Vad tusan var det som hände? 3-2. Mot Landskrona BoIS på en kylslagen, vindpinad, skånsk potatisåker. I sista matchen innan Superettan 2010. En serie som vi förväntar oss att ÖIS ska dominera eller åtminstone bli ett topplag i. Det kan väl aldrig varit Janne Anderssons mening att det skulle bli så här. Borde inte det här varit en match för ÖIS att dominera och vinna? Inte tvärtom.
Under den andra halvleken blev ÖIS ikappsprungna, omsprungna och nedsprungna i Ulkavallens gräsmattan. Jag tänker sticka ut hakan och säga att ÖIS inte hade en jalle under de avslutande 35 minuterna av den andra halvleken. Första tio av andra var jämna. Händelsefattigt. Urtråkigt. Lamt. Resterande del var det spel på en planhalva. Dess värre ÖIS planhalva. Med vinden i ryggen malde BoIS ner allt motstånd. Fredrik Svanbäck, Tomas Raun, Fredrik Olsson och Alagie Sosseh sprang åttor kring stelfrusna och oorganiserade Öisare. Och varje gång som BoIS fick en fast situation i närheten av ÖIS straffområde osade det katt. Så kan vi inte ha det.
Och det i en match där jag i halvtid rapporterade till ÖIS.se att ÖIS ledde med 0-2 i en typisk 0-0-match. För precis så var det. Första halvlek bjöd verkligen inte på något skönspel. Hemmalagets Fredrik Olsson visade fina intentioner i ett Landskrona BoIS som mest satsade på kontring i den starka motvinden. I ÖIS såg Ken Fagerberg stark ut i bollmottagningarna, även om han i valet mellan en enkel och en svår lösning alltid valde det svårare alternativet. Med ett lite enklare och rakare spel hade Ken sannolikt haft åtminstone en assist i dagens match. Jag tänker då i och för sig på en situation från mitten av den andra halvleken då Ken, Álvaro Santos och Alex Perreira kom i högsta fart mot två stackars ensamma BoIS-försvarare. Santos tog en smart löpning ut mot högerkanten, vilket drog isär de två hemmaförsvararna. Därmed blev det öppen gata för Alex ute på ÖIS vänsterkant. Och vad tror ni att Ken gör då? Jo, han bestämmer sig för att försöka dra den ena av de två försvararna. Och det genom en tunnel. Givetvis fastnar Ken på försvararen och i ren panik försöker han få ut en passning till Santos på högerkanten. Medan allt detta pågår står Alex helt fri till vänster i BoIS straffområde och kliar sig i huvudet. Jag är fri. Varför får jag inte bollen. Jag förstår ingenting. Suck.
Under den första halvleken såg dessutom Sebastian Johansson och Markus Anderberg riktigt pigga ut. Sebastian skövlade allt som kom i hans väg. Stundtals for han fram som en slåttermaskin över planen. De stackars BoISarna flög all världens väg. Matchens höjdpunk måste varit när Sebastian först satte in en sylvass axeltackling på BoIS Johan Persson så han flög ut över sidlinjen, därefter klippte Sebastian Tomas Raun av bara farten. Och då i något som såg ut att vara en av de hårdaste tacklingar jag någonsin sett (live). Min gissning är att Raun i morgon vaknar upp med ett rejält blåmärke över revbenen.
På högerkanten visade Anderberg också upp ett fint spel. Kanske att han kunde spelat lite kvickare, rakare och slarvat lite mindre i passningsspelet men överlag såg det lovande ut. Och ni ska veta att vi kommer att behöva en spelare som Anderberg till höger på mittfältet. En kvick, ettrig djävel som klarar av att slå sin man en-mot-en. Intentionerna fanns som sagt där och när planerna blir lite bättre kommer Anderberg att sprida skräck i Superettanförsvaren. Sedan får man ju inte glömma att Anderberg trots allt gjorde mål. Ett synnerligen snyggt och kontrollerat sådant. Nedtagning med bröstet och sedan en precis vrist via målvakten och i mål. Galant!.
