Fagerberg & Abrahamsson självskrivna i folkets elva

På samma sätt som gud gav rock ’n’ rollen till Kiss, Jonas Alströmer gav det svenska folket kött och potäter och Brasilien gav oss Öisare Valter Tomaz Jr, Afonso Alves, Paulinho Guara och Ailton Almeida har nu ni kära läsare gett Sambadefensiv er drömstartelva till öppningsmatchen mot Väsby United den 12:e april. När vi utlyste denna ”omröstning” i början av mars kunde vi aldrig föreställa oss att gensvaret skulle bli så här stort. Vi har fått in ett stort antal bidrag men nu är vi äntligen klara med sammanställningen av era inskickade bidrag. De två vinnande startelvorna och motiveringarna kommer att publiceras på söndag.

Så…

… mina damer och herrar…

*trumvirvel*

Sambadefensiv presenterar stolt ”Folkets ÖIS-elva 2010″:

Eftersom merparten av de inskickade bidragen har utgått från en 4-4-2-uppställning har vi valt att formera ”Folkets elva” på samma vis. Vi måste samtidigt säga att det har varit en oerhört underhållande läsning att se hur kreativ man kan vara när man får fria händer, ett tjugotal ÖIS-spelare och ett tomt papper att leka med. Vi har nämligen fått se allt från trebackslinjer med fyrmannamittfält och tremannaanfall till den gamla klassiska och genomärliga WM-formationen. Är det inte härligt så säg.

Tre spelare har tindrat lite klarare och starkare än övriga spelare: Peter Abrahamsson, Björn Anklev och Ken Fagerberg. Samtliga dessa tre spelare har funnits med i samtliga bidrag som vi har fått in till Sambadefensiv under de här två veckorna. Peter Abrahamsson och Ken Fagerberg har varit givna för samtliga som orkat engagera sig i denna lilla övning. Precis som Anklev men med den lilla skillnad att vår lagkapten har figurerat på en mängd olika positioner medan Abrahamsson och Fagerberg haft mer utmejslade roller i era startelvor.

Folkets elva ser ut som följer:

Målvakt: Peter Abrahamsson
Andel av rösterna: 100 procent
Er motivering: I mål är Peter given. En framtida svensk stormålvakt som i år kommer att ta en ruskig revansch efter den tunga fjolårssäsongen - Michael Carlsson

Övriga nominerade till positionen: Ingen

Högerback: Björn Anklev
Andel av rösterna: 61 procent
Er motivering: Mitt favoritord är anklevsk. Att göra något anklevskt är att göra det rejält. Ordentligt. Med pondus och akuratess. Att inte lägga fingrarna emellan. Att smälla på när man ska smälla på. Att aldrig vika ner sig. Att alltid visa hjärta. Och att alltid ge allt. Hela. Vägen In. I. Kaklet. – Danne Ryd

Övriga nominerade till positionen: Christofer Bengtsson (2) och Jakob Olsson (3)

Mittback #1: Robin Jonsson
Andel av rösterna: 96 procent
Er motivering: Som mittback har Robin Jonsson hittat tillbaka till storformen från 2007. Med sitt fina spelsinne, sitt ÖIS-iga uppträdande och resoluta spel är han i mina ögon det givna förstaalternativet som mittback – Erik Sandhäll

Mittback #2: Valter Tomaz Jr
Andel av rösterna: 61 procent
Er motivering: Örgrytes skönaste värvning är comebackande Valter Tomaz Jr. Han ska helt klart ha en av mittbacksplatserna. En stark, skön kille med Öishjärta. Kommer absolut att bli viktig i ”grisiga” skitmatcher - Andreas Palmqvist

Övriga nominerade till positionen: Dennis Jonsson (2) och David Leinar (3)

Vänsterback: Adam Eriksson
Andel av rösterna: 43 procent
Er motivering: Vänsterbacksplatsen må vara ett problem men ge bara Adam Eriksson tid och förtroende så kommer han att växa in i rollen och bli vår nya Anders Prytz – Leif Grahn

