Felix Jonsson

 

Det har gått en vecka sedan matchen mot Norrby IF på Gamla  Ullevi där ÖIS tillslut kunde ta med sig en vinst. Det råder delade meningar kring huruvida den matchen var en väl genomförd match från rödblått håll eller inte. Ett som är säkert är dock att det fortfarande är en lång väg att gå för vårt kära sällskap.

Ett steg på den vägen går ut till Frölunda och Ruddalen. Som ni säkert redan läst så innebär detta att det blir en gemensam spårvagnsresa för alla ÖIS-are som utgår från Valand. Som Jonathan skrev igår så är Flying Scotsman öppen från klockan 13.00 och klockan 15.52 avgår spårvagnen mot Frölunda. Mer info detta hittar ni i Jonathans artikel eller på Amoretfides.se.

Nog om resan dit även om vissa säger att det är den som är målet så är det ändå en match som ska spelas och således också en trupp som ska tas ut till denna match. Tillhör gör även att det hålls en träning dagen innan det ska kickas boll på allvar. Den träningen hölls idag med anledning av söndagens underlag på plast och troligtvis har större delen av veckans träning förlagts till just plastgräset, eller konstgräset om ni så vill. ÖIS är ju nämligen ett av få lag i denna serien som har förmånen att kunna förbereda sig på att spela både på konstgräs och naturgräs.

Förmodligen så kan ni vid det här laget hur upplägget ser ut för en träning dagen innan match under Hasse Prytz ledning så jag antar att jag kan gå vidare till vad som faktiskt hände. Okej?

Bra.

Traditionsenligt så kan vi börja med att ta oss en titt på skadeläget i truppen. Glädjande nog så är det faktiskt inga större problem med skador i truppen i nuläget. Något som egentligen är ganska ologiskt då ÖIS denna säsong har en av de minsta trupperna man haft på ganska länge. Med all form av ÖIS-logik så borde ju halva laget cykla som vettvillingar på varsin motionscykel samtidigt som konstgräset är till hälften fyllt av juniorer som springer livet ur sig för att kunna ersätta diverse nyckelspelare som gått sönder.

Så är dock inte fallet, och det ska vi allesammans vara oerhört tacksamma för. Dock finns det ett litet men ganska så dystert och mörkt moln på den i övrigt klarblå himlen. Markus Anderberg, som idag befann sig inne i gymmet större delen av träningspasset och enbart vågade sig ut mot slutet, dock iförd joggingskor. Det är så otroligt tråkigt att Markus Anderberg aldrig blir så frisk att han kan visa upp vilken otrolig talang han har. Nu tycks han alltså, efter att ha varit på väg tillbaka till matchform återigen ha gått sönder.

Med risk för att jag är helt ute och cyklar och säger något som inte alls stämmer så känns det nästan som att Markus Anderbergs tid i ÖIS börjar lida mot sitt slut om det är så att han har dragit på sig en allvarlig skada igen. Jag hoppas att det bara är en förkylning eller liknande men känslan är inte den, tyvärr.

För att hoppa till en lite gladare nyhet så var David Björkeryd återigen tillbaka i spel efter att ha missat förra veckans match mot Norrby. Av allt att döma så är han helt fit for fight och kommer också att ingå i truppen till morgondagens match. Man måste ändå säga att David Björkeryds skademönster är aningen märkligt då han sällan är borta längre perioder men då och då är borta en enstaka match. Känner han efter för mycket?

Något som under träningen gjorde iallafall mig aningen konfunderad var när det under slutet av träningen, som vanligt tränades fasta situationer. Jag tänker som vanligt inte skriva något om hur det såg ut och eventuella varianter eller liknande, då vi inte skriver om sånt. Men något som fick mig att reagera en aning var att Fredrik Andersson fick ovanligt mycket tid i målet. Peter såg dessutom inte riktigt så alert ut om han brukar. Varför har jag ingen koll på men risken finns att det är en skadekänning och då är det bättre att låta Fredrik får förtroendet.

Om det skulle vara så att Peter inte är helt kurant så ser jag ingen som helst anledning att han ska starta. Det hade enbart sänt fel signaler till Fredrik Andersson som är en duktig målvakt och stundtals under dagens träning såg oerhört laddad ut och stundtals spelade riktigt, riktigt bra och stod för några riktigt vassa parader.

Men som sagt, ingenting är säkert, Peter kan mycket väl starta imorgon. Känslan under träningen var dock att så inte är fallet.

I anfallet tyder det mesta på att det är Johan Hedman som får förtroendet bredvid Emil då Filip Holländer som förra matchen huserade i anfallet förmodligen flyttas ned då Sebastian Johansson är avstängd efter att ha dragit påsig sitt tredje röda kort för säsongen hemma mot Norrby.

Yttermittfältsplatserna däremot är aningen osäkra då det står mellan, Björkeryd, Tommy Lycén och Johan Pettersson i kampen om vilka som startar som yttrar. Dock gjorde både Tommy och Johan bra ifrån sig senast mot Norrby och det med David Björkeryd ganska färsk tillbaka från skada så är det en liten fördel Tommy och Johan.

I backlinjen är det troligtvis inga större överraskningar utan de som startade mot Norrby kommer även att starta på Ruddalen.

Startelva om Peter Abrahamsson är skadefri:

Om vi avlslutningsvis ska ta oss en titt på vilket lag Utsiktens BK är. Som en del kanske redan vet så finns det en hel del ÖIS-kopplingar i laget. Henrik Nikkilä som inför säsongen anslöt till Utsikten från Oddevold tillhörde ÖIS i början av 2000-talet men fick aldrig något större genombrott.

Även Erik Svensson och Martin Dohlsten vi alla säkert minns från säsongen 2008 bland annat tillhör även de numera laget.

Erik Berthagen som är fotbollsfostrad i sällskapet och som ett tag ryktades vara på väg till ÖIS under försäsongen från Gais valde istället Utsikten dock sägs det att han inte riktigt varit så lyckosam som många hade hoppats utan istället fått sitta på bänken till förmån för Felix Sehlström

Felix Sehlström som så sent som i februari spelade för ÖIS i matchen mot Gais på ett svinkallt Valhalla. Efter det valde han dock att istället ansluta till ”Kiken” för att få lite mer speltid och förtroende. Ryktet säger att ÖIS ville behålla honom men att han valde att lämna för att få lite mer speltid. Ett beslut som man måste respektera.