I övrigt vill jag helst glömma det här genrepet. Det är aldrig OK att tappa en tvåmålsledning på 45 minuter. Än mindre inför en så pass viktig säsong som säsongen 2010. Försäsongen avslutas nu med två rejäla bakslag; 0-3 mot GIF Sundsvall och 3-2 borta mot Landskrona BoIS. Det kan aldrig vara OK. Visst, ÖIS ställde inte upp med bästa möjliga lag. I mittförsvaret saknades Dennis Jonsson (en spelare som sannolikt gjort sitt till vid BoIS alla hörnor och offensiva frisparkar under den andra halvleken). Och med Björn Anklev på högerbacken hade aldrig Alagie Sosseh tillåtits dominera så som han gjorde under den andra halvleken. Med Anklev i elvan hade det sannolikt slutat med att Sosseh haft ett par rejäl dobbmärken i vaden istället för ett mål och en assist.
Mest oroande var nog att Valter Tomaz Jr. såg så långsam, feltajmad och orörlig ut som han gjorde. Under matchinledningen gick han bort sig totalt i mittförsvaret och BoIS Fredrik Olsson fick ett jätteläge bara någon meter framför Peter Abrahamssons mål. Turligt nog var Abrahamsson på hugget och kunde tippa ut Olsson skott till hörna. Och låt mig säga att det inte var enda gången som Valter hade problem att hänga med en BoIS-spelare. Valter och Tommy von Brömsen hade vid ett par tillfällen svårt att hänga med när BoIS drog upp tempot på ÖIS vänsterkant. Det lovar verkligen inte gott för framtiden. I nuläget är Valter dess värre inte en man för startelvan.
Ett annat liten orosmoment var Markus Gustafssons insats på det centrala mittfältet. Han kanske inte fick de bollar han vanligtvis vill ha att jobba med. Det kan jag acceptera. Men när man inte får den match man själv vill ha måste man hitta andra sätt att bidra, t.ex. genom ett bättre jobb i defensiven. Något som Gustafsson inte lyckades med i dag då han kom fel in i de flesta närkamper och fighter.
En annan sak som känns något oroande efter matchen mot BoIS är den totala avsaknaden av hot i djupled. Omställningsspelet såg fint ut. Inget snack om den saken. Men när BoIS väl hann tillbaka och kunde formera sina styrkor enligt plan hade ÖIS ruskigt svårt att luckra upp skåningarnas försvar. Till stor del därför att man inte hade en enda spelare som hotade i djupled. Inte en löpning så långt mitt öga kunde se. Álvaro Santos kom ner för att möta boll till vänster. Ken Fagerberg kom ner för att möta boll till höger. Och på var sin kant stod Alex Perreira och Markus Anderberg och breddade spelet. Den enda som över huvudtaget skulle kunna ta en djupledslöpning var Markus Gustafsson som hade till uppgift att sköta uppspelen via mittfältet. Här har ÖIS en hel del att arbeta med.
Sist men inte minst måste man väl nämna att ÖIS för andra matchen i rad släpper in tre mål. Det är fan-i-mig inte OK. Det är i och för sig inget som behöver påtalas för jag är fullständigt övertygad om att Janne Andersson, Janne Carlsson och samtliga spelare håller med mig om denna sak. Ska ÖIS till Allsvenskan 2011 måste man få till det defensiva spelet. Då håller det inte att släppa in tre mål på tre ”fasta” situationer.
Fanns det då något positivt med dagens match? Tveksamt, mycket tveksamt. Eller kanske inte. Robin Jonsson var ju faktiskt helt djävla strålande. Killen var som en vägg i spelet i luften och på marken. Med en fantastisk skärpa och pondus satte Jonsson stopp på omställning på omställning från hemmalaget (under den första halvleken). Om Robin kan fortsätta att spela på samma vis under säsongen kommer han att göra mycket stor nytta. Och på måndag är jag tämligen säker på att Robin spelar från start mot Väsby United.
