålla högerbacksplatsen.

David Leinar 3,75 (Felix, Gustav och Jonathan 4, Christian 3)

Det kan tyckas lite halvmärkligt kanske att sätta ett så pass högt betyg på en mittback i en match där motståndarlagets anfallsspel var nästintill bedrövligt och obefintligt. Men Leinar var idag värd ett högt betyg och omdöme. Totalt dominant i huvudspelet, både defensivt och offensivt, och var nära att få trycka dit ett mål ett par gånger. Defensivt fulländat spel med sin fysiska närvaro och, som sagt, fantastiska huvudspel.

Robin Jonsson 3,25 (Felix 4, Christian, Gustav och Jonathan 3)

Inte riktigt lika stabil idag som sin mittbackskollega, men ännu en stabilt genomförd match av Robin. Slår sin vana trogen bort en del passningar, men när den defensiva biten fortfarande ser oförskämt stabil ut hos Robin är det svårt att klaga. Ett fantastiskt mittbackspar har vi i vilket fall i Robin och David. Vi ber en stilla bön till gudarna att dessa två herrar får ett skadefritt år.

Hannes Sahlin 4 (Samtliga 4)

Årets värvning? Möjligt. Stabilare vänsterbacksspel har vi i vilket fall som helst inte haft sedan Anders Prytz fina sista år 2008. Framförallt är det hans hänsynslöshet, vilja och snabbhet som gör honom till denna duktiga vänsterback. Felfri defensivt idag, och med ett märkbart förbättrat passningsspel sedan premiären. Har ett bra samarbete med Tommy Lycén framförallt, när Tommy kom in med ca 25 minuter kvar av matchen. Han har dessutom en förmåga att bli ”bortglömd” och bara glida förbi ett antal spelare och vips vara framme vid straffområdet. Så småningom kommer även dessa raider få ett lyckligt slut.

Filip Holländer 4 (Samtliga 4)

Det går bra för flickfavoriten nu. En lite svagare första halvlek är förmodligen det enda som stoppar oss alla från att ge Filip en 5:a idag. Han visar idag, precis som i Karlstad att det stundals darriga spelet i premiären mot Skövde bara var en engångsföreteelse. Allt han gör i andra halvlek osar klass, en mot en-spelet, de fasta situationerna, drivet med bollen, passningar, ja allt han tar för sig helt enkelt. Med sin snabbhet och bollsäkerhet är han ett ständigt hot mot motståndarbacklinjen.

Sebastian Johansson 3 (Gustav 4, Christian och Felix 3, Jonathan 2)

Seb gör idag ett gott dagsverk. Bra defensiv och mycket bollfördelande är ju Sebastians signum. Han bidrar med båda dessa delar idag också, dock faller han lite för mycket in i att spela i sidled och baklänges. En av förklaringarna till detta kan vara att han och Jakob Lindström lite för ofta hamnar i samma ytor, på så sätt blir det inte riktigt samma djup i mittfältet. Men, som sagt, en stabil match från Seb idag.

Jakob Lindström 3 (Samtliga 3)

Faller idag lite tillbaka i gamla synder efter hans fantastiska insats mot Karlstad. Måste fortsätta våga ta sig framåt i banan, dock så känns det ändå som att denna biten trots allt har förbättras sedan fjolåret. Men som tidigare sagt så ligger han och Seb lite för mycket i samma ytor och spelar lite för mycket i sidled. Spelar sin vana trogen lugnt och tryggt, och med sin fantastiska krigarinställning vinner han mycket boll. Precis som Seb gör han allt som allt en stabil match.

David Björkeryd 2,25 (Felix 3, Christian, Gustav och Jonathan 2)

Här råder det delade meningar. Och ett omdöme här blir då svårt att sammanställa, men 3:an motiveras med att han hade ett bra samarbete med Hannes på vänsterkanten och var mycket delaktig i spelet. 2:an motiveras motsägelsefullt med att han inte var delaktig i spelet alls och inte riktigt kommer in i det förrän den sista tiden innan han blir utbytt.