Ett annat beslut som jag innerligt hoppas att alla respekterar är Anton Hyséns beslut att komma ut som homosexuell. Johan Gellerman var inne på ämnet i sin text på amoretfides.se men jag vill ytterligare understryka att det hade varit en skam för sällskapet om det skulle sjungas eller skrikas något om detta under matchen.

Kalla mig PK eller moralkärring eller vilket annat valfritt Flashback-uttryck ni vill. Men jag tycker faktiskt inte det är okej att hetsa någon för något så privat som personens sexuella läggning. Att sjunga om att han är sämre än farsa: Okej. Att sjunga om att han är med i Let’s Dance: helt okej. Att däremot gå in på Antons sexuella läggning är faktiskt inte okej.

Tycker i alla fall inte jag. Och jag kände att det kunde vara på sin plats att understryka.

Nu blev avslutningen av denna texten aningen trist, men imorgon är det sällskapet som spelar. Och då är det fest!

 

Derbytorsk

 Inlägg av kl 22:00  Tipselit
Maj 172012
 

Det blir inte alltid riktigt som man väntat sig. Allt var som upplagt för en riktigt bra match på ÖIS-gårdens konstgräs denna torsdagsförmiddag. Tyvärr blev det inte alls så roligt som det kunde ha blivit. För det första var vädret allt annat än inbjudande och regnet föll under större delarna av de 90 minuterna som det kickades boll på. För det andra var det riktigt kallt. Och för det tredje så blev slutresultatet allt annat än tillfredställande.

Det började dock ganska bra och ÖIS tog ganska omgående tag i matchen. Det hela blev inte sämre av att IFK Göteborgs nummer 10 Muhamed Dizdar får ett rött kort efter vad som ser ut som ett bråk med ÖIS rivjärn och mittfältsdymano Daniel Carlsson. Att Daniel Carlsson är den som är inblandad i smågruff och smärre bråk som detta är inte speciellt förvånande då Daniel är en av lagets hårdaste spelare som sällan håller igen i närkamperna. Ett beteende som sällan är speciellt uppskattat av motståndarna, så inte heller denna gången.

Efter utvisningen tar ÖIS-arna tag i matchen och de blåvita är faktiskt inte äns nära att få in bollen under den inledande halvleken. Då och då försöker man sig på att med en långboll vända spelet, men utan resultat.

Tyvärr lyckas dock inte ÖIS-arna skapa speciellt mycket heller. Alexander Jeremejeff och Henos Musie har varsitt skott från distans som går någon meter utanför men mer än så lyckas man inledningsvis inte skapa.

Trots ett stort spelövertag så kommer inte det första målet i matchen på en fin kombination utan istället är det på en fast situation som ÖIS lyckas ta ledningen. Daniel Carlsson som i inledningen var inblandad i disbyten som fick en blåvit spelare utvisad får förtroendet att slå en frispark i på högersidan strax utanför straffområdet. Och han gör det bra! Inlägget träffar en pannan på Oskar Kivilo som stormar fram vid den bortre stolpen och kan ge ÖIS ledningen.

Efter målet kan ÖIS-arna fortsätta med det fina spel man hade innan målet men lyckas inte skapa några större farligheter under resten av den första halvleken men kan ändå gå till paus med en ledning och med ett motståndarlag reducerat till tio man. Det såg med andra ord ganska bra ut. Med betoning på såg.

Efter pausen raseras dock allting. Om det såg ut som att ÖIS hade matchen som i en liten ask i första så tog någon den asken, hoppade på den några gånger och tog det som var i för att sedan sno cykeln och sticka iväg skrattandes. Eller iallafall något i den stilen.

Ganska omgående i den andra halvleken kunde blåvitt ta kvittera och efter det går tåget väldigt fort. 1-2, 1-3 och tillslut blir det 1-4.

Visserligen kommer ÖIS:arna tillbaka en aning i slutet och en reducering är ganska nära men det samlade intrycket av matchen är ändå att ÖIS:arna efter sin starka första halvlek skulle tagit hem detta. Vad det är som gör att det inte riktigt håller hela vägen in i kaklet är svårt att peka på. Bristande inställning menar vissa, dålig fysik menar andra. Hur som helst så har denna säsongen inte börjat speciellt bra för Tipselit Äldre.

Nästa helg bär det av till Sölvesborg och möte med Mjällby AIF, känslan är att det är dags att börja plocka vinster för Tipselit Äldre snart.

***

Allt var dock inte värdelöst denna bistra torsdag. En glad nyhet kom i pausen av matchen då det blev officiellt att säsongsinledningens största positiva överraskning Filip Holländer kritat på ett nytt kontrakt som innebär att han iallafall inte kommer att lämna klubben gratis förrän efter säsongen 2013.

En del undrar varför kontraktet han skrivit på inte sträcker sig längre än över en och en halv säsong. Jag själv har inte heller någon aning men en gissning är att med tanke på att man i nuläget räknar med att gå upp så vill man inte knyta upp sig på för långa kontrakt beroende på vilka nyförvärv som görs inför nästa säsong och hur detta påverkar den nuvarande truppen.

Det kan också vara så att Filip Holländers kontrakt eventuellt kommer att förändras ifall det skulle bli superettan nästa år och man ser därför ingen anledning att skriva ett längre kontrakt då detta ändå kommer att omförhandlas nästa år. Men vad vet jag?

Det enda jag vet är att det känns riktigt bra att en spelare som Filip Holländer får ett kontrakt som sträcker sig över nästa år.

Derbydags!

 Inlägg av kl 22:44  Tipselit
Maj 162012
 

När Öis spelar är det fest, och då dansar man ringdans.

Det är inte bara A-laget som spelar derby denna veckan. Imorgon (Torsdag) är det dags för det första derbyt denna veckan. Tipselit Äldre spelar sitt tredje derby på tre veckor. Efter att ha vunnit mot Gais och förlorat mot BK Häcken är det nu dags att ta sig an IFK Göteborg. Bara det är skäl nog att bege sig till ÖIS-gården och ta sig en titt.