Övriga nominerade till positionen: Alex Perreira (2), Björn Anklev (3), Jakob Olsson (4), Tommy von Brömsen (4) och David Leinar (6)

Höger mittfält: Markus Gustafsson
Andel av rösterna: 39 procent
Er motivering: Han har kanske inte den rätta snabbheten men han har känslan för spelet och han hittar alltid de rätta löpningarna. Insatsen mot Gävle i höstas var strålande. Nu vill vi se mer av den varan. MarGus är en man för framtiden och definitivt en man för premiärens startelva – Andreas Lindwall

Övriga nominerade till positionen: Björn Anklev (2), Pavel Zavadil (3), Markus Anderberg (3) och Jakob Olsson (5)

Central mittfältare #1: Sebastian Johansson
Andel av rösterna: 96 procent
Er motivering: Ni som såg ÖIS i Allsvenskan förra året vet vad jag menar när jag säger att Seb är lagets dynamo. Når så gott som varje boll framför backlinjen och visar hela tiden en otrolig inställning. Dessutom är han en fullt kompetent passningsspelare med mycket bra blick för spelet vilket gör att spelvändningar blir ett vapen för ÖIS i år - Fredrik Hansson

Central mittfältare #2: Pavel Zavadil
Andel av rösterna: 61 procent
Er motivering: 17 assist 2007. Frågor på det? Med Superettans låga tempo kommer Pavel till sin rätt. För mig är han självskriven som playmaker på det centrala mittfältet. Killen kommer att vara guldvärd denna säsong. - Okänd

Övriga nominerade till positionen: Markus Gustafsson (2), Alexander Mellqvist (3), Jakob Olsson (4) och Valter  Tomaz Jr (4)

Vänster mittfält: Alex Perreira
Andel av rösterna: 61 procent
Er motivering: Alex är given till vänster. En av få spelare som kan och vågar utmana och slå sin gubbe en mot en - Jenny Lund

Övriga nominerade till positionen: Pavel Zavadil (2), Markus Gustafsson (3), Alexander Mellqvist (3) och Jakob Olsson (3)

Anfallare #1: Álvaro Santos
Andel av rösterna: 91 procent
Er motivering: Lika tung som en bisonoxe. Lika svårstoppad som ett godståg. Lika surskallig som en tvååring. Och med näsa lika känslig för mål som en tryffelsvins näsa är för tryffel kommer Álvaro Santos att uträtta underverk i Superettan. Vem fan är Peter Ijeh? Vi har Santos! – Ante

Anfallare #2: Ken Fagerberg
Andel av rösterna: 100 procent
Er motivering: En blivande legend som har potential att slå Markus Allbäck i legendstatus. Vilken ynnest det är att följa denna unga herres utveckling i rätt dress – Okänd

Övriga nominerade till positionen: Nicolas Sandberg

Vi tänkte avsluta detta  inlägg med att publicera ett par av redaktionens favoritstartelvor inför den kommande säsongen. Först ut i raden av intressanta och tankeväckande startelvor är Magnus Börjesson och Mikael Carlsson.

Magnus Börjessons startelva:

Uppdrag: Ta ut en ÖIS-elva och skriv en kort motivering
Förutsättning: Skador struntar vi i, alla är tillgängliga
Slutsats: Fasen, det var inte helt lätt det här…

Att det blir så pass knivigt beror främst på att vi har en obalanserad trupp, med en nästan total brist på ytterbackar. I gengäld har vi så många mittbackar att jag hade kunnat formera hela elvan med bara dem. (Nåja, nästan i alla fall.) Detta är ju inte direkt någon nyhet, vi supportrar har gnällt över det länge. Från officiellt ÖIS-håll verkar strategin vara att ändra kartan och hoppas att verkligheten följer efter. Följaktligen har Tommy von Brömsen klassats om till ytterback och matchats en del på vänsterbacken under försäsongen. Sist jag såg hade dock verkligheten inte anpassat sig än, det var fortfarande samma von B där ute. Säg vad du vill, Dick, men någon vänsterback är han inte! Adam Eriksson har också spelat vänsterback en del, och han kan nog bli riktigt bra så småningom. Men vi såg i fjol att han har ett steg att ta innan han är där, och hittills i år tycks han inte ha tagit det än.

