”Det här va ju kuken, nu ska jag ta och supa mig kanon på midsommar”

Så beskrev Glenn Hysén sina känslor efter 2-1, 2-1, 2-1 i VM 1990. Jag har svårt att hitta något bättre sätt att beskriva mina känslor efter en dyngsur förmiddag i Uddevalla. Det här va ju kuken.

Idag fanns det väldigt få saker som var positiva och min oro växer, även om den än inte är stor men det gnager i mig. Det fanns ju liksom inte så mycket att skylla på denna förmiddag i Uddevalla. Tidigare har vi mött motstånd från högre serier och förlorat med uddamålet och i alla fall mot Gais såg det bra ut även om det blev en förlust. Men idag var det ingen hedersam förlust. Vilket visserligen är skönt då man gärna inte förlorar med 3-0 mot Oddevold och är nöjd med sin insats.

Oddevold är ett bra lag som troligtvis kommer att slås i toppen i årets upplaga av Division 1 södra. Det finns mycket i Oddevolds spel som är intressant och man känns i nuläget som ett mer färdigt lag än vad öis är. Jan-Erik Lien har redan skruvat ihop sin båt och är redo att sjösätta den imorgon om det skulle vara så. I Oddevoldslägret har man redan helt klart för sig hur man ska gå till strid, och man har valt en bra strategi. Oddevold är ”pam-pam-pam” som Daniel Nannskog hade sagt. Allt fungerar som det ska och när läget dyker upp så sitter bollen där den ska sitta.

Om Jan-Erik Lien har hamrat i den sista spiken i båten och bara ska lacka den så står Hans Prytz fortfarande med ritningen i handen och kliar sig i huvudet. Det visade sig tydligt idag att man har mycket kvar att bygga på. Anfallsspelet känns inte alls så strukturerat som man hade velat och missförstånd uppstår ganska ofta då den ena spelaren tror att den andra ska springa på en yta som den spelaren inte har några som helst planer att röra sig mot. Ganska ofta blir det anfallarna som går skapa sina egna lägen då samspelet med mittfältarna inte riktigt klaffar som det ska. Troligtvis gör också osäkerheten att mittfältarna inte vågar fylla på i samma utsträckning som man önskar, för att man inte litar på varandra riktigt.

Något som varit bra tidigare och som blev sämre idag var försvarsspelet. Robin Jonsson och David Leinar som såg så säkra ut mot Gais hade inte det helt lätt och stundtals såg det inte alls så roligt ut. Förhoppningsvis var detta ett olycksfall i arbetet för om det är något som jag litar på så är det vårat mittbackspar, det är förmodligen vår starkaste lagdel.

Om man ska ta med sig något positivt från matchen så är det de första 20 minuterna då Öis var väldigt bra. Då var man precis så kreativa som man i sina bästa stunder är och det var en njutning att se hur anfallsspelet var precis så varierat och kreativt som det borde vara. Tyvärr fanns inte den där bestämdheten framför mål som det tjatades om till leda under hela förra säsongen. Förhoppngsvis fick vi där se en liten glimt av hur det ståtliga skeppet kommer att se ut när det är färdigt.

Jakob Lindström var som alltid en av de bästa öisarna. Även om han inte tog riktigt så mycket offensiva initiativ som jag önskade så slet han som ett djur och hade nog en av sina grinigare dagar. I ren frustration och aggression vann han en hel del boll på mittfältet och börjar mer och mer se ut som en ny Sebastian Johansson då han även bemästrar det defensiva spelet mer och mer.

Innan dagens match hölls någon form av presskonferensliknande tillställning i klubbstugan bredvid fotbollsplanen där Hans Prytz tydligt påpekade att Jakob Lindström är en av de mest intressanta spelarna i truppen och han bad folket i rummet att hålla ett extra öga på honom: ”Han är en av våra bästa spelare redan vid 18 års ålder så han borde ni hålla reda på. Tyvärr tror jag inte att han kommer att vara i Öis så länge till.” Direkt spred sig en obehaglig stämning i rummet men efter en stund kunde Hans Prytz förkunna att han är Öis spelare och att man vill ha kvar honom men att det finns intresse från andra klubbar. Detta oroar självklart en aning men förhoppningsvis dröjer det i alla fall till sommaruppehållet innan Jakob lämnar, men det ger en tankeställare. Vi kanske inte ska ta Jakob så för givet som vi gör.

Förutom orden om Jakob Lindström som gav lite kalla kårar så nämnde Hans Prytz att man för tillfället har 19 spelare under kontrakt och att han gärna vill ha in två spelare till och prio ett är att få in en mittback och sedan vill man utöver detta få in ännu en yttermittfältare. Inget nytt där med andra ord.