Johan Hedman 2 (Samtliga 2)

Här var det desto mer enstämmigt. Hedman fick idag inte till det – alls. Visade dock till en början bra intentioner och agerade bollmottagare på ett föredömligt sätt ett par gånger. Men när det kommer till de avgörande, viktiga lägena så blir han allt för osäker och loj. Kanske är det yttermittfältet han skall spela på trots allt? Konkurrensen där är ju dock faktiskt för tillfället mördande. Men hur som helst så blir vi inte jätteförvånade om Oskar tar tillbaka sin startplats till nästa match.

Emil Karlsson 2,75 (Christian, Gustav och Felix 3, Jonathan 2)

Här kommer en mening som redan överanvänts och som nästan kommer bli tjatig till slut: Emil kämpar, river och sliter som vanligt. Men det stämmer ju. Alltid. Man vet vad man får av den gode Emil. Inställningen går aldrig att klaga på, men ibland vill han nästan för mycket och i sin iver slarvar till det onödigt mycket. Men är inblandad i det mesta som skapas offensivt.

Avbytare

Tommy Lycén 3 (Samtliga 3)

Tommy kom in i den 65:e minuten och satte avtryck. Ett positivt avtryck för en gångs skull! Riktigt kul. Fick direkt ett övertag på sin försvarare, och bidrog, tro det eller ej, med bra inlägg.  Gör även ett bra jobb med att slösa tid efter ledningsmålet (som han var inblandad i). Han visar klart och tydligt att siktet är inställt på startelvan.

Oskar Wallén 3 (Samtliga 3)

Avbytarna avgjorde matchen. Oskar Wallén gjorde det på sitt karaktäristiska sätt. Det vill säga en relativt blek insats där det inte händer så mycket för honom, men så dyker läget upp. PANG. 1-0. Så agerar en äkta målskytt. Precision, distinkthet och målhunger. Det tyder på ett starkt psyke att efter minisvackan nu i seriespelet bara komma in och döda matchen på det sättet han gör.

Jonathan Lindström spelade för kort tid för att betygsättas

Apr 252012
 

Nu börjar dom dugga allt tätare. Dagarna då gräset ser ut som gräs, solen skiner och det utan risk för köldskador går att ägna en hel eftermiddag åt fotbollstittade på ÖIS-gården. Idag var en sådan dag.

Det hela började med att ryktet om att en viss Marcus skulle befinna sig på gräset ombytt och klar för träning. Planerna på att sitta hemma en stund till för att sedan ta sig till ÖIS-gården fick då stå åt sidan. Det blev helt enkelt till att sätta sig på bussen tidigare än beräknat. Vissa saker är för bra för att missas. Marcus Allbäck är en av dessa.

Marcus Allbäck modell 2012 är bra. Det kommer förmodligen inte som någon överraskning för någon av er läsare, men han är en väldigt duktig fotbollsspelare fortfarande. Konditionen är dock aningen bristfällig av förklarliga skäl men annars är han precis så elegant som han alltid varit och förmodligen alltid kommer att vara. Passningarna håller fortfarande hög klass och de små nätta vrickningarna till medspelarna finns fortfarande där. Avsluten som alltid varit hans styrka finns också dom med på menyn som man bjuds på. Däremot är avsluten inte riktigt lika vassa som de en gång var, men det är med största sannolikhet mest ringrostighet.

Det känns mossigt, tråkigt och alldeles för nostalgiskt att säga det men Marcus Allbäck hade med en ordentlig försäsong i ryggen kunnat gå in i startelvan på söndag. Så ligger det till.

