Av någon anledning går det inte att ladda upp bilder längre, problemet ska lösas så snart som möjligt, men därför finns det inga bilder i denna text.

Uppe i stugan droppar spelarna in en efter en ungefär en timme innan träningen börjar och hälsar varandra välkomna tillbaka efter julledigheten. Efter ett tag stegar Benny Rosén in med käppen i hand och tittar ut över det som en gång i tiden var något han själv styrde över. Han ser ut över ett rum där det en gång i tiden satt spelare som kommande säsong skulle kriga om ett SM-guld. När den bedagade mannen nu tittar ut över kafeterian ser han en samling spelare med vitt skiljda bakgrunder som tillsammans har fått uppdraget att spela klubben tillbaka till superettan.

Att se den åldrade mannen stå där och tänka samma sak som jag precis skrev får mig att förstå varför han ser aningen bister ut. Det gör ont i mig när jag inser hur han ser sitt kantstötta och nedsmutsade livsverk ladda batterierna för en säsong i division 1 södra. Men förhoppningsvis finns det i Benny på samma sätt som i mig ett hopp om att detta året ska bli något bra. Ett hopp om att detta blir året då vi för första gången på länge är ett stabilt lag som vinner de matcher man ska vinna och på ett kassaskåpssäkert sätt tar sig tillbaka till Superettan.

För första gången på länge känns det nämligen som att det inte finns något att skylla på. Trots tunga spelarförluster som Jakob Olsson och Danny Ervik så känns truppen ändå vassare. En tränare har återigen lämnat plats för en annan men ändå har det sällan känts så lugnt och harmoniskt i truppen som nu. Hans Prytz går från klarhet till klarhet för mig. Intrycken jag fick av honom idag var precis de jag vill ha. Han är bestämd, tydlig och verkar ha en idé om hur han vill att detta skeppet ska fås på rätt kurs igen. Intrycken av tränarparet Prytz-Karlén är inledningsvis väldigt goda. Att döma av det lilla jag hörde dem efter träningen så finns det en tydlig idé om vad som måste bli bättre tills säsongspremiären mot Skövde.

Något som var tydligare än någonsin att man behöver jobba och som också nämndes är den första touchen. På just det området måste man berömma alla ungdomstränare i klubben. Det är nämligen så att om det är något som de unga spelarna som kommer upp i A-laget inte ligger efter med så är det förmågan att ta emot och bollen och behandla den väl. Om man jämför de spelare som lyfts upp från Tipselitlagen med de spelare som värvas in från andra klubbar så är det allt som oftast spelarna som värvas från andra klubbar som har vissa problem med förstatouchen, något som yngre spelare mycket sällan har. Sedan finns det andra detaljer som nyförvärven har men som inte finns hos de uppflyttade såklart, men detta var något som slog mig idag.

Det är svårt att dra några allvarligare slutsatser på dagens träning egentligen då den i ärlighetens namn var ganska medioker. Om man däremot skulle försöka sig på någon form av bedömning av de nya spelarna så var det i sanningens namn väldigt blandade resultat. Tommy Lycén fortsätter att imponera efter säsongsslutet. Som jag tidigare skrivit så har Tommys formkurva pekat spikrakt uppåt sedan matcherna tog slut. Nu har han dessutom lyckats med bedriften att skaffa sig en solbränna i världsklass under semestern och dessutom behålla formen, vilket är synnerligen beundransvärt. Om Lycéns form håller i sig kan vi nog räkna med honom som en av den kommande säsongens bästa spelare.

Någon som däremot inte konserverat formen allt för väl över julledigheten är Hannes Sahlin som såg riktigt seg ut stundtals och den Hannes som provspelade i höstas gick inte att känna igen. Hannes eventuella formsvacka känns visserligen inte speciellt oroande då han inte var ensam om att se lite seg ut. Det faktum att han såg mycket kvickare och aggressivare så sent som i höstas gör mig även det lugn. Vissa spelare blir lättare ringrostiga än andra, så är det bara, om någon vecka är jag säker på att den riktiga Hannes är tillbaka igen.

Inte heller de andra två nyförvärven, Johan Hedman och Emil Karlsson imponerade allt för mycket men båda visade väldigt goda intentioner. Även om Johan Hedman behöver komma upp i lite högre tempo och Emil behöver ställa in siktet en aning så syntes det att båda är här för att göra avtryck. Emil krigade och sprang precis så mycket som han förväntas göra. Glöm bilden av Emil som en stor tung targetspelare om nu någon hade den bilden av honom. Emil är en väldigt rörlig forward som har en Elmaderegergisk spelstil som kan bli väldigt nyttig för laget om man lyckas bygga ett spel där man kan utnyttja hans och Johan Hedmans starka sidor.

Johan Hedman som kanske är den mest intressanta av årets nyförvärv såg stundtals riktigt intressant ut. De korta direktpassningarna och skarvningarna han stod för då och då gav mig en grym känsla. Om det skulle vara så att Johan Hedman är den där spelare som det sägs att han är så kan han bli en enorm tillgång med sina framspelningar och sin förmåga att sätta andra spelare i farliga lägen.

Det fanns tre spelare på planen under dagens träning som spelar för sin fortsatta överlevnad på öisgården, två av dessa borde man genast ge ett nytt kontrakt med en gång. Pontus Otterstedt är en av dem, det hade varit helt fel av klubben att låta honom lämna. Han må vara aningen oslipad men då klubben behöver yttermittfältare och har en spelare i truppen som inte vill något hellre än att kämpa för en plats i A-laget och dessutom är talangfull så hade det varit tjänstefel att välja bort Otterstedt.

Den andra spelaren man borde lämna fram ett kontraktsförslag till är Ibrahim Alushaj som bara går från klarhet till klarhet och idag var piggast på planen. Med hans påskrift så är yttermittfältsproblemet löst på ett bra mycket intressantare sätt än om man väntar på att någon spelare med bättre meriter ska komma till klubben. Bättre att satsa på Alushaj och Otterstedt som är hungriga och intressanta till ett billigare pris och sedan lägga pengar på att hitta en mittback av den typ jag tidigare nämnt.

Den tredje spelare som provtränade idag var Robert Vilahamn om är en anfallare från Ytterby med meriter från IFK Göteborg. Ingen spelare som imponerade på mig, men det är samtidigt svårt att avgöra på en träning. För att kunna ge ett bättre omdöme om Vilahamn måste jag be att få återkomma.

Avslutningsvis måste jag säga att de är helt grymt att så många kommer för att beskåda årets första träning. Tillsammans ska vi göra detta iår!