Förutom Jakob Lindström så kan även Hannes Sahlin känna sig förhållandevis nöjd med sin insats. Jag tyckte i början av året att han såg lite väl seg ut på träningarna och att han kändes lite långsam men jag tycker mer och mer att han börjar växa ut till en lite favorit. Han klarar av både det offensiva och defensiva spelet och är säker i sitt passningsspel och dagens match var inget undantag. Utöver Hannes och Jakob så skötte sig Emil Karlsson på ett bra sätt när han kom in efter paus. Även om han inte fick allt för mycket att jobba med så river han upp en del när han får bollen och han har den där bestämdheten och aggressiviteten som är så skön att se hos en anfallare.

Det är ingen lite båt som Hans Prytz ska bygga och en sån båt tar tid att bygga. Han har samlat in de finaste plankorna han har kunnat hitta men för att bygga ihop en sådan båt tar lång tid att bygga och medan bygget pågår så ser det inte alltid så bra ut. Men oj vad det är vackert när det är klart. Men det gäller att bygga rätt.

Men jag litar fortfarande på båtbyggare Prytz.

Men faktum kvarstår ”Det här va ju kuken” (Därmed citerades Glenn Hysén för sista gången på den här bloggen)

Under säsongen 2009 fanns det i den rödblå truppen sex stycken mittbackar. Med ungefär två månader kvar till 2012 års säsongsstart finns det två mittbackar under kontrakt. Det är inte bra. Varken Valter eller Felix Sehlström fanns med på planen under dagens träning och enligt källor så är Valter påväg bort från klubben. Var Sehlström håller hus vet jag visserligen inte men han är inte med i truppen till morgondagens match. Jag tyckte, innan jag fick höra om att Valter var påväg bort, att det behövdes en till mittback i truppen så om det nu skulle vara så att han är på väg bort så behövs det verkligen en mittback till. Det känns verkligen inte bra att ett sånt problem inte är löst än.

En liten ljusning i tunneln syntes dock på träningen idag då Robin Raunegger var med på planen. Spelaren som Öis såg ut att ha släppt ser nu ut att ha tagits till nåder. Jag själv har inte sett Robin Raunegger så mycket att jag kan lämna någon djupare analys om huruvida han är något att satsa på. Men baserat på det lilla jag sett så är han en spelare som kan gå in och göra ett fullgott jobb som mittback om det skulle behövas. Han har dessutom fått lovord från några av mina mest kritiska vänner och jag har så gott som aldrig hört någon som pratat illa om honom. För det mesta beskrivs han som en väldigt gedigen klassisk mittback som alltid står rätt och sällan går bort sig Ett litet frågetecken är hans skadefyllda fjolår. Jag vet inte om han är en skadeförföljd spelare eller det bara var ett undantag, men det oroar alltid lite när en spelare har haft en skadefylld tid.

Om jag hade fått välja så hade jag gärna sett att man skrev nytt kontrakt med Valter och satsade på Robin Jonsson och David Leinar som ordinarie mittbackar. Där bakom skulle jag gärna se att Felix och Robin fick chansen att kampera ihop i U21 och fungera som inhoppare tillsammans med Valter då Leinar eller Robin Jonsson inte kan spela. Om det däremot skulle bli så att Valter lämnar (Vilket det verkar som) så hade jag inte varit ledsen om Erik Green plockades in. Lindomemittbacken såg väldigt stabil ut under sin korta tid på öisgården i höstas och hade säkerligen fungerat utmärkt som ett lite mer rutinerat alternativ till unga Felix och Robin.

Men det är bara vad jag tycker.

Albin Pettersson läste ni om i gårdagens inlägg och han kommer närmast från Skövde AIK där han under säsongen spelade 19 matcher på innermittfältet. På dagens träning imponerade han dock inte på mig. Han var ganska osynlig och fick inte riktigt tag i bollen utan gick ganska ofta förlorade ur de dueller han gick in i. Självklart ska man inte avgöra allt på första träningen, ett provspel är ett provspel med allt vad det innebär och man ska nog inte dra för stora växlar på det. Han får en ny chans att visa upp sig nästa vecka och då blir det en ny titt.

Någon som inte behöver en ny titt är Emil Karlsson som mer och mer känns som den som ska ”göra det” framåt för oss i år. Jobbet han gör är helt fantastiskt, förutom att målproduktionen inte har kommit igång än så är han otroligt nyttig med det jobb han utför på på planen. På träning liksom på match river han och sliter som om det vore de mest desperata slutsekunderna i tidernas viktigaste match. I jobbet han utför går det inte att se någon som helst skillnad på Emil Karlsson i match jämfört med Emil Karlsson på träning.

Något som däremot oroar lite är att hans avslut inte alltid är så kyliga som man kanske skulle önska. Den aggressiva spelstilen avspeglas även i avsluten där han kan ha vissa problem att ta det lugnt och placera in bollen och går istället gärna på kraft. Känslan jag får däremot är att Emils avslut kommer att blir bättre med tiden.

