Det känns dunder!

Nu är det inte långt kvar. Förnimmelsen i doftcentrat i hjärnan av svettiga benskydd gör sig påmind. Det är snart säsongspremiär! Imorgon smäller det! Den långa långa försäsongen är äntligen över och kanske har den kännts något längre än vanligt tack vare det massiva snötäcket som tungt vilat över vår stad under lång tid i vinter. Fotbollen tycktes vara mycket långt borta för ca 1 mån sedan. Inte sant? Janne Andersson önskade en ännu längre försäsong för att få spelare ännu mer redo för premiären och för att kunna spela ihop laget ännu mer. Kanske ligger det något i det men nu är läget som det är. Jag tror det kommer gå bra ändå. Visst kan man både ha hängslen och livrem när man börjar en säsong, men vilka garantier ger det egentligen?

Efter gårdens öppna hus på Öisgården så känner iallafall jag att suget är tillbaka på allvar för att gå och se ÖIS spela igen. Jag måste villigt erkänna att min baksmälla efter förra säsongens stora fiasko hängde kvar längre än vad jag kanske själv var medveten om. Jag har inte alls haft samma ånga och intresse kring ÖIS och uppladdningen inför kommande säsong som åren innan. Något som kanske har visat sig i mina exakt noll besökta träningsmatcher i år. Tråkigt men så är det väl kanske ibland? Men efter gården på Öisgården så känns det som om jag fick en spark i ändan och att man återigen har lite pirrande spänning i kroppen inför premiären. Det var det jag behövde. Fint väder. En positiv upplevelse. Ett öppet hus. En fruktansvärt sympatisk och vältalig huvudtränare. En trupp som såg harmonisk och glada ut. Det såg bra ut.

Nu får vi bara hoppas att spelare och ledare lyckas samla krafterna så att man är med från början i årets upplaga av Superettan. Jag tror att ÖIS måste få med sig resultaten inledningsvis för att det skall bli möjligt att kunna vara med och slåss i toppen i år. I det getingboet som väntar så har laget inte råd med för många misstag och allt för många förlorade poäng. Då hamnar man nog dessvärre ganska så lätt efter täten och det kan komma att bli svårt att ta igen allt eftersom serien fortsätter. Det gäller att ÖIS tar tag i det så att man har sitt öde i sina egna händer hela vägen. Upp på tå och pang in i närkamperna!

Jag personligen kräver inget skönspel nu. Jag vill hellre se krig på samtliga positioner och att man sätter de chanser som kommer. Det räcker med 1-0 på måndag så är jag helnöjd. 3 poäng och med det så stärks självförtroendet och utrymmet för spelarna att koncentrera sig på att spela ut och sätta lagets tilltänkta spel med tiden istället för att gräma sig över en förlust som snabbt kanske tar det mentala tillbaka i tiden ca 6-7 mån. Janne Andersson pratar ofta om ”processer” och jag tror också att man får tänka så. Allt måste ske stegvis i ett lagbygge. En sak måste sitta innan man ger sig på nästa o s v. Först och främst måste självförtroendet finnas där. Det som var så fruktansvärt bräckligt under förra säsongen. Självförtroende är byggsten nr 1 för ÖIS just nu. Det måste finnas där och när man har det så tror jag de andra pusselbitarna faller på plats bra mycket fortare och kanske också per automatik i vissa fall. Om laget når dit så blir ÖIS mycket svåra att stoppa i år.

Trots osäkerheten kring formen på ÖIS i dagsläget så säger jag ändå som Ken Fagerberg på klingande gôteboska. ”Det känns dunder!” Det är i alla fall den inställning vi alla måste ha.