Övrigt noterbart från träningen var att det var en ganska liten skara spelare som befann sig på gräset under de dryga 90 minuter långa träningspasset. Detta p.g.a. att de spelarna som skulle spela i U21-lagets match klockan 18.30 inte deltog och tränade med de andra spelarna. Träningen innehöll mycket spel men såg ändå ut att vara ganska tung då det löptes en hel del och kvalitén blev därefter. Det syntes inte minst på spelarnas oförmåga att göra mål. Det gjordes förvånansvärt lite mål med tanke på hur många skott som avlossades under de 90 minuterna. Mest oturlig av alla var dock Emil Karlsson som sköt ett skott under tvåmålsspelet som studsade i kryssrippans innerkant och alltså nuddade både stolpen och ribban på samma gång för att sedan studsa på mållinjen och ut.

Träningen avslutades med straffläggning. En straffläggning som i stora delar finns på ois.se. Straffläggningen vanns av det Marcus Allbäcks blåa lag som även om Allbäck själv brände sin straff kunde titulera sig segrare denna eftermiddag trots en lyckoträff av Johan Hedman i slutet som räddades av Peter Abrahamsson men som ändå med en märklig backspinn letade sig in i mål. Lite som detta.

Det var dock inte träningen som var huvudsyftet med besöket på gården denna gången utan U21-lagets match mot Fässbergs IF på kvällen som var huvudfokus. ÖIS U21 denna gång bestod mestadels utav A-lagsspelare, eller vad sägs om Sebastian Johansson, Markus Anderberg, Pontus Otterstedt, Tommy Lycén, Fredrik Andersson, Johan Pettersson, Jonathan Lindström och Alexander Jeremejeff. För motståndet stod Division 2 laget Fässbergs IF:s B-lag. Upplagt för storvinst? Om du säger det så!

Matchen inleddes ganska trevande och såg till en början ut att bli en ganska jämn historia. Hemska tanke. Samtliga spelare förutom Markus Anderberg fick chansen från start, då kan det väl inte bli jämnt? Nej, mycket riktigt så visade det sig efter ett tag att det var ÖIS som skulle ta tag i taktpinnen, mycket tack vare kantspelet som fungerade bra. Johan Pettersson var inblandad i det mesta och skapade en hel del på sin kant där han och Pontus Otterstedt spelade riktigt bra tillsammans.

Efter en kvart kommer det första riktigt farliga läget för ÖIS då Tommy Lycén som inledde matchen piggt bryter in i mitten och frispelar Alexander Jeremejeff som stormar mot mål. Hypersnyggt rundar han Fässbergsmålvakten James Clarke men kommer ur vinkel och väljer istället att passa till Jonathan Lindström som stormar fram i mitten av straffområdet. Jonathan tar emot bollen i höjd med straffpunkten och skottfintar en gång för att lura ned backen som parkerat sig på mållinjen. Tyvärr förlorar han sitt mindgame med backen som inte flyttar på sig och istället står kvar och kan styra bort skottet när det avlossas från Storström. Där skulle det blivit mål.

Alexander Jeremejeff imponerar under stora delar av matchen med sin irrationella och aviga stil och vaskar fram många lägen ur situationer som ser helt låsta ut. Mot ett motstånd som Fässbergs IF är Alexander Jeremejeff som klippt och skuren. Så fort en försvarare inte är på tårna lyckas han ta sig förbi och skapa lägen. I denna matchen är agerar Jeremejeff mestadels framspelare och tar inte speciellt många avslut själv men han gör det bra och tillsammans med Henrik Carlsson som för dagen även han är riktigt bra så ser anfallsspelet riktigt bra ut stundtals.

Lite senare skulle dock utdelningen komma. Efter att Johan Pettersson blivit neddragen fick ÖIS en frispark i höger ytterposition. En frispark som Naod Kibrom fick förtroendet att förvalta, och det gjorde han bra. En mot straffområdet slår han en hög boll som dyker ner i klungan av spelare som rusar mot den bortre stolpen. Mitt i gröten av spelare framför mål får en Fässbergsspelare pannan på bollen som går i en perfekt bana över den chanslösa målvakten i Fässbergsmålet. 1-0!

2-0 kommer ganska omgående efter det första målet och jag ska villigt erkänna att jag tittade bort precis i ögonblicket då målet gjordes men i vilket fall som helst så gjordes det av Henrik Carlsson som via ett Fässbergsben sköt in bollen.