När det flyter på för Emil och han har ”skjutit in sig” så kommer han att göra hur många mål som helst. Spelare med en sådan spelstil som honom är ofta väldigt, väldigt bra i medgång. Man kan jämföra honom med handbollsspelaren Staffan Olsson som alltid spelade med väldigt små marginaler. När det flöt på för Staffan Olsson så var han helt briljant, fullständigt briljant, när det inte gjorde det så var han kanske inte fullt så briljant. På liknande sätt tror jag att Emil Karlsson fungerar. När han skjutit in sig kommer han att vara hur bra som helst. Förhoppningsvis börjar han redan i morgon.

Imorgon är det nämligen Oddevold som står på andra sidan och det är nu det börjar på riktigt. Tuffare motstånd än Oddevold kommer man förmodligen inte möta denna säsongen. Oddevold avslutade förra året väldigt starkt och klättrade upp till en fjärdeplats om jag inte minns helt fel. Dessutom har man värvar bra och en spelare som Johan Patriksson från Ljungskile har anlänt.

Visserligen är det inte de bästa lagen i serien som jag fruktar mest denna säsongen. Utan det är som vanligt de svagare lagen som Öis måste klara av att trycka ned i skorna. Men för att bevisa att det är så krävs det en vinst imorgon. Jag vill imorgon se ett Öis som åker upp till Uddevalla och spelar precis så bra som Öis kan spela när man spelar som allra bäst. Här nedan följer tre saker jag vill se imorgon

Ett fungerande samarbete mellan Johan Hedman och Emil Karlsson.

I matchen mot Gais blev Emil ofta lite för ensam och enligt rapporter så ska det även ha sett ut så mot Falkenberg. Jag vill därför se att anfallsspelet blir mer ett samarbete mellan Emil och Johan än bara ett ensamt stångande för Emil på topp. När Johan kommer igång så är jag helt övertygad om att han kan uträtta storverk ihop med Emil.

Ett fortsatt bra försvarsspel.

Det har varit bra, låt det fortsätta så.

En offensiv Jakob Lindström

Det är dags nu. Snälla låt Jakob Lindström blomma ut och bli den offensiva spelfördelare som vi alla vill att han ska vara. Imorgon vill jag se en Jakob Lindström som vågar slå den där lite riskabla passningen som kan brytas men som om den går fram leder till ett friläge. Kom igen nu Jakob, våga!

Följande spelare är uttagna till matchen mot Oddevold:
1. Peter Abrahamsson
12. Fredrik Andersson
2. Christofer Bengtsson
3, Joakim Hall
5, David Björkeryd
6. Hannes Sahlin
7. Jakob Lindström
8. Jonathan Lindström
13. Johan Hedman
14. Emil Karlsson
16. Pontus Otterstedt
17. Robin Jonsson
20. Filip Holländer
24. Sebastian Johansson
27. Alexander Jeremejeff
44. David Leinar

Truppen innehåller inga större överraskningar men glädjande är att Emil Karlsson, David Björkeryd och Robin Jonsson alla är tillbaka i spel igen.

Nu kör vi, alla till Uddevalla!

Saker som hänt under tiden jag varit i London:

1. Efter 125 år har Öis skaffat ett damjuniorlag.
2. Johan Hedman har gjort en Oskar Ängermark.
3. Öis har förlorat mot Falkenberg.
4. En spelare vid namn Albin har anslutit för provspel.

Den gångna veckan har för egen del spenderats på de brittiska öarna, närmare bestämt i London. Oavsett vad Johan Gellerman tycker så älskar jag London och engelsk fotboll, jag kan inte hjälpa det. Det finns många saker som inte står helt rätt till och det börjar bli lite för dyrt att gå på fotboll där men ändå älskar jag det. Och en tur till Tyskland hinner jag nog med så småningom även det.

Under tiden jag varit borta har det dock hänt en del med mitt kära sällskap. Äntligen har ett damjuniorlag startats upp och som jag skrev när ryktet om det nådde mig så tycker jag att det är en självklarhet att en klubb i Öis storlek ska ha ett damlag. Att vi inte har haft det tidigare är bara konstigt, men nu har man tagit sig i kragen uppe på gården och det är kul att se.

Frågan är bara varför laget kallas damjuniorer när det egentligen är ett A-lag? Laget spelar i en seniorserie och är det äldsta laget på damsidan i klubben, det är för mig lite konstigt varför man inte kallar laget A-lag och välkomnar spelare i alla åldrar. En annan fråga är varför laget inte likt andra lag i klubben spelar sina matcher på Öisgården?

Förhoppningsvis kan Öis skapa ett intresse kring ett framtida damlag och få det att bli lite ”drag” kring damlaget. Många handbollsklubbar har arrangemang där damlaget och herrlaget spelar samma dag efter varandra, om detta är rätt väg för Öis att gå vet jag inte men det är en idé. Hur man gör spelar egentligen ingen roll, bara man tar damfotbollen på allvar och marknadsför den på samma sätt som herrarna så är jag övertygad om att den blir lika intressant.

