Premiär!

Imorgon är det ju faktiskt premiär. Hur osannolikt det än känns har vi faktiskt kommit så långt in på det nya året att matcherna numera kommer ge poäng i olika mängd. Är det inte härligt så säg!

En premiär är väldigt mycket mer än bara en fotbollsmatch och förmodligen har ganska få just nu tankarna på själva spelet. Motståndarlaget försäsongsfacit brukar sällan vara det som ockuperar mest plats i en supporters hjärna dagen innan årets härligaste dag.

Men vi på sambadefensiv är ju vänner av ordning och tänkte därför ägna några rader åt det som ska hända på gräset i Ljungskile.

Såhär kommer ÖIS sannolikt starta:

 

Marcus Lantz bjuder sällan på några överraskningar och detsamma gäller denna gång. Det stora utropstecknet är givetvis Daniel Paulson som gör sin (mig veterligen) första match som forward i ÖIS A-lag. Trots att han spenderade stora delar av sin tipselittid som anfallare är det på kanten han gjort sig ett namn i representationslaget. I William Atashkadeh och Dardan Mustafas frånvaro känns beslutet rätt.

Att någon av Paulson och Sebastian Ohlsson skulle gå upp på topp var ingen lågoddsare och med sitt djupledsspel tycker jag att Paulson är ett klart bättre alternativ än Sebastian Ohlsson vars kvalitéer kommer mer till sin rätt på en kant. Ett alternativ jag tidigare förordat har varit att flytta upp Björn Anklev på topp och spela med David Johansson som högerback. Det var väl inget jag direkt trodde skulle hända. Marcus Lantz föredrar att behålla sin backlinje intakt och det är ett beslut man bör respektera.

Därför hamnar David Johansson på kanten då Alexander Vrebac fortfarande inte verkar vara matchredo.

I övrigt konstateras flera av de faktum vi redan visste om: Bohman går före Hall, Hammar ska spela med Björk och Hannes är återigen bänkad efter ett avancemang. Inget nytt under solen med andra ord.

LSK

Motståndarna då? Jo, det finns ju sådan också.

Ljungskile SK tränas numera av Jonas Olsson och spelar på en arena sponsrad av Uddevalla kommun och bär därför det något udda namnet ”Uddevalla Arena” trots att den inte ligger i orten Uddevalla.

Jonas Olsson var ju som många kanske förträngt högaktuell som Marcus Lantz ersättare efter säsongen 2014 men så blev inte fallet och Lantz blev kvar. En person med visst inflytande i ÖIS sa då att man ”lyckats motat bort den där blåvittjäveln” för att i nästa mening säga att Marcus Lantz ändå skulle bytas ut. Men så blev inte fallet.

Jonas Olsson står i vilket fall som helst för en spelstil som många av oss förknippar Ljungskile med, nämligen ett rakt 4-4-2 och ett spel byggt på kraftfulla omställningar och en kompakt defensiv. Med den taktiken lyckades Jonas Olsson vinna ett SM-guld med IFK Göteborg och att han skulle lyckas göra Ljungskile till ett topplag ser jag inga direkta argument mot.

I laget finns gamla bekantingar som David Frölund (tidigare Marek), Jakob Olsson och Alexander Mellqvist. Där återfinns även Johan Hammars gamla lagkamrat i Fredrikstad Tim Nielsen som under försäsong mäktat med att bli tvåmålsskytt mot såväl Häcken som Hammarby på bortaplan. Detta under en försäsong där LSK blandat och gett. Till deras försvar ska dock sägas att laget ställts mot tre allsvenska lag, jämfört med ÖIS som bara har ett möte med allsvenskt motstånd.

Sammanfattningsvis: Det blir en värdemätare.

Bring it!