Så vad göra? Anpassa kartan OCH verkligheten förstås! Gott om mittbackar och inga ytterbackar – det blir trebackslinje det. Och det passar mig förträffligt, då det samtidigt löser dilemmat med att få in både Markus Gustafsson och Pavel Zavadil på innermitten. Så här ser min elva ut:

Abrahamsson

Tomaz Jr   R Jonsson   D Jonsson

Johansson   Zavadil
Anklev              Gustafsson            Perreira

Fagerberg     Santos

Snyggt, va? De flesta platserna blir ganska givna när man väl spikat 3-5-2-formationen, men några motiveringar kanske är på sin plats.

Mittbackar har vi ju en uppsjö, men för mig känns Robin tveklöst som nummer ett. Han skall vara med, och han skall vara bossen i backlinjen som styr upp de andra. Dennis har sett stabil ut på försäsongen och gjorde en kanonsäsong förra gången vi var i ettan. Men Leinar skulle säkert också göra utmärkt ifrån sig på den här nivån, han är förstereserv. Valter tog jag med osedd, i förhoppningen att han är åtminstone i närheten av sin gamla kapacitet. I så fall tillför han en välbehövlig dos snabbhet där bak.

På mitten är det väl bara en plats som behöver en närmare kommentar. Yttrarna i 3-5-2 skall vara löpstarka tvåvägsspelare. Tyvärr har vi bara en sådan i truppen. Självklart vår lagkapten, ”El Pato”! Alex håller bra klass offensivt, om än med lite för stor ojämnhet i insatserna, men defensivt är han vilsen och svag. Han får platsen ändå, men det är i brist på bättre alternativ. Förhoppningsvis klarar trebackslinjen av det mesta utan att få någon större hjälp på vänsterkanten. Ett alternativ är annars att spela med Adam på vänsteryttern i förväntat svåra matcher, medan Alex får ta de lite lättare. På lite sikt blir förhoppningsvis Niclas Elving ett alternativ. Seif Kadhim skulle kunna bli det också, men då måste han ta sig i kragen och börja utvecklas snart.

Anfallet behöver knappast kommenteras. Och med Markus Anderberg, Nicolas Sandberg och Luka Mijaljevic som står och stampar otåligt där bakom ser forwardsbesättningen faktiskt riktigt stark ut.

Så där skulle jag vilja att ÖIS spelade. Jag tror att det skulle kunna bli grymt roligt och förvånansvärt framgångsrikt, och något som verkligen skulle kunna hjälpa till att profilera ÖIS och polera upp vår mattnade Lirarnas Lag-slogan.

Men sedan har vi det där med verklighet också. Trebackslinje skiljer sig ganska mycket från vad spelarna är vana vid, det är något som måste övas in. Åge Hareide gjorde ju ett försök utan att ha tränat in det först, och i fjolårets viktigaste match dessutom (borta mot DIF). Det gick väl så där, för att uttrycka sig diplomatiskt. I år har vi vad jag vet inte övat på 3-5-2,och vi hinner förstås inte nöta in det innan premiären. Därför slänger jag upp en vanlig 4-4-2-elva också:

Abrahamsson

Bengtsson  R Jonsson  D Jonsson  Anklev

Anderberg  Gustafsson  Zavadil  Perreira

Fagerberg   Santos

Anklev till vänster är förstås inte idealiskt, men det funkar, och att Bildsköne Bengtsson håller god superettaklass vet vi. Petningen av Sebastian Johansson förvånar säkert, men han gjorde en så blek insats mot Torslanda, och Mackan och Pavel funkade så bra tillsammans på innermitt mot GAIS, att jag gärna ger det en chans. Kanske att man kan sätta in Seb mot tuffare motstånd, i vilket fall jag nog skulle sätta Zavadil på kanten (och bänka Alex).