Anledningen till att svensk damfotboll känns så mossig tror jag inte beror på spelarna. Det beror på hur den lyfts fram i media bland annat. Jag är helt otroligt trött på att läsa alla gulliga repotage om hur gulliga, rosiga om kinderna och glada fotbollstjejer är hela tiden. Om jag ska läsa om damfotboll så vill jag läsa om den på samma sätt som jag läser om herrfotboll d.v.s. om taktik, känslor, mål, statistik och mycket, mycket mer. För fotbollen handlar om så mycket mer än glada och gulliga tjejer.

Så om någon skulle vilja bidra med en intressantare och vassare rapportering kring damlaget så är ni mer än välkomna att skicka ett mail till kontakt@Sambadefensiv.se och bli vår skribent med fokus på damfotbollen i klubben. Givetvis gäller samma kvalitétskrav som alltid för att få skriva för sambadefensiv. Jag kommer själv att försöka följa damjuniorerna en del men jag hinner helt enkelt inte med att skriva om dom också. Detsamma gäller Tipselit på herrsidan där jag inte heller hinner se så mycket, så om någon känner för att bli vår man eller kvinna på plats så är ni välkommna att maila.

Nog pratat om damerna för denna gång.

Johan Hedman har gjort ”en Oskar Ängermark” och fallit för lockelsen från den officiella hemsidan och sålt sin frihet för en billig penning (OBS SKÄMT!). På sin nya hemvist har han dock redan avslöjat något som jag själv missat under min vistelse i London. En provspelare från Skövde vid namn Albin provspelar just nu med laget. Enligt mina efterforskningar så borde det röra sig om Albin Pettersson. Han har ett förflutet i Häcken och Mellerud och sägs trivas som defensiv innermittfältare alternativt offensiv innermitt. Lite förvånande att det är en innermittfältare man har på provspel med tanke på den brist på yttermittfältare som råder. Men med tanke på att Sebastian Johansson är det enda alternativet vi har som defensiv mittfältare så är det inte så konstigt att om man kanske vill säkra upp lite bakom honom.

Min känsla är dock inte att Albin Pettersson är en spelare som värvas för att fylla ut truppen. Han spelade trots allt en hel del i Skövde och har meriter från ungdomslandslaget, frågan är då vad man tänkt spela honom? Detta har jag just nu ingen aning om men mer info om ”Abbe” får ni efter morgondagens träningspass.

Slutligen måste jag väl också plita ner några ord om förlusten mot Falkenberg även om jag inte var på plats och kunde se matchen. Det jag kan säga är att jag börjar bli lite orolig för skadorna. Att man förlorar med uddamålet mot Gais och Falkenberg är självklart inte roligt men det kan jag leva med. Skadorna däremot oroar mig en aning. Ska denna försäsong bli som de senaste årens plågor? Snälla säg att det är bättre än så.

RÄTTELSE: Jag gjorde en tabbe, jag läste fel. Damjuniorlaget kommer inte att spela i en seniorserie utan kommer att spela i juniorserien division 3 och inte som jag läste juniorserien OCH division 3.

Efter en timma och en kvart i buss var jag äntligen framme. Jag hoppade av på en hållplats vid namn Eklanda Skog. Mitt i nybyggt bostadsområde och där borta, bakom husen  fanns strålkastarna. Frågan var bara hur man skulle ta sig dit. I ett bra tag knatade jag och min kompanjon runt bland husen utan att hitta en endaste liten gång mellan de täta radhusen, men tillslut fann vi vägen fram. Och efter att ha slirat över en bro täckt av blankis och klättrat in igenom ett hål i det höga staketet runt planen så var där, på Eklandavallen!

Bra med den långa resan till matchen: Jag hann lyssna på hela Bob Dylans Blood on the tracks.

Dåligt med den långa resan till matchen: Jag missade halva första halvlek.

Matchen jag lagt halva min onsdag på var ingen mindre än träningsmatchen mellan Öis Tipselit Äldre och Fässbergs IF. Ett Fässbergs IF nyss uppflyttat i Division 2 efter att ett lag från den högre divisionen dragit sig ur. Också ett Fässbergs IF förstärkt med före detta gaisarna Johan Rundqvist och Daniel Sahib. Såg det ut som i alla fall.

Inget dåligt motstånd för Tipselit Äldre med andra ord.

Då jag som sagt missade första delen av den första halvleken så har jag inget att skriva om den men enligt rapporter så ska det ha varit förvåndsvärt jämnt spelmässigt även om Fässberg ändå hade ett mindre övertag.  Ungefär tio minuter innan första halvlekens slut kommer dock den första riktigt farliga möjligheten för ett för stunden piggt öis då provspelande Douglas Monotonen på innermittfältet slår ut en djupledsboll på vänsterkanten för Max Carlsson att löpa på. Max Carlsson löper ikapp bollen och tar med sig den i farten, i mitten har han med sig Alexander Jeremejeff och på bortre stolpen Henrik Carlsson. Tyvärr kommer en Fässbergsspelares tå emellan när Carlsson ska slå in passningen till Alexander Jeremejeff och det som hade kunnat bli ett helt perfekt friläge blir istället till ett inkast. Synd.

