Det täta matchandet mot lagen omkring oss i tabellen fortsatte på tisdagen, denna gång med en oerhört viktig kamp mot Norrrby. Trots mitt gnäll om dålig insats mot AFC i senaste hemmamatchen, så kom ÖIS till spel med endast en (1!) förlust på de senaste 11 matcherna. Vi har också reducerat antalet insläppta mål markant, vilket är en av nycklarna till uppryckningen.
Oavgjorda spöket har dock hämmat oss, men nu ramlar plötsligt trepoängarna in och vårt kära ÖIS har börjat segla uppåt i tabellen. Matchen mot Norrby var till att börja med relativt jämn och det kändes snopet när Norrby tog ledningen på ett slumpartat sätt efter 13 minuter.
Plötsligt började gudarna le mot oss. En hörna på stopptid (45+2) i första gav MHS chansen att klacka in bollen i nät. Underbart mål och en ljuvlig déjà vu-känsla för oss gamlingar, som såg Kenneth Nilsson klacka in ett avgörande mål på samma sätt för Allsvenskt avancemang 1974.
Ketchupeffekten XL fortsatte efter paus. Jonathan Azulaj satte en straff i 48:e, innan Isak Dahlqvist iskallt gjorde mål för andra matchen i rad i 49:e. Efter detta var Norrby ett slaget lag och vi fick se ytterligare två mål. En frispark av Daniel Paulson susade i mål via en försvarare och blev till självmål. Efter stolpträff och nämnda självmål fick till slut Daniel göra ett riktigt mål när han sköt från 15 m efter ännu ett fint anfall. Matchen avslutades med en elegant dubbelräddning av Robin Wallinder.
Noteringar:
Isak Dahlqvist gör ännu en kanonmatch, där ser man vad ett tröjbyte kan göra.
Väldigt sällan vi har två mittbackar som målskyttar.
Anel Raskaj såg ut att trivas allt bättre ju längre matchen höll på.
Skulle vara roligt att se Nilas Bärkroth en hel match.
ÖIS har Superettans bästa bänk.
'Matchrapport, ÖIS-Norrby 5-1' has no comments
Bli först att kommentera detta inlägg!