Därför är Thomas Askebrand ett högst logiskt val

Det mesta talar för att Thomas Askebrand blir mannen som ska leda sällskapets representationslag kommande säsong. 49-åringen kommer närmast från Östers IF och är ett väldigt naturligt val för sällskapet i nuvarande läge.

Inte förstavalet

Thomas Askebrand var troligtvis inte klubbens förstaval då både Erik Hamrén och Allan Kuhn troligtvis stod högre upp på listan över kandidater men troligtvis också kostade därefter. Valet föll då på Thomas Askebrand som kom in i leken då det blev känt att Öster nästa säsong kommer tränas av IFK Värnamos nuvarande tränare Christian Järdler.

Namnet Thomas Askebrand är kanske inte det allra sexigaste på dansgolvet men vi får inte heller glömma vilken situation ÖIS just nu befinner sig i.

ÖIS har fyra säsonger bakom sig med en oprövad Marcus Lantz som aldrig fick ut vad man förväntade sig av truppen och som aldrig hamnade i harmoni med sin omgivning.

Erfarenheten avgörande

Med Askebrand söker man trygghet och erfarenhet. I över tio år har hallänningen tränat fotbollslag på elitnivå och det är troligtvis dessa tio år ÖIS ser när man nu sätter sig för att skriva ett avtal med Thomas Askebrand. Man vill hitta en stabilitet nu, en spelmässig stabilitet som förhoppningsvis kan ge föreningen stadga.

Vi får inte glömma att nästa år innebär en minskad spelarbudget. Att då ta in Kuhn eller Hamrén som inte jobbat med den typen av resurser på väldigt länge hade känts som en större chansning än Superetta-veteranen Askebrand som lär kunna bidra med värdefull kunskap om marknaden inför vinterns transferfönster.

Vi får dessutom komma ihåg att Askebrand kommer ifrån en tid i Öster som får ses som väldigt lyckad. Första året resulterade i en tredjeplats i division 1, andra året klar serieseger och i nuläget ligger Öster som nykomlingar fyra i superettan.

Visst jag hade väl också gärna sett att vi hittade vår Graham Potter, Jimmy Thelin eller för den delen Magnus Haglund när Elfsborg plockade honom. Det man glömmer när man nämner dessa namn är dock hur vansklig en sådan chansning  kan vara. Frågan man bör ställa sig är också om det är just i det här läget ÖIS bör göra just den chansningen? En säsong då ett misslyckande kan innebära slutet för föreningen som vi känner den?

Jag varken jublar eller sörjer valet, men jag förstår det.