Efter målet visar Pontus Otterstedt upp sin bästa sida och driver på egen hand upp bollen i anfall och drar på sig bevakning nere i offensivt straffområde för att sedan släppa vidare bollen till Henrik Carlsson som med en touch serverar Jonathan Lindström som sånär utökar ledningen ännu en gång till 3-0, tyvärr tar han lite för lång tid på sig och hinner inte riktigt få kontroll på bollen med högerfoten och avslutet blir misslyckat.

Första halvlek slutar därmed 2-0 till hemmalaget och det var på många sätt en trevlig första halvlek med rödblåa ögon sett. Samtliga av A-lagsspelarna skötte sig bra och trots att motståndet inte var det bästa så lyckades man hålla tempot uppe och spela en ganska trevlig fotboll. Som vanligt borde mycket av credden för den trevliga fotbollen tillskrivas Sebastian Johansson som på sedvanligt manér inte la några fingrar emellan utan kunde vinna sina kamper på innermittfältet mot bland andra forne ÖIS-aren Ludvig Brisby-Jeppson.

Ett byte gjordes av Prytz och Nacka under pausen. Markus Anderberg in, Tommy Lycén ut. Ett byte som med stor sannolikhet var bestämt sedan innan. Anderberg som mer och mer ser ut att närma sig matchformen inledde piggt och var nära att direkt dribbla sig igenom hela Fässbergsförsvaret. Tyvärr lyckades en glädjedödare från Mölndal få en fot i vägen så Anderbergs drömstart uteblev.

Isället dröjde det några minuter till innan Jonathan Lindström kunde slita åt sig bollen på mittplanen och spela ut den till Johan Pettersson som i sin tur skickade in ett inlägg mot Henrik Carlsson som tagit sats från en bit utanför straffområdet och bara behövde lätta en decimeter från marken och sätta dit pannan för att 3-0 skulle vara ett faktum.

En stund efter målet kommer matchens kanske allra klaraste målchans då Jonathan Lindström som i den andra halvleken spelade upp sig rejält med en yttersida serverar Markus Anderberg ett friläge i klass med det som Fernando Torres avgjorde den där matchen på Camp Nou med. Markus Anderberg är dock inte lika kylig som Fernando Torres utan får istället för sig att lobba. Lobbförsöket blir dessvärre ganska misslyckat och går istället för över Fässbergsmålvakten rakt i dennes bröst och studsar tillbaka ut i planen. Bakom Anderberg kommer dock Henrik Carlsson framstormande men inte heller han lyckas med sitt försök att lobba in bollen som tyvärr inte träffar målet.

Sista målet i mathcen kommer lite efter Anderberg och Carlssons chanser och denna gången är det inbytte Oskar Kivilo som på högerkanten tar sig förbi sin bevakare och skickar in ett inlägg mot Alexander Jeremejef som befinner sig inne i boxne och kan få kontroll på bollen med ryggen mot målet och vända runt och klappa till bollen, 4-0.

Resten av mathcen spelas sedan mest av och det blir aldrig farligt de få gånger Fässberg tar sig upp i anfall. Samtliga A-lagsspelare skötte sig bra i matchen men i ärlighetens namn är det svårt att veta om detta verkligen var ett godkänt test för att visa om en spelare håller för ett inhopp i A-laget ens. Fässbergs IF U21 bjöd aldrig riktigt upp till dans. Men det är såklart svårt att inte glädjas åt att Markus Anderberg snart är redo för 90 minuter. Det ser faktiskt riktigt bra ut.

Mar 232012
 

Jag skrev igår att Norrby är ett lag som bjuder upp till dans, och oj så rätt jag hade. Norrby tog snabbt tag i taktpinnen och visade att man är vana vid att rulla boll på konstgräset. I inledningen var det verkligen så att det bara var Norrby som rullade boll också. Som jag skrev i texten igår så är Norrby absolut inget typiskt Divison 1-gäng som slår långt och hoppas på det bästa. Snarare tvärt om, man rullar nästan för länge och flera gånger under matchen hördes folk i hemmapubliken skrika: ”Men skjut då!”