Så där, min gode Janne Andersson. Nu har jag gjort mitt, nu fick du en del att fundera på. Hör av dig om du har några frågor!

Mikael Carlssons startelva:

Jag måste nog erkänna att jag har gjort min sämsta försäsong som ÖIS-supporter på många år. Med det menar jag att jag inte har sett en enda försäsongsmatch live hittills och har bara slaviskt följt mina Sambadefensiv-kollegor och deras matchrapporter samt följt utvecklingen kring laget i media och på ÖIS hemsida. Skandal ur min alldeles egna synvinkel. Men så blir det ibland och det är bara att bita i det sura äpplet och ändå försöka gör något vettigt av det.

Att välja säsongens mest ultimata startelva är kanske inte ett drömscenario när man känner att man hade behövt se vissa spelare in action live innan man kanske kan bedöma dem rättvist. Samtidigt så har inte ÖIS trupp förändrats nämnvärt sen förra säsongen. Det är också jäkligt svårt att se konsekvenserna av vad förlusten av Marcus Allbäck kan komma att bli, samt det faktum att två gamla gubbar som Bengt Andersson och Magnus Källander inte längre finns i klubben. Jag tror att avsaknaden av rutinen i laget kommer vara det som slår hårdast mot vårt kära ÖIS ju längre säsongen fortlöper. Men det lär vi få anledning att återkomma till under säsongen gissar jag på och därför lägger jag det åt sidan för stunden.

Nu gäller det att fokusera på det vi har, istället för det vi inte har. Vi har ju faktiskt en hel del också, så helt för djäkla deppigt skall det inte behöva bli. För att jag inte skall bli för flummig och sväva ut i en textmonolog så kör jag igång direkt med min startelvan. Viss varning för lång text måste jag ändå flagga för. Jag börjar bakifrån och går framåt. I den riktning jag tycker att ett lag skall byggas. Skall också låta meddela att jag utgår från en klassisk 4-4-2 uppställning för att slippa snöa in helt och hållet med en massa alternativa lösningar.

Målvakt – Peter Abrahamsson

Det finns inget annat alternativ till den här posten i dagsläget. Det är Peters år i år och jag tycker det skall bli oerhört intressant att följa hans utveckling den här säsongen. Nu får han äntligen en ärlig chans och jag hoppas att han tar den. Den killen har potential att bli något stabilt. Mycket bra reaktionsförmåga som med lätthet matchar Dick Last likartade färdighet när han stod på toppen av sin karriär. Vi håller tummarna för att fingrarna håller för annars blir det problem.

Vänsterback – Adam Eriksson

Vänsterbacksplatsen. ÖIS akilleshäl sedan länge och det känns faktiskt inte som om att den positionen är löst till 100% än. Sen Miller valde att lämna ÖIS så är den i mina ögon ett lika stort problem som den var innan Miller kom från Rosenborg förra sommaren och rättade till den, för motståndaren, öppna ytan. Adam Eriksson har löst den positionen med blandat resultat som jag har förstått det hittills men jag tycker samtidigt att det vore mest rättvist att låta honom få en chans där. Vi har inga bättre alternativ så varför inte skola in Adam där och låta hans utveckling och självförtroende växa i o m det. Janne Andersson verkar dessutom tänka något liknande i och med den matchning som Adam ändå har fått under försäsongen.

Mittback 1 – Robin Jonsson

En klok spelare med ett yttre lugn. Det är vad som behövs i en backlinje som tenderar att agera hönsgård när inläggen från motståndaren droppar in. Han har visat gång på gång att han är placeringssäker och att han sedan löser situationerna utan några trix och överdrivna beslut. Det som möjligen skulle tala emot Robin är kanske just hans lugn i vissa matcher där det kanske krävs lite tuffare attityd. Jag tycker dock att det är dags att spela in Robin som vår nästa storback sen Johan Anegrund lämnade sin aktiva karriär bakom sig.