ÖIS ligger just nu näst sist i tabellen strax före Degerfors som än så länge är helt utan poäng. De inledande matcherna gick riktigt trögt för de unga ÖIS-arna och det dröjde alltså ända till den femte omgången innan man kunde ta sin första poäng. Den poängen togs visserligen inte mot vilket lag som helst utan det var mot ett Gais som hade inlett starkt. ÖIS-arna tog därför på sig ansvaret att plocka ned gossarna från torpet på andra sidan motorvägen på jorden.

Men denna gången är det alltså IFK Göteborg som ska besegras. Blåvitt ligger två placeringar nedanför Gais i tabellen och har hittills under säsongen samlat ihop åtta poäng, under säsongen har laget varit ganska ojämna om man ser till resultat. Ett utropstecken bland de blåvitas matcher är en 7-0 vinst som man tog mot Degerfors. Men det finns även bottennapp som 5-0 i baken mot Helsingborg.

Med andra ord kan det gå hur som helst men en ÖIS-vinst är alltid närmast till hands. Så tveka nu inte på vad du ska befinna dig klockan 13.00 imorgon. ÖIS-gården is the place to be!

 

Likt förra årets första möte med Norrby IF så slutade även detta med en 3-1 seger. Då sågs segern som en kraftdemonstration av många, men denna gången var det väl i ärlighetens namn inte en av de mest välspelade matcherna vårt kära sällsap gjort den senaste tiden. Kanske säger det något om ÖIS 2012 att vi inte är nöjda heller efter denna matchen, när ska vi bli nöjda? Det har under år 2012 spelats 16 matcher där ÖIS har varit det ena laget. Ganska få av dessa har spelet sett riktigt bra ut. Ändå har endast fyra matcher av dessa förlorats.

Kanske har jag för höga krav men jag tyckte inte att spelet var speciellt tillfredsställande denna gången heller. Men ÖIS vann.

Försvarsspelet, ett frågetecken 

Efter den miserabla förlusten på hemmaplan mot Norrby förra hösten så stod jag och Johan Orebäck några dagar efter matchen på en regntung gräsplan på ÖIS-gården och pratade med dåvarande assisterande tränaren Tomas Östlund om vad det var som gick fel i matchen mot Norrby. Tomas förklarade då hor evinnerligt trött han var på att man varenda gång som man förde spelet slappnade av i backlinjen och stod på hälarna när omställningen tillslut kom. Han förklarade hur han och Roberto varit oerhört noggranna i paus och innan matchen med att poängtera hur viktigt det var att vara på tå även om man som försvarare inte ställs på prov så ofta under matchens 90 minuter. Åndå gick det som det gick den gången. Inte ska vi väl gå på samma nit igen då?

Det som tidigare sett så vattentätt ut har de senaste två matcherna sett lite vingligt ut. Försvarsspelet mot Norrby såg stundtals okoncentrerat och lojt ut. David Leinar och Hannes Sahlin som tidigare varit säkerheten personifierade såg stundtals vilsna och inte oskarpa ut mot Norrby. Hannes som i inledningen sparkade hål i luften och var nära att ge Ibrahim Alushaj en autostrada hela vägen fram till Peter Abrahamsson var visserligen bra offensivt men kändes inte igen i sitt defensiva arbete. David Leinar hade en ovanligt dålig dag på jobbet defensivt och även om det sällan bara är en som kan lastas när två stycken missförstår varann men frågan är om inte just detta var David Leinars mål.

De fasta situationerna, ett utropstecken!

2012 års version av ÖIS är oerhört effektiva på fasta situationer. Efter fem matcher har det gjorts inte mindre än sju mål i samband med fasta situationer. Inte ens på Pavels tid var laget så oerhört effektiva på fasta situationer och det mina damer och herrar är tamejfan inget dåligt omdöme. Att dessutom ha gjort två frisparksmål efter fem matcher är sällsynt bra. På hela förra säsongen gjordes ett frisparksmål och det var i slutet av säsongen. Lyckas man utnyttja de fasta situationerna denna säsongen så kommer det vara oerhört nyttigt de gånger som spelet inte riktigt fungerar.

Det bör självklart nämnas i bedömningen av David Leinars match att betydelsen av hans huvudspel är monumental. På huvudet är David Leinar en klasspelare och det är något som måste utnyttjas till varje pris. Förra året gjorde han fem mål och om jag inte minns helt fel så var fyra av dessa på nick (rätta mig om jag har fel). Hans Prytz är ju självklart inte dummare än att han har insett detta och utan att säga för mycket så tränas det en hel del på frisparkar uppe på ÖIS-gården nu för tiden.

Ett nytt anfallspar

Startelvan blev inte riktigt som den som sambadefensiv presenterade inför matchen. Istället för ett femmannamittfält med Sebastian, Jakob och Holländer som innermittfältstrio så blev det den vanliga 4-4-2 uppställningen med Filip Holländer bredvid Emil Karlsson på topp. Det är ganska svårt att bedöma hur väl det fungerade. Visserligen gjorde båda anfallarna mål och det för första gången denna säsongen fast inget av målen var en frukt av något samarbete mellan de två. Svårt att bedöma deras insatser med andra ord. Fast samtidigt så gör de båda bra matcher. Fast Filip Holländer är på många sätt en fantastisk fotbollsspelare men någon spelare att söka med inlägg är han nog dessvärre inte än.

Emil Karlsson må vara ganska osynlig under större delen av matchen och skapar kanske inte så särskilt många målchanser. Däremot gör han en hel del annat jobb som han sköter alldeles ypperligt. Sedan Emil kom till klubben har han gjort stora framsteg med sin bollbehandling och han är numera många gånger bättre i spelet än var han tidigare varit. Därmed kan kan nu komma ner från sin anfallsposition och hjälpa till i spelet mycket mer än vad han kunde i vintras. Öisifieringen har gått som den ska med andra ord!