I övrigt tycker jag att vi lägger den här försäsongen till handlingar. Långt bak i arkivet där ingen hittar den igen. Precis som försäsongen 2009 är inte detta något att minnas (2-0-vinsten mot GAIS undantagen). Vi drar ett fett svart streck över den. Bryter ihop och kommer igen på måndag.
'Nu börjar den riktiga prövningen' have 11 comments
4 april, 2010 @ 21:51 C
Det här var inget roligt. Fy f-n, nu skall man gå och vara nervös så in i ända tills det blir skarpt läge. Något därinne säger – vad var det jag sa och påpekar att Öis igen överskattat sin spelartrupp och vi med dem. eller?
Av denna rapport framgår klart och tydligt att våra offensiva spjutspetsar behöver ordentligt understöd av lirare och grovjobbare. Känslan är att vi behöver två Seb Johansson på mitten och en PZ och en fungerande MG på kanten. Synd att Mellqvist behöver opereras. Tror hans tyngd behövts. Backlinjen skall vi inte tala om. De verkar helt enkelt inte få ihop det där ute och detta trots att vår viktigaste back verkar spela lysande.
Kul med Anderberg dock!
4 april, 2010 @ 22:02 Martin Johansson
Nej, det såg verkligen inte lovande ut i dag. Det ska å andra sidan sägas att det var tämligen svårspelat. Tjock, tjock blålera under ett tunt lager gräs. Vi var ute och kände på planen innan match och den kändes sjukt tungsprungen. Samtidigt klarade BoIS av spelet bättre än ÖIS vilket känns något oroande.
När det gäller försvaret så hoppas jag att Dennis och Björn kan göra sitt till för att stärka upp det hela. Tre insläppta på fasta situationer är ganska avslöjande. Robin är annars i sitt esse och Tommy von Brömsen kan mycket väl fungera som vänsterback om han får Robin innanför sig. Problemet som jag förstår det är att Robin är en för svag ledare. Det är inte han som gapar och skriker på de andra. Utan det gör Valter. Väldigt verbal i dag. Tyvärr kunde han inte backa upp det i spelet.
4 april, 2010 @ 22:14 Martini
Högerbacken känns rätt okej. Il capitano lär göra 26-27 matcher med schysst resultat, och de övriga 3-4 matcherna löser sig nog.
Men mittbackeriet… Tror du att VTJ kan blomma ut till en ledargestalt – även som spelare? Jag misstänker att det kommer flera tillfällen när Dennis och Leinar inte kommer till spel…
4 april, 2010 @ 22:17 Martin Johansson
Det är bara att hoppas att Valter bara är ringrostig. Han såg spänstig ut men hade lite problem med tajmingen och fortarbetet. Som ledare för backlinjen kan han säkert göra ett bra jobb. Som det såg ut i dag vill dock inte se Valter och von Brömsen på samma ”halva”. Det såg inte bra ut i dag.
Högerkanten löser Anklev. No doubt. Där har vi enligt mig inga som helst problem.
4 april, 2010 @ 23:48 Hox
Det stora problemet är att planerna kommer att vara lika regntunga och leriga om en vecka i premiären. Antagligen lär de också förbli så i minst ett par omgångar till. Jag vet inte hur ni känner det, men jag känner mig i alla fall jäkligt nervös för hur detta ska gå…
5 april, 2010 @ 12:14 Martin Johansson
Du har givetvis rätt i detta. ÖIS måste hitta ett spel där man kan vara effektiva även på tunga och risiga planer. Jag vill absolut inte höra några som helst undanflykter som bygger på dåligt underlag.
5 april, 2010 @ 14:41 Vergilius
Det är det som är så synd med att Mellqvist inte kan lira i inledningen av säsongen. Hade varit skönt att kunna ställa upp med Seb och Alexander centralt på mitten och bara grotta i matcher där underlaget är mindre förlåtande.
