Felix Jonsson

 

På fredagens pressträff fick vi oss ett snack med lagkapten Lindström. Det var en laddad och positiv Jakob vi mötte…

Hur är det med skadan, är du frisk nu?

Ja, det är jag. Det har känts bättre och bättre jag var med och tränade igår (torsdags) och ska var med och träna idag (fredag) så då får vi se hur det känns när jag tränar på fram till på söndag. Och det är skönt att vara tillbaka.

Du är helt redo för start med andra ord?

Ja, om inte jag får något bakslag så känner jag mig redo för att spela men sedan är det ju upp till Hasse om han väljer att spela mig eller inte.

Om du förklarar lite, vad var det för skada du åkte på?

Det var en liknande den jag hade förra året mot gauthiod och jag fick en smäll och det blev en stukning där ett ledband gick av och det gjorde det även den här gången. Men det är inte så farligt utan det är lite smärta så om man tejpar så går det bra. Bara inte smärtan berör för mycket. Men det är bara smärta och man gör inte så mycket åt det utan det är bara att tejpa.

Du fick följa matchen mot Djurgården från sidan. Hur tyckte du att det såg ut?

Bra tyckte jag! Jag gillade det jag såg. Det var ingen lätt matta, jag var nere och kände på den men jag tyckte vi stod upp bra. Jag tycker vi borde vunnit faktiskt. En bra match.

Om vi snackar lite derby då, hur är känslan?

Nä men det ska bli riktigt skoj att möta Gais, jag har sett fram emot den här matchen länge och jag hoppar att det kommer mycket folk och tittar och hejar på oss så klart. Så en speciell match med mycket folk på läktarna så det ska bli riktigt kul.

Jag snackade med Johan Pettersson förra året och då sa han att du och Hannes är dom två spelare i laget som avskyr Gais mest i hela laget. Stämmer det?

Haha, avskyr och avskyr, jag vet inte om jag avskyr Gais, jag har ju många kompisar som spelar där. Men jag tycker om att slå Gais och jag tycker det är kul att möta dom också så det ska bli kul med ett derby.

Det är ditt första tävlingsderby, du har mött både Blåvitt och Gais i träningsmatcher, men detta är ditt första derby i seriesammanhang. Vad blir den största skillnaden mot att spela träningsmatcher?

Först och främst att det gäller poäng så klart. Alla ställer upp för att vinna. I en träningsmatch kanske man testar lite olika spelare och så men i en tävlingsmatch ställer alla upp för att vinna. Så det är ju den största skillnaden, att det handlar om poäng. Sen är ett derby självklart alltid ett derby och man smäller på lite mer och det kittlar lite extra att gå ut där. Men det ska bli riktigt roligt.

Hur vill du att ni tar er an matchen på måndag, vill ni förs spelet eller lita mer på era omställningar?

Jag tycker att vi nu det senaste har kunnat föra spelet också, det såg vi mot Landskrona. Sedan vet vi ju att om vi håller oss till det vi är bra på och ligger rätt i positionerna och även det höga presspelet när vi vinner boll och ställer om så är vi bra. Men jag tycker vi ska hitta en god blandning mellan de två. Inte bara hålla i bollen, även om det självklart hade varit det skönaste men Gais är ett bra lag och kommer också vilja ha boll men det gäller att vi är med då och ligger rätt från start. Då tror jag att det kan bli en rolig match.

Hur mycket har du sett Gais iår? Har du scoutat dom lite extra och kollar när dom har spelat och så?

Ja, det har jag. Jag såg dom mot Varberg och Östersund. Dom har många skickliga spelare och är duktiga men sedan har dom väl inte fått ihop det som dom velat men det är ett bra lag vi möter och det ska bli riktigt roligt.

 

Så var sagan slut

 Inlägg av kl 13:53  Superettan
Maj 022013
 
Foto: Daniel Elfving

En bedrövad Sebastian Ohlsson Foto: Daniel Elfving

Mellan de tegeltäckta väggarna i innandömet under bortaläktaren på Stockholms stadion står Sebastian Ohlsson och blir intervjuad av en journalist. Mannen bredvid honom antecknar ivrigt medan Sebastian håller tillbaka tårarna och försöker dölja besvikelsen över sin insats. De två stolpträffarna gnager i hans huvud. Strax efter paus fick Sebastian Ohlsson först en chans att trycka in bollen i öppet mål efter en delikat passning av Johan Hedman då bollen studsade upp och han styrde bollen med benskyddet i stolpen. Bara sekunder senare sög han tag i bollen igen utanför straffområdet och fick iväg ett skott som med millimetrarna på sin sida kunde blivit årets ÖIS-mål. Men bollen träffade insidan av stolpen.