Sedan måste Emils mål såklart nämnas. Det målet själv, gör att hoppet för en uppflyttning denna säsongen växer. Att ÖIS till skillnad från förra året och många andra år inte faller ihop som ett korthus så fort som man släpper in en reducering utan istället kan punktera motståndarnas hopp ganska så omgående är otroligt skönt. Sedan är ju Emils mål en kraftdemonstration i sig och det visar väl i mångt och mycket hela syftet med värvningen av Emil Karlsson och vad som är ”grejen” med honom. För första gången på mycket länge finns en spelare i laget som kan göra det på helt egen hand om det så behövs och framförallt en spelare som inte darrar när det hettar till lite. Fem mål efter fem matcher talar väl på något sätt sitt tydliga språk. Emil är seriens bästa anfallare.

Sebastian Johansson

Den hänsynslöse och självklare Sebastian Johansson är tillbaka! Självklart fick han ett obligatoriskt gult kort i gårdagens match och är avstängd i matchen mot Utsikten nästa helg. Surt, men vill man ha det goda med Sebastian så får man nog också tugga i sig det som inte smakar lika gott. Sebastian Johansson är en grundbult i ett välfungerande ÖIS. Oavsett vilket spelsätt man vill använda så kommer Sebastian att behövas. Ska vi betsämma oss för att slå långt och grisa, så kommer Sebastian att vara viktig. Men även om man bestämmer sig för att vara ett spelande lag som etablerar spel runt motståndarnas straffområde så krävs det någon som Sebastian Johansson som bollvinnare för att kunna etablera spel.

När Sebastian är avstängd får vi troligtvis se Filip Holländer på innermittfältet igen, likt under försäsongen och även om man då tappar mycket av bollvinnandet, så fås i gengäld lite mer tempo och lite mer bollskicklighet. En förutsättning är dock att firma Holländer/Lindström klarar av det defensiva spelet också. Under försäsongen blev det stundtals lite för enkelt för motståndarna att springa igenom mittfältet tyvärr.

Sebastian Johanssons avstängning gör troligtvis att Hans Prytz återigen får stuva om i anfallet då Filip Holländer flyttas ned till innermittfältet. Detta öppnar upp för Oskar Wallén igen och efter att ha sett hans inhopp igår vågar jag återigen hoppas på den mannen. Bortsett från att han var nära att slå ett näst intill perfekt inlägg för valfri norrbyspelare att sätta pannan till så skapade han förvånansvärt mycket offensivt. Kanske är det dags att ge honom några chanser?

Maj 122012
 

Att ÖIS numera spelar en hel del matcher på söndagar har både goda och onda sidor. En ond sida är att träningen dagen innan börjar klockan 10.00, vilket innebär att det gäller att stiga upp på en tid som inte riktigt stämmer överens med den dyngsrytm som en person i min ålder har. Det går helt enkelt inte ihop.

Hårde Harald.

En god sida med lördagsträningarna är att lördagar är en ganska trevlig dag att befinna sig på ÖIS-gården på. Innan A-lagets träningen ens hade dragit igång så hann jag både ta mig en titt på Old-boysen som numera håller till på den nybyggda sjumannaplanen och P97 som spelade på den stora konstgräsplanen.

Kort sammanfattning av de båda träningarna: Old-boysen ser pigga ut, förvånandsvärt pigga. Kul även att Harald Treutiger är med och spelar igen efter sin hjärtinfarkt i påskas. Dock blev det inga mål för den gode Harald under den tiden jag tittade men det såg ut som att hade intagit en ganska begränsad mittbacksroll och därmed inte följde med så intensivt i anfallet.

97:orna däremot tränade bara anfall så där blev det desto mer mål. Under överinseende av Jonas Karléns bror Niclas drillades det inlägg och avslut. Även det såg ganska trevligt ut och även för P97 är det match under morgondagen. Blåvitt står på menyn och enligt tränare Karlén är chanserna ganska så goda. Laget har inlett säsongen med en vinst, en förlust och en oavgjord match. Vinsten kom i senaste matchen mot IFK Uddevalla med 2-1. Framåt!

Efter noggrant övervägande fick det ändå tillslut bli till att dra sig från både de äldre männen och pojkarna för att istället ta en titt på män i åldrarna 19 till 33 år. Ni får gärna kalla mig mainstream och förutsägbar med det fick bli så denna veckan också.

A-lagets träning inleddes som vanligt med blandade småhopp och andra fysiska övningar som numera är det normala under tränare Prytz. Eller rättare sagt under fysio Erik Nexborn. Frågorna inför A-lagets träning var ganska många, kommer Christofer Bengtsson spela mot Norrby? Vem ska spela bredvid Emil Karlsson i anfallet? Vem kommer göra träningens snyggaste mål? Men framförallt. Hur ska mål som det som laget släppte in i slutminuterna motverkas?

Om vi inleder med skadeläget så är var det bara David Björkeryd som saknades. Anledningen är okänd, förhoppningsvis rör det sig inte om baksidan av låret. Det var den baksidan som spökade för Björkeryd under hela förra säsongen och höll borta honom en hel del matcher. Skulle det börja igen så är det inte alls bra, inte alls bra.

En sak som är klar är i alla fall att det som hände i slutminuterna av matchen mot Sylvia får inte aldrig hända igen, ALDRIG!

Det budskapet var ganska tydligt. Efter uppvärmingen delades spelarna upp i två grupper där backarna och Sebastian Johansson tog plats vid det ena målet med Peter Abrahamsson i. Därefter hade Jonas Karlén en lång genomgång med spelarna och demonstrerade diverse olika scenarior. Tydligen har man i veckan lagt en hel del tid på att undvika att situationer som den när man släppte in det sista målet på inlägg mot Sylvia. Det Det har tittats på film, tränats, pratats om matchen och det ska bara inte hända igen.

Samtidigt som några spelare fick sota för gamla synder på ena sidan så tränades det anfallsspel på andra sidan och kanske kunde det ge svar på frågan om vem som kommer spela bredvid Emil i anfallet på söndag. Johan Hedman placerades på en kant tillsammans med Johan Pettersson i övningen och kan nog därmed räknas bort från anfallet mot Norrby. Kvar då som kombatanter om en plats bredvid den numera tofsprydda tibrosonen var Alexander Jeremejeff och Oskar Wallén. Den om imponerade mest av dessa i anfallsövningen var Alexander Jeremejeff. Men han är ju inte med i truppen.

