Sent skall syndaren vakna…

Sent skall syndaren vakna, somna om och vakna igen.

Här kommer jag efter månader av tystnad och visar mig först när det finns något att gnälla på. Hur kan jag med det? Vem tror jag att jag är. Ja, vem vet. Jag är iallafall jävligt besviken efter dagens match.

Glad i hågen går man till Gamla Ullevi. Äntligen ledig från dagens bestyr och man vill bara insupa lite ÖIS-fotboll i all sin enkelhet. Nederlaget mot GIFarna har man sedan länge lagt bakom sig. Vetskapen om att spelarna har fått en välförtjänt semester gör att man hoppas på en nytändning och någon form av ”nystart” i ett ganska hackande ÖIS hittills. Iallafall om man nu har som mål att gå upp i Allsvenskan i år.

Första halvlek. Man står som en idiot och beskådar spektaklet på plan. ÖIS-spelarna står och stampar på samma plats och på sina positioner och är hjälplöst sist på många andrabollar. FC Trollhättan spelar inte bra, men lyckas ändå på något sätt manövrera bort ÖIS från straffområdet. Det ser fruktansvärt tafatt och uppgivet ut på sina håll. Som om spelarna i ÖIS trodde att FC Trollhättan var ett besegrat lag redan vid lunchtid idag. Den sista berömda offensiva tredjedelen av plan är oduglig och ÖIS har i stort sett inget farligt alls för Trollhättans målvakt att ta itu med. 2 misstag senare så ligger ÖIS under med 0-2 och så blåser domaren av halvleken. Det är vad man kommer ihåg av den halvleken i stort sett. Martin Johanssons SMS-svar till mig under matchen talar sitt tydliga språk för hur man kände ”Jag finner inga ord”.

Misstagen ÖIS gör vid båda målen är riktigt horribla. Det får inte se ut så i ett försvar om man har som ambition att vara ett topplag. Att Peter Abrahamsson tappar bollen vid Trollhättans 2:a mål må vara hänt. Han har inte gjort allt för många sådana dyrköpta misstag än i ÖIS-tröjan och jag har bara väntat på när det skulle ske med tanke på Abrahamsson något tveksamma spel i luftrummet. Men men, en gång är ingen gång och ÖIS borde ha gjort mål innan dess till vår målvakts försvar.

Andra halvlek. En eloge till Janne Andersson som byter ut Ken Fagerberg i halvtid. Ken är helt under isen formmässigt och bör bänkas f o m nu. Hela halvleken är ett bevis på att övertron på vårt ”givna” anfallspar Santos och Ken kan bli vårt hårda fall om vi inte tänker till. Santos blev förvisso skadad i slutminutrarna i första halvlek, men om jag hade varit Janne A så hade jag bytt ut honom också i halvtid oavsett. Ken och Santos är exakt samma speltyper. Tunga och starka, men bjuder knappast backarna på några snabbare löprundor. Vi behöver inte bara styrka, vi behöver snabbhet också. Att Luka kommer in istället för Santos är rena balsamet för själen i den ångest man upplevde i paus medan man smuttade på Gamla Ullevis för dagen riktigt garvsyriga kaffe. Att flytta upp Anklev i anfallet och vad resultatet sedan blir vittnar ju om var den mannen passar bäst. Hans obarmhärtiga glidtacklingar som sista man som back är helt euforiskt underbara att få se men det är hans snabbhet offensivt som är hans stora styrka. Det bevisar han idag. Som back vägar Anklev ibland väldigt lätt, men som anfallare får backarna sällan grepp om honom- Där är hans längd och snabbhet perfekt. Ekvationen är enkel. Han skall spela oftare i anfallet. Så är det bara.

Luka + Anklev i anfallet = Kött och potatis i det Allsvenska köket. Lite gräddsås på det i form av hur jävla bra de kompletterar varandra och lyckan är fullkomlig. Dem två ihop är stekheta. Mums!

