Ny storseger för Sällskapet

Återigen har vi fått se prov på vilka lag ÖIS trivs mot. 7-1 mot Kristianstad förra helgen och nu 5-1 mot Halmia. Ställer man dessa resultat i relation till 1-1 mot Höllviken ännu en vecka innan Kristianstads-matchen så borde vi, ÖIS och alla ÖIS framtida motståndare kunna dra en slutsats kring hur man skall eller hur man inte skall spela mot ÖIS. Man skall spela som Höllviken, nämligen tighta till försvaret något oerhört, ställa sig med elva man bakom bollen och försöka kontra. Det funkar. Det funkar inte att göra som Kristianstad eller Halmia gjort, eller som vi sett Qviding göra i två möten mot ÖIS. Alltså, att lite halvt om halvt backa hem, stöta mot bollhållaren med ett fåtal spelare åt gången och försöka bygga ett eget spel. Det funkar inte mot ÖIS. Det passar ÖIS som handen i handsken. Då visar sig hela detta lagets potential.

Den glädjen och den idérikedom som verkade finnas i anfallsspelet idag mot Halmia är så man alltid vill att det skall se ut. Tyvärr så verkar det ju inte bara sitta hos motivationen hos ÖIS-spelarna, utan även att motståndarna måste spela på ett visst sätt för att få ÖIS anfallsspel att fungera fullt ut. I grunden en ganska självklar slutsats för vilket lag vi än skulle prata om, men lite för uppenbart i ÖIS fall.

För det såg verkligen bra ut idag, men det går inte att tro att det kommer att se ut så här nu i de avslutande sex matcherna plus eventuellt kval. För alla lag kommer inte att uppträda så här när de möter ÖIS. Men visst kan dessa två matcher (Kristianstad och Halmia) påverka ÖIS avslutning på säsongen. I detta läge ÖIS befinner sig i nu ser jag BARA positiva saker med att spelarna har chans att få sig en rejäl självförtroendeboost. I vissa lägen går det att argumentera för att det även kan vara skadligt, då vissa kan få för mycket självförtroende eller fel sorts självförtroende. Just nu ser jag den risken som minimal. Det är precis vad det här laget behöver just nu, självförtroende i anfallsspelet framförallt.

Att vi dessutom har en stekhet målskytt i William Atashkadeh, två nästintill lika stekheta målskyttar sett till positionen i yttrarna Daniel Paulson och Sebastian Ohlsson, är inte att underskatta. Det första målet från ÖIS idag var ett av de vackraste denna säsongen, där Atashkadeh var den sista spelaren på bollen, efter en Marcus Allbäck-passning med pannan av George Mourad.

Har Husqvarna gjort sin läxa tills nästa helg så blir det en jobbigare resa för ÖIS, men kanske tror de att de minsann kan spela sitt eget spel mot ÖIS då känns det som att det kan rinna iväg även då. Det läget är laget ÖIS i just nu. Då skulle det visserligen inte förvåna någon ett dyft om det kom ett bakslag. Men det är väl nu vi lyfter va? Det är väl det!? Nu, fortsättningsvis, skall alla ÖIS:are som varit lata, trötta och besvikna den senaste tiden och skippat att gå på matcherna dyka upp. Det är nu vi sluter upp, det är nu vi lyfter ÖIS mot Superettan. Det är dit vi SKALL. Sex matcher kvar, plus kval. Det är så vägen ser ut. Inget annat. Så platsen att vara på nästa vecka är Vapenvallen, motståndarna är Husqvarna och tiden är 16.00. Mot Superettan!