Den ena hälften av bröderna Lindström målade x2

Övningen fortsatte och tillslut var det dags för tvåmålsspel och fortfarande hade det inte blivit någon klarhet i vem det skulle bli. Följande lag mönstrades i det påföljande smålagsspelet:

Lag blå: Peter Abrahamsson, Emil Karlsson, Jonathan Lindström, Alexander Jeremejeff, David Leinar, Pontus Otterstedt, Christofer Bengtsson, Johan Hedman, Sebastian Johansson

Lag väst: Fredrik Andersson, Jakob Lindström, Filip Holländer, Joakim Hall, Tommy Lycén, Robin Jonsson, Hannes Sahlin, Johan Pettersson, Markus Anderberg

Följande mål gjordes:

1-0 Jonathan Lindström viker in i bana från en position ute till vänster i planen och skjuter snabbt nere vid Fredrik Anderssons första stolpe.

2-0 Inte ens en minut hinner gå innan Jonathan Lindström gör ännu ett mål. Denna gången viker han in ungefär på samma sätt om på det första målet men halkar till denna gången men lyckas ändå få in bollen med en strumprullare bakom Fredrik Andersson.

2-1 Jakob hämnas på sin bror och tar emot en långboll i vänster innerposition ganska nära Peter Abrahamssons mål. Peter rusar ut men Jakob sig lugn och tar emot bollen snabbt och chippar i nästa rörelse den över den utrusande målvakten.

2-2 Efter en stunds stiltje i matchen kliver Jakob Lindström fram ännu en gång. Efter en stunds tumult framför Peter kan Alexande Jeremejeff vinna ett motlägg några meter framför mål och istället för att själv gå på skott när Peter rusar ut mot honom hittar han Jakob Lindström som kan rulla in bollen i öppet mål

2-3 För första gången görs ett mål av en spelare som inte heter Lindström i efternamn utan istället är det Filip Holländer som visar att krutet är torrt. Vid mitten av planen tar han emot bollen ute vid sidlinjen och rycker på sitt patenterade sätt inåt i banan och klappar till bollen med full kraft förbi Peter Abrahamsson i målet som inte har en chans att göra någonting utan bara kan titta på. Där hade ni det. Träningens snyggaste, helt klart!

3-3 Men inte ens Holländers kanon kunde döda matchen utan strax efteråt kliver Christoffer Bengtsson fram och tar emot bollen vid mitten av banan, håller i den en stund innan han slår en hård passning tvärs över planen till Sebastian Johansson som slår bollen till Johan Hedman hårt som kan slå in bollen i öppet mål.

3-4 Golden Goal tillämpas då matchen är oavgjord. Tommy Lycén avgör dock det hela efter en domarskanal om an lyssnar på det blåa laget. Det blåa laget är påväg att kontra när Fredrik Andersson tar en boll för långt ut (?) och kastar bollen till Johan Pettersson som spelar den till Tommy Lycén som kan med kraft avsluta upp i nättaket och avsluta matchen.

Efter tvåmålsspelet var det dags att träna hörnor som man av tradition gör dagen innan match. Detta skriver vi av princip ingenting om utan går istället vidare till den startelva som troligtvis kommer att mönstras mot Norrby:

Avbytare: Fredrik Andersson, Johan Hedman, Oskar Wallén, Joakim Hall, Jonathan Lindström, Pontus Otterstedt, Markus Anderberg.

Svaret på frågan om vem som ska spela bredvid Emil Karlsson ser ut att bli: Ingen. Eller Tommy Lycén och Johan Pettersson om du så önskar. Av allt att döma så blir det en 4-3-3 uppställning med Tommy Lycén och Johan Pettersson som yttrar. Det kan vara så att Filip Holländer flyttas upp som anfallare i en 4-2-2 uppställning men det där är bara en lek med siffror.

Om det nu är så att jag faktiskt har rätt så får vi nu för första gången det där innermittfältet med Filip Holländer, Jakob Lindström och Sebastian Johansson. Slitvargen och den defensiva klippan Sebastian Johansson tillsammans med den eleganta ”Registan” Jakob Lindström och riviga offensiva ”trequartistan” Filip Holländer kan bli ruggigt intressant. Är det någon gång som man ska kunna ta tag i spelet så är det med detta mittfältet.

Bengtsson is back! Foto: Patrik Boyton

Christofer Bengtsson ser ut att återigen få komma tillbaka in i startelvan efter sin skadefrånvaro. Ett välkommet tillskott även om Pontus Otterstedt på något sätt skött sin uppgift dåligt. Men att Christofer Bengtsson kommer tillbaka är alltid positivt, särskilt med tanke på den starka försäsongen han hade.

Norrby ska dock inte underskattas då det är ett väldigt kompetent och bollskickligt lag som ÖIS hade stora problem med stundtals när de två lagen möttes under försäsongen. Dock lyckades Norrby på sin hemmaplan inte skapa speciellt många lägen sett till det stora bollinnehavet.

Intressanta spelare att hålla koll på i Boråslaget är självklart de två före detta provspelarna i rödblått, Emilio Rossi och Ibrahim Alushaj. Båda är troligtvis otroligt sugna på att ta revansch och visa Prytz och ”Nacka” att dom borde fått varsitt kontrakt. Men vad gör det, just bring it on!

Se nu till att ta med så många ni bara kan till Gamla Ullevi imorgon. Syrianska hade 1700 stycken på läktaren hemma mot Gais under fredagskvällen. Den siffran ska vi slå, minst. Desssutom ska det bli sol imorgon, var vill man hellre spendera en solig söndag än på Gamla Ullevi? Nä jag vet inte.

Maj 072012
 

För att bli framgångsrik inom det mesta gäller det att lära känna sin fiende. Därför blev det en liten utflykt i solen till vackra och alltid lika inbjudande Valhalla som för dagen stod värd för matchen mellan Qviding FIF och IK Oddevold. På många sätt en orehört intressant match med ÖIS-ögon sett. Flera spelare med ett rödblått förflutet på planen och dessutom två lag som i allra högsta grad kommer att försöka ställa sig i vägen för ÖIS under säsongen. Så för er som inte var där av någon anledning så kommer här en sammanfattning:

På ena sidan stod IK Oddevold. Inför säsongen var de tippade som etta i serien av både spelbolag och tränare på upptaktsträffen i Borås inför säsongen.