I övrigt säger jag som jag alltid gjort, resultaten och spelet under träningsfajterna spelar ytterst lite roll när säsongen börjar, finns tom statistik på det, ska försöka gräva fram det nån gång. Det verkar ju som om ÖIS haft en helt annan attityd till matchen än LaBoIS, 6 byten i andra halvlek från Janne i ett genrep hör inte till vanligheterna, han har verkligen fokuserat hela försäsongen på att få igång de enskilda spelarna mer än att lira in en elva. Rätt eller fel återstår att se.
Positivt är att den enda matchen med lite tävlingskänsla har vunnits, den mot GAIS, det är helt klart ett gott tecken. Vi har ett ganska rutinerat lag och generellt brukar mer erfarna spelare vara sådär taggade under försäsongsmatcher, speciellt när det spelas så pass många som vi gjort i år, då är det skönt att man visar att man kan varva upp när det bränner till lite mer.
Sen tror jag som sagt att BoIS är vassare än man tror kanske inte direktplats, för tunn trupp, men topp fem och chans till kvalplats tror jag definitvt om man håller sig hyggligt skadefria. Den backlinje man ställde upp med igår, Mölder-Malmqvist-Jocke Persson-Bengtsson måste höra till seriens bättre, väldigt bra mix av spelartyper, Raun tror jag är ett fynd på fältet och Johan Persson är en av seriens bästa, hittar bara Fredrik Olsson nivån från några år sedan så blir man svårslagna.
Sen har de ju alltid den där BoISigheten som talar emot, deras trupper verkar alltid innehålla en jäkla massa jubelidioter av typen Max Mölder, vilket leder till pissig stämning.
4 april, 2010 @ 22:09 Anonym
Trist att Valter inte stod att känna igen. Man hade någonstans i bakhuvudet haft en liten nostalgisk strimma hopp om att han skulle blåsa bort alla våra problem och frälsa backlinjen. Suck. Riktigt orolig för försvaret. Är det så att försvaret fortfarande befinner sig i ett våldtäktstrauma sen förra säsongen eller är dem så här dåliga? Någonstans tror och hoppas jag att Robin och Dennis är ganska stabila superettanförsvarare. De är dock inga raketer och adderar man TVB till försvarslinjens ekvation känns det genast mycket sämre igen. Suck. Fine, vi har inga ytterbackar och inte mycket spetskvalitet bland försvararna men det som gör att det hela svider är att man satsat ganska mycket kosing ur spelarbudgeten på just en att ha en stark och stor stomme försvarsspelare.
Nåväl, loppet inte kört. En en vecka kvar tills det smäller och vi måste titta framåt. En bra start med lite stolpe in kan göra under. På pluskontot för egen del står dessutom min fullkomliga övertygelse om att ifall någon skall lyckas leda oss upp så är det så är det Janne Anderson.
4 april, 2010 @ 22:14 Martin Johansson
Bra poäng! Jag tror stenhårt på Janne Anderssons förmåga att reda ut den här soppan. Tyvärr känns det som att vi har lite för dålig spelarmix för tillfället. Det är bara att hoppas att Janne A kan göra underverk med en något ”felsammansatt” trupp.
4 april, 2010 @ 23:45 Magnus Börjesson
Rapporterna från matchen betonar inte nog mycket den hårda vindens betydelse. Som jag ser det så var den i princip hela skillnaden mellan halvlekarna. ÖIS hade nämligen inget nämnvärt passningsspel före paus heller. Anfallsspelet gick ut på att slå en lång från backlinjen upp mot Ken och Alvaro. I första halvlek nådde dessa bollar fram, i andra gjorde de det inte. Därmed försvann ÖIS hela spel och bollinnehav. Dock skall sägas att det i första faktiskt också anades en gnutta spel upp längs högerkanten på Anderberg, som trots att han var ganska rostig ändå gjorde sig spelbar. I andra halvlek, med Jakob Olsson, hände det inte mycket där (heller) längre.