Sköt gjorde man dock i inledningen och matchens första farliga chans kom på ett långskott från Norrbys yttermittfältare som jag tyvärr inte kan namnet på. Ur ett ganska dåligt läge ute vid straffområdets hörn klappar han till bollen som går mot Peter Abrahamssons bortre kryss och dyker snabbt men dessvärre för Norrby supportrarna på plats går bollen nån meter utanför stolpen.

Norrby fortsätter att rulla boll på mittplan och ÖIS sjunker ganska djupt ner i banan medans Norrbyspelarna i godan ro rullar runt bollen och söker lägen till instick. Efter åtta minuter kommer man också mycket riktigt igenom och spelar sig sånär till ett läge för Norrbys anfallare att lägga in bollen i öppet mål men domaren signalerar för offside. En ganska tveksam sådan. Phjuh!

När ÖIS spelar bra och skapar chanser i den första halvleken är det mycket tack vare omställingar. Efter lite drygt tio minuter är Tommy Lycen nära att på helt egen hand göra 0-1. Efter att ha fått bollen på mittplan och ryckt ifrån Norrbys yttermittfältare avancerar han upp mot straffområden och i höjd med straffområdeskanten kommer nästa hinder på vägen. Men inte heller Norrbys högerback är någon match för Tommy som tar sig förbi och istället för att slå ett inlägg fortsätter in mot mål när han tagit sig runt försvararen. Tyvärr får han lite för dålig vinkel när han ska skjuta och skottet räddas av Norrbymålvakten och studsar sedan på Tommy och ut till en inspark. Det kunde blivit riktigt snyggt.

Det är just Tommy Lycen som är glädjeämnet i den första halvleken. Han är mycket kreativ på sin kant och inläggen han får in håller en högre klass än de gjort på mycket länge.

Efter ungefär en halvtimma kommer han än en gång runt på kanten och skickar in ett inlägg mot Oskar Wallen som står placerad på exakt samma ställe som han gjorde när han nickade in det snabbaste målet i svensk elitfotboll förra året. Denna gången väljer han också att nicka och nicken blir hyperfarlig. Det blir till en lobbnick som den korta men ack så reflexsnabbe Mergim Krasniqi i Norrbymålet får göra en enhandsräddning på och tippa över ribban.

Emil Karlsson får kort därpå två lägen att ge ÖIS ledningen. Först i den 40:e minuten missar Partik Snygg i Norrby en tillbakapass och Emil kan bara ånga på mot mål från mittplan. Första touchen petar Emil rakt fram och börjar trampa på, andra touchen däremot får han på tok för långt ifrån sig och Patrik Snygg kan reda ut sitt misstag.

Kort därpå kommer Tommy Lycen runt på sin kant och skickar in ett inlägg mot Emil Karlsson som får gå upp helt ostört några meter framför Krasniqi. Men det är bara konstatera att det inte är Emils dag. Han nickar målvakten rakt i magen.

Sista chansen i halvleken får Oskar Wallen som på ett inkast från Bengtsson står på ena sidan av en Norrbyback och skjuter på volley med sitt långa ben på andra sidan av honom. Skottet går mot krysset men Krasniqi som förmodligen är en av de mest reflexsnabba i serien gör en räddning som hade platsat på vilken Fotbollsgodis-DVD som helst. Kort därefter blåser domaren av första halvlek.

Även om det sett till chanser kanske var fördel ÖIS så var det verkligen inte fördel ÖIS spelmässigt. Norrby trillade boll friskt runt det rödblå straffområdet. Som tur var så har ÖIS en väldigt stabil backlinje som Boråsarna hade problem att komma igenom. Man kom många gånger fram till straffområdenskanten men lyckades inte komma igenom den mur som stod där.