Efter en period av Öispress där Alexander Jeremejeff varit väldigt kreativ framåt kommer Fässberg tillbaka in i matchen och man får i strax innan paus en hörna. Bollen som slås in lyckas öisförsvaret inte få bort riktigt och Fässberg klamrar sig fast utanför det rödblå straffområdet. Efter en stunds bolltrillande får man ut bollen till en yttermittfältare som kan slå in ett hårt lågt inlägg som stöts in från nära håll. Surt sa räven.

Öisarna hinner dock med en till möjlighet innan paus. Efter bra förarbete av Henrik Carlsson på kanten får Douglas Montonen bollen felvänd inne i straffområdet och efter att ha försökt slita sig från sin back lyckas han sittande på marken spela ut bollen till Alexander Jeremejeff som stillastående skjuter stenhårt upp i det närmaste krysset ur en ganska dålig vinkel. En kandidat till årets avslut redan nu, men domaren lyckas på något sätt hitta en anledning till att döma bort målet för offside och den lilla glädje som hade kunnat värma en aning denna kalla onsdagskväll dödas omgående.

Strax efter det bortdömda målet blåser domaren av för halvtidsvila och vi kunde konstatera att öisarna hade stått upp bra mot det starka motståndet som på pappret är ungefär två divisioner bättre.

Andra halvlek inleds som den första slutade d.v.s. att spelet är ganska böljande utan att något av lagen lyckas skapa några riktigt farliga chanser. Flera gånger är både Öis och Fässberg påväg att lirka sig igenom men som vanligt vid den här tiden på året så är inte skärpan i passningarna riktigt på den nivå som den förhoppningsvis är i april, och det där friläget uppstår inte.

Några minuter in i den andra halvleken lyckas dock Fässberg komma in i öisarnas straffområde. Ute på vänsterkanten kommer en yttermittfältare runt och kan vika in mot Sebastian Laneby i Öismålet. Som tur är får Öis del så är avslutet inte det bästa utan går utanför Sebastian Lanebys högra stople.

Nästa läge får Alexander Jeremejeff som snappar upp en lös boll på mittfältet och avancerar mot mål. När han befinner sig vid straffområdeskanten väljer han att, något överraskande, skjuta istället för att spela bollen in mot en framstormande lagkamrat i mitten. Tyvärr blir inte skottet vad han önskat utan går rakt på fässbergsmålvakten. Men facit i hand skulle han alltså passat istället

Trots att Fässberg är laget som för spelet så är även nästa chans som dyker upp rödblå. Fässbergs målvakt som för dagen har vissa problem med greppet, lyckas inte få kontroll på en boll som han ska nypa framför fötterna på Alexander Jeremejeff. Istället studsar den ut till Jeremejeff som står ungefär en meter  framför målvakten. Jeremejeff klappar till direkt för att hinna skjuta innan en framstormande Fässbergsförsvarare hinner göra slarvsylta av honom. Tyvärr lyckas han inte få bollen över målvakten som ligger framför hans fötter utan bollen går istället rakt på målvakten och kan så småningom rensas bort av försvararna.

Efter de två öischanserna tar Fässberg över, och kan börja kontrollera matchen lite mer än tidigare. Även om dom inte radar upp chanser så börjar de vinna de flesta duellerna och kan börja etablera ett spel på Öis planhalva. Det visar sig i detta skedet av matchen vilken nytta Fässbergsspelarna har av sin tyngd och styrka då öisarna inte riktigt orkar stå emot i duellerna längre.

Efter ett tag lyckas Fässberg även och skapa lägen komma runt på kanterna och i den 84:e minuten får man sånär in bollen då man kommit runt på kanten och slagit ett lågt inlägg som anfallaren i mitten är centimeter ifrån att stöta in med vänsterfoten, men når inte riktigt hela vägen fram.

Sista chansen i matchen tillfaller dock Öis. Då Fässbergsmålvakten har problem att få bort bollen uppstår förvirring inne i straffområdet och bollen är ytterst nära att rulla över rätt mållinje men Fässberg reder ut situationen och domaren kan strax därefter blåsa av matchen.

Om man kort ska sammanfatta insatsen från öisarna så är den bra för att vara vid denna tidpunkten på året. Trots det unga laget så står man upp bra mot ett motstånd som på pappret är divisioner bättre. Detta ser lovande ut!

Nu åker jag till London och kommer hem på onsdag. Ha det bra så länge!

Det var kallt på Valhalla idag, riktigt kallt, men spelet värmde trots förlusten. Det svider alltid att säga det men detta var en hedersam förlust, Öis var faktiskt lika bra som Gais denna lördag.

Robin+David= Division 1 Södras bästa mittbackspar?