Mittback 2 – Valter T Junior/Dennis Jonsson

Ja, jag kan inte välja här. Jag måste säga att just mittbacksfrågan är det svåraste i år att peka ut ett självklart val. Jag tycker däremot att just backlinjen bör hållas så intakt det bara går under en hel säsong för att få till en samspelt enhet som kan agera under lugn och trygghet. Valter måste ju få spela nu när han väl har kommit tillbaka. Hans bensaxande i backlinjen och närmast djuriska snabbheten är ju något man har saknat och den tuffheten han har behöver vi verkligen i Superettan. Samtidigt så ser jag en fara i hans spelstil vilket kan leda till en del gula kort, och i förlängningen även avstängningar, och då behöver vi en som kan ta vid med ungefär samma pondus. Då ser jag Dennis Jonsson som det bästa valet i Superettan. Dennis hade ingen bra säsong förra säsongen i Allsvenskan. Men vi vet alla vilken nytta han gjorde i Superettan 2008. Han var säker på fötterna och kunde t o m bjuda på lite tekniska nummer som sista man (och sånt gillar vi ju!). I Superettan-tempo så tror jag att Dennis gör sig mycket bra som mittback och kan nog med sin styrka och snabbhet göra mycket nytta. David Leinar får vara 3:e-alternativet med sin storlek och säkerhet med skallen. Lite för långsam enligt mitt tycke och smak och har tyvärr problem med placeringen lite för ofta för att bli ett självklart val i mittbackslåset. Tommy von Brömsen får dessvärre stiga åt sidan i min startelva och kanske t o m sitta på läktaren de flesta matcherna om alla mittbackar får vara friska och konkurrerar  om samma positioner. Tommy kan fungera på vänster ytterbackplats om det verkligen krisar men jag ser honom helst som mittback och ser man till konkurrensen där så vet jag inte hur mycket han kommer att få spela i år. Det beror inte på att han är dålig på den posititionen utan för att det finns för många bättre alternativ där. Att ÖIS sen har valt att ha såhär många mittbackar inför kommande säsong är väl givetvis inte så dumt med tanke på att det finns möjlighet att skifta snabbhet mot styrka o s v beroende på motstånd samt att kunna täcka upp för ev. skador så att defensiven inte blir lidande.

Högerback – Björn Anklev.

There can be only one? Nja, jag är inte så himla säker på det. Christofer ”Bildsköne” Bengtsson är en spelare som jag var mycket imponerad av 2008 i Superettan. En spelare som spelade samtliga matcher den säsongen på sin position på höger backplats. Vad hände med Christofer förra säsongen?! Han bara försvann och de få minuter i spel han fick så var han långt ifrån sin ”gamla förmåga”. Givetvis så ändrades förutsättningarna och kraven på spelarna inför comebacken i Allsvenskan men Christofer var en spelare jag hoppades på och hade höga förväntningar på. Med tanke på att Christofer nu äntligen blir matchad igen under försäsongen så kanske Janne Andersson har en tanke med det. Christofer kommer att spelas in i tempot igen så att Björn Anklev inte nödvändigtvis endast blir en defensiv kraft utan faktiskt kan flyttas upp till både yttermittfältet eller t o m anfallet som han huserade i 2008. Jag har hela tiden tyckt att Björn är som bäst som offensiv kraft och i vissa matcher så behövs han mer där än i den defensiva rollen. Är motståndaren bra nog så kan Björn riskera att bli fast på egen planhalva och slita som ett djur istället för att oroa motståndaren längre upp i banan med sin kvickhet. Ja, så mitt val på högerbacken är dubbelt. Björns glidtacklingar som sista man är ren fotbollsporr, men hans offensiva raider ger mer ryck i baguetten enligt mig. Christofer Bengtsson kan om han bara vill och kommer i fas. Jag hoppas att Christofer kan komma tillbaka till minst den formen han hade 2008. Om det blir så så har vi sjukt bra konkurrens på alla positioner förutom vänsterbacksplatsen i laget.

Vänster yttermittfält – Alex Perreira.