ÖIS anfallsspel bestod mestadels i omställningar på Tommy Lycens kant. I övrigt spelades det alldeles för många långbollar från den rödblå backlinjen upp mot Emil och Oskar som slet för att få tag i bollen. Problemet bestod oftast i att mittfälet blev på tok för stillastående och framförallt för högt. När bollen hamnade i backlinjen lyfte snabbt mittfältet och lämnade backlinjen helt utan andra alternativ än att skicka iväg en långboll.

Till andra halvlek ville vi med andra ord se ett mycket mer rörligt lag där det fanns alternativ för backlinjen att spela upp bollen på istället för att bara lägga upp den på de två anfallarna.

Och se på f*n, Hans Prytz tänkte precis likadant som oss på läktaren. Andra halvlek inleddes på ett mycket lustigare sätt än den första och spelet blev genast mycket mer varierat, mycket mer öisigt. I den 49:e minuten skickar Emil Karlsson in en boll till Oskar Wallen som nickar ner den till Filip Holländer som kan gå på skott. Tyvärr rakt på Karsniqi.

Det dröjer inte längre än till den 53:e minuten innan utdelningen kommer. Hannes Sahlin som traskat upp en bit i planen tittar upp och lyfter en boll mot Oskar Wallen som stressar sin mittback till ett misstag och snabbt suger tag i bollen och ställs en mot en med Mergim Krasniqi. Är Oskar någon som räds över sådant? Not bloody likely! Oskar tittar på Mergim, Mergim tittar tillbaka, Oskar flinar lite lätt och lägger in den med vänstern under armen på Norrby målvakten. Svårare än så är det inte.

Efter målet fortsätter ÖIS att spela frejdigt och fartfyllt och ställer Norrbybacklinjen inför många svåra uppgifter. Filip Holländer springer som om han hade tre lungor, Tommy Lycen fortsätter tysta tvivlare, Christofer Bengtsson är lagkapten och älskar varje sekund av det och är piggare än på länge. Till och med så pigg att Peter hörs skrika över hela planen: TA DET LUNGT BENGTSSON! När Bildsköne Bengtsson är lite väl långt upp i banan. Man kan säga mycket om Christofer Bengtsson men att han älskar det han håller på med är det ingen som helst tvekan om.

Med andra ord ser det en stund i den andra halvleken ut precis som man vill att det ska se ut när man går på fotboll. Tyvärr så släpps Norrby in i matchen igen den sista kvarten och man är nära att kvittera både en och två gånger. Dock lyckas ÖIS:arna rida ut stormen och kan ta med sig en vinst hem.

Sammanfattning:

De bästa spelarna för dagen var Christofer Bengtsson, Robin Jonsson, Filip Holländer och Tommy Lycen. Bengtsson ser ut som att han aldrig njutit mer av att befinna sig på en fotbollsplan och han tar på sig ansvaret som lagkapten på ett föredömligt sätt. Robin Jonsson spelade mittback precis så genialiskt, vackert och säkert som bara han kan göra. Ni som den gamle Robin som klev fram i precis rätt läge och gjorde glidtacklandet till något vackert, han återuppstod lite på Borås arena idag.

Att Filip Holländer är duktig råder det väl inget tvivel om, han börjar nu på allvar visa att han förtjänar en startplats även när Sebastian Johansson är tillbaka helt från sin skada. Tommy ”försäsongskungen” Lycen gjorde det mesta rätt emot Norrby och var oerhört kreativ. Överlägsen när det kom till att skapa farliga lägen för sig själv och andra.

Slutligen måste jag berömma Hans Prytz, kostym och en stilren rock över. Öisigt!

En seger till.

 Inlägg av kl 18:06  Träningsmatch
Mar 102012
 

Jaha, det var det spöket.

I min text igår skrev jag om hur viktigt det är att vinna matcher under en försäsong. Att man inte ska ta någon match för given. Detta var en match som man mycket väl hade kunnat ta för given. Men detta ÖIS gör inte sånt.