På andra sidan: Qviding FIF som efter en ganska dålig försäsong med bland annat, som bekant, en förlust med hela 7-0 mot ÖIS på ÖIS-gården inlett säsongen svagt.

Upplagt för Oddevoldsseger? Jo men visst.

Qviding ville dock inte vika ned sig utan gjorde efter dryga kvarten 1-0 på efter en markeringsmiss då man varit det farligare laget under inledningen av matchen. Ledningen höll sig halvleken ut och det syntes tydligt att det fanns en frustration i bortalaget som då och då gav sig uttryck. Oftast i diverse utbrott mot domaren Andreas Jönsson från Lomma (varför det nu är intressant)

Det var dock inte bara Oddevolds spelare och tränare som uttryckte sin ilska och frustration.Ledarna och spelarna hemmalaget ville inte vara sämre, skrik och gap även där. Låter jag som Ulf Stenberg nu? Det är absolut inte så att jag inte gillar att det är lite småbråkigt och hett på planen. Tvärtom, fotboll är känslor, även om det stundtals kan bli lite väl mycket El Clasico-stämning.

Även om Qviding hela tiden under den första halveken drev upp tempot var det ändå Oddevold som stod för det större bollinnehavet och även om det var knappt så var man det spelförande laget. Dock utan att skapa några farligare chanser.

Efter en första halvlek som gått i ett furiöst tempo så kom en andra halvlek som…Höll precis lika högt tempo!

Rent generellt är det i Qviding som driver upp tempot i matchen. Istället för att lugna ner sig efter den riviga första halvleken skruvas tempot istället nästan upp ännu mer i den andra halvlekens inledning och detta gynnar hemmalaget som tar över spelet än mer.

I inledningen av den andra halvleken radar Qviding upp chanser och inte långt efter att Kamal Mustafa träffat stolpen kan man komma runt på kanten igenom Alexander Vrebac och som spelar in bollen till lagkaptenen Isa Bagci som trycker in bollen bakom Oddevolds målvakt Peter Zwesloot-Isaksson.

Qvidings 2-0 höll sig matchen ut och det var i ärlighetens namn aldrig nära att Oddevold varken kvitterade eller reducerade. Snarare var det så att Qviding hade kunnat vinna med mer om de bara hade lyckats ta tillvara på sina kontringar där felprocenten stundtals var lite för hög.

I slutet av matchen kommer Albin Pettersson, som provspelade med ÖIS i vintras in, och strax efter det går han också ut. Efter ha varit på planen i, uppskattningsvis 10 minuter, är nära på att bryta båda Kamal Mustafas ben med en glidtackling som Vinnie Jones, om han sett den, förmodligen hade gråtit glädjetårar över. Tack och hej Albin, och tack och hej till Oddevolds chanser. Även om dom förmodligen var rökta redan innan Albins röda kort.

Hur står det egentligen till i Oddevold?

Med ÖIS-ögon sett är resultatet i denna matchen glädjande då Oddevold troligtvis är det största hotet mot ÖIS av de två lagen. I och med denna matchen åkte också Oddevold på sin andra förlust för året och vacklar en aning jämfört med den starka försäsongen då man gick fram som ett lokomotiv och fullständigt sprudlade av självförtroende och vinnarmentalitet. I matchen mot Qviding var den som bortblåst, hela laget andades frustration och ilska. Till skillnad mot hur det såg ut för Oddevold i matchen mot ÖIS under försäsongen då allt gick som på en väloljad räls och allt såg så självklart ut så såg det nu istället ganska oklart ut hur de egentligen ville spela. Duktiga mittfältare som Henrik Palmersjö passade fel, rutinerade mittbackar som Joakim Jensen tappade markering och det hela såg precis ut som det brukar göra i ett lag som kommit i ”otakt”.

Självklart är det alltid farligt att dra slutsatser efter en endaste match men vad som klart och tydligt kan konstateras är att det Oddevold som stod på Valhallas gräs under söndagseftermiddagen inte såg ut som seriesegrare.

Något som ÖIS måste utnyttja när lagen möts i slutet av juni är Oddevolds långsamma backlinje. In med Anderberg, in med Emil, mata Oskar med nuggets(det funkade för Bolt iallafall), mer kol, mer kol! Spring!

Oddevold hade stora problem stundtals med Qviding, som visserligen, med stor sannoliket, har ett av seriens kvickaste lag. När Kamal Mustafa och de andra satte fart i kontringarna fick Oddevolds backar problem. Tyvärr kunde inte Kamal själv riktigt kontrollera sin snabbhet utan slog istället vid några tillfällen mer eller mindre knut på sig själv med diverse avancerade moves.

Oddevold bör inte på något sätt räknas ut i ett så tidigt skede som den fjärde omgången. Förra året lyfte man sig inte förrän serien vände, vilket då var lite för sent men förmågan att vända negativa trender finns sannerligen där. Skillnaden denna säsongen jämfört med förra är dock att det denna gången handlar om att vända innan det är kört och pressen försvunnit. Det är en radikal skillnad.

I en intervju efter matchen antyder Oddevolds tränare Jan-Erik Lien att han ser vissa problem med inställningen vilket självklart är oerhört oroväckande för ett lag med uppflyttningsambitioner. Visserligen brukar bristande inställning vara något som tränare drar till med då spelet inte riktigt stämmer och en match skiter sig, men om det verkligen är så att inställningen är bristfällig så har Oddevold stora problem. Att vända en lite sämre period som säsongsinledningen ändå varit för Oddevold trots med två förluster på fyra matcher med en inte alltför bra inställning kan bli svårt. Väldigt svårt.

Qviding, what’s the deal with that?

Men var det verkligen så att Oddevold underpresterade då? Kan det inte vara så att Qviding helt enkelt är ett bättre lag än bohuslänningarna och att de är Qviding som vi ska vara rädda för? Nja, både ock.