Jag är inte fullt lika negativ som Martin till Valters insats. Han visade i alla fall snabbhet, t ex när han vid ett tillfälle lekande lätt sprang i kapp en Boisare som var på väg mot ett friläge. Åtminstone om man jämför med våra övriga mittbackar är Valter fortfarande en vinthund. Att han sedan är rejält rostig är en annan sak. Och någon ledare i backlinjen är han inte, har aldrig varit och kommer aldrig att bli. Den rollen måste Robin ta på sig.
Planen var löjligt mjuk, det kändes som att gå i en höjdhoppsmatta. Det dröjde heller inte många minuter efter avspark förrän den började övergå i nyplöjd potatisåker. Och så blåste det som sagt, hårt i planens längdriktning. Den kombinationen av förutsättningar innebar att det egentligen inte gick att spela varken efter backen eller i luften. Vi bör alltså inte överskatta vikten av hur det såg ut rent spelmässigt i dag. Dock skall sägas att BoIS fläckvis lyckades prestera fint passningsspel ändå. Och resultatet som sådant går inte att snacka bort. BoIS var bättre i sin motvind än vi var i vår, och framför allt mycket bättre i sin medvind.
Dagens positiva besked:
Robin Jonsson. När Martin säger ”helt djävla strålande” så är det en underdrift! I alla fall i första halvlek, där han var rent magnifik. Dock underlättar det väl rimligen för en mittback när alla motståndarnas lite längre bollar fastnar i motvinden och blir för korta…
Seb Johansson. Jag var orolig för honom efter hans bleka insats mot Torslanda. Det är jag inte längre, nu är han i gammalt gott, hårt slag igen.
Markus Anderberg. Han behöver förstås lite mer matchning, men han är klart att räkna med redan nu, och kommer att göra mycket nytta under säsongen.
5 april, 2010 @ 12:12 Martin Johansson
Jag vill inte tilldela vinden allt för mycket betydelse av en anledning. Landskrona behärskade spelet i motvind bra mycket bättre än vad ÖIS gjorde. I första halvlek, när ÖIS hade medvind, lyckades man inte alls skapa samma tryck som BoIS gjorde i den andra halvleken, när de hade vinden i ryggen. Det var stor skillnad i uppträdande mellan de två lagen. BoIS var hungrigare och mer välorganiserade än ÖIS. ÖIS såg tunga och oinspirerade ut. Inga spelalternativ förutom den långa bollen upp på Santos eller Fagerberg.
Under den första halvleken lyckades i alla fall BoIS etablera spel på ÖIS planhalva vid ett antal tillfällen, något ÖIS misslyckades med under den andra halvleken. BoIS hade dessutom ett fungerande passningsspel och kunde sätta ihop ett antal fina kombinationer. Dessutom hade man spelare som klarade av att utmana en-mot-en och göra sin gubbe. Jag såg inte en Öisare som lyckades med det (OK, en kraftig överdrift men det var en viss skillnad mellan de två lagen). ÖIS hade sina omställningar men inte så mycket mer.
Samtliga mål i matchen kom i ”medvindsmålet” och i samband med fast situationer:
0-1 Frispark från vänsterkanten.
0-2 Frispark från mittlinjen som leder fram till en straffspark för ÖIS.
1-2 Frispark från vänsterkanten.
2-2 Hörna från höger.
2-3 Hörna från höger.
Precis som Hox skriver här nedanför får vi nog räkna med leråkrar, regn och vind i ett par månader till. Det gäller för ÖIS att få spelet att fungera även då. Annars kommer vi tappa många viktiga poäng.
Avslutningsvis, i går var det just Valter som styrde hela försvarsslinjen (tillsammans med Bengtsson). Det var Valter som gapade och skrek om linjen och vilka positioner man skulle ha. Robin var i stort sett knäpptyst. Det är i alla fall så jag minns det. Robin leder mer genom sitt spel och inte så mycket genom kommunikation. Där kan han definitivt utvecklas.