Tid för hämnd mot Degerfors

En minst sagt central del i de rapporter jag skriver dagen innan matchdag är genomgången av förmiddagens träning. Tyvärr faller den biten idag bort. Missförstånd, glömska och lite för tidiga bussar satte käppar i hjulet. Så som det ibland blir.

Det utrymme som skulle innehållit iaktagelser från gräsplanen på ÖIS-gården hade jag istället tänkt fylla med lite tankar om matchen i Varberg i torsdags.

Spelmässigt bättre?

Mycket av pratet efter matchen har handlat om domaren och  att ÖIS ”spelmässigt gjorde en bra match”. Personligen vänder jag mig emot åsikten att man kan göra en bra match spelmässigt när försvarsspelet, som är en central del i spelet fotboll, ser ut som det stundtals gjorde mot Varberg så är jag ganska svårt att hålla med er som påstår att spelet var bra.

Jag förstår däremot vad ni menar. ÖIS höll, i anfallsspelet, i bollen och fördelade den sinsemellan på ett sätt man inte gjort på väldigt länge. Trots Jakob Lindströms tidiga uttåg ur matchen klarade man av att hålla uppe mittfältet och rulla boll. Om man är lagd åt det mer negativa hållet, vilket jag då och då är, så kan man se ett problem i bolltrillandet.

Det är inte första gången ÖIS för spelet och äger mycket boll samtidigt som man blir väldigt sårbara bakåt och inte skapar allt för många målchanser. Visst, jag har flertalet gånger tidigare påtalat att ÖIS borde spela mer efter marken och använda mittfältet för att transportera upp bollen i anfall och ur det perspektivet var detta ett framsteg. Däremot vet jag inte om man klarar av det.

Det är varken enkelt eller riskfritt att byta från en så tydligt omställningsorienterad spelidé börja föra spelet. Man har en tendens att luras in i fällan mot lag som Varberg. Det såg precis likadant ut när Gais for till Halland för att möta Varberg i premiären av årets superetta. Gais rullade boll tills Varberg bröt och kunde ställa om och göra mål. Med vindsnabba yttrar och en stekhet Gabriel Altemark längst fram var man vanvettigt effektiva.

Med det sagt menar jag inte att ÖIS borde lägga alla planer på att bli spelförande åt sidan. Inte alls. Men att påstå att det spelmässigt såg bra ut i Varberg var direkt felaktigt. Man såg betet, svalde det och drogs med i en väldig fart den här gången.

Anfallsglada Degerfors

Med det skrivet släpper jag för ett litet tag matchen i Varberg och blickar framåt mot morgondagens klassikermöte. Degerfors är likt ÖIS en institution i svensk fotboll som är lika självklar som Hasse Björnestöl. Klubben har dock på senare år blivit fast i superettan. Senast klubben låg i allsvenskan var 1997. Med undantag för en kortare sejour i Division 1 för några år och en tids serieledning 2011 sedan har man hållit sig i mitten av superettan i flera år nu och förra året klarade man sig precis undan kvalspel i den sista omgången av superettan till Falkenbergs stora förtret.

Det som var ÖIS problem i matchen mot Varberg har under delar av säsongen varit även Degerfors problem. När man mötte Gais på Gamla Ullevi i den andra omgången var Degerfors i perioder det spelförande laget. Detta blev då lagets fall då de grönsvarta vann med 3-1. Utan att ha sett allt för mycket av Degerfors IF 2013, känns det som ett lag som passar ett ÖIS vars främsta styrka är omställningarna. Om man dessutom lyckas ta lite av det passningsspel man stundtals visade upp mot Varberg och smälter ihop det med den frenesi och det tempo man hade i matchen mot Landskrona.

Omkastningar i startelvan

Avstängningar, skador och ett späckat spelschema har gjort att man under de senaste matcherna fått möblera om i startelvan. Ricky Yarsuvat är avstängd i söndagens match och därmed måste det in en ny spelare bredvid Emil Karlsson längst fram. Dessutom är Adam Rosén helt återställd och sägs ta en plats i startelvan imorgon. För de som tvekade på Jakobs status efter matchen i Varberg så kan ni vara lugna. Jakob är tillbaka.

Med den infon förmodar vi att det blir en startelva imorgon som ser ut på följande vis:

Ja, ni ser rätt. Mycket lutar åt att det blir Johan Hedman som startar vid Emil Karlssons sida. Med Ricky indisponibel säger våra källor att det blir Hedman istället för Oskar Wallén. Oskar har kanske fått sina chanser tillräckligt länge för att nu få sitta av lite tid vid sidan om. Johan Hedman verkar dessutom vara en spelare som Hans Prytz gärna använder så fort han kan. Hedman har jobbat till sig ett förtroende under lång tid och hans idoga slit har lönat sig.

Att Tobias Bratt får chansen på chansen på kanten igen grundar jag på att han inte direkt gjorde bort sig senast och verkar ha ett stort förtroende från tränare Prytz. Om det är rätt eller ej väntar jag med att döma tills Bratt har fått några fler matcher.

Johan Lundgren deltog inte under dagens träning och det finns en liten risk att han missar matchen imorgon till följd av sjukdom. Om det skulle vara så att Johan inte kan starta finns tre alternativ. Antingen flyttar Sebastian Ohlsson in och ersätts av valfri yttermittfältare eller så sätts Filip Holländer in i Johans ställe i ett rakt byte. Eller det sista alternativet som är att flytta ned Johan Hedman och sätta in Oskar eller Henrik Carlsson bredvid Emil Karlsson på topp. Det sista känns i nuläget mest troligt.

Ta med dig mor och ta dig till Gamla Ullevi!