Efterdyningar och inför-tankar

Ett par minuter sent till matchen rullade Östra Stå-bussen in utanför Vångavallen i Trelleborg i onsdags. Ett bränslepåfyllningsstopp försenade resplanerna en aning, men bussen behövde ny energi, och kanske hade ÖIS behövt detsamma. Det är inte säkert att det var trötthet eller någon slags utmattning som gjorde att spelet inte nådde samma höjder mot Trelleborg som tidigare. Det fanns ett hungrigt hemmalag, en störig blåst och en studsig gräsmatta att också ta hänsyn till. Men det är inte orimligt att spekulera i om ÖIS kanske var aningen trötta efter en ganska intensiv säsongsstart med många matcher på relativt kort tid.

”Men Trelleborg har ju spelat lika många matcher?” Ja, det är sant, men Marcus Lantz och hans tränarteam har hållit fast vid sin startelva i så hög utsträckning som det är möjligt. Personligen ser jag ganska få fel i det, funkar något så funkar något. Men tröttheten, utmattningen, är en faktor som bör diskuteras när uttagningarna är som de är. ÖIS har under de första sju omgångarna i år startat med 14 olika spelare. De vanliga elva vet ni vilka det är, sedan har David Johansson och Niklas Klingberg startat varsin match och Anton Henriksson har startat två stycken. Om vi även räknar inhoppare har 17 spelare fått känna på Superettan-spel. Två av dessa 17 har dessutom bara gjort varsitt kort inhopp. I stort sett går ju ÖIS runt på elva spelare plus Johansson, Klingberg och Henriksson. När man då spelat sju tuffa matcher på lite mer än en månad så bör det märkas av, åtminstone lite grann.

Spelarna är tränade för att spela ofta, annars har det tränats för dåligt. Men att vara tränad för att spela ofta är inte detsamma som att vara förberedd på att vara på topp hela tiden, ett par gånger i veckan, i en såpass krävande serie som Superettan är.

Men, med detta sagt, 2-2 mot Trelleborg är inte heller ett dåligt resultat. Man kan vara småbesviken på sättet resultatet kom till, men i det stora hela, i kampen om överlevnad i Superettan är det här resultatet inte något att bekymra sig över. Vinna hemma, spela oavgjort borta. Med den klassikern så går det oftast bra.

Sättet 2-2-resultatet kom till var på halvt slumpmässiga sätt. Straffen ÖIS tilldelas tidigt i matchen är en av de billigare sådana som bevittnats på senare tid. Trelleborgs 2-2-mål kommer till, återigen, på grund av ett aningen tveksamt ingripande från Robertino Kljajic. Spelet i det stora hela speglade inte resultatet. Kanske var oavgjort en bra spegelbild av matchen, men att de här två lagen den dagen tryckte in fyra mål känns halvt orimligt. För matchen var ganska trög, ganska stel och ganska låst. Ett litet steg tillbaka efter tre stycken kanoninsatser i rad av ÖIS. Men steget tillbaka blir förhoppningsvis bara ett nödvändigt steg för fortsatta framgångar.

Sirius hemma

Ljungskile var ett test, absolut. Ängelholm, GAIS och Varberg likaså. Alla lag är såklart olika slags test, men för de personer som tror att ÖIS blir ett topplag i år så kommer här ett test som är på riktigt. Sirius kommer vara däruppe. De kommer hamra sig fast i, eller i närheten av, toppen under säsongen, det känns tillräckligt sannolikt för att slå fast. Det är ett bra lag som kommer att ge ÖIS ett rejält motstånd. Det gäller för ÖIS att plocka fram Degerfors-matchen ur bakfickan och inte Trelleborgs-matchen.

I den ännu så tidiga tabellen så innehar IK Sirius platsen ovanför oss. Samma poäng, samma antal vinster, oavgjorda och förluster och samma differens mellan gjorda och insläppta mål. Fullt ut jämna steg mellan lagen i säsongsinledningen, alltså. Uppsala-laget inledde säsongen oerhört starkt genom att slå de två nedflyttade, före detta allsvenska lagen, Halmstad och Åtvidaberg i de två första matcherna. Säsongens enda förlust hittills kom mot Dalkurd i omgång tre, vilket Sirius sedan följde upp med tre raka oavgjorda matcher, innan man hittade tillbaka till vinstspåret i omgång sju i och med en 3-1-vinst hemma mot Syrianska.

Man var snubblande nära en uppflyttning till Allsvenskan ifjol, och siktet är inställt på revansch i år. Så förutsättningarna mellan Sirius och ÖIS må vara lika sett till säsongsstarten, men kraven på säsongen 2016 mellan lagen är vitt skilda. Det har långt ifrån varit enbart positiva tongångar från Uppsala-håll hittills, medan de negativa ropen drunknat helt i de positiva här nere på västkusten.

Vilket lag det än är som bör ses som favoriter, vilken typ av match det än är vi kommer att få se så är det en fin söndagstillställning som väntar. Superettan-livet rullar vidare. ÖIS mot IK Sirius. Svensk fotboll när den är som bäst. 13.00, imorgon, Gamla Ullevi.