Så nära var det.

ÖIS cupsaga är slut för den här gången. Efter att på ett smått heroiskt sätt tagit sig igenom gruppspelet där man ställdes mot tre allsvenska lag besegrades Falkenberg i kvartsfinalen och hux flux så var laget en match från finalen på Friends Arena. Från att ha varit bortglömda tog en vinst mot AIK på bästa sändningstid ÖIS tillbaka in i fotbollssveriges medvetande. För en kort stund fick man sitta i knät på fotbollssveriges alla experter och nu var det oss alla hoppades på. Daniel Nannskog uttryckte att han blivit en ”liten ÖIS-are” under ÖIS cupäventyr, Markus Johannesson verkade nästan vilja snöra på sig skorna igen, det gjordes gulliga repotage från ÖIS-gården och en bloggare på Aftonbladet.se tippade att ÖIS skulle gå upp i Allsvenskan. Världen var helt upp och ned.

Av just den anledningen kändes det fullt realistiskt att ÖIS skulle kunna åka upp till Stockholm Stadion och spela sig till final mot ett Djurgårdens IF i kris. När semifinalerna skulle lottas stod det Djurgården på lappen. Kanske ingen drömlottning då men med tiden blev det en drömlottning. Djurgården gick uselt i allsvenskan och detta var vår chans.

Bitar faller på plats

Med reservation för den första halvleken mot Landskrona som jag inte såg, så var gårdagens match i stora drag den bästa matchen ÖIS gjort sedan mötet med AIK i gruppspelet. Även om man vann matchen mot Brage så var anfallsspelet allt annat än bra. Det mesta byggde på att Emil Karlsson skulle springa tills hans lungor inte klarade mer och innan dess skulle helst några bollar hunnit fram till honom. Allra helst skulle han också ha förvaltat någon av dessa och tryckt in den i motståndarmålet. Den planen fungerade då men kanske inte en plan man ska förlita sig på en hel säsong.

Notera att jag skrev att anfallsspelet inte var det bästa mot Brage. Det höga och låga försvarsspelet i den matchen var alldeles ypperligt i stora delar av matchen och det var det som lade grunden för att man tillslut kunde vinna med 1-0 och ta årets tre första poäng i seriesammanhang. Mot Djurgården däremot var presspelet aningen sämre och anfallsspelet klasser bättre.

Från att enbart ha byggt på kontringar och chansbollar mot en febrilt löpande Emil Karlsson klarade man av att spela ett betydligt mer sinnrikt och tyskt (ja det ligger ju i tiden) anfallsspel mot Djurgården. Spelare löpte åt olika håll och ganska ofta hittade man in med bollar dit också. Oskar Wallén såg lättare ut i steget än på ganska länge och Emil Karlssons mottagningar var avsevärt mycket bättre än i inledningen av säsongen. Tyvärr lämnade avsluten en del att önska.

Vi kan också konstatera att backlinjen nu har ”satt sig” som det brukar heta. Jämför man David Leinar och Adam Roséns arbete i matchen mot Assyriska och matchen igår så är det svårt att se att det över huvud taget är samma spelare. Fast hela vägen framme är man inte riktigt än. David Leinar ska nicka bort bollen som Andreas Johansson får sätta pannan till och göra matchens enda mål. Det är där man förlorar matchen. Så små var marginalerna igår. Mot ett allsvenskt lag. Det vet alla spelare, inte minst Sebastian Ohlsson.

Mannen som avslutade äventyret

Ett lyckat cupäventyr

Även om det igår tog stopp så är det svårt att inte se tillbaka på 2013 års upplaga av Svenska cupen med ett litet leende. Det är cupäventyret i allmänhet och storvinsten mot AIK i synnerhet som gjort att ÖIS fått tillbaka anseendet som en elitfotbollsklubb i Sverige. Det var  triumfen mot AIK som superettabloggaren Aftonbladets hemsida grundade sitt mycket optimistiska tips på när han tippade ÖIS som tvåa i årets superetta.