Vi ska sannerligen vara oroliga för Qviding när ÖIS i juli möter dem i ett dubbelmöte då serien vänder. I enstaka matcher kan de säkerligen hota vilket lag alla lag i serien. Lag som spelar på samma sätt som Qviding har en förmåga att göra det. Det finns nämligen inga som helst spärrar. Fullt blås från minut ett till nittio, mot Oddevold fungerade detta alldeles utmärkt. Däremot har jag svårt att se hur det ska hålla över tid. För att ett lag ska klara av att hålla sig i toppen av en serie måste ha ett lite lungare spel att gå tillbaka till de gånger man har en lite sämre dag och inte klarar av att hålla uppe samma tempo.

Vi alla såg ju också i matchen under försäsongen vilken avgrundsdjup lägstanivå laget har. Laget är spelar väldigt mycket på inspiration och när det går bra så kan det gå helt fantastiskt bra, men när självförtroendet inte riktigt är på samma nivå så är det inte lika bra.

För att summera matchen så kan man konstatera att det går fort inom fotbollen. Oddevold som såg så farliga ut…

 

Då sambadefensiv tyvärr inte hade någon representant på plats under dagens match mot Sylvia och matchen istället fick tittas på igenom LG-sports så går det helt enkelt inte att skriva en rättvisande text om spelarnas insats. Jag är ledsen. Detta ska inte hända igen.

Ska det vara så här?

En självklara frågan som dyker upp i huvudet efter en match som denna är självklart om det finns några samband mellan det sena poängtappet i Norrköping och den tappade poängen i premiären. Är det så att detta är någon form av trend när två av fyra matcher har har gått från ledning till oavgjort. Kan det vara så att det inte alls är något nytt ÖIS detta utan precis samma gamla nervsvaga grupp fotbollsspelare som det under tidigare säsonger gnällts så mycket på.

Givetvis är inte fotbollen så enkel att den går att förklara med ett ja eller ett nej men något som däremot nog trots allt går att konstatera är att årets upplaga av ÖIS inte riktigt är så stark som vi alla många gånger vill få det att verka som. Den där ostoppbara maskinen som vi vill att laget ska vara är nog inte riktigt så felfri som vi många gånger hoppats på. Kanske är jag roten till allt ont som trissat upp förväntningarna lite väl högt? Kanske har spelarna överpresterat? Jag har inga svar, det enda jag vet är att det är svårare att förstå sig på saker och ting än man ibland tror.

Försvarsspelet fullt godkänt

Under 89 minuter av matchen fungerar försvarsspelet bra och förutom det sista målet skapar Sylvia i stort sett inga farliga chanser i spelet. De enda gångerna de hotar är egentligen på fasta situationer. Men vad spelar det för roll?

Allt det goda arbetet i försvarsspelet under matchen betyder praktiskt taget noll och ingenting när slutresultatet blir som det blir. Visst betyder det en poäng och samtidigt som Kristianstad förlorade så betyder det att en poäng också vinns gentemot skånelaget, men det är en klen tröst. En vinst hade betytt, om än tillfälligt, serieledning.

Pontus Otterstedt bör nämnas när försvaret beröms för delar av matchen. Pontus fick förtroendet trots allt och Johan Pettersson fick stå åt sidan. Ett beslut som med facit i hand inte var helt fel. Pontus klarade till synes sin kant på ett bra sätt. Förmodligen är dock Christofer Bengtsson tillbaka i startelvan nästa vecka igen.

Vem ska spela bredvid Emil

Emil Karlsson är fortfarande lika självklar som tidigare, dagens mål innebar att han drygade ut sin ledning i skytteligan och att han tillhör en av de viktigaste kuggarna i lagbygget råder det väl inget större tvivel om. Däremot känns det fortfarande ganska oklart vem som ska spela bredvid honom. Oskar Walléns första halvlek lämnade en del att önska även och Johan Hedmans andra halvlek motsvarade inte heller den riktigt förväntningarna.

Tomma läktare

Egentligen borde jag inte uttala mig över huvud taget när det gäller publiksiffran i Norrköping då jag inte fanns på plats. Men det bör väl ändå ifrågasättas varför ett lag som ligger i toppen av en serie och möter ett lag med bortasupportrar och ändå lockar 292 (!) supportrar spelar på en arena som släpper in 17234 personer.

Det var allt för mig. Nästa gång är jag på plats!

 

Ni kan detta nu, tredje omgången denna säsong betyder? Just det ja, samma som förra året, nämligen Sylvia på bortaplan.

Förra säsongen kom den första segern för året i den fjärde omgången borta mot Östergötarna. Då var det Markus Anderberg och Niclas Elving som nätade. Kanske kan det bli Anderbergmål även imorgon.

Johan Wissmans försvunna enäggstvilling såg nämligen som alltid giftig ut under dagens träningspass som hölls på konstgräset. Med tanke på helgens underlag så har träningen förlagts till konstgräset under hela veckan. Som det tidigare nämnts så har Hasse och Nacka nu hittat rätt i hur de vill att en träning dagen innan match ska se ut. Traditionsenligt inleddes därför fredagens träning med en del häckhopp, slalomlöpning mellan koner samt springande mellan plastpinnar liggande i formen av en stege. Då denna del av träningen ger noll och ingenting att återberätta för en kära läsare går jag istället över till nästa övning.

Som var en passningsöv…Skit i det förresten vi hoppar till nästa.

Som var intressant på riktigt. Tvåmålsspel på helplan är något som sällan numera praktiseras. Under hela förra året hände det på sin höjd fem gånger av de träningar som jag själv bevittnade och under de första månaderna av detta året kan jag minnas en gång. Myten säger dock att Janne Andersson älskade spel på hela planen och alltid spelade startelvan mot reserverna. Tyvärr var det före min tid och det gör såklart mitt jobb svårare.