Han är tämligen ohotad på den positionen enligt mig. Alex i storform är ett grymt anfallsvapen. Hans stenhårda vänsterinlägg är väl värt att offra mot en nästan befintlig defensiv på samma position. Alex kämpar alltid till 100% och nu är dessutom motståndet hyfsat det samma som när han gjorde succé i Superettan 2008 med Assyriska. Hans snabbhet på vänsterkanten kommer att blir oerhört jobbig för motståndaren. Pavel Zavadil kan vara den som byter av Alex i de matcher där det behövs. En ”fri roll” för Zavadil på vänsterkanten kanske kan bli samma succé som 2008?

Innermittfältare offensiv – Pavel Zavadil eller Markus Gustafsson

Pavel känns väl som det självklara valet rent rutinmässigt men Markus är ju ”in bloom” den här säsongen förhoppningsvis. Det blir en hård kamp där och jag tycker att den som är i bäst form skall starta givetvis. På något sätt så hoppas jag att Markus G tar det stora klivet i utvecklingen i år så att vi inte blir allt för beroende av Pavel under säsongen. Pavel blir inte yngre och frågan är om han kan tangera sin säsong 2008 även i årets upplaga av Superettan?

Innermittfältare defensiv – Sebastian Johansson

Här finns det bara en från start. Sebastian Johansson. Man har lyckats få honom att stanna trots degradering i seriesystemet och Sebastian kommer att bli oerhört viktig för oss i Superettan. Sebastians spelstil kommer givetvis också den här säsongen resultera i många gula kort och avstängningar så det är bara utse ersättaren direkt. Alexander Mellqvist. Mellqvist kanske inte är den ultimata defensiva kraften vi har men frågan är om hans spelstil ändå inte passar bättre för en mer defensiv position. Mellqvist visade ju vilken slägga han har i högerdojjan 2008 men frågan är om vi behöver förlita oss på hans skott vidare mycket den här säsongen. Det känns som att vi har bättre offensiva alternativ på andra positioner än att behöva dra upp Mellqvist i banan extra mycket. Möjligen kan ju en defensiv Mellqvist på plan resultera i ett något mer offensivt innermittfält vilket i sig kan vara positivt och bra mot en viss typ av motstånd. Sen har vi givetivs ungtuppen Danny Ervik som kan täcka upp på den här positionen, men jag vet inte om jag skulle välja honom före Mellqvist i nuläget.

Höger yttermittfältare – Björn Anklev/Markus Gustafsson

Ouch! Tufft att välja. Här vill ju jag ha upp Björn Anklev på bekostnad av Markus Gustafsson som annars skall spela här. Varför Björn skall spela här var jag inne på redan innan. Markus Gustafsson på den här positionen är dock intressant. Han har en teknisk färdighet som kan lirka upp ett kantförsvar utan tvekan. Däremot är jag osäker på hans fysiska status och om hans spelstil egentligen passar så värst bra på kanten. Någon typisk kantspringare ser jag inte Markus som. Han känns som en klockren speluppläggare med utgångspunkt från innermittfältet. Men om det skall bli verklighet så måste nog Markus börja damma av sig valpigheten och se till att hushålla på krafterna. Han spelstil är intensiv och det märktes i alla fall förra säsongen att tempot ibland blev lite för mycket för Markus. Han har dock en djävla massa fotboll i sig så jag hoppas innerligt att han blommar ut den här säsongen på allvar. Med en Markus på spelhumör så kan vad som helst hända.

Anfallare 1 – Álvaro Santos

Utan tvekan ÖIS viktigaste spelare den här säsongen så länge det nu varar. I mina ögon finns det ingen effektivare och mer rutinerad anfallare i hela Superettan. Nej, inte ens Mr Ijeh i Syrianska kan mäta sig med honom. Med Álvaro Santos på plan så kommer ÖIS definitivt vara ett lag som tillhör toppen av tabellen. Utan honom så vet jag inte lika säkert. Jag behöver inte skriva så mycket mer om Santos fotbollskunskaper för er som är ÖISare och därför stannar jag redan nu. Ni VET vad han kan komma att betyda för anfallsspelet. Stark som en oxe.

