0-4 bevittnade jag. 2-3 och 3-7 missade jag. Även ifall jag alltså lyckats undvika några tunga matcher var känslan inte på topp när färden togs till ÖIS-gården i lördags. Men ett riktigt ÖIS-väder, ett återkomst av ett fint anfallspar och ett för dagen svagt Allsvenskt motstånd gjorde att mungiporna riktades uppåt igen. För det är, trots allt, spelet på planen och känslan från läktarplats/sidan av planen som påverkar mina ÖIS-känslor överlägset mest av allt.
För Johan Gellermans långa och tunga text om läget i ÖIS i allmänhet och Joacim Nordh och Pierre Edström i synnerhet, hade ju även den, kvällen innan Kalmar-matchen, tyngt ner sinnet mer än vad man egentligen vill. Bedrövliga förluster, jobbiga insikter om ÖIS-styret, den ständigt (hos mig, åtminstone) puttrande tränarfrågan och ett tungt skadeläge. Det fanns och finns anledningar att gå ner sig i jobbiga tankar och känslor. För man måste ju göra det ibland också. Att vi har styret vi har, att vi har tränaren vi har och att vi har ekonomin vi har är något man måste reflektera över och som oundviklig bieffekt må dåligt över.
Men man måste också njuta av en match på ÖIS-gården med vårkänslor och ett bra spelande ÖIS-lag. Man måste njuta av att på nära håll se Johan Elmander styra och ställa, skälla och peppa på allt och alla. Att se Emil Skogh visa beslutsamhet, företagsamhet och tydliga spetsegenskaper. Att se en försvarslinje som, trots begränsade utmaningar, såg tillräckligt stabil ut. Det är sånt här som får en att återfå ÖIS-värmen när det som mest behövs.
Om det är njutning eller ångest att veta om att ett årsmöte är på gång redan imorgon är en svårare fråga. Att veta om det, att närvara och att ta sin chans att påverka är däremot, som ni redan vet, hur viktigt som helst. 25 dagar sedan (med reservation för att jag eventuellt missat det i någon bisats i någon text) var senaste gången ÖIS själva gick ut med exakt tid för detta årsmöte. Så det tåls sannerligen att upprepa informationen. Imorgon, 14:e mars, smäller det alltså. 18.00 är klockslaget och Ullevi Lounge på Nya Ullevi är stället att infinna sig på.
Precis som vanligt laddar man upp för en frustrerande, irriterande och intressant kväll när det vankas årsmöte. Valberedningen har lagt fram ett förslag för en nyformerad styrelse med gamla inslag. Motivering och presentering är som vanligt begränsad. Här är den enda informationen som lagts fram angående styrelsen. Och mycket mer motivering till kandidaterna lär vi inte få under morgondagen om man lärt känna sina årsmöten.
Smartare och mer insatta personer än mig lär kommentera mötet i efterhand så jag lämnar detaljer och åsikter om vad som skett och borde skett till andra. Men jag kommer, precis som ni alla andra också bör, vara där och ta vara på min makt som medlem och ägare av klubben. Det finns ingen anledning att värna om 51%-regler eller medlemsinflytande om man inte tar vara på det. Vi bestämmer.
Så för att sammanfatta. Jag mår i ÖIS-väg bra och dåligt. Jag känner glädje, värme, frustration och ångest. Allt är precis som vanligt och allt är väl också precis som det skall vara, antar jag. Årsmöte imorgon, Öster hemma på lördag. ÖIS-livet fortsätter.
'Matcher, möten och texter' have 3 comments
15 mars, 2017 @ 16:16 Rödblå gubbe
Roligt att du fortsätter skriva och hålla sidan vid liv Jonathan !
Visst var det behövligt med en sportslig framgång efter de två sista bedrövliga cupmatcherna. Alltid roligt att vinna över allsvenskt motstånd.
Synd att man ska behöva vara orolig för att vi är så beroende av Elmander. Det verkar som om inget fungerar när han inte är med. Och någon ytterligare anfallare lär vi väl inte ha råd med nu. Bara att hoppas på att Mutumba snart kommer i matchform och åtminstone kan fungera som avbytare.
16 mars, 2017 @ 12:58 Vad hade Sven-Agne gjort?
Hmm jaa, beroende av Elmander, visst. Men en kan vända på det också och tänka att vi är beroende av kreativa yttermittfältare på båda sidor av plan. I matcherna utan Elmander har vi saknat Paulson på den positionen och Sliper har varit mycket blek. Skogh känns ju mycket lovande men vem har vi mer där att ta till? Mutumba? Alltså mycket viktigt att Paulson INTE spelar anfall, det funkar inte. Bara en av våra två ordinarie forwards är med så klarar vi oss nog hyfsat. Atashkadeh blir lika viktig/effektiv som Elmander om han har understöd av grymma yttermittfältare. Om någon av Elmander eller Atashkadeh är skadad/borta – hellre då in med Gibanica eller Leidewall = flytta upp dem till A-truppen snälla!
21 mars, 2017 @ 08:14 petrus pilatus
Känns som att Mutumba är ett måste denna säsong, ifall Mutumba är frisk och Lantz skulle bänka honom… Då vet jag inte vad jag komner ta mig till, men man slutar ju aldrig förvånas över Lantz idiotiska spelartänk..