För några veckor fick vi smaka på samma typ av uppskattning som Borussia Dortmund nu upplever då man spelat ut Real Madrid ur Champions League. Av de enkla anledningen att alla älskar en underdog och lätt börjar irritera sig på människor och lag som är populära bland massorna och är framgångsrika. Dessutom kommer fotbollssupportrar och journalister alltid gilla det unga, ekonomiskt begränsade och nya. Med andra ord har ÖIS under våren passat perfekt in i mallen för hur ett lag som blir älskat av massorna, unga, fattiga, inte allt för hotande och något nytt. Dessutom kom den största vinsten mot AIK.

Fast oavsett hur enkelt det är att räkna ut varför ÖIS numera är lite av bloggosfärens gunstlingar så är det väldigt skönt och välbehövligt. För hur skönt det än har varit då det har gått bra i Division 1 så är vi alla i behov av bekräftelse. Utan att vi riktigt vill veta av det så har vi suktat efter någon GP-sida här och där.

Ivan Turinas bortgång

I våras lämnade Sebastian Johansson ÖIS. På en aningen känslosam presskonferens förklarade Sebastian tillsammans med Kent Carlzon att ÖIS och Sebastian Johanssons tid tillsammans var över. Reaktionerna på sociala medier då var dystra och stämningen var allt annat än lycklig. Fast det var ingenting.

Föreställ er att beskedet som kommit fram under presskonferensen istället varit att Sebastian Johansson gått bort. Föreställ er det en stund.

Det räcker nog att tänka på det och förstå vilken otrolig sorg det innebära att en person i en så sammansvetsad grupp som ett fotbollslag med supportrar hastigt rycks iväg.

Ivan Turina lämnar ifrån sig två barn, en gravid fru, tiotusentals AIK:are och ett fotbollssverige i chock. Våra tankar går en dag som denna till Ivans nära och kära, AIK:s spelare och klubbens supportrar.

 

Efter slutsignalen tog vi oss ett snack med Johan Hedman som återvände till arenan han själv upplevt två SM-guld från läktarplats på och där han precis förlorat en semifinal i Svenska Cupen.

Hur känns det Johan?

Det känns surt så klart. Speciellt när vi är så nära. Tycker vi gör en bra match där vi har flera chanser att ta ledningen och även att kvittera. Så det är klart det är surt när vi är så nära.

Som du säger spelar ni bra, vad är det som gör att ni inte når hela vägen?

Det är väl dom berömda marginalerna. Att Sebastians båda stolpträffar inte går in, det är ju centimeter vi talar om liksom. Men samtidigt så är det väl så att när vi möter lag som dessa att när vi tappar markeringen på en hörna så är det 1-0 liksom man har inte råd med speciellt många misstag. Så är det och det hör liksom till.

Vad tycker du om din egen insats?

Helt okej. Jag gör väl en del bra grejer och en del sämre grejer. Det är ingen jättematch från min sida. Samtidigt så får jag väl se det utifrån att det är min tredje start som innermittfältare i karriären liksom så det är klart att det är tufft. Men det är helt okej.

Hur trivs du på innermittfältet? detta är andra matchen i rad som du spelar där nu.

Jag trivs väl bra kan man väl säga. Jag tycker att det är kul att bli involverad på ett annat sätt jag får kanske vara med och fördela lite mer boll, även om det inte blev så mycket sådant idag. Sedan skulle jag väl vilja va lite lättare i steget och kunna springa lite mer upp och ned och upp och ned. Men jag trivs bra samtidigt som Jakob och Johan borde spela varje dag i veckan när dom är friska så är det ju.

Det var lite fler misstag från dig i andra halvlek idag. Kände du att du blev trött där eller varför blev det så?

Jag skulle nog inte skylla det på trötthet utan mer lite vanligt slarv. Det är inte en helt superlätt plan att spela på men lite stress också, man vet att det kommer någon bakifrån och sådär så då slarvar man lite helt enkelt.

Du är Djurgårdare sedan barnsben, hur kändes det att springa in på Stockholm Stadion idag?

Som jag sa i en tidigare intervju så tar man inte in så himla mycket när man väl spelar. Men det är klart att det är jäkligt stort så, jag kommer ju ha med mig den här matchen i minnet hela livet. Det är klart det är stort att spela på stadion. Att möta Adde Johansson liksom som jag har stått och skrikit på och jublat för hela livet är såklart speciellt. Så det var jättecoolt absolut.

Ett derby stundar, på måndag hur laddar ni om till det?