Något som i alla fall jag vill se som en trend är att man gör mål på sina chanser. Ingen av de matcher jag hittills beskådat på plats har haft samma mängd av brända chanser som matcherna under förra året hade. Förra året fick Nico många gånger bära hundhuvudet för alla de brända chanserna och det va till stor del befogat men inte helt. Även Jakob Olsson brände bra chanser i ganska stor utsträckning och överlag hade man en väldigt dålig målprocent i sina avslut. Det må hända att man skapade otroligt mycket chanser, för det gjorde man sannerligen, men avsluten var alldeles för dåliga.

I år är det slut med detta. Idag spelade det ingen roll vem det var som fick läget, Christofer Bengtsson, Johan Hedman eller Oskar Wallén, det spelade ingen roll, verkligen ingen roll. När jag ser Johan Hedman helt utan tvekan trycka upp bollen med full kraft i nättaket så blir jag lugn. Det är inte svårt att göra mål där Johan Hedman befinner sig, det gäller bara att skjuta högt, men han gör det. Att det inte finns några tveksamheter i detta nya hänsynslösa ÖIS gör att man bara vill slå en frivolt.

När jag tänker tillbaka kan jag minnas två missade chanser. Den ena är Oskar Walléns miss i början av matchen när han på ett helt enastående sätt bryter in från kanten och försöker få upp bollen i det bortre krysset men får lite för stor del av foten under bollen och den går lite för högt. Det andra läget Tommy Lycéns där han får till en ganska bra träff. Om det varit en inspark. Bortsett från de två missarna så är man ruggigt effektiva när läget dyker upp.

Något jag däremot inte är alltför nöjd med är att det slås lite för mycket långbollar. Jag må vara gnällig och bitter som inte tycker att spelet ser bra ut trots en 3-1 vinst men jag vill på något sätt värna om det öisiga. Långbollar kan fungera ibland och kan till och med vara underhållande att se. Ett exempel är när Hannes ”Benny Guldfot” Sahlin slår en perfekt boll över hela planen till Johan Hedman på högerkanten som lyfter in bollen till David Björkeryd som kan trycka upp den i nättaket. Även om målet blev bortdömt så var det ruggigt snyggt och i sådana lägen kan jag tycka att långbollar är okej. Men när man som i delar av matchen förlitar sig till att slå långa bollar upp mot en forward som ska löpa i djupled lite på chans så känns det inte helt rätt i magen.

Istället hade jag gärna sett lite mer tålamod och att man tillät sig själva att rulla boll lite längre och försöka spela sig runt på kanterna eller igenom mitten istället. Jag ser hellre att bollen rullas runt en extra vända i backlinjen än att man försöker sig på en tjongis på chans. Förhoppningsvis kan man, ju längre säsongen lider, få igång en bra dynamik mellan Filip Holländer och Jakob Lindström och kan spela sig fram den vägen på ett framgångsrikt sätt. För det finns potential i det innermittfältet som man ställde på banan idag, det gäller bara att utnyttja det på bästa sätt. Om Filip Holländer kan få fram sina Margusegenskaper på ett bra sätt så har vi ett riktigt intressant innermittfält. Det är till och med så intressant att jag hade kunnat tänka mig att spela 4-3-3 med  Holländer, Sebastian Johansson och Lillström som innermittfältare. Men det är bara en tanke

Utöver det jag redan nämnt så vill jag också skriva lite om Johan Hedman som börjar ta sig. Det börjar synas mer och mer vilka kvalitéer han besitter. När han får lite tid på sig och kan ströva iväg lite fritt från sin position  och kan sticka in bollen till Alexander Jeremejeff eller Oskar Wallén. Att han dessutom levererar mål när läget dyker upp är inte fel. Fast idag spelade han ihop med en helt enastående Oskar Wallén och han ska nog tacka honom för sitt mål.

Tack för mig!

© 2012 Sambadefensiv Kontakt: kontakt@sambadefensiv.se Suffusion theme by Sayontan Sinha