Joakim Geigert 1:4

Min grundtanke när jag kontaktade Joakim Geigert var att få fram vad han sysslade med precis innan han hamnade i ÖIS. Vad han hade för grundsyn på att arbeta i en klubb som var nykomling. Hans bakgrund som Djurgårdare var relativt välkänd, men visste vi hur det gick till och visste vi sanningen bakom Hagge och Gais?
I denna första del, av fyra, får vi ta del av bakgrunden. Detta med Joakims egna ord.
Med hänsyn till viktiga detaljer som dök upp och vissa följdfrågor som ställdes under samtalets gång leddes vi vidare in på lite djupare vatten. Mer om det i senare artiklar – kände ganska snabbt att det var stört omöjligt att klämma in allt i ett och samma verk.

Bakgrund

Joakim Geigert och ÖIS. En ohelig allians i balans

Varför ÖIS kan man fråga sig? Jag är född Djurgårdare och min pappa hade i alla dessa år varit en känd ambassadör för Gais? En del trodde väl dessutom att jag också var grönsvart?
Det hade ju varit ganska naturligt med tanke på min pappa. Men vad många inte vet är att det var just pappa som skrev in mig i DIF när jag föddes. Jag är ju född i Stockholm.
Under min uppväxt, gick vi ofta på Stadion och Hovet och tittade på mina hjältar, som även då var pappas.. Det var först vid flytten till Göteborg som han tog till sig ett lokalt lag. Det blev Gais för hans del.
Jag hade inte den kollen som elvaåring. Utan klamrade mig envist fast vid min blårandiga tröja på den nya skolgården. Något jag är stolt över idag.

Kanal Lokal

Under senhösten/vintern 2008 var jag inne på mitt tredje år på Kanal Lokal. Där jobbade jag som programledare/redaktör/producent för bl.a. Klubb-TV Gais, IFK Göteborg, Frölunda Indians och Kopparberg FC.
Dessutom gjorde vi en direktsänd daglig show som hette Göteborg Idag. Jag trivdes bra och vi hade bra flyt i våra produktioner. Och dom var mycket uppskattade bland våra tittare.
Vi hade under den sista tiden på kanalen ambitioner att även knyta till oss Sävehof, ÖIS och BK Häcken till vår Klubb-TV. Men bolaget hade ekonomiska svårigheter och det började allt oftare viskas om nedläggning.
ÖIS
ÖIS hade precis börjat sina förberedelser inför comebacken i Allsvenskan. I samband med dessa blev jag kontaktad av min gode vän Marcus Allbäck som undrade om jag var intresserad av att jobba med ÖIS. Detta var strax efter nyår.
Klubben stod inför ett sportsligt vägskäl och det saknades kompetens inom media och kommunikation till den resan. Dessutom fanns en ambition att kunna använda de nya mediala verktygen på den nya arenan.
Jag har i hela mitt liv älskat fotboll och allt runt omkring och tajmingen var löjligt bra med tanke på Kanal Lokals kommande nedläggning.
ÖIS var spännande vid den här tidpunkten. Tillbaka i finrummet med Mackan i laget och en helt ny arena som bara stod och väntade på festen. Hur skulle man kunna tacka nej till att jobba med en sådan produkt?
Det fanns liksom inte.

Hjärta och arbete

Många kan tycka att det skall finnas ett hjärta till den klubb eller förening man jobbar med och visst kan jag hålla med om det till en del. En lika viktig del är ändå utmaningen och kärleken till det man gör. Att få jobba med en allsvensk klubb var en dröm och nu fick jag en chans att förverkliga den.
Efter ett andra möte med Marcus, där även Ulrika Rosén och Lars Ranäng var med, förklarades vad ÖIS efterlyste till sin comeback i högsta serien. Jag sov på saken. Åkte upp till gården dagen därpå och tackade ja till erbjudandet.
Vad hade jag gett mig in på? Hur skulle alla runt omkring reagera på att jag skulle börja arbeta och kanske förändra en hel del rutiner i deras hjärtas klubb?
Vad förväntades av mig? Hur skulle laget, fansen, ledningen, veteranerna, patronerna ta till sig sin nya medarbetare?
Jag visste vad jag ville göra i alla fall…

Fortsättning följer.