Vi har bra självförtroende och kommer med bra självförtroende ur den här matchen också. Det kommer inte vara svårt att ladda om inför en sådan match. Det är inga problem så nu gäller det att slicka lite sår och sedan ladda och träna som vanligt. Så ska det inte vara några problem.

Mot Friends Arena!

 Inlägg av kl 00:39  Superettan
Maj 012013
 

För att sätta det hela i perspektiv så kan vi backa bandet två år. Till den förste maj 2011. Strax innan klockan slår 18.00 sätter Jonathan Lindström en straff till höger om målvakten och springer fram mot klacken för att fira med sina supportrar. Det brinner i Jonathans ögon. Kanske är detta det bästa Jonathan gjort i den rödblå tröjan på A-lagsnivå. Målet innebar en 1-0 ledning och det ÖIS såg ut att gå mot sin första seger i Division 1 södra. Ledningen blev till ett kryss efter en kvittering i mitten av den andra halvleken av Lunds BKs Robin Andersson. Den säsongen slutade ÖIS efter en katastrofal vinter tillslut på en snöplig tredjeplats i serien. Det var två år sedan.

Imorgon är det den förste maj 2013. Jonathan Lindströms karriär fick aldrig det där lyftet i ÖIS-tröjan och han spelar numera för Ahlafors IF i division 3 tillsammans med Niclas Elving och hans bror Johan. ÖIS åkte under tisdagskvällen upp till Stockholm. För att garantera en lugn och stilla kväll för samtliga spelare och bästa möjliga uppladdning har laget tagit in på ett hotell i huvudstaden över natten.

Allt för att ge bästa möjliga förutsättningar inför morgondagen. Den smått osannolika morgondagen. En match då ÖIS ställs emot den allsvenska jumbon Djurgårdens IF i svenska cupens semifinal. Laget är alltså två segrar ifrån ett kval till Europa League. Två segrar från Europaspel. Det trodde nog varken Niclas Elving eller Jonathan Lindström för två år sedan.

Den aningen klyschiga inledningen på denna text är en liten påminnelse för er som av någon anledning tyckte att morgondagens match kändes som en cupmatch i mängden. Den är mycket mer än så. Det är en chans utöver det vanliga. Djurgården upplever en av klubbens sämsta tider på flera år. Hittills har man en poäng i allsvenskan, har släppt in tio mål och gjort ett. Inga siffror som skrämmer med andra ord. Man kan argumentera för att ÖIS inte hade kunnat hitta ett bättre tillfälle att möta stockholmarna än just den förste maj 2013.

Tyvärr hade sambadefensiv ingen möjighet att närvara vid dagens träning på ÖIS-gården men vi vet sedan tidigare att Jakob Lindström inte är tillgänglig. Det är en fot som inte vill läka och magnetröntgen väntar lagkaptenen. Därmed får vi troligtvis göra oss beredda på att det kan bli en del matcher under den här säsongen där laget får klara sig utan Lillström. Därmed faller ett tungt ansvar på Johan Lundgrens axlar. Trollhättesonen värvades som en offensiv kraft på innermittfältet inför säsongen men kommer nu få visa upp sina defensiva kvalitéer. Han kommer imorgon kampera tillsammans med Djurgårdaren Johan Hedman som av förklarliga skäl kommer uppleva en alldeles speciell afton imorgon. Där kommer det geniala in.

Om det var så att valet av offensiv mittfältare stod mellan Filip Holländer, Sebastian Ohlsson och Johan Hedman så är valet Johan Hedman fullständigt naturligt. Dels är Johan Hedman en smart och lojal spelare som enkelt tar åt sig de instruktioner men än mer för att matchen spelas på Stockholms Olympiastadion. På en arena och mot ett lag Johan Hedman är uppvuxen med. Kan det addera några procent till Johans prestation är det väl fullständigt klart som korvspad att grabben ska starta.

I övrigt är laget precis detsamma som mot Landskrona och jag har svårt att klaga på det. Visserligen missade jag den första halvleken och hade bara möjlighet att följa matchen via en dataskärm. Det jag såg där fick mig visserligen att tvivla en aning på Johan Hedmans defensiva förmågor. Det finns vissa brister i hur han arbetar defensivt och då och då hamnar han lite för högt upp. I en match där man kommer vara tvungna att ställa om mycket och ta tillvara på de chanser man får. Vilket man troligtvis kommer behöva i morgon så kan en finurlig trequartistatyp längst fram på mittfältet vara en fördel. Med Johan Hedmans passningsfot och spelintelligens kan man av små chanser vaska fram mer.