Man ska inte dra för stora slutsatser efter bara en match men det som var till mest glädje under dagens match var försvarsspelet och i synnerhet samarbetet mellan Robin Jonsson och David Leinar. Likt de flesta andra matcher de två har spelat ihop i den rödblå tröjan stämde det riktigt bra. David Leinars spel idag är fullständigt enastående och tillsammans med Jakob Lindström skulle jag nog säga att han är bästa öisare på planen. Christoffer Bengtsson sköter dessutom sina uppgifter som ytterback på ett fullt godkänt sätt även om hans bolltapp som leder till att Hannes Sahlin måste försöka sig på att mörda Erik Bassombeng är ett minus i kanten. En tackling som visserligen var förbannat skön, på något sätt får det mig att gilla Hannes Sahlin lite mer. Många har varit tveksamma till Christoffer Bengtsson och hans framtid i klubben, men jag måste säga att jag känner mig ganska lugn med att det är hans uppgift att stänga högerkanten under den kommande säsongen.

Jakob Lindström och Filip Holländer

En detalj i spelet som Hans Prytz har poängterat extra noga är att man ska spela med hög press och stressa sina motståndare långt upp i planen. Detta fungerade idag ganska bra, det är många gånger under matchen som man vinner tillbaka bollen innan Gais hinner bygga upp något och ännu oftare då man i varje fall vinner bollen högt upp på egna planhalvan och inte sätter sig i några trassliga situationer. Mycket av berömmet för den lyckade höga pressen bör dock tillskrivas Jakob Lindström som idag var helt enastående på innermittfältet, helt jävla enastående. Jag är så glad att Jakob Lindström är kvar i klubben så det är inte sant, må han aldrig lämna.

Ett innermittfält bestående av Jakob Lindström och Filip Holländer trodde jag innan matchen skulle bli lite för tunt för att stå emot en anstormning från ett mittfält av allsvensk klass. Aningen förvånande att Filip Holländer får hela 90 minuter med tanke på att han är helt färsk i A-truppen. Hans insats rådde det delade meningar om bland mina bekanta på läktaren men jag måste ändå säga att han spelar bra även om han har en del onödiga bolltapp. Med tanke på att han möter allsvenskt motstånd och det är första matchen från start i A-laget för honom så gör han det bra. Han kan mycket väl bli en startspelare på sikt. De egenskaper som Holländer har saknades lite förra året, de Marguska egenskaperna som en offensiv mittfältare i Öis måste ha. Han har i sina bästa stunder en förmåga att slå den där genomskäraren som många anklagade Jakob Lindström för att inte väga slå förra året. Dessutom har han förmågan att själv ta löpningar i djupled och på så sätt vara ett hot. Det kan bli riktigt intressant.

Yttermittfältare sökes

Pontus Otterstedt var en positiv överraskning idag och borde vara självskriven i truppen i år. Stundtals såg han riktigt pigg ut och den kvickhet han besitter behövs i truppen. Även David Björkeryd skötte sig hyfsat men har en högre nivå så måste en eller två yttermittfältare in i truppen. Jag förstår fortfarande inte varför man inte valde att ge Ibrahim Alushaj ett kontraktsförslag, enligt mig passade han in perfekt på den kravbild man borde ha för en spelare som ska in i truppen nu. Nu ser dock ”Ibbe” ut att hamna i Borås och Norrby IF då han har provtränat med dem ett tag. Tydligen är han mycket nära att skriva på med boråsarna tillsammans med Mentor Zhubi som även han provtränar med Norrby.

Ett anfallspar med potential

Emil Karlsson, vilken kille! Det är ingen teknisk virtuos direkt men oj vad han sliter. En ganska oväntad styrka hos honom idag var hans förmåga att vinna boll, gång efter gång vann han boll högt upp i planen och kunde starta anfall. Självklart är det en stor tillgång om laget ska spela med en hög press att även anfallarna bemästrar det spelet och kan på ett framgångsrikt sätt kan starta den tidigt. Johan Hedman o andra sidan motsvarade inte riktigt mina förväntningar utan såg inte riktigt ut att ha kommit in i tempot än. Inte speciellt oväntat med tanke på att han som högst spelat mot lag i Division 2-klass tidigare. Men förhoppningsvis kommer han in i tempo efter att ha fått fler matcher i kroppen.

Något som också med all säkerhet kommer att bli bättre med tiden är samspelet mellan Johan Hedman och Emil Karlsson som idag inte riktigt satt som det skulle. Men oj vilken potential det har, när Emil Karlsson har lärt sig Johan Hedmans små vrickningar och klackar och löper där han vill och vice versa så kan det bli öisigt så det bara sjunger om det. Som en bekant sa påpekade i pausen så såg anfallsspelet aningen enformigt ut då man förlitade sig lite för mycket till att firma Hedman/Karlsson skulle klara lite för mycket själva och man hade lite för bråttom med att ge dem bollen så fort det gick. Jag hade hellre sett att man försökte spela sig runt på kanterna eller liknade ibland också. Eller att man spelade upp bollen till Hedman eller Karlsson som hade kunnat spela tillbaka den till en rättvänd spelare om de inte fick läget själva. Som det såg ut idag så hade anfallarna en tendens att försöka tråckla sig igenom på egen hand. Något som blev lite för svårt och ledde till lite för många bolltapp.