Anfallare 2 – Ken Fagerberg

Ja, inget snack om saken. Ken är verkligen Marcus Allbäcks tronarvinge i anfallet och han får redan den här säsongen bevisa för oss supportrar att han förtjänar den liknelsen. Ken är på något konstigt sett redan geniförklarad i det närmaste som kan jämföras med Marcus Allbäcks status. Det måste kännas bra för en ung kille som Ken. Däremot så kommer ju ett viss mått av press att hamna på just Ken vad gäller ett effektivt anfallsspel. Frågan är vad Ken egentligen kommer att bidra med nu under året med ÖIS? Vi kan ju inget annat än att hoppas på att alla våra drömmar om Kens storhet också förverkligas. Det var ett tag sedan han spelade kontinuerligt i matchsituation och det var också ett tag sedan han spelade i ÖIS och satte grunden för de förväntningar vi har på honom i dag. Vi får se hur Kens kropp svarar efter, vad jag gissar, ett ganska så hårt matchande. Man får dock inte sticka under stolen med att det finns fler saker som talar för att det skall bli bra än att det skall bli dåligt. Ken har alla chanser i världen att göra en riktigt bra och minnesvärd säsong. Jag är nästan säker på att vi inte kommer att bli besvikna heller. Inte på Ken i alla fall. Det enda som jag ser kan stoppa Ken är en elak skada, och det får vi verkligen hoppas att vi slipper uppleva. ”Alla heter Ken i Göteborg!”.

Så då var det klart! Ja, och man kan ju direkt konstatera att mina åsikter lämnar en hel del frågetecken och öppningar för diskussion. Det vet jag. Inte ens jag själv är säker på att det här är samma elva jag skulle ställa upp om ca 1 mån. Allt i världen är föränderligt och med tanke på hur många bra alternativ som vi har just nu i ÖIS så känns det som ett lyxproblem. ÖIS har inte, sett till spelarnas färdigheter, en givet startuppställning förutom i anfallet kanske. Konkurrensen i laget om de olika positionerna känns bättre än på många år.

Vi har spelare som Danny Ervik som jag har lite ångest över för att jag inte hittar en given plats åt. Danny MÅSTE få spela. Han är också ett namn för framtidens ÖIS. Han är en mycket bra spelare men med defensiva kvaliteter och där har vi redan väldigt bra konkurens. Danny, Danny, Danny… Vad skall vi ta oss till?

Sen har vi Nicolas Sandberg och han kommer att få spela. Det är jag säker på. Han kommer att vara ett givet alternativ bakom Álvaro och Ken den här säsongen och även om Álvaro kanske är ohotad så länge han är skadefri så får nog Ken se upp för unge herr Nico när det vankas match. Han är en intressant spelare med riv i. Markus Anderberg då? Grabben från division fem som kom till Allsvenskan och Gamla Ullevi och snurrade upp backlinje efter backlinje tills luften tog slut i lungorna på honom. Ja, honom vill jag VERKLIGEN  se mot superettanmotstånd. Jag tror att Markus också kommer att få spela så fort han kommer i form efter sin skada. Men just nu känns han sval med tanke på att han har haft skadeproblem nu under försäsongen. Jag lämnar honom därför utanför just nu. Sen har vi spelare som Seif Kahdim och Luka Miljaljevic. Seif spådde jag skulle få sitt genombrott förra säsongen. Så blev det inte. Därför tror jag att det kommer i år istället. Jag hoppas att Seif mognar i sitt spel och växer in i rollen och kan vara med i a-lagssammanhang lite oftare och med ett bättre resultat än tidigare. Seif är ju mer en man för mittfältet och där är det redan hård konkurrens så det räcker. Det blir tufft för Seif. Luka känns het och intressant. Han fyllde dock endast 19 år nyss och jag tror att hans första säsong i ÖIS blir mycket ”se och lära” till att börja med. Beroende på hur det blir med både Álvaro Santos och Ken Fagerberg senare i år så får vi se vad som händer med våra unga lovande anfallare. Jag tror dock att det kommer att komma tillfällen för dem att visa upp sig och stärka sina odds.