Fredagen till ära skulle det då äntligen spelas fotboll på riktigt under träningen elva mot elva på en fullstor fotbollsplan, härligt! Lagen som startade matchen formerades på följande sätt:

Gula: Peter Abrahamsson, Joakim Hall, Robin Jonsson, David Leinar, Johan Pettersson, David Björkeryd, Sebastian Johansson, Jakob Lindström, Filip Holländer, Emil Karlsson, Johan Hedman

Blåa: Fredrik Andersson, Pontus Otterstedt, Christofer Bengtsson, Rasmus Haraldsson (Tipselit), Hannes Sahlin, Tommy Lycén, Jonathan Lindström, Daniel Carlsson (Tipselit) Markus Anderberg, Oskar Wallén, David Corneliusson (Tipselit)

Ni ser inte i syne, ni är inte galna. Han är tillbaka i träning, den gode Bengtsson. Efter att i stort sett ha räknat bort större delen av vårsäsongen för en av försäsongens giganter så stod han helt plötsligt där på plasten och sken som en sol. Känslan av att han kanske inte skulle vara aktuell för spel under morgondagen infann sig dock ganska snabbt då han placerades som mittback och dessutom gick av planen efter tvåmålsspelet. Men alla livstecken från Christofer Bengtsson är i vilket fall som helst glädjande. Den enda spelaren som saknades under träningen var Alexander Jeremejeff som var sjuk.

Dock var inte firma Bengtsson/Haraldsson alltför lyckade som mittbacksduo. 3-0 till det gula laget slutade det hela efter att jag själv helt mirakulöst lyckats missa två av de tre målen. 2-0 målet som jag lyckades se var dock riktigt snyggt. Emil Karlsson hamnade i en löpduell med Rasmus Haraldsson som heroiskt sprang som aldrig förr och lyckades trycka ut Emil Karlsson ur vinkel. Tyvärr för den herosikt kämpande Haraldsson så var Emil inte ensam utan hade ingen mindre än David Björkeryd hack i häl och kunde enkelt peta bak bollen till en framrusande Björkeryd när han märkte att han hamnade ur vinkel och Björkeryd gör i sådana lägen inga som helst misstag utan tryckte dit bollen strax intill stolproten bakom Fredrik Andersson.

Efter ett tag började spelarna byta västar med varandra och förhoppningarna om att hitta eventuella mönster för att lista ut vilka spelare som kommer att ingå i startelvan mot Sylvia grusades totalt. Däremot kunde några andra frågor besvaras:

Är Oskar Wallén bättre på konstgräs än på riktigt gräs?

För ett tag sedan kändes teorin om att Oskar är bättre på konstgräs aningen löjlig och korkad. Men den motbevisades iallafall inte under dagens träningspass. Till skillnad från de senaste veckorna på naturgräset såg han faktiskt både piggare och mer bestämd ut. Det är väl ingen hemlighet att Oskar Wallén hemskt gärna får bollen i fart och springer över allt som kommer i hans väg. Denna taktik underlättas givetvis av att det underlag som bollen ska drivas på är platt och helt utan tuvor eller gropar. Därför känns det ju faktiskt ganska så rimligt.

Är Tommy Lycén verkligen så bra som han visade förra helgen?

Ingen kan påstå att Tommy Lycén gjorde ett dåligt inhopp i matchen mot det där laget med den vedervärdiga logotypen och det trista spelet. Tommy var riktigt bra och var start bidragande till att Oskar Wallén tillslut lyckades få in segermålet. Svaret på frågan är förmodligen ja. Det är nämligen svårt att prestera bättre än sin egen förmåga då man uppenbarligen då har den förmågan. (förstår ni? Äsch skit samma) Frågan kanske snarare är om Tommy kommer att kunna hålla sig kvar på den höga nivån och tillslut bli den där spelaren som vi alla hoppades på att han skulle vara när han under förra sommaren kritade på ett kontrakt.

Under försäsongen visade han flera gången (Norrby borta och Husqvarna hemma bl.a.) att han kan vara riktigt bra när allt fungerar som det ska för honom. Vad alla däremot måste lära sig att leva med är att Tommy inte är en klassisk yttermittfältare som slår inlägg. Tommys inlägg lämnar som bekant en hel del att önska men han är inte heller en spelare som bör användas så. Tommy bör spela på vänstersidan och vika in i planen med sin högerfot. Om han skulle få chansen i den rollen kan han säkerligen leva upp till de högt ställda förväntningarna.

Hur kommer startelvan mot Sylvia att se ut?

Efter att noggrant ha studerat vilka spelare som spelat tillsammans med vilka, vilka spelar som deltog i vilka övningar samt tillämpat viss uteslutningsförmåga har juryn kommit fram till följande:

Avbytare: Markus Anderberg, Jonathan Lindström, Pontus Otterstedt, Joakim Hall, Fredrik Andersson, Johan Hedman, David Björkeryd.

Att Peter Abrahamsson startar i mål är ungefär lika självklart som att Glenn Hysén har gått på myten om sig själv. Ungefär lika självskrivna är Robin Jonsson och David Leinar i mittförsvaret och detsamma gäller Hannes Sahlin på vänsterbackspositionen. Efter hans förträffliga insats mot Limhamn Bunkeflo så hade det varit en skräll modell större om han petas mot Sylvia.

Så kommer vi då till högerbackspostitionen. Den svåraste delen i hela laget att lista ut. Men efter timmar i djupa veck föll gissningen tillslut på Johan Pettersson som i det inledande tvåmålsspelet användes till höger i backlinjen. Något annat som talar för att det blir han och inte Pontus Ottersedt är att det tidigare under året inte riktigt känts som att Pontus Otterstedt fått det där förtroendet. Därför känns det som att man kommer att satsa på Johan Pettersson som under sin tid i Gais spelade en del som högerback därmed absolut inte är oprövad på positionen. Men det kan lika gärna bli Pontus som tar platsen.

Mittfältet formeras troligtvis till 3/4 likadant som mot Limhamn/Bunkeflo. Med den lilla skillnaden att Tommy Lycén kliver in till vänster och ersätter David Björkeryd. I anfallet får Oskar Wallén av allt att döma nytt förtroende.

Denna startelva ska alltså åka upp till Norrköping och hämta hem tre nya poäng. Jag önskar dem all lycka då jag själv tyvärr inte har förmånen att vara på plats.

Mot tre färska!

© 2012 Sambadefensiv Kontakt: kontakt@sambadefensiv.se Suffusion theme by Sayontan Sinha