Fokus kommer dock fortfarande ligga på omställningsspelet och Emil Karlsson och Oskar Wallén får göra sig beredda på att löpa som aldrig förr. ÖIS melodi i år har visat sig vara att springa sönder motståndarna. Det Dortmundska löpandet har visat sig fungera alldeles utmärkt mot bättre motstånd och borde också göra så imorgon. Med ett snabbt och precist spel på mittfältet kommer man skapa ytor för Emil och Oskar, mot en stukad backlinje kommer det hittas luckor.

ÖIS förmodade startelva:

Man kommer ställas mot ett förhållandevis ordinarie Djurgårdens IF. Offensivt är laget minst sagt skräckinjagande. Erton Fejzullahu och Amadou Jawo är ett anfallspar som håller bra allsvensk klass och även innermittfältet med snidaren Chibsah och rutinerade Andreas Johansson är även dom skapar viss huvudbry.

Fast vi ska komma ihåg att innermittfältet Robin Quaison och Celso Borges var allt annat än lyckade i gruppmatchen mot ÖIS och det innermittfältet är en klass bättre än Djurgårdens. Det kommer bli tufft för Hedman och Lundgren på innermittfältet, men långt ifrån omöjligt. Ricky Yarsuvat kan få det svårt mot sin ytter och oavsett vilken sida han kommer spelas på så kommer hans ytterback få att göra. Rickys uppgifter i ÖIS-tröjan är offensiva och meningen är att han ska vara den irrationella offensiva smällkaramellen som sätter skapar farligheter på sin sida och kanske får tillåtelse att gå lite mer framåt än Sebastian Ohlsson. Fast vårt mittfält är väldigt offensift balanserat. Där finns det orosmoln.

Djurgårdens förmodade startelva:

Nå, vad sägs?

 

Hej på er kära läsare. Felix här.

Sambadefensiv har nu funnits sedan 2009, och det har varit en minst sagt händelserik tid. Ni har kunnat läsa om allt från derbyutklassningar och konkurser via en mängd tränarbyten till ett återtåg till elitfotbollen med en ny generation unga ÖIS:are. Sambadefensiv.se har upplevt ungefär samma resa, efter en framgångsrik period under Martin, Håkan och flera andras styre tog det hela stopp i samband med konkursen och vår hemsida var nära att försvinna. På samma sätt som laget blev det en satsning på unga som fick bli melodin för att ta sig tillbaka och även om vi är på god väg att komma tillbaka till fornstora dagar så behöver vi din hjälp.

Vi behöver din hjälp med två saker. Den första är detta: Som vanligt står dörren alltid öppen för nya skribenter och för den som kan tillföra något som inte redan finns är vi alltid intresserade och lyssnar. Vi är unga och hungriga men alla mår bra av lite rutin. Vi söker därför dig med lite erfarenhet både av skrivande och av luttrat supporterskap. För att kunna ta hemsidan in i framtiden och göra större och bättre saker behöver vi din hjälp. Självklart gäller det även yngre förmågor men det vi främst söker är lite erfarenhet. Fast självklart är kvalité alltid välkommet och alla ansökningar kommer garanterat läsas.

Det var det första, nu kommer något som ni alla borde göra.

Vi kan inte kräva att ni ska börja skriva för oss, vi har den allra största förståelse för att ni inte tycker att tiden räcker till, att ni inte följer laget tillräckligt nära eller att in helt enkelt inte gillar att skriva. Något som vi däremot hade varit evigt tacksamma för att ni gör är om ni hade velat fylla i en enkel enkät bestående av sju frågor.

  1. Vad är det bästa med Sambadefensiv och som du vill se mer av?

  2. Vad kan vi förbättra med hemsidan och våra texter?

  3. Finns det något du saknar på vår hemsida?

  4. Hur upptäckte du Sambadefensiv?

  5. Har du något tips på hur vi kan sprida sidan till så många som möjligt?

  6. Vad tycker du om längden på våra artiklar? Är dom överlag för långa eller för korta?

  7. Vad tycker du om antalet artiklar på hemsidan, är det för många eller för få?

Ni kan antingen svara i kommentarerna här nedan eller skicka ett mail till oss på kontakt@sambadefensiv.se.