Tack vare Jannes coachning och lagets samlade skärpning så lyckas man ju hämta in det stora underläget till 2-2. Luka PANG! Som han gör det! Man njuter… Anklev PANG! Vilken iskall lobbnick! Man tror inte det är sant. Så långt allting gott. Men så händer det igen. Ett misstag som kostar så mycket som ännu ett baklängesmål. Det är för billigt! ÖIS trummar på och visst blottar man sig bakåt i den forceringen som sker, men det får inte bli såhär. Som tur är så lyckas man få till det i slutminutrarna av andra halvlek och det är Anklevs förtjänst. Rätt man på rätt plats med rätt touch på klacken. PANG! I grevens tid.

Vi går hem ifrån arenan idag med knapp heder i behåll. Som ÖIS uppträder i första halvlek så skäms man. Tyvärr visar man idag en tendens som jag inte tycker mig se i andra lag som faktiskt är vinnarlag, hur man nu kan definiera något sådant. Man visar iallafall orörlighet, och en fruktansvärd nonchalans. Det håller inte. Man måste vara 100% skärpt inför varje match och ta varje match som om den vore avgörande för hela säsongen. Först då kan man prata om vinnarlag. Förutom en trampande och kämpande Zavadil i första halvlek så fanns inte mycket att glädja sig åt. Det var för uselt helt enkelt. ÖIS måste upp många pinnhål och förstå att det är mot de sämre lagen man MÅSTE vinna om det överhuvudtaget skall bli snack om att gå upp. Årets upplaga av Superettan är väldigt jämn och svajig. Så är det. Men det här var ingen match där FC Trollhättan skulle ha ett skit att säga till om. ÖIS borde ha malt ner dem i första halvlek redan. Beviset för att det är möjligt är ÖIS andra halvlek då Trollhättan är rejält tillbakapressade i stort sett hela tiden förutom några farliga kontringar.

Nej. Dagens mach blev konstig. ÖIS hämtar upp ett 0-2 underläge och det gör man på ett mycket fint sätt. Man blir givetvis glad över att laget revancherar sig och hur spelare som Anklev och Luka utmärker sig jämfört med de spökbleka Ken och Santos. Dock förtas hela den glädjen när man inser vilket motstånd man ställdes inför idag samt de misstag som leder till baklängesmålen. Hade det varit Manchester United ÖIS hämtade upp underläget från så hade det varit fantastiskt. Nu mot FC Trollhättan så var det mest en lättnad att vi lyckades knipa en poäng till slut i en mach man trodde ÖIS skulle vinna. Vi borde ha vunnit på ett övertygande sätt idag. Det var mina förväntningar på laget och matchen. Istället lyckades vi med blotta förskräckelsen hitta hem i slutminutrarna. Nej, det duger inte i det stora hela.

Jag förutsätter att Janne Andersson fortsätter med den 11:a som han avslutade matchen idag. Möjligen är Robin Jonsson tillbaka och han får mer än gärna ersätta Tommy von Brömsen på mittbacken efter att han fick ta klivet in då Dennis Jonsson blev skadad. Vi får givetvis hoppas att Dennis skada är av den lindrigare arten. Sen tycker jag inte det är fel att låta Adam Eriksson starta istället för Tommy på vänsterbacksplatsen. Tommy gjorde inte en av sina sämre insatser idag men det går inte en match utan att han gör en eller flera mycket märkliga beslut som håller på att kosta eller kostar oss dyrt. Adam borde få chansen igen för jag tycker mig se en bättre inläggsfot hos Adam än hos Tommy som bara tycks kunna skjuta högt med backspinn.

Nästa match blir inte fullt lika enkel på pappret. IFK Norrköping borta är en mardröm med tanke på vad vi fick se i första halvlek. Det gäller att ÖIS kommer ut på plan taggade upp till hårfästet för att det skall gå hem. Nu är det upp till bevis om vi skall prata om Allsvenskan.