Sammanfattningsvis måste man säga att det var ett bra besked vi fick på Valhalla idag. Detta blir nog bra. Jag avslutar med ett citat:

”Vem är han?” – Emil Karlsson på frågan om vad kurret med Fredrik Lundgren handlade om.

I morgon klockan 13.00 gäller det.

Det är då som väntan återigen kommer lite närmare sitt slut. Första träningsmatchen för säsongen, mot inga mindre än Gais. Mot Markus Gustavsson. Mot Jakob Olsson. Det räcker så.

Tydligen har det gått 105 dagar sedan laget senast spelade match och det borde med all sannolikhet synas på planen imorgon. Vad laget har gjort i veckan vet jag inte då jag inte hunnit besöka så många träningar men under dagens träning tränades det på som det gjorts under större delen av januari, ingen speciell ”dagen-innan-match-träning”. Snarare tvärtom då man inte alls tog det lugnt utan istället hade lagt in en del styrketräning under passet, även om denna styrketräning inte såg så hård ut.

Om man ska försöka tolka Hans Prytz ord så kommer spelet att prioriteras under matchen imorgon och som han uttryckte det då så kommer man att ”se det som träning”. När Hans Prytz säger att man kommer att se det hela som en träning så syftar han nog er på att han vill att spelarna vågar spela som på träning och inte på något sätt att man kommer att ta lätt på uppgiften, det hoppas jag i varje fall inte. Jag vill nämligen inte se att någon spelare lägger ett endaste litet finger emellan, eller så mycket som tänker tanken att backa undan i en duell. När jag ställer mig på plats på östra stå imorgon vill jag se elva krigare, elva vackert spelande krigare med brinnande ögon.

Den här säsongen ska en serie vinnas och därmed behöver man redan nu skapa en vinnarmentalitet och en känsla av att man är oslagbara. En sådan känsla skapas till viss del på träningarna men framförallt skapas den igenom att spela matcher. Om allas förhoppningar om att Öis ska vara ett lag som totalt dominerar denna serien ska slå in så måste varje match spelas på liv och död, med start redan nu.

Att inleda mot Gais är genialt planerat. För spelarna att inleda med en så pass stor match med ett sådan inramning som det förhoppningsvis blir är perfekt. Lika bra att starta ordentligt! För nyförvärven att direkt se vad det innebär att representera den vackraste av klubbar är perfekt. Förhoppningsvis kan ett kokande Valhalla IP ge truppen en ordentlig boost som sedan skapar en positiv känsla över resten av försäsongen.

Nog pratat om vad som komma skall! Vad hände på träningen idag?

Som jag skrev i inledningen så var  det inte på något sätt en sedvanlig ”dagen-innan-match-träning” och därmed är det svårt att dra några direkta slutsatser av det som utspelade sig på den stelfrusna plastmattan. Just det faktum att planen inte var i det bästa av skick gjorde också det sitt. Några besked fick vi dock. Det kanske gladaste är att Sebastian Johansson är tillbaka på planen efter att ha tränat rehabträning efter sin tåoperation. Han såg av förklarliga skäl lite ringrotig ut och men är ändå med i truppen i morgon. Min gissning är dock att det blir ganska sparsamt med speltid.

Ett dystert besked däremot är att Tommy ”försäsongskungen” Lycén inte kommer till spel mot sin gamla klubb. Anledningen till detta är inget jag har koll på men han var i alla fall inte på planen under träningen idag och står inte heller med i matchtruppen. Riktigt trist då Tommys insatser under försäsongen lovat riktigt gott och det råder en brist på yttermittfältare. Även Jonathan Lindström saknades på planen idag, men till skillnad mot Tommy så syntes han inte till kring planen heller. Anledningen till detta är även den okänd.

När truppen redan kändes tunn och två spelare saknades på planen så gick till råga på allt även Pontus Otterstedt och skadade sig under tvåmålsspelets sista minuter. Det såg oerhört allvarligt ut när Pontus låg och vred sig i smärtor som såg ut att sitta i knäet eller i baklåret och sedan fick ledas ut av Jonas Karlén och Valter. Det sista jag såg av Pontus innan jag lämnade öisgården var när han låg på en massagebänk inne i sjukgymnasten Erik Nexborns rum bredvid spelarnas omklädningsrum och inte såg allt för bekväm ut. Då hade jag direkt kunnat säga att något hade gått sönder i Otterstedts kropp och tillochmed sätta pengar på det, men på något mirakulöst sätt så var det tydligen ingen fara och han är nu med i matchtruppen. Skönt.

Ett tag kom känslan tillbaka till mig att, ”bara detta inte blir en försäsong som förra året och året innan det och året innan det”. Skadefyllda försäsonger har varit lika nära förknippat med Öis som Adam Sandler är med pajiga amerikanska komedier. Men detta var säsongen trenden skulle brytas, och det har det känts som att den är på väg att göra också. Hittills har försäsongen 2012 varit prickfri. Det har visserligen bara gått en månad av året men de enda skadorna som är av lite allvarligare art är Oskar Walléns ryggskada som han snart är helt återställd ifrån och Markus Anderbergs stressfraktursliknade skada i benet. Dessa två skador är de i stort sett enda långtidsskadorna som har funnits i truppen sedan serien slutade förra året. Förhoppningsvis kan försäsongen fortsätta som den har startat, för då har man absolut inget att skylla på när serien drar igång.

Men imorgon är det dessa spelare som ska göra det:

1. Peter Abrahamsson
12. Fredrik Andersson
2. Christofer Bengtsson
3. Joakim Hall
5. David Björkeryd
6. Hannes Sahlin
7. Jakob Lindström
13. Johan Hedman
14. Emil Karlsson
16. Pontus Otterstedt
17. Robin Jonsson
20. Filip Holländer
22. Felix Sehlström
24. Sebastian Johansson
27. Alexander Jeremejeff
44. David Leinar

Om jag ska gissa en startelva så måste jag ju ändra mig lite gentemot den jag gissade i veckan. Då lyder den som följer:

Peter Abrahamsson

Christoffer Bengtsson  David Leinar  Robin Jonsson  Hannes Sahlin

Pontus Otterstedt  Jakob Lindström  Filip Holländer  David Björkeryd

Alexander Jeremejeff  Johan Hedman

Detta kan vara helt fel, eller helt rätt. Att jag gissar på att Jeremejeff kommer starta på topp grundar sig dels på att Prytz gissade honom som målskytt  i intervjun tidigare i veckan men även på att han har sett giftig ut på träningarna och verkar ha imponerat på den gode Hans. Som jag tidigare skrivit så tror jag mycket på Jeremejeff som mycket väl kan bli årets överraskning. På innermittfältet är det väldigt svårt att sia i vem som kommer att starta bredvid Jakob Lindström då jag inte tror att Sebastian Johansson spelar från start med tanke på att han nyss kommit tillbaka från sin rehab. Istället tror jag att Filip Holländer får chansen att stångas på innermittfältet tillsammans med Lindström den yngre. Det kan låta lite tunt, men kom igen, överraska oss!

Som högermittfältare skulle jag tro att Pontus Otterstedt tar platsen då Tommy Lycén inte är med i truppen. Förutsatt att Pontus är återställd från smällen han fick under träningen, men det utgår jag ifrån då han är med i truppen.

Alla till Valhalla!

Eller vad tycker Hannes Sahlin?

Sista träningen inför första matchen för året är slut, hur kändes det på träningen?

Det var kallt. Men det kändes bra ändå, vi hade bra kvalité idag så det är kul att det drar igång imorgon i alla fall.

Hur känns det som helhet då, du har varit här i en månad nu, hur är dina första intryck av klubben?

Bra, absolut, det är ju jäkligt proffsigt om man jämför med där jag var innan då. Det är skönt att komma till en hemvist varje dag istället för Valhalla då där vi var med Qviding. Det var ju liksom jäkligt tråkigt där, vi hade ju liksom inget klubbhus och sånt utan man gick bara in till omklädningsrummen. Men jag trivs riktigt bra här det är sköna gubbar…Tommy Lycén: Jävligt snygga lagkamrater! Hannes Sahlin: Precis, snygga lagkamrater! haha

Det ryktas att du är öisare sen barnsben, stämmer det?

Ja de gör de! Så det är gött att få komma hit någon gång i livet. För mig är det rätt stort asså, att få spela för Öis oavsett serie. Så jag är jäkligt glad över att få vara här faktiskt.

Inför imorgon då, vad har du för känslor om du tänker på Gais?

Det är ett bra lag liksom dom har säkert Ijeh och Wanderson och dom med. Men jag brukar spela bättre mot bättre lag, då höjer man sig alltid en nivå. Man blir ju taggad, det är ju mycket roligare att möta Gais än att möta typ Torslanda. Men jag tror att vi kommer att göra en bra match och säkert få med oss ett fint resultat.

Startar du imorgon?

Jag har ingen aning faktiskt, eeh nej jag vet faktiskt inte. Men det blir väl en halvlek iallafall det tror jag.

Hur slutar matchen då? Om du får tippa.

3-2 till oss.

Vilka gör målen då?

Emil slaskar nog in ett, det tror jag. Sen gör…Johan Hedman: Hedman! Hannes Sahlin: Johan gör väl ett och sedan gör jag ett också faktiskt. (Jakob Lindström går förbi och tittar på Hannes och skrattar)

Tack så mycket!

Tack själv!