Känner du för att börja skriva för oss och på så sätt på utlopp för din kreativitet samtidigt som du får följa det vackraste av sällskap från första parkett och få en unik inblick i hela härligheten? Då mailar du din ansökan till kontakt@sambadefensiv.se. Om du däremot bara känner för att i fortsättningen läsa en ännu bättre hemsida än du redan läser så svarar du på vår enkät, det skulle vi vara oerhört tacksamma för.

Må väl och tack på förhand!

Apr 142013
 

Vi nåddes precis av beskedet att Simon Laneby är hemma igen. Enligt Simons bror Sebastian så är Simon oskadd.

”Tack gud!!!! Min bror är hemma. Oskadd! Kärlek till alla som har hjälpt till. Ovärderligt stöd!!! Tack!!!” Skriver brodern tillika målvakten i ÖIS U19 Sebastian Laneby på twitter.

Det som under hela kvällen varit en följetång på sociala medier har nu nått sitt slut och Lyckligare slut kunde historien inte få. Att Simon åter är hemma igen är självklart oerhört glädjande. Det händer då och då att vi får gå ut här på bloggen och skriva att en nyhet vi nyss rapporterade om inte är aktuell längre. Det får vi alltså göra nu. Strunta i föregående inlägg. Simon är tillbaka och mår enligt uppgift bra. Aldrig tidigare har det varit så här skönt att dementera någonting.

Vi önskar Simon, Sebastian och alla andra anhöriga all lycka. Självklart gläds vi något oerhört med er.

Apr 132013
 

ÖIS-junioren Simon Laneby (bror till Sebastian Laneby) från Partille är försvunnen. Han sågs senast i eftermiddags och enligt uppgift hade han en klarröd jacka på sig när han lämnade hemmet. Simon är över 190 centimeter lång, är 17 år gammal och har kort blont hår. Se bilden ovan.

Om ni sett, hört eller över huvud taget vet något om försvinnandet vill familjen att ni hör av er till polisen på 114 114 och meddelar allt ni vet. Befinner ni er i närheten av Partille är ni också välkomna att hjälpa till i letandet. För att få reda på mer om hur ni ansluter er till sökandet, hör av er till polisen.

 

Apr 132013
 

Sedan i tisdags har ÖIS:are landet runt gått med böjda nackar, tvivlat och undrat över vad som egentligen hände på Gamla Ullevi. Allt gott självförtroende som byggts upp under försäsongen maldes under dryga två timmar i måndags ner till smulor och sopades sedan rakt ner i papperskorgen. Helt plötsligt var vi tillbaka där vi stod i vintras, allt kändes ganska ovisst och kanske var truppen inte alls så bra som vi trodde?

Inte ens Jocke Hall kunde hjälpa U21 i veckan

Veckan som gått har inte svarat på några av dessa frågor. Istället för att ge nytt hopp förlorade U21-laget mot samma Falkenberg med hela 6-0. I den matchen deltog Joakim Hall, Tobias Bratt och Daniel Paulson. Man ska inte dra för stora växlar på det faktum att ett juniorlag förstärkt med två överåriga förlorade mot ett betydligt mer meriterat Falkenberg men det för självförtroendet hos de spelare som under måndagen stod utanför startelvan hade det kunnat hända bättre saker.

Veckan verkar dock ha läkt både sår och sjukdomar hos flera stycken. Johan Hedman som under en längre tid lidit av smärta i en ljumske deltog under förmiddagsträningen i samtliga övningar och såg ut att göra detta obehindrat. Detsamma gällde Adam Rosén och Ricky som missade matchen som en följd av sjukdomar (Ricky magsjuk och Adam förkyld) båda tränade idag obehindrat och det mesta tyder på att Adam är tillbaka i mittförsvaret imorgon i Södertälje. Hedman däremot stannar hemma. Ljumsken är inte redo än.

Veckan har dock inte varit helt smärtfri, Fredrik Andersson fick stå över onsdagens U21-match.

Försvarsspelet var ett problem mot Falkenberg. Både David Leinar och Jonathan Azulay hade stora problem och backlinjen var allt annat än tät, utan Peter Abrahamsson hade det troligtvis runnit iväg obehagligt långt. Jonathan Azualay fick ta emot hård kritik då, nu lutar allt åt att han har gjort sitt i mitten och kommer flyttas ut som vänsterback återigen. Vilket lämnar Hannes Sahlin utanför startelvan.

Med Adam Rosén tillbaka i startelvan kommer försvarsspelet med stor sannolikhet bli bättre. Han är i nuläget en bättre mittback än Jonathan Azulay och samspelet mellan honom och David Leinar är djupare rotat än samspelet Leinar/Azulay. Fast det är i nuläget inte försvarsspelet som oroar mest.

Hur man strukturerar upp en backlinje vet Hans Prytz. Något han visade inte minst när han förra året byggde ihop en imponerande backlinje som tog laget till Superettan. Det är inte Prytz förmåga att täta till framför mål som oroar mig, det är vad han gör med anfallsspelet. Visserligen är anfallsspelet inte hans område. Där är det ”Nacka” eller Markus Lantz som sköter instruktionerna men anfallsspelet är ett problem.

Anfallsspelet, en utmaning för Hasse

Det blev tydligt då man under dagens träning tränade inläggsspel och Tobias Bratt, den 174 centimeter långa mittbacken framstod som en gigant i luftspelet. Tobias Bratt må vara synnerligen spänstig och för sin längd väldigt bra på huvudet men i den bästa av världar är både inlägg och avslut så tajmade att Oskar Wallén eller Emil Karlsson mycket oftare blir hot mot mål.

Förra året var man spelförande i de allra flesta av matcherna men under försäsongen har ÖIS styrka blivit omställningsspelet och kanske har man i den omställningen tappat lite av den förmåga att föra matcher man hade under förra säsongen. Det syntes tydligt i matchen mot Falkenberg att man vant sig vid att så fort som det bara är möjligt när man vunnit boll leta efter en löpande anfallare. Kanske behövs det lite fler matcher mot motstånd i samma viktklass som ÖIS själva för att vänja sig?

Troligtvis kan man dock ligga kvar i gamla vanor imorgon. Assyriska kommer med stor sannolikhet föra matchen i Södertälje. Man har ett lag för toppen av serien och sitter på en erfarenhet av superettaspel som är få förunnad. År efter år placerar man sig på den övre halvan av serien och med största sannolikhet är 2013 inte ett undantag.

Matchen imorgon är Assyriskas hemmapremiär och klubbens supportergrupp Zelge Fans fyller 20 år och detta ska firas med pompa och ståt. Med andra ord är det upplagt för en taggad drabbning mellan två revanschsugna lag. ÖIS efter sitt magplask i premiären och Assyriska efter sitt 1-1 mot nykomlingen Östersund uppe i norr.

Vilka är det då som ska ta en gruvlig revansch för sällskapets räkning uppe i Södertälje? Jo..

Jonathan Azulay flyttas ut till vänsterbacksplatsen och Adam Rosén kommer in i startelvan på Hannes Sahlins bekostnad. Det är den enda förändringen från matchen på Gamla Ullevi i tisdags. Att inte röra om för mycket efter en så hård smäll som premiärförlusten är smart. Gruppen mår troligtvis bäst av minsta möjliga orosmoment i nuläget och ska man påstå att spelarna som spelade i måndags hade en dålig dag på jobbet och inget annat så hade det varit fel att göra några stora förändringar.

Jacob Ericsson var inledningsvis en spelare som inte imponerade på mig. I hans första matcher i ÖIS-tröjan gav han ett ganska nervöst intryck och såg stundtals rent slarvig ut. Under de senaste matcherna har han dock spelat upp sig avsevärt och han var enligt mitt tycke en av få spelare som kunde gå hyfsat rakryggad från matchen. Hans vilja att utmana och förmåga att ta sig förbi sin spelare väger nästan upp hans brister i det defensiva arbetet som tyvärr drar ned intrycket en aning. Kan han lyfta sig i det hänseendet så är han i allra högsta grad en spelare som kommer tillföra mycket under säsongen.

De allra flesta delar av laget känns självklart numera, på innermittfältet finns inga alternativ just nu och än så länge har Ricky lite kvar till en startplats även om han var den av anfallarna som imponerade mest idag när både Emil och Oskar såg sällsynt uddlösa ut. Kanske är det ett tecken på att truppen är tunn, kanske är det ett tecken på att startelvan börjar sätta sig.

Imorgon tar jag och Christian med oss kameran och datorerna till Södertälje. Åk med! Platser finns på bussen.

Gais förlorade sin premiär med 3-1 mot Varberg, idag vann dom med samma siffror mot Degerfors, efter regn kommer solsken!

© 2012 Sambadefensiv Kontakt: kontakt@sambadefensiv.se Suffusion